Innehåll
Anteckningar

FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR

EtikU 9 Revisorns kommunikation med styrelse och revisionsutskott i företag av allmänt intresse i frågor om revisorns opartiskhet och självständighet

(senast ändrat genom EtikP 2018:1 [uttalandet har genomgått större förändringar varför inga referenser satts ut på ändrade punkter])

1 Inledning

1.1Detta uttalande behandlar främst de regler om kommunikation mellan revisorn och revisionsutskottet i EUs revisorsförordning (revisorsförordningen) [1] som hänför sig till frågor om revisorns opartiskhet och självständighet (oberoende). Uttalandet berör även revisorns kommunikation med styrelsen i frågor som rör opartiskhet och självständighet enligt ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning. I en bilaga till uttalandet ges ett exempel på hur den skriftliga rapporteringen till revisionsutskottet/styrelsen kan utformas.

1.2Även RevR 100 Revision av finansiella företag och RevR 701 Kompletterande vägledning för revisionsberättelsens utformning och andra rapporteringskrav för företag av allmänt intresse behandlar bestämmelser om revisorns rapportering till revisionsutskottet.

2 Om revisionsutskott

2.1Ett revisionsutskott är ett arbetsutskott inom styrelsen med den övergripande uppgiften att övervaka företagets finansiella rapportering och interna kontroll. Revisionsutskott ska finnas i alla företag av allmänt intresse (se definitionen i 2 § 9 revisorslagen (2001:883)). Revisionsutskottets uppgifter och sammansättning behandlas i olika associationsrättsliga lagar [2] samtidigt som revisorsförordningen innehåller mer detaljerade föreskrifter om revisionsutskottets uppgifter i samband med revisorsval, revisorns rapportering till revisionsutskottet samt annan kommunikation mellan revisorn och revisionsutskottet.

2.2Vad avser den externa revisionen ska revisionsutskottet enligt lag

  1. hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och eventuell koncernredovisning samt om slutsatserna i Revisorsinspektionens (RIs) kvalitetskontroll,
  2. informera styrelsen om resultatet av revisionen och om på vilket sätt den bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet samt om vilken funktion utskottet har haft,
  3. granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller företaget andra tjänster än revision, och
  4. biträda vid upprättandet av förslag till stämmans beslut om revisorsval.

2.3Revisionsutskottets ledamöter får inte vara anställda av företaget. Minst en ledamot ska ha redovisnings- eller revisionskompetens. En ledamot ska utses till ordförande av utskottet. Ett företag av allmänt intresse kan besluta att ett revisionsutskott inte ska finnas utan att styrelsen ska fullgöra dess uppgifter under förutsättning att nyssnämnda krav på ledamöterna är uppfyllda. Om styrelsen utgör revisionsutskottet får dock dess ledamöter vara anställda av företaget.

2.4Om företaget har en valberedning som ägarna har ett betydande inflytande i, får företaget ge valberedningen i uppgift att i stället för revisionsutskottet lämna ett förslag till stämman om val av revisor.

2.5Det förekommer att företag som inte är företag av allmänt intresse frivilligt väljer att inrätta revisionsutskott. I sådana situationer bör revisorn, enligt FARs uppfattning, stämma av med styrelsen avseende revisorns kommunikation med utskottet, exempelvis om avsikten är att tillämpa de regler som gäller för revisionsutskott i företag av allmänt intresse eller om företaget fastställer egna regler om denna kommunikation.

3 Relationen mellan styrelse, revisionsutskott och revisor

3.1Eftersom det är styrelsen som är ytterst ansvarig för redovisningen och den interna kontrollen är det med styrelsen som revisorn bör kommunicera när det gäller övergripande frågor om revisionsarbetet, samordningen med internrevisionen, synen på bolagets risker osv. När ett revisionsutskott inrättas är det sannolikt att kommunikationen med kunden totalt sett kommer att öka. Det är dock viktigt att kommunikationen med utskottet inte ersätter revisorns direktkontakt med styrelsen. Utskottet bör ha en väl fungerande rapportering till styrelsen i dess helhet. Revisorn bör bevaka att denna rapportering fungerar. Om den inte fungerar bör revisorn överväga vilka åtgärder som kan vara erforderliga för revisorn att vidta.

3.2God revisionssed får i dag anses innebära att revisorn bör kommunicera med hela styrelsen minst en gång om året. [3] Att ett revisionsutskott inrättas är inget skäl att ändra på den ordningen.

