Innehåll
Anteckningar
Innehåll

INTERNATIONAL ETHICS STANDARDS BOARD FOR ACCOUNTANTS

IESBAs Etikkod

IFAC COPYRIGHT AND ACKNOWLEDGEMENT OF TRANSLATIONS:

Copyright © International Federation of Accountants

The Handbook of the Code of Ethics for Professional Accountants, 2016 Edition of the International Ethics Standards Board for Accountants (IESBA) published by the International Federation of Accountants (IFAC) in August 2016 in the English language, has been translated into Swedish by FAR in December 2016 and is reproduced with the permission of IFAC. The process for translating was considered by IFAC and the translations were conducted in accordance with “Policy Statement – Policy for Translating and Reproducing Standards Published by IFAC”. The approved text is that published by IFAC in the English language.

Engelskspråkig text av IESBAs Etikkod, 2016 © utgiven av the International Federation of Accountants (IFAC). IFAC äger upphovsrätten.

Svenskspråkig text av IESBAs Etikkod, 2016 © utgiven av the International Federation of Accountants (IFAC). IFAC äger upphovsrätten.

Originaltitel:

Handbook of the Code of Ethics for Professional Accountants, utgåva 2016 ISBN: 978-1-60815-308-4.

IESBAs Etikkod, publicerad av International Federation of Accountants (IFAC) på engelska i augusti 2016 under namnet Code of Ethics for Professional Accountants har översatts till svenska av FAR i december 2016 och är återgivna med tillstånd av IFAC. Översättningsprocessen har övervakats av IFAC och översättningen är genomförd i enlighet med Policy Statement – Policy for Translating and Reproducing Standards Issued by IFAC. Den godkända texten av Etikkoden är den som IFAC publicerat på engelska.

Del AAllmän tillämpning av IESBAs Etikkod

Avsnitt 100 Introduktion och grundläggande principer

100.1Något som utmärker revisions- och redovisningsprofessionen är att dess utövare åtar sig att agera i allmänhetens intresse. Därför handlar en medlems ansvar inte enbart om att tillgodose behoven hos en enskild kund eller arbetsgivare. När medlemmen agerar i allmänhetens intresse ska han eller hon iaktta och följa denna kod. Om en medlem hindras av lagar eller andra föreskrifter från att följa vissa delar av den här koden ska han eller hon följa alla övriga delar av koden.

100.2Koden består av tre delar. Del A lägger fast de grundläggande principerna för god yrkessed för medlemmarna och utgör ett principbaserat ramverk som medlemmarna ska tillämpa för att

  1. identifiera hot mot iakttagandet av de grundläggande principerna,
  2. utvärdera betydelsen av identifierade hot, och
  3. vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Motåtgärder behövs när medlemmen fastställer att hoten ligger på en sådan nivå att en omdömesgill och informerad tredje man sannolikt skulle dra slutsatsen, efter beaktande av alla särskilda fakta och omständigheter som fanns tillgängliga för medlemmen vid den tidpunkten, att iakttagandet av de grundläggande principerna äventyras.

En medlem ska använda professionellt omdöme vid användningen av detta principbaserade ramverk.

100.3Delarna B och C beskriver hur det principbaserade ramverket tillämpas i vissa situationer. De innehåller exempel på motåtgärder som kan vara lämpliga för att hantera hoten mot iakttagandet av de grundläggande principerna. De beskriver även situationer där det inte finns motåtgärder för att hantera hoten, och därmed ska omständigheten eller relationen som ger upphov till hoten undvikas. Del B gäller medlemmarna. Del C gäller anställda. Medlemmar kan också finna att del C är relevant för deras särskilda omständigheter.

100.4Användningen av ordet ”ska” i koden utgör ett krav för medlemmen eller revisions- eller redovisningsföretaget att följa det särskilda villkor där ”ska” har använts. Efterlevnad krävs såvida inte denna kod tillåter undantag.

Grundläggande principer

100.5En medlem ska följa nedanstående grundläggande principer:

  1. Integritet – att vara uppriktig och ärlig i alla yrkes- och affärsrelationer.
  2. Objektivitet – att inte tillåta att bristande objektivitet, intressekonflikter eller otillbörlig påverkan av andra åsidosätter yrkes- eller affärsbedömningar.
  3. Professionell kompetens och vederbörlig omsorg – att bibehålla professionell kompetens och skicklighet på den nivå som krävs för att säkerställa att en kund eller arbetsgivare får kompetenta professionella tjänster som baseras på aktuell utveckling i praxis, lagstiftning och tekniker, samt att uppträda med omsorg och enligt tillämpliga standarder för yrkesutövningen.
  4. Tystnadsplikt – att respektera sekretessen hos information som inhämtats till följd av yrkes- och affärsmässiga relationer och därför inte lämna ut sådan information till externa parter utan korrekt och särskild befogenhet, såvida det inte finns en juridisk eller yrkesmässig rätt eller skyldighet att lämna ut den, och inte heller använda information för att uppnå personliga fördelar för medlemmen eller tredje man.
  5. Professionellt uppträdande – att följa relevanta lagar och andra författningar och undvika uppträdande som misskrediterar yrket.

Var och en av dessa grundläggande principer diskuteras mer utförligt i avsnitt 110–150.

Ett principbaserat ramverk

100.6Omständigheterna i vilka medlemmarna verkar kan ge upphov till särskilda hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Det går inte att definiera alla situationer som ger upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna eller att specificera lämplig åtgärd. Dessutom kan karaktären på uppdrag och arbetsuppgifter variera och därför kan olika hot genereras, vilket kräver vidtagande av olika motåtgärder. Därför lägger denna kod fast ett principbaserat ramverk som kräver att en medlem ska identifiera, utvärdera och hantera hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Det principbaserade ramverket hjälper medlemmarna att följa de etiska kraven i denna kod och att uppfylla sitt ansvar att agera i allmänhetens intresse. Det principbaserade ramverket hanterar många olika omständigheter som ger upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna och som kan hindra en medlem från att dra slutsatsen att en situation är tillåten om den inte särskilt är förbjuden.

100.7När en medlem identifierar hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna och fastställer att de inte ligger på en godtagbar nivå, baserat på en utvärdering av dessa hot, ska medlemmen fastställa om lämpliga motåtgärder finns tillgängliga och kan användas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. När medlemmen fastställer detta ska han eller hon använda professionell bedömning och beakta om en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid tidpunkten i fråga, skulle dra slutsatsen att hoten skulle elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas, så att efterlevnaden av de grundläggande principerna inte äventyras.

100.8En medlem ska utvärdera varje hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna när han eller hon känner till, eller rimligen skulle kunna antas känna till, omständigheter eller relationer som skulle kunna äventyra efterlevnaden av de grundläggande principerna.

100.9En medlem ska beakta såväl kvalitativa som kvantitativa faktorer när han eller hon utvärderar betydelsen av ett hot. När det principbaserade ramverket används kan medlemmen stöta på situationer i vilka hot inte kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå, antingen på grund av att hotet är för betydande eller på grund av att lämpliga motåtgärder inte finns tillgängliga eller kan vidtas. I dessa situationer ska medlemmen avböja eller upphöra med den berörda professionella tjänsten eller, vid behov, avgå från uppdraget (när det gäller en medlem) eller säga upp sig från arbetsgivaren (när det gäller en anställd).