4 Revisorsförordningens bestämmelser om kommunikation med revisionsutskottet i frågor som rör revisorns opartiskhet och självständighet

4.1Revisorsförordningen innehåller flera bestämmelser som rör revisionsutskottets uppgift att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet. Generellt förutsätter nämnda uppgift någon form av kommunikation i anknytning till samtliga regler i förordningen som rör revisorns opartiskhet och självständighet. Innehållet i dessa regler behandlas i uttalandet EtikU 14 EUs förordning om revision av företag av allmänt intresse – revisorns opartiskhet och självständighet. Uttryckliga bestämmelser om rapportering från revisorn till revisionsutskottet eller andra bestämmelser som förutsätter någon form av kommunikation dem emellan finns i:

  1. art. 4.3 om arvoden från en revisionskund i förhållande till totala arvoden,
  2. art. 5.3 b om effekten av tjänster som inte är revisionstjänster som tillhandahålls en revisionskund,
  3. art. 5.4 om revisionsutskottets godkännande av tjänster som inte är revisionstjänster,
  4. art. 6.2 a om revisorns årliga bekräftelse av sin opartiskhet och självständighet,
  5. art. 6.2 b om att revisorn ska diskutera hot mot opartiskheten och självständigheten samt vidtagna motåtgärder med revisionsutskottet, och
  6. art. 11.2 a–c om uppgifter som rör revisorns opartiskhet och självständighet som ska finnas i revisorns kompletterande rapport till revisionsutskottet.

Revisorns rapportering om arvoden (art. 4)

4.2Art. 4 i revisorsförordningen innehåller bestämmelser om arvoden som revisorn eller revisionsföretaget [4] erhåller från revisionskunden. I art. 4 finns bestämmelser om den s.k. 70-procentsspärren avseende arvoden som revisorn erhållit för vissa tillåtna icke-revisionstjänster. Närmare redogörelse för innehållet i dessa bestämmelser lämnas i EtikU 14, kapitel 4. Där framgår även vilka tjänster som omfattas av begränsningarna. Att revisorn ska diskutera nivåerna på arvodena med revisionsutskottet i förhållande till 70-procentsspärren framgår av art. 6.2 (se nedan).

4.3Om de sammanlagda arvoden som erhållits från ett företag av allmänt intresse under vart och ett av de senaste tre räkenskapsåren utgör mer än 15 procent av revisorns totala arvoden under vart och ett av de räkenskapsåren, ska revisorn rapportera detta till revisionsutskottet och diskutera hot mot dennas opartiskhet och självständighet och de skyddsåtgärder som tillämpats för att minska dessa hot (art. 4.3). Det bör noteras att Etikkoden i avsnitt 290.217 innehåller bestämmelser med liknande innehåll. Något formkrav för hur eller när rapporteringen ska ske ställs inte. Det får anses vara underförstått att rapporteringen ska ske senast när det har konstaterats att 15-procentsgränsen har passerats och den bör vara skriftlig.

Icke-revisionstjänster som tillhandahålls revisionskund (art. 5)

4.4Om revisorn eller någon annan person inom dennas revisionsföretag eller nätverk tillhandahåller det granskade företaget, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag sådana icke-revisionstjänster som inte omfattas av förbuden i art. 5 i revisorsförordningen, ska detta godkännas i förväg av revisionsutskottet (art. 5.4). Revisionsutskottet ska först göra en bedömning av oberoendehot och vidtagna motåtgärder.

4.5Ett godkännande från revisionsutskottet fråntar inte revisorn skyldigheten att själv göra en sedvanlig prövning av sin opartiskhet och självständighet. Godkännandet utgör inte heller i sig en sådan omständighet eller åtgärd som enligt 21 a § andra stycket revisorslagen innebär att revisorn inte behöver avböja eller avsäga sig uppdraget, men är en förutsättning för att tjänsten ska få tillhandahållas.