100.10Avsnitten 290 och 291 innehåller bestämmelser som en medlem ska följa om han eller hon identifierar en överträdelse av oberoendereglerna i koden. Om en medlem identifierar en överträdelse av någon annan bestämmelse i denna kod, ska han eller hon utvärdera betydelsen av varje överträdelse och effekten på medlemmens möjlighet att följa de grundläggande principerna. Medlemmen ska så snart som möjligt vidta de åtgärder som finns tillgängliga, för att tillfredsställande åtgärda följderna av överträdelsen. Medlemmen ska avgöra om överträdelsen ska rapporteras, t.ex. till dem som kan ha påverkats av överträdelsen, en yrkesorganisation eller behörig övervaknings- eller tillsynsmyndighet.

100.11När en medlem stöter på ovanliga omständigheter i vilka tillämpningen av ett visst krav i koden skulle leda till ett oproportionerligt resultat eller ett resultat som inte ligger i allmänhetens intresse, bör medlemmen rådfråga en yrkesorganisation eller relevant tillsynsmyndighet.

Hot och motåtgärder

100.12Hot kan uppstå på grund av många olika slags relationer och omständigheter. När en relation eller omständighet ger upphov till ett hot kan detta hot äventyra, eller kan uppfattas äventyra, en medlems efterlevnad av de grundläggande principerna. En omständighet eller relation kan ge upphov till mer än ett hot, och ett hot kan påverka efterlevnaden av mer än en grundläggande princip. Hot kan placeras i en eller flera av följande kategorier:

  1. Egenintressehot – hotet att ett ekonomiskt eller annat intresse på ett otillbörligt sätt påverkar medlemmens omdöme eller uppträdande.
  2. Självgranskningshot – hotet att en medlem inte på rätt sätt utvärderar resultaten av en tidigare gjord bedömning, aktivitet eller tjänst som utförts av en medlem, eller av en annan person inom medlemmens revisions- eller redovisningsföretag eller arbetsgivare, på vilken medlemmen förlitar sig när han eller hon gör en bedömning som del av utförandet av en aktuell aktivitet eller tjänst.
  3. Partsställningshot – hotet att en medlem ska gynna en kunds eller arbetsgivares ståndpunkt i sådan utsträckning att medlemmens objektivitet äventyras.
  4. Vänskapshot – hotet att en medlem på grund av en lång eller nära relation med en kund eller arbetsgivare är för välvilligt inställd till deras intressen eller för tolerant i fråga om deras arbete.
  5. Skrämselhot – hotet att en medlem ska hindras från att agera objektivt på grund av faktisk eller uppfattad påtryckning, däribland försök att utöva otillbörlig påverkan på medlemmen.

I delarna B och C i koden förklaras hur dessa kategorier av hot kan uppstå för medlemmar respektive anställda. Medlemmar kan också finna att del C är relevant för deras särskilda omständigheter.

100.13Motåtgärder är handlingar eller andra åtgärder som kan eliminera hot eller minska dem till en godtagbar nivå. De kan delas in i två huvudsakliga kategorier:

  1. motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning, och
  2. motåtgärder på arbetsplatsen.

100.14Motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning inbegriper följande:

  1. Utbildnings-­, kurs- och erfarenhetskrav för inträde i professionen.
  2. Krav på löpande yrkesutveckling.
  3. Bestämmelser avseende bolagsstyrning.
  4. Standarder för yrkesutövningen.
  5. Kontroller av yrkesorganisationer eller tillsynsorgan samt disciplinära åtgärder.
  6. Extern granskning av en juridiskt behörig extern part av rapporter, deklarationer, kommunikation eller information framställd av en medlem.

100.15I delarna B och C i denna kod diskuteras motåtgärder på arbetsplatsen för medlemmar och anställda.

100.16Vissa motåtgärder kan öka sannolikheten för identifiering eller förhindrande av oetiskt uppträdande. Sådana motåtgärder, som kan skapas av professionen, lag eller annan författning eller en arbetsgivare, inbegriper:

  1. Effektiva, väldokumenterade klagomålssystem som sköts av arbetsgivaren, en yrkesorganisation eller en tillsynsmyndighet som ger kollegor, arbetsgivare och allmänheten möjlighet att ta upp oprofessionellt eller oetiskt uppträdande.
  2. En uttryckligt angiven plikt att rapportera brott mot yrkesetiska krav.

Intressekonflikter

100.17En medlem kan ställas inför en intressekonflikt när han eller hon utför en professionell aktivitet. En intressekonflikt medför ett hot mot objektiviteten och kan ge upphov till hot mot andra grundläggande principer. Sådana hot kan uppstå när

  1. medlemmen genomför en professionell aktivitet avseende en viss angelägenhet åt två eller flera parter vars intressen avseende ärendet står i konflikt med varandra, eller
  2. det finns en konflikt mellan medlemmens intressen avseende angelägenheten och intressena för en part åt vilken medlemmen utför den professionella aktiviteten avseende angelägenheten.

100.18I del B i denna kod diskuteras intressekonflikter för medlemmar och i del C intressekonflikter för anställda.

Lösning av etiska konflikter

100.19En medlem kan behöva lösa en konflikt vid efterlevnaden av de grundläggande principerna.

100.20När en formell eller informell konfliktlösningsprocess inleds kan följande faktorer vara relevanta för lösningsprocessen, för sig eller tillsammans med andra faktorer:

  1. relevanta fakta,
  2. berörda yrkesetiska frågor,
  3. grundläggande principer som hänger samman med själva förhållandet,
  4. etablerade interna rutiner, och
  5. alternativa åtgärder.

När en medlem har beaktat de relevanta faktorerna ska han eller hon bestämma lämplig åtgärd, och bedöma konsekvenserna av varje möjlig åtgärd. Om frågan inte blir löst kan medlemmen vilja rådfråga andra lämpliga personer inom revisions- eller redovisningsföretaget eller arbetsgivaren om hjälp för att hitta en lösning.

100.21När en fråga rör en konflikt med, eller inom, en organisation, ska en medlem bedöma om han eller hon ska rådfråga dem som har ansvar för organisationens styrning, t.ex. styrelsen eller revisionsutskottet.

100.22Det kan ligga i medlemmens bästa intresse att dokumentera frågans innebörd, uppgifter om eventuella diskussioner och de beslut som fattats rörande frågan.

100.23Om en betydande konflikt inte kan lösas får medlemmen överväga att inhämta professionella råd av relevant yrkesorganisation eller av juridiska rådgivare. Medlemmen får generellt inhämta vägledning om yrkesetiska frågor utan att bryta mot den grundläggande principen om tystnadsplikt, om förhållandet har diskuterats med relevant yrkesorganisation på anonym grund eller med en juridisk rådgivare under sekretesskydd.

100.24Om, efter att ha uttömt alla relevanta möjligheter, den yrkesetiska konflikten fortfarande inte är löst, ska medlemmen, om det inte är förbjudet enligt lag, vägra att fortsätta att vara knuten till förhållandet som gett upphov till konflikten. Medlemmen ska bedöma om det, med tanke på omständigheterna, är lämpligt att avgå från uppdragsteamet eller den särskilda uppgiften, eller att helt avgå från uppdraget eller säga upp sig från revisions- eller redovisningsföretaget eller arbetsgivaren.

Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen)

100.25Vid kommunikation enligt bestämmelserna i denna kod med dem som har ansvar för företagets styrning ska medlemmen eller revisions- eller redovisningsföretaget bestämma, med beaktande av karaktären på och betydelsen av de särskilda omständigheter eller det förhållande som ska tas upp, vilken eller vilka personer i företagets styrstruktur kommunikationen ska ske med. Om medlemmen eller revisions- eller redovisningsföretaget kommunicerar med en del av dem som har ansvar för företagets styrning, t.ex. ett revisionsutskott eller en enskild person, ska medlemmen eller revisions- eller redovisningsföretaget bestämma om det också krävs kommunikation med samtliga av dem som har ansvar för företagets styrning så att de är adekvat informerade.

100.26I vissa fall deltar hela styrelsen i ledningen av företaget, t.ex. i ett litet företag där en ensam ägare leder företaget och ingen annan person har någon roll i styrningen av företaget. Om förhållanden kommuniceras till en eller flera personer med ledningsansvar som också har styrelseansvar, behöver förhållandena i så fall inte kommuniceras igen till samma personer i deras styrelseroll. Medlemmen eller revisions- eller redovisningsföretaget ska ändå förvissa sig om att kommunikation med en eller flera personer med ledningsansvar innebär fullgod information till alla dem som medlemmen eller revisions- eller redovisningsföretaget annars skulle kommunicera med i deras egenskap av styrelseledamöter.

Avsnitt 110 Integritet

110.1Principen om integritet innebär en skyldighet för alla medlemmar att vara uppriktiga och ärliga i alla yrkes- och affärsrelationer. Integritet inbegriper också ett ärligt uppträdande och sanningsenlighet.

110.2En medlem ska inte medvetet förknippas med rapporter, deklarationer, kommunikation eller annan information som medlemmen tror

  1. innehåller ett i stora delar falskt eller vilseledande uttalande,
  2. innehåller uttalanden eller information som lämnats vårdslöst, eller
  3. utelämnar eller döljer information som måste vara med, i de fall där det skulle vara vilseledande att utelämna eller dölja den.

När en medlem blir medveten om att han eller hon har förknippats med sådan information, ska medlemmen vidta åtgärder så att anknytningen till informationen upphör.

110.3En medlem kommer att bedömas som att han eller hon inte bryter mot punkt 110.2 om medlemmen lämnar en modifierad rapport avseende ett förhållande som återfinns i punkt 110.2.

Avsnitt 120 Objektivitet

120.1Principen om objektivitet medför en skyldighet för alla medlemmar att inte äventyra det professionella eller affärsmässiga omdömet på grund av bristande objektivitet, intressekonflikt eller otillbörlig påverkan av andra.

120.2En medlem kan utsättas för situationer som kan påverka objektiviteten. Det är inte praktiskt genomförbart att definiera och föreskriva alla sådana situationer. En medlem ska inte utföra en professionell tjänst om en omständighet eller relation inverkar menligt på eller otillbörligt påverkar medlemmens professionella omdöme med avseende på den tjänsten.

Avsnitt 130 Professionell kompetens och vederbörlig omsorg

130.1Principen om professionell kompetens och vederbörlig omsorg medför följande förpliktelser för alla medlemmar:

  1. att bibehålla professionell kunskap och skicklighet på den nivå som krävs för att säkerställa att kunder eller arbetsgivare får kompetent professionell service, och
  2. att agera med omsorg enligt tillämpliga standarder för yrkesutövningen vid utförandet av professionella aktiviteter eller professionella tjänster.

130.2Kompetent professionell service kräver sunt omdöme vid användning av professionell kunskap och skicklighet i utförandet av sådan service. Professionell kompetens kan delas in i två separata faser:

  1. inhämtande av professionell kompetens, och
  2. upprätthållande av professionell kompetens.

130.3Upprätthållandet av professionell kompetens kräver ständig medvetenhet och en förståelse av relevant teknisk, professionell och affärsmässig utveckling. Löpande professionell utveckling innebär att en medlem kan utveckla och upprätthålla förmågan att agera kompetent i yrkesmiljön.

130.4Omsorg inbegriper ansvaret att agera enligt kraven för ett uppdrag – noggrant, genomtänkt och i rätt tid.

130.5En medlem ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att de som arbetar åt honom eller henne i en professionell roll har lämplig utbildning och övervakning.

130.6Där så är lämpligt ska en medlem göra kunder, arbetsgivare eller andra användare av medlemmens professionella tjänster eller aktiviteter medvetna om de inneboende begränsningarna i tjänsterna eller aktiviteterna.

Avsnitt 140 Tystnadsplikt

140.1Principen om tystnadsplikt medför en förpliktelse för alla medlemmar att avstå från att:

  1. utan särskilt mandat eller juridisk eller professionell rätt eller skyldighet, utanför revisions- eller redovisningsföretaget eller arbetsgivaren, lämna ut konfidentiell information som inhämtats till följd av professionella och affärsmässiga relationer, och
  2. använda konfidentiell information som inhämtats till följd av professionella och affärsmässiga relationer till sin personliga fördel eller till tredje mans fördel.

140.2En medlem ska upprätthålla tystnadsplikt, däribland i sociala sammanhang, och vara uppmärksam på risken för omedvetet röjande av information, särskilt till en nära affärspartner eller en närstående eller familjemedlem.

140.3En medlem ska upprätthålla tystnadsplikten för information som lämnats av en presumtiv kund eller arbetsgivare.

140.4En medlem ska upprätthålla tystnadsplikten för information inom revisions- eller redovisningsföretaget eller arbetsgivaren.

140.5En medlem ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att personal under medlemmens ledning och personer från vilka råd och hjälp inhämtas respekterar medlemmens tystnadsplikt.

140.6Principen om tystnadsplikt måste fortsätta att följas även när relationen mellan en medlem och en kund eller arbetsgivare upphör. När en medlem byter arbetsgivare eller skaffar en ny kund har han eller hon rätt att använda sig av sin tidigare erfarenhet. Men medlemmen ska inte använda eller lämna ut konfidentiell information som antingen har inhämtats eller tagits emot till följd av en professionell eller affärsmässig relation.