4.6Vad gäller sådana tjänster som eventuellt har tillhandahållits med tillämpning av det svenska undantaget till art. 5 i revisorsförordningen, ska revisorns kompletterande rapport till revisionsutskottet (se art. 11), enligt art. 5.3 b, inkludera revisorns uppskattning av den direkta effekten av dessa på de finansiella rapporterna. Det kan röra sig om vissa skattetjänster och värderingstjänster. Som framgår ovan ska revisionsutskottet först godkänna tillhandahållandet av sådana tjänster. [5] Dessa tjänster får endast tillhandahållas om de inte har någon direkt effekt eller har obetydlig effekt, separat eller totalt sett på de granskade finansiella rapporterna. FAR rekommenderar att revisorn – om någon av de nämnda tjänsterna har tillhandahållits – låter den föreskrivna informationen ges i anslutning till revisorns skriftliga försäkran om opartiskhet och självständighet (se nedan, punkterna 4.13–18 samt bilagan till detta uttalande).

4.7Om det i ett enstaka fall skulle inträffa att ett revisionsföretag eller ett företag inom dess nätverk på grund av ett förbiseende tillhandahåller en revisionskund tillåtna icke-revisionstjänster (inom unionen) utan att detta först godkänns av revisionsutskottet ska revisorn så snart detta uppmärksammas göra en bedömning av om tjänsterna har påverkat revisorns opartiskhet och självständighet. Om revisorn gör bedömningen att så inte är fallet, ska revisionsutskottets godkännande inhämtas så snart som det kan ske.

Icke-revisionstjänster som tillhandahållits i strid med art. 5.1

4.8Enligt art. 10.2 f i revisorsförordningen ska revisionsberättelsen innehålla en försäkran att icke-revisionstjänster inte har tillhandahållits i strid med art. 5.1 samt en försäkran om revisorns opartiskhet och självständighet. I RevR 701 Kompletterande vägledning för revisionsberättelsens utformning och andra rapporteringskrav för företag av allmänt intresse, punkten 71, berörs sådana exceptionella situationer där det ändå förekommit att icke-revisionstjänster som omfattas av förbudet i revisorsförordningens art. 5.1 har tillhandahållits inom nätverket utan att revisorn kände till detta. Om detta skulle komma till revisorns kännedom måste denna göra en analys enligt 21 a § revisorslagen. Analysen och bedömningen ska kommuniceras med revisionsutskottet.

Revisorns skriftliga försäkran till samt diskussion med revisionsutskottet om sin opartiskhet och självständighet (art. 6)

4.9Revisorn ska enligt revisorsförordningens art. 6.2 a varje år för revisionsutskottet bekräfta att den lagstadgade revisorn, revisionsföretaget och de ledande personer i det revisionsteam som utför den lagstadgade revisionen är opartiska och självständiga i förhållande till det granskade företaget. Denna bekräftelse ska enligt art. 11.2 a ingå i revisorns kompletterande rapport till revisionsutskottet. Detta kan göras i en bilaga till rapporten eller intas i densamma.

4.10Enligt revisorsförordningens art. 6.2 b ska revisorn diskutera hot mot opartiskheten och självständigheten och de motåtgärder som tillämpats för att minska dessa hot med revisionsutskottet. Utgångspunkten för diskussionen ska vara den dokumentation som revisorn har upprättat enligt art. 6.1 angående sin bedömning av:

  1. om kraven enligt art. 4 om revisionsarvode i förhållande till annat arvode är uppfyllda, [6]
  2. om kraven enligt art. 5 om tillhandahållandet av andra tjänster än revisionstjänster (icke-revisionstjänster) är uppfyllda, [7]
  3. om villkoren i art. 17 om revisorsrotation är uppfyllda, [8] samt
  4. integriteten hos medlemmarna i kontroll-, förvaltnings- och ledningsorganen i företaget av allmänt intresse.

4.11Situationer där revisorn upptäcker omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet och självständighet hanteras normalt enligt analysmodellen i 21 a § revisorslagen och rapporteras i den mån det bedöms erforderligt till revisionsutskottet. Vissa bestämmelser ger dock enligt ordalydelsen inte utrymme för någon sedvanlig oberoendeanalys. Exempelvis medger reglerna i 21 § revisorslagen om innehav av finansiella instrument inte uttryckligen att analysmodellen kan tillämpas. Om ett innehav i strid med dessa regler upptäcks skulle revisorn enligt ordalydelsen vara förhindrad att utföra revisionen.