140.7Som grundprincip är tystnadsplikt till fördel för allmänhetens intresse eftersom den underlättar ett fritt flöde av information från kunden eller arbetsgivaren till medlemmen. Nedan följer omständigheter där medlemmar dock måste eller kan tvingas att lämna ut konfidentiell information eller när sådant utlämnande av information kan vara lämpligt:

  1. om det är tillåtet enligt lag att lämna ut information och det är godkänt av kunden eller arbetsgivaren,
  2. om det finns en laglig skyldighet att lämna ut information, t.ex.
    1. framställning av dokument eller annat tillhandahållande av bevis vid en domstolsprocess, eller
    2. upplysningar till behöriga myndigheter för lagöverträdelser som blir kända,
  3. det finns en yrkesmässig plikt eller rätt att lämna ut information, om detta inte är förbjudet enligt lag, för att
    1. efterkomma kvalitetskontroll av ett medlemsorgan eller en yrkesorganisation,
    2. svara på en förfrågan eller utredning av ett medlemsorgan eller ett tillsynsorgan,
    3. skydda en medlems yrkesintressen vid domstolsprocess, eller
    4. följa tekniska standarder samt standarder för yrkesutövningen, däribland yrkesetiska krav.

140.8För att avgöra om konfidentiell information kan lämnas ut, ska följande relevanta faktorer beaktas:

  1. Om alla parters intressen, däribland tredje man vars intressen kan påverkas, skulle kunna skadas om kunden eller arbetsgivaren ger sitt medgivande till att medlemmen lämnar ut informationen.
  2. Om all relevant information är känd och kan styrkas, i den mån det är praktiskt genomförbart. När situationen innefattar fakta som inte kan styrkas, ofullständig information eller slutsatser som inte kan styrkas, ska professionellt omdöme användas för att bedöma vilken typ av upplysning (om någon) som ska lämnas ut.
  3. Den typ av kommunikation som förväntas och till vem den vänder sig.
  4. Om parterna till vilka kommunikationen ställs är rätt mottagare.

Avsnitt 150 Professionellt uppträdande

150.1Principen om professionellt uppträdande medför en förpliktelse för alla medlemmar att följa relevanta lagar och andra författningar och undvika eventuellt uppträdande som misskrediterar professionen. Detta inbegriper uppträdande som en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid tidpunkten i fråga, sannolikt skulle anse har en negativ påverkan på professionens goda anseende.

150.2Vid marknadsföring och reklam av sig själva och sitt arbete ska medlemmar inte bringa professionen i vanrykte. Medlemmar ska vara ärliga och uppriktiga och inte:

  1. göra överdrivna påståenden om tjänster de kan erbjuda, de kvalifikationer de besitter eller den erfarenhet de har fått, eller
  2. göra nedsättande hänvisningar till eller ogrundade jämförelser med andras arbete.

Del BMedlemmar

Avsnitt 200 Introduktion

200.1I den här delen av koden beskrivs hur det principbaserade ramverk som återfinns i del A tillämpas i vissa situationer. Däremot beskrivs inte alla de omständigheter och relationer som en medlem kan stöta på, vilka ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Därför uppmuntras medlemmen att vara uppmärksam på sådana omständigheter och relationer.

200.2En medlem ska inte medvetet engagera sig i verksamhet, syssla eller aktivitet som påverkar eller kan påverka integriteten, objektiviteten eller professionens goda anseende negativt och som därför inte skulle vara förenlig med de grundläggande principerna.

Hot och motåtgärder

200.3Efterlevnaden av de grundläggande principerna kan potentiellt hotas av ett brett spektrum av omständigheter och förhållanden. Karaktären på och betydelsen av hoten kan variera beroende på om de uppstår i samband med utförandet av tjänster åt en revisionskund och om revisionskunden är ett företag av allmänt intresse, åt en bestyrkandekund som inte är en revisionskund, eller åt en kund som inte är en bestyrkandekund.

Hot kan placeras i en eller flera av följande kategorier:

  1. egenintresse,
  2. självgranskning,
  3. partsställning,
  4. vänskap, och
  5. skrämsel.

Dessa hot diskuteras mer i del A i denna kod.

200.4Exempel på omständigheter som ger upphov till egenintressehot för en medlem inbegriper följande:

  1. En medlem i bestyrkandeteamet som har ett direkt ekonomiskt intresse i bestyrkandekunden.
  2. Ett revisions- eller redovisningsföretag som är alltför beroende av de totala arvodena från en kund.
  3. En medlem i bestyrkandeteamet som har en viktig nära affärsrelation med en bestyrkandekund.
  4. Ett revisions- eller redovisningsföretag som riskerar att förlora en betydelsefull kund.
  5. En medlem i revisionsteamet som börjar förhandla med revisionskunden om anställning.
  6. Ett revisions- eller redovisningsföretag som ingår en överenskommelse om ett resultatbaserat arvode som hänger samman med ett bestyrkandeuppdrag.
  7. En medlem som upptäcker ett väsentligt fel när han eller hon utvärderar resultaten av en tidigare professionell tjänst som utförts av en anställd på medlemmens revisions- eller redovisningsföretag.

200.5Exempel på omständigheter som ger upphov till självgranskningshot för en medlem inbegriper följande:

  1. Ett revisions- eller redovisningsföretag som utfärdar en bestyrkanderapport om effektiviteten i finansiella systems funktion efter att ha utformat eller implementerat systemen.
  2. Ett revisions- eller redovisningsföretag som har upprättat de ursprungliga data som har använts för att ta fram material som är föremålet för granskningen i bestyrkandeuppdraget.
  3. En medlem i bestyrkandeteamet som är, eller nyligen har varit, styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos kunden.
  4. En medlem i bestyrkandeteamet som är, eller nyligen har varit, anställd av kunden i en befattning med möjlighet att utöva betydande inflytande över föremålet för granskningen.
  5. Revisions- eller redovisningsföretaget utför en tjänst åt en bestyrkandekund som direkt påverkar information om föremålet för granskningen i bestyrkandeuppdraget.

200.6Exempel på omständigheter som ger upphov till partsställningshot för en medlem inbegriper följande:

  1. Revisions- eller redovisningsföretaget marknadsför aktier åt en revisionskund.
  2. En medlem fungerar som ombud åt en revisionskund vid rättstvist eller tvister med tredje man.

200.7Exempel på omständigheter som ger upphov till vänskapshot för en medlem inbegriper följande:

  1. En medlem i uppdragsteamet som har en närstående eller familjemedlem som är styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos kunden.
  2. En medlem i uppdragsteamet som har en närstående eller familjemedlem som är anställd hos en kund och personen i fråga har möjlighet att utöva betydande inflytande på föremålet för granskningen i uppdraget.
  3. En styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos kunden eller en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över föremålet för granskningen i uppdraget som nyligen har varit uppdragsansvarig.
  4. En medlem som tar emot gåvor eller får förmåner av en kund, såvida inte värdet är obetydligt eller oviktigt.
  5. Personal i ledande ställning som har en långvarig anknytning till bestyrkandekunden.

200.8Exempel på omständigheter som ger upphov till skrämselhot för en medlem inbegriper följande:

  1. En kund hotar att säga upp ett avtal med revisions- eller redovisningsföretaget.
  2. En revisionskund som antyder att kunden i fråga inte kommer att ge revisions- eller redovisningsföretaget ett planerat kontrakt som inte rör ett bestyrkandeuppdrag om revisions- eller redovisningsföretaget fortsätter att vara oenigt med kunden om redovisningen av en viss transaktion.
  3. Ett revisions- eller redovisningsföretag som hotas av rättstvist av en kund.
  4. Ett revisions- eller redovisningsföretag som pressas att otillbörligen reducera omfattningen av arbete som utförs, i syfte att minska arvodena.
  5. En medlem känner sig pressad att hålla med om bedömningen av en anställd hos en kund eftersom den anställda har mer kunskap om förhållandet i fråga.
  6. En medlem som informeras av en delägare på revisions- eller redovisningsföretaget att en planerad befordran inte kommer att bli av såvida inte medlemmen går med på en revisionskunds olämpliga redovisningsmetoder.

200.9Motåtgärder som kan eliminera eller minska hot till en godtagbar nivå kan delas in två kategorier:

  1. motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning, och
  2. motåtgärder på arbetsplatsen.

Exempel på motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning beskrivs i punkt 100.14 i del A i denna kod.

200.10En medlem ska använda sitt omdöme för att bedöma hur han eller hon bäst ska hantera hot som inte ligger på en godtagbar nivå, vare sig det är genom att vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå eller genom att avsluta eller avböja uppdraget i fråga. När en medlem använder professionell bedömning ska han eller hon överväga om en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid tidpunkten i fråga, skulle dra slutsatsen att hoten skulle elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas, så att efterlevnaden av de grundläggande principerna inte äventyras. Detta övervägande påverkas av förhållanden som hotets betydelse, uppdragets karaktär och revisions- eller redovisningsföretagets struktur.

200.11På arbetsplatsen kommer de relevanta motåtgärderna att variera beroende på omständigheterna. Motåtgärder på arbetsplatsen består av ett revisions- eller redovisningsföretags övergripande motåtgärder och uppdragsspecifika motåtgärder.

200.12Exempel på företagsövergripande motåtgärder på arbetsplatsen inbegriper följande:

  1. Revisions- eller redovisningsföretagets ledning som betonar vikten av att följa de grundläggande principerna.
  2. Revisions- eller redovisningsföretagets ledning som fastställer förväntningen att medlemmarna i ett bestyrkandeteam kommer agera i allmänhetens intresse.
  3. Riktlinjer och rutiner för att implementera och övervaka kvalitetskontrollen i uppdrag.
  4. Dokumenterade riktlinjer avseende behovet av att identifiera hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna, utvärdera betydelsen av dessa hot och vidta motåtgärder för att eliminera eller minska hoten till en godtagbar nivå eller, när det inte finns lämpliga motåtgärder eller de inte kan vidtas, avsluta eller avböja uppdraget i fråga.
  5. Dokumenterade interna riktlinjer och rutiner som kräver att de grundläggande principerna följs.
  6. Riktlinjer och rutiner som innebär att intressen eller relationer mellan företaget eller medlemmar i uppdragsteam och kunder kan identifieras.
  7. Riktlinjer och rutiner för att övervaka och, vid behov, hantera revisions- eller redovisningsföretagets beroende av intäkter från en enda kund.
  8. Använda olika delägare och uppdragsteam med olika rapporteringslinjer för utförandet av andra tjänster än bestyrkandeuppdrag åt en bestyrkandekund.
  9. Riktlinjer och rutiner för att förbjuda enskilda personer som inte är medlemmar i ett uppdragsteam att otillbörligt påverka utfallet av uppdraget.
  10. Kommunikation vid rätt tidpunkt om ett revisions- eller redovisningsföretags riktlinjer och rutiner, däribland eventuella ändringar i dem, till alla delägare och personal samt lämplig utbildning om sådana riktlinjer och rutiner.
  11. Utse en medlem i högsta ledningen att tillse att revisions- eller redovisningsföretagets system för kvalitetskontroll fungerar på ett adekvat sätt.
  12. Underrätta delägare och personal om bestyrkandekunder och närstående företag för vilka oberoende krävs.
  13. En disciplinär process för att främja att riktlinjer och rutiner följs.
  14. Publicerade riktlinjer och rutiner som uppmuntrar och ger personalen befogenhet att ta upp frågor som rör efterlevnaden av de grundläggande principerna med överordnad personal inom revisions- eller redovisningsföretaget.

200.13Exempel på uppdragsspecifika motåtgärder på arbetsplatsen inbegriper följande:

  1. Låta en medlem som inte varit engagerad i ett uppdrag som inte är ett bestyrkandeuppdrag, granska det arbete som har utförts eller på annat sätt ge råd efter behov.
  2. Låta en medlem som inte varit medlem i bestyrkandeteamet granska det utförda bestyrkandearbetet eller på annat sätt ge råd efter behov.
  3. Rådfråga en oberoende extern part, t.ex. ett revisionsutskott, en yrkesorganisation eller annan medlem.
  4. Diskutera yrkesetiska frågor med kundens styrelse.
  5. Informera kundens styrelse om karaktären på de utförda tjänsterna och omfattningen av debiterade arvoden.
  6. Engagera ett annat revisions- eller redovisningsföretag att utföra eller upprepa delar av uppdraget.
  7. Rotera personal i ledande ställning i bestyrkandeteamet.

200.14Beroende på uppdragets karaktär kan en medlem också ha möjlighet att förlita sig på motåtgärder som kunden har infört. Men det går inte att enbart förlita sig på sådana motåtgärder för att minska hoten till en godtagbar nivå.

200.15Exempel på motåtgärder i kundens system och rutiner inbegriper följande:

  1. Kunden kräver att andra personer än företagsledningen ska bekräfta eller godkänna att ett revisions- eller redovisningsföretag ska utföra ett uppdrag.
  2. Kunden har kompetenta anställda med tillräcklig erfarenhet och rang för att fatta ledningsbeslut.
  3. Kunden har infört interna rutiner för att säkerställa objektiva val vid andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag.
  4. Kunden har en struktur för bolagsstyrning som innebär lämplig tillsyn och kommunikation avseende revisions- eller redovisningsföretagets tjänster.

Avsnitt 210 Nya kunder och uppdrag

Acceptera och behålla kunder

210.1Innan en ny kund accepteras ska en medlem fastställa om detta skulle ge upphov till eventuella hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Potentiella hot mot integritet eller mot professionellt uppträdande kan uppstå t.ex. på grund av förhållanden som associeras till kunden (dess ägare, företagsledning eller verksamhet), och som om de vore kända skulle kunna äventyra efterlevnaden av de grundläggande principerna. Dessa innefattar t.ex. att kunden är inblandad i olaglig verksamhet (t.ex. penningtvätt), oärlighet eller tvivelaktiga rutiner i den finansiella rapporteringen eller annat oetiskt uppträdande.

210.2En medlem ska utvärdera betydelsen av varje hot och vid behov vidta motåtgärder för att eliminera dem eller minska dem till en godtagbar nivå.

Exempel på motåtgärder är att

  1. inhämta kunskap om och förståelse av kunden, dess ägare, ledning och de som har ansvaret för styrning samt affärsverksamhet, eller
  2. säkra kundens åtagande att hantera de tvivelaktiga förhållandena, t.ex. genom att förbättra metoderna för bolagsstyrning eller interna kontroller.