4.12Förarbetena till 21 § revisorslagen [9] ger emellertid utrymme för en något mindre kategorisk tolkning. Där anges som exempel att en revisor eller någon annan som medverkar i revisionsuppdraget, som på grund av någon oförutsedd yttre händelse, t.ex. ett arv, får ett väsentligt vinstintresse i uppdragsgivaren, kan undanröja oberoendehotet som uppstår genom att tillse att detta avyttras eller minskas senast inom en månad från det att personen fick kännedom om det ekonomiska intresset och fick rätt att förfoga över det. Under tiden behövs kompletterande motåtgärder för att upprätthålla revisorns oberoende. Enligt FARs bedömning bör en revisor som upptäcker att det finns ett innehav hos någon som omfattas av reglerna i 21 § revisorslagen på liknande sätt kunna undanröja det hot som innehavet utgör. Om revisorn inte tidigare kände till innehavet, om åtgärder för att avlägsna innehavet omedelbart vidtas och om revisionsbolagets kvalitetskontrollsystem ger tillräckliga garantier för revisorns oberoende, kan revisorn nå slutsatsen att innehavet inte påverkat oberoendet. Analysen och bedömningen ska göras i samråd med och kommuniceras till revisionsutskottet.

Revisorns kompletterande rapport till revisionsutskottet [10] (art. 11.2 a–c)

4.13Revisorn är enligt art. 11 i revisorsförordningen skyldig att årligen avge en skriftlig rapport till revisionsutskottet i företag av allmänt intresse om olika förhållanden med anknytning till revisionen. Den utökade rapporteringsskyldigheten är inte avsedd att påverka revisionen i sig. Om bolaget har beslutat att de uppgifter som ankommer på ett revisionsutskott ska fullgöras av styrelsen i dess helhet, ska revisorn i stället rapportera till styrelsen. RevR 701 behandlar revisorns rapport enligt art. 11 i punkterna 88–92 samt i bilaga 2 till rekommendationen. I detta uttalande behandlas enbart art. 11.2 a–c som särskilt berör revisorns opartiskhet och självständighet.

4.14Enligt art. 11.2 a ska den skriftliga rapporten innehålla en försäkran om opartiskhet och självständighet i enlighet med art. 6.2 a.

4.15I art. 11.2 b föreskrivs att om revisionen har utförts av ett revisionsföretag (för svenskt vidkommande om ett registrerat revisionsbolag varit vald revisor) ska rapporten ange varje nyckelrevisor som deltagit i revisionen.

4.16Nyckelrevisor definieras i EUs revisorsdirektiv [11] enligt följande:

  1. den eller de lagstadgade revisorer som för ett särskilt revisionsuppdrag har utsetts av ett revisionsföretag till huvudansvarig för att utföra en lagstadgad revision för revisionsföretagets räkning,
  2. när det gäller koncernrevision, åtminstone den eller de lagstadgade revisorer som har utsetts av ett revisionsföretag till huvudansvarig för att utföra en lagstadgad revision inom koncernen och den eller de lagstadgade revisorer som har utsetts till huvudansvarig för större dotterbolag [12] , eller
  3. den eller de lagstadgade revisorer som undertecknar revisionsberättelsen.

4.17Art. 11.2 c föreskriver att om revisorn ordnat så att dennas granskning utförs av någon annan revisor som inte ingår i samma nätverk eller om externa sakkunniga har anlitats ska detta anges i den kompletterande rapporten. Där ska även intygas att revisorn mottagit en bekräftelse från den som anlitats avseende dennas opartiskhet och självständighet.

4.18Revisorns försäkran om opartiskhet och självständighet kan göras i en bilaga till rapporten enligt art. 11 eller intas i densamma. Om uppgifter enligt art. 11.2 b och c också är aktuella kan dessa lämnas i samma bilaga eller sammanhang i rapporten, vilket framgår av det exempel som finns i bilagan till detta uttalande.

5 Bestämmelser i ISA om revisorns skriftliga information om oberoende till styrelsen i börsnoterade företag

5.1I ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (p. 17) finns särskilda regler om revisorns information till styrelsen i börsnoterade företag. I Sverige anses regeln gälla företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i någon medlemsstat i EES (dvs. börsnoterade företag). Dessa företag omfattas således både av revisorsförordningens särskilda bestämmelser om kommunikation med revisionsutskottet och av bestämmelserna i ISA 260 p. 17. I det exempel som biläggs detta uttalande finns därför även den information som ska lämnas enligt ISA 260 (se fotnoter).

5.2Av ISA 260 p. 12 med anvisningar framgår att om revisorn kommunicerar med exempelvis ett revisionsutskott ska han eller hon fastställa om kommunikation även bör ske till hela styrelsen.