210.3Om det inte går att minska hoten till en godtagbar nivå, ska medlemmen avböja att inleda kundrelationen.

210.4Möjliga hot mot efterlevnad av de grundläggande principerna kan ha uppkommit efter att uppdraget har accepterats, vilka kunde ha medfört att medlemmen hade avsagt sig uppdraget om informationen hade varit tillgänglig tidigare. En medlem ska därför regelbundet gå igenom besluten att acceptera uppdrag för återkommande kunduppdrag. Exempelvis kan ett hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna kan ha uppkommit till följd av att en kund uppträtt oetiskt, t.ex. oriktig manipulation av resultat eller värderingar i balansräkningen. Om en medlem identifierar ett hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna, ska han eller hon utvärdera betydelsen av hoten och vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Om det inte går att minska hotet till en godtagbar nivå, ska medlemmen överväga att avsluta kundrelationen i de fall detta inte är förbjudet i lag eller annan författning.

Acceptera uppdraget

210.5Den grundläggande principen för professionell kompetens och vederbörlig omsorg medför en förpliktelse för en medlem att utföra endast de tjänster som medlemmen har kompetens att utföra. Innan ett visst kunduppdrag accepteras ska en medlem fastställa om detta skulle ge upphov till eventuella hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Exempel: ett egenintressehot mot professionell kompetens och vederbörlig omsorg uppstår om uppdragsteamet inte besitter, eller inte kan inhämta, de kompetenser som krävs för att utföra uppdraget på rätt sätt.

210.6En medlem ska utvärdera betydelsen av hot och vid behov vidta motåtgärder för att eliminera dem eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. Skaffa sig en lämplig förståelse av karaktären på kundens verksamhet, komplexiteten i verksamheten, de särskilda kraven som uppdraget ställer samt syfte, karaktär och omfattning av det arbete som ska utföras.
  2. Skaffa sig kunskap om relevanta branscher eller granskningsobjekt.
  3. Ha eller skaffa sig erfarenhet av relevanta krav i lagar och andra författningar eller krav på rapportering.
  4. Utse tillräckligt många medarbetare med nödvändig kompetens.
  5. Vid behov använda specialister.
  6. Komma överens om en realistisk tidsram för utförandet av uppdraget.
  7. Följa riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll, avsedda att ge rimlig säkerhet om att särskilda uppdrag endast accepteras när de kan utföras på ett kompetent sätt.

210.7När en medlem avser att förlita sig på en specialists råd eller arbete, ska medlemmen avgöra om detta är motiverat. Faktorer att tänka på är bl.a.: anseende, kunnande, tillgängliga resurser och tillämpliga standarder för yrkesutövningen och yrkesetiska standarder. Sådan information kan inhämtas från tidigare kontakter med specialisten eller genom att rådfråga andra.

Förändringar i ett uppdrag

210.8En medlem som ombeds att överta ett uppdrag från någon annan, eller som överväger att lämna offert på ett uppdrag som för närvarande innehas av någon annan, ska fastställa om det finns professionella eller andra skäl till att inte acceptera uppdraget, t.ex. omständigheter som ger upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna som inte kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas. Exempelvis kan det finnas ett hot mot professionell kompetens och vederbörlig omsorg om en medlem accepterar uppdraget innan han eller hon känner till alla relevanta fakta.

210.9En medlem ska utvärdera betydelsen av varje hot. Vid behov ska motåtgärder vidtas för att eliminera eventuella hot eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på motåtgärder är att:

  1. Vid svar på offertförfrågningar, i offerten ange att innan uppdraget kan accepteras, kommer kontakt med befintlig eller tidigare uppdragstagare att begäras, med syftet att ställa frågor om huruvida det finns professionella eller andra skäl till varför uppdraget inte ska accepteras;
  2. Be den tidigare uppdragstagaren att tillhandahålla känd information om eventuella fakta eller omständigheter som, enligt den tidigare uppdragstagarens åsikt, den föreslagna tillträdande uppdragstagaren behöver känna till innan han eller hon beslutar om uppdraget ska accepteras. De synbara skälen till att en ny uppdragstagare utses kanske inte helt avspeglar fakta och kan tyda på skiljaktigheter med den tidigare uppdragstagaren, vilket kan påverka beslutet att acceptera uppdraget; eller
  3. Inhämta den information som behövs från andra källor.

210.10har upphävts.

210.11En medlem kan få en förfrågan att utföra arbete som kompletterar eller går utöver en befintlig uppdragstagares arbete. Sådana omständigheter kan ge upphov till hot mot professionell kompetens och vederbörlig omsorg till följd av t.ex. en brist på eller ofullständig information. Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att informera den befintliga uppdragstagaren om det föreslagna arbetet, vilket skulle ge den befintliga uppdragstagaren möjlighet att lämna relevant information för att arbetet ska kunna utföras korrekt.

210.12En befintlig eller tidigare uppdragstagare är bunden av sin tystnadsplikt. Huruvida den uppdragstagaren har tillåtelse eller måste diskutera en kunds affärer med en föreslagen uppdragstagare beror på uppdragets karaktär och på

  1. om kundens medgivande för att göra detta har inhämtats, eller
  2. de juridiska eller yrkesetiska kraven som rör sådan kommunikation och sådana upplysningar, vilka kan variera mellan jurisdiktioner.

Omständigheter där uppdragstagaren får eller måste lämna ut konfidentiell information eller där sådana upplysningar annars kan vara lämpliga anges i avsnitt 140 i del A i denna kod.

210.13Generellt sett behöver en medlem inhämta kundens medgivande, företrädesvis skriftligt, för att kunna inleda en diskussion med en befintlig eller tidigare uppdragstagare. När medgivandet har inhämtats ska den befintliga eller tidigare uppdragstagaren följa relevanta lagar och andra författningar som styr sådana förfrågningar. I de fall den befintliga eller tidigare uppdragstagaren tillhandahåller information ska den erbjudas ärligt och vara entydig. Om den föreslagna uppdragstagaren inte kan kommunicera med den befintliga eller föregående uppdragstagaren ska den föreslagna uppdragstagaren vidta rimliga åtgärder för att på andra sätt inhämta information om möjliga hot, t.ex. genom förfrågningar till externa parter eller bakgrundsundersökningar av den högsta ledningen hos kunden eller dess styrelse.

210.14Vid en revision av finansiella rapporter, ska uppdragstagaren be den tidigare uppdragstagaren att tillhandahålla känd information om eventuella fakta eller andra uppgifter som, enligt den tidigare uppdragstagarens åsikt, den föreslagna tillträdande uppdragstagaren behöver känna till innan han eller hon beslutar om uppdraget ska accepteras. Förutom för de omständigheter som innefattar identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar som anges i punkt 225.31 gäller att

  1. om kunden samtycker till att tidigare uppdragstagare lämnar ut information om dessa fakta eller annat, ska den tidigare uppdragstagaren tillhandahålla informationen ärligt och otvetydigt, och
  2. om kunden inte ger eller vägrar att ge den tidigare uppdragstagaren tillåtelse att diskutera kundens affärer med den föreslagna tillträdande uppdragstagaren ska den tidigare uppdragstagaren upplysa den föreslagna tillträdande uppdragstagaren om detta, och den föreslagna tillträdande uppdragstagaren ska noga överväga denna underlåtelse eller vägran när han eller hon bestämmer om uppdraget ska accepteras.

Avsnitt 220 Intressekonflikter

220.1En medlem kan ställas inför en intressekonflikt när han eller hon utför en professionell tjänst. En intressekonflikt medför ett hot mot objektiviteten och kan ge upphov till hot mot andra grundläggande principer. Sådana hot kan uppstå när

  1. medlemmen tillhandahåller en professionell tjänst avseende en viss angelägenhet åt två eller flera kunder vars intressen avseende angelägenheten står i konflikt med varandra, eller
  2. det finns en konflikt mellan medlemmens intressen avseende den särskilda angelägenheten och intressena för en kund till vilken medlemmen tillhandahåller en professionell tjänst avseende angelägenheten.

En medlem ska inte tillåta att en intressekonflikt äventyrar den yrkesmässiga eller affärsmässiga bedömningen. När den professionella tjänsten är en bestyrkandetjänst, kräver efterlevnad av den grundläggande principen om objektivitet även oberoende från bestyrkandekunder enligt avsnitten 290 eller 291 enligt vad som är tillämpligt.

220.2Exempel på situationer i vilka intressekonflikter kan uppstå:

  1. Affärsrådgivning till en kund som vill förvärva en revisionskund till revisions- eller redovisningsföretaget, där revisions- eller redovisningsföretaget under revisionens gång har inhämtat konfidentiell information, som kan vara relevant för affären.
  2. Samtidig rådgivning till två kunder som konkurrerar om att förvärva samma företag, där råden kan vara relevanta för parternas konkurrenspositioner.
  3. Tillhandahållande av tjänster till både en säljare och köpare avseende samma transaktion.
  4. Upprättande av värderingar av tillgångar åt två parter i motpartsställning med avseende på tillgångarna.
  5. Representera två kunder i samma fråga, när parterna är i rättslig tvist med varandra, t.ex. under skilsmässoförhandlingar eller upplösande av ett delägarskap.
  6. Tillhandahålla en bestyrkanderapport åt en licensgivare om royaltyavgifter enligt ett licensavtal samtidigt som man ger råd till licenstagaren om riktigheten i de belopp som ska betalas.
  7. Ge råd till en kund att investera i en verksamhet i vilken t.ex. maken/makan till en medlem har ett ekonomiskt intresse.
  8. Ge strategiska råd till en kund om kundens konkurrensposition samtidigt som man har ett joint venture eller liknande intresse med en stor konkurrent till kunden.
  9. Ge en kund råd om förvärv av en verksamhet som revisions- eller redovisningsföretaget också är intresserat av att förvärva.
  10. Ge en kund råd om köpet av en produkt eller tjänst samtidigt som man har ett royalty- eller provisionsavtal med en av de potentiella leverantörerna av den produkten eller tjänsten.

220.3När en medlem identifierar och utvärderar intressen och relationer som kan ge upphov till en intressekonflikt och vid behov vidtar motåtgärder för att eliminera eller minska eventuella hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna till en godtagbar nivå, ska han eller hon använda professionellt omdöme och ta hänsyn till om en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid den tidpunkten, sannolikt skulle dra slutsatsen att efterlevnaden av de grundläggande principerna inte har äventyrats.

220.4När medlemmen hanterar intressekonflikter, inklusive att lämna upplysningar eller lämna ut information inom revisions- eller redovisningsföretaget eller nätverket, och vill ha vägledning av externa parter, ska han eller hon vara uppmärksam på den grundläggande principen om sekretess.

220.5Om ett hot som uppstår till följd av en intressekonflikt inte ligger på en godtagbar nivå ska medlemmen vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Om motåtgärder inte kan minska hotet till en godtagbar nivå ska medlemmen avböja att utföra eller upphöra med de professionella tjänster som skulle leda till intressekonflikten, eller avsluta relevanta relationer eller avyttra relevanta innehav för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.

220.6Innan en ny kundrelation, ett nytt uppdrag eller en ny affärsrelation accepteras ska en medlem vidta rimliga åtgärder för att identifiera omständigheter som kan ge upphov till en intressekonflikt, inklusive att identifiera

  1. karaktären på relevanta intressen och relationer mellan de berörda parterna, och
  2. karaktären på tjänsten och dess följder för relevanta parter.

Karaktären på tjänsterna och de relevanta intressena och relationerna kan förändras under uppdragets gång. Det gäller i synnerhet när en medlem ombeds att utföra ett uppdrag i en situation där en motpartsställning kan uppstå, även om parterna som anlitar medlemmen från början inte är indragna i en tvist. Medlemmen ska vara uppmärksam på sådana förändringar i syfte att identifiera omständigheter som kan ge upphov till en intressekonflikt.

220.7En effektiv process för identifiering av konflikter hjälper en medlem att identifiera faktiska eller potentiella intressekonflikter innan medlemmen avgör om han eller hon ska acceptera ett uppdrag och under ett uppdrag. Detta innefattar förhållanden som identifieras av externa parter, t.ex. kunder eller potentiella kunder. Ju tidigare en faktisk eller potentiell intressekonflikt identifieras, desto större är sannolikheten att medlemmen vid behov kan vidta motåtgärder för att eliminera hotet mot objektiviteten och eventuella hot mot efterlevnaden av andra grundläggande principer eller minska det till en godtagbar nivå. Processen för att identifiera faktiska eller potentiella intressekonflikter kommer att bero på faktorer som:

  1. Karaktären på de tillhandahållna professionella tjänsterna.
  2. Revisions- eller redovisningsföretagets storlek.
  3. Storleken och karaktären på kundbasen.
  4. Strukturen på revisions- eller redovisningsföretaget, t.ex. antalet kontor och var de ligger.

220.8Om revisions- eller redovisningsföretaget ingår i ett nätverk ska identifieringen av konflikter inkludera eventuella intressekonflikter som medlemmen har skäl att tro finns eller kan uppstå till följd av ett nätverksföretags intressen och relationer. Rimliga åtgärder för att identifiera sådana intressen och relationer för ett nätverksföretag kommer att vara beroende av faktorer som karaktären på de tillhandahållna professionella tjänsterna, nätverkets kunder och på vilka orter alla relevanta parter finns.

220.9Om en intressekonflikt identifieras ska medlemmen utvärdera

  1. betydelsen av relevanta intressen eller relationer, och
  2. betydelsen av de hot som uppstår när den professionella tjänsten eller tjänsterna utförs. Generellt sett, ju mer direkt kopplingen är mellan den professionella tjänsten och förhållandet som ger upphov till intressekonflikten, desto mer betydande kommer hotet mot objektiviteten och efterlevnaden av de andra grundläggande principerna att vara.