5.3ISA 260 p. 17 anger inledningsvis att i börsnoterade företag ska revisorn göra ett uttalande om att revisionsteamet och andra berörda i revisionsföretaget, revisionsföretaget som sådant och eventuella nätverksföretag har följt relevanta yrkesetiska krav på oberoende. FAR bedömer att detta krav är uppfyllt om revisorn intygar sin opartiskhet och självständighet enligt art. 11.2 i revisorsförordningen, med en hänvisning till de yrkesetiska kraven.

5.4Revisorn ska också informera styrelsen om alla förhållanden som revisorn bedömer kan tänkas ha betydelse för oberoendet samt om de motåtgärder som har vidtagits på grund av identifierade oberoendehot. Detta följer även av art. 6.2 b i revisorsförordningen. Medan förordningen inte föreskriver att informationen ska vara skriftlig, framgår ett krav på skriftlighet av ISA 260 p. 20.

5.5Informationen om revisorns oberoende ska innefatta uppgifter om de sammanlagda arvodena för revisionstjänster och andra tjänster som revisionsföretaget (och företag i dess nätverk) utfört samt uppgifter om hur dessa arvoden har fördelats på lämpliga kategorier för att ge underlag för styrelsens bedömningar av effekten av tjänsterna på revisorns oberoende. En naturlig utgångspunkt för revisorns information till styrelsen kan vara de uppgifter om och den fördelning av arvoden till revisorn som omfattas av upplysningskraven för företagets årsredovisning (jfr. 5 kap. 48 § årsredovisningslagen (1995:1554), se även revisorsförordningen art. 10.2 g). Enligt ISA 260 ska informationen avse sammanlagda arvoden under den period som de finansiella rapporterna omfattar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2016:2

Ändringarna träder i kraft den 16 maj 2016.

2017:16

Ändringarna träder i kraft den 1 mars 2017.

2018:1

EtikU 9 ska tillämpas i denna lydelse från och med 24 februari 2018, förtida tillämpning är tillåten.

Bilaga Exempel på revisorns skriftliga försäkran om opartiskhet och självständighet till revisionsutskottet/styrelsen i företag av allmänt intresse

EtikU 9 Bilaga

Till revisionsutskottet för [ABC AB]

Att: [Namn

Adress

Postadress]

Försäkran avseende opartiskhet och självständighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 [och International Standard on Auditing (ISA 260) [13] ]
Försäkran om opartiskhet och självständighet [14]

[Min/Vår] bedömning är att revisionsföretaget och revisionsteamet är opartiska och självständiga i den omfattning som följer av tillämpliga regelverk och att det därmed inte förelegat något hinder för fullgörandet av revisionsuppdraget.

Nyckelrevisorer [15] som har deltagit i revisionen [16]

[Här anges de nyckelrevisorer (se definition i p. 4.16) som deltagit i revisionen.]

Extern revisor/revisionsföretag som inte ingår i samma nätverk som den lagstadgade revisorn/revisionsföretaget samt övriga externa sakkunniga [17]

[Här anges eventuella externa revisorer/revisionsföretag som inte ingår i samma nätverk som den lagstadgade revisorn/revisionsföretaget som utför den lagstadgade revisionen av företaget av allmänt intresse eller övriga externa sakkunniga som har anlitats i revisionen.] [Jag/Vi] intygar att ovanstående personer har bekräftat sin opartiskhet och självständighet.

Redovisning av förhållanden som kan ha betydelse för opartiskheten och självständigheten samt redovisning av tillhandahållna tjänster [18]

I revisionsföretaget och det nätverk företaget ingår i finns processer och rutiner för att säkerställa revisorns opartiskhet och självständighet. För mer information hänvisas till revisionsföretagets årliga rapport om dess verksamhet som finns tillgänglig på revisionsföretagets webbplats.

Kontroll har gjorts för att identifiera eventuella hot som kan ha betydelse för bedömningen av revisionsföretagets och revisionsteamets opartiskhet och självständighet i förhållande till revisionskunden. [Det har inte framkommit några förhållanden som bör föranleda redovisning till revisionsutskottet./Följande förhållanden har framkommit som föranleder redovisning till revisionsutskottet...(här anges även de motåtgärder som vidtagits på grund av identifierade hot).]

[Förhållanden som kan ha betydelse i detta sammanhang är beroende av väsentlighet och övriga omständigheter t.ex. affärsrelationer som hyreskontrakt, leasing, samarbete, personal som gått över från revisionskunden till revisionsföretaget eller vice versa.]

[Eventuella oavsiktliga överträdelser samt vidtagna motåtgärder.]

Under räkenskapsåret 20XX har ersättningen till revisionsföretaget och dess nätverk från [ABC]-koncernen uppgått till [...] (varav [...] till revisionsföretaget) fördelat på följande kategorier:

  1. [Revisionsuppdrag ([...] till revisionsföretaget och dess nätverk; varav [...] till revisionsföretaget).
  2. Övriga lagstadgade uppdrag ([...] till revisionsföretaget och dess nätverk; varav [...] till revisionsföretaget).
  3. Skatterådgivning ([...] till revisionsföretaget och dess nätverk; varav [...] till revisionsföretaget).
  4. Värderingstjänster ([...] till revisionsföretaget och dess nätverk; varav [...] till revisionsföretaget).
  5. Övriga tjänster ([...] till revisionsföretaget och dess nätverk; varav [...] till revisionsföretaget).]

[Alternativ: Under räkenskapsåret 20XX har tjänster enligt bilaga 1 tillhandahållits [ABC]-koncernen.]

Uppskattade effekter av tillhandahållna icke-revisionstjänster som är tillåtna enligt art. 5.3 (revisorsförordningen) [19]

[Min/Vår] bedömning är att de skatte- och värderingstjänster som tillhandahållits revisionskunden under räkenskapsåret har haft obetydlig eller inte någon direkt effekt på de finansiella rapporterna.

[Ort den DD månad ÅÅÅÅ]

[Revisionsföretaget AB]

[Huvudansvarig revisors namn]/Namn

Titel

  • [1]

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

  • [2]

    8 kap. 49 a–49 b §§ aktiebolagslagen (2005:551), 6 kap. 7–7 a §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 6 kap. 4 a–4 b §§ lagen (1987:619) om medlemsbanker och 3 kap. 4 a–4 b §§ sparbankslagen (1987:619).

  • [3]

    Se även RevR 100 Revision av finansiella företag, punkterna 4.2–3. Dessutom föreskriver Svensk kod för bolagsstyrning, punkt III.7.5, att styrelsen ska träffa revisorn minst en gång om året (utan närvaro av VD eller annan person från företagsledningen).

  • [4]

    För svenskt vidkommande är det som i revisorsförordningen betecknas som ”revisionsföretag” ett registrerat revisionsbolag.

  • [5]

    Om revisorsförordningens restriktioner kring tillhandahållandet av vissa icke-revisionstjänster, se EtikU 14, kapitel 5.

  • [6]

    Se angående art. 4 ovan samt kapitel 4 i EtikU 14.

  • [7]

    Om bestämmelserna i art. 5, se kapitel 5 i EtikU 14.

  • [8]

    Om bestämmelserna i art. 17, se EtikU 13 Revisorsrotation samt även kapitel 6 i och bilaga 1 till EtikU 14.

  • [9]

    Prop. 2015/16:162, s. 101.

  • [10]

    Reglerna om rapportering enligt art. 11 i revisorsförordningen ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 17 juni 2016 eller senare.

  • [11]

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG. Se också EtikU 13, där även definitionen enligt IESBAs Etikkod anges.

  • [12]

    Enligt FARs bedömning motsvaras ”större dotterbolag” i detta sammanhang av ”betydande enheter” enligt ISA 600, se även EtikU 13, punkt 3.1.

  • [13]

    ISA 260 ska tillämpas på företag av allmänt intresse vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i någon medlemsstat i EES.

  • [14]

    ISA 260 p. 17 och art. 11.2 a revisorsförordningen.

  • [15]

    Här avses ”nyckelrevisorer” enligt definitionen i EU-direktivet.

  • [16]

    Art. 11.2 b revisorsförordningen (anges endast om registrerat revisionsbolag är vald revisor).

  • [17]

    Art. 11.2 c revisorsförordningen.

  • [18]

    ISA 260 p. 17 och art. 6 revisorsförordningen (denna information kan kommuniceras på annat sätt och behöver inte ingå i försäkran avseende opartiskhet och självständighet, ISA ställer dock krav på skriftlig rapportering i företag som är noterade på en reglerad marknad).

  • [19]

    Art. 5.3 b revisorsförordningen (detta behöver endast anges om skatte- eller värderingstjänster har tillhandahållits).

Logga in för att anteckna 0