220.10Medlemmen ska vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten mot efterlevnaden av de grundläggande principerna som intressekonflikten ger upphov till eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på motåtgärder innefattar:

  1. Att införa mekanismer för att förhindra obehörigt utlämnande av konfidentiell information när professionella tjänster utförs avseende en viss angelägenhet åt två eller fler kunder mellan vilka det finns en intressekonflikt avseende den angelägenheten. Detta kan innefatta att:
    1. Använda uppdragsteam som har fått tydliga riktlinjer och rutiner för hur sekretessen ska upprätthållas.
    2. Skapa separata verksamhetsområden för specialfunktioner inom revisions- eller redovisningsföretaget, som kan fungera som en spärr mot överföring av konfidentiell kundinformation från ett verksamhetsområde till ett annat inom ett revisions- eller redovisningsföretag.
    3. Etablera riktlinjer och rutiner i syfte att begränsa åtkomsten till kunddokumentation, använda sekretessavtal som undertecknas av anställda och delägare på revisions- eller redovisningsföretaget och/eller fysisk och elektronisk uppdelning av konfidentiell information.
  2. Regelbunden granskning av användning av motåtgärder av en erfaren person som inte är engagerad i kunduppdraget eller kunduppdragen.
  3. Låta en medlem som inte tillhandahåller tjänsten eller på annat sätt påverkas av konflikten granska det utförda arbetet för att bedöma om de huvudsakliga bedömningarna och slutsatserna är korrekta.
  4. Rådfråga externa parter, t.ex. en yrkesorganisation, jurist eller annan medlem.

220.11Dessutom är det normalt nödvändigt att upplysa om karaktären på intressekonflikten och eventuella tillhörande motåtgärder till kunder som påverkas av konflikten och, när motåtgärder krävs för att minska hotet till en godtagbar nivå, att inhämta deras samtycke till att medlemmen utför de professionella tjänsterna. Upplysningar och samtycke kan ha olika former, t.ex.:

  1. Generella upplysningar till kunder om omständigheter där medlemmen, vilket är i linje med normal affärspraxis, inte tillhandahåller tjänster endast åt en kund (t.ex. avseende en viss tjänst i en viss marknadssektor) så att kunden då kan ge ett generellt samtycke. Sådana upplysningar kan t.ex. finnas med i medlemmens standardvillkor för ett sådant uppdrag.
  2. Särskilda upplysningar till berörda kunder om omständigheterna för konflikten i fråga, inklusive en utförlig redovisning av situationen och en omfattande förklaring av eventuella planerade motåtgärder och de berörda riskerna, i en sådan omfattning att kunden kan fatta ett välgrundat beslut med avseende på förhållandet och sedan kan ge sitt uttryckliga samtycke.
  3. Under vissa omständigheter kan samtycke vara underförstått av kundens agerande där medlemmen har tillräckligt med belägg för att dra slutsatsen att kunderna känner till omständigheterna från början och har accepterat intressekonflikten om de inte invänder mot konflikten.

Medlemmen ska bedöma om karaktären på och betydelsen av intressekonflikten är sådan att det krävs särskilda upplysningar och uttryckligt samtycke. I det syftet ska medlemmen utöva professionellt omdöme där han eller hon utvärderar omständigheterna som ger upphov till intressekonflikten, inklusive de parter som kan komma att påverkas, karaktären på de förhållanden som kan uppstå och risken att det särskilda förhållandet utvecklas på ett oväntat sätt.

220.12I det fall en medlem har begärt uttryckligt samtycke av en kund och kunden inte har gett samtycket, ska medlemmen avböja att utföra eller avsluta de professionella tjänster som skulle leda till intressekonflikten, eller avsluta relevanta relationer eller avyttra relevanta intressen för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå, så att samtycke kan inhämtas, efter att eventuella ytterligare motåtgärder har vidtagits om nödvändigt.

220.13När upplysningen är muntlig eller samtycket är muntligt eller underförstått, bör medlemmen dokumentera karaktären på omständigheterna som ger upphov till intressekonflikten, de motåtgärder som vidtagits för att minska hoten till godtagbar nivå och det inhämtade samtycket.

220.14Under vissa omständigheter skulle det innebära ett brott mot sekretessen att lämna ut viss information i syfte att inhämta uttryckligt samtycke.

Exempel på sådana omständigheter kan innefatta:

  1. Att utföra en transaktionsrelaterad tjänst åt en kund i samband med ett fientligt uppköp av en annan av revisions- eller redovisningsföretagets kunder.
  2. Att utföra en brottsutredande undersökning åt en kund i samband med en misstänkt bedräglig handling där revisions- eller redovisningsföretaget har inhämtat konfidentiell information genom en professionell tjänst åt en annan kund som kan vara inblandad i denna handling.

Revisions- eller redovisningsföretaget ska vare sig acceptera eller fortsätta med ett uppdrag under sådana omständigheter såvida inte följande förutsättningar är uppfyllda

  1. revisions- eller redovisningsföretaget inte agerar som ombud åt en kund i det fall detta kräver att företaget tar på sig en motpartsroll mot den andra kunden med avseende på samma förhållande,
  2. det finns särskilda mekanismer i syfte att förhindra att konfidentiell information lämnas ut mellan uppdragsteamen som arbetar åt de två kunderna, och
  3. revisions- eller redovisningsföretaget har förvissat sig om att en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid den tidpunkten, sannolikt skulle dra slutsatsen att det är lämpligt för företaget att acceptera eller fortsätta uppdraget eftersom en inskränkning av förmågan att tillhandahålla tjänsten skulle leda till ett oproportionerligt stort negativt resultat för kunderna eller andra relevanta externa parter.

Medlemmen ska dokumentera karaktären på omständigheterna, inklusive rollen medlemmen ska ta, de särskilda mekanismer som finns för att förhindra utlämnande av information mellan uppdragsteamen som arbetar åt de två kunderna och den logiska grunden för slutsatsen att det är lämpligt att acceptera uppdraget.

Avsnitt 225 Hantera överträdelser av lagar och andra författningar

Syfte

225.1Under utförandet av en professionell tjänst åt en kund, kan en medlem påträffa eller få kännedom om överträdelser eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar. Syftet med detta avsnitt är att beskriva medlemmens ansvar när han eller hon påträffar sådana överträdelser eller misstänkta överträdelser, och ge vägledning vid bedömningen av effekterna av sakförhållandet och de möjliga åtgärder som kan vidtas för att hantera det. Detta avsnitt gäller oavsett vilken typ av kund det rör sig om, vilket innefattar huruvida det är ett företag av allmänt intresse eller ej.

225.2Överträdelser av lagar och andra författningar (”överträdelser”) består av underlåtelser eller handlingar som bryter mot gällande lagar och andra författningar, avsiktliga eller oavsiktliga, utförda av en kund, eller av styrelsen, av företagsledningen eller av andra personer som arbetar åt en kund eller under en kunds ledning.

225.3I vissa jurisdiktioner styr bestämmelser i lagar eller andra författningar hur medlemmar ska hantera överträdelser eller misstänkta överträdelser, och dessa kan skilja sig från eller gå utöver detta avsnitt. När en medlem påträffar sådana överträdelser eller misstänkta överträdelser har han eller hon ansvar för att skaffa sig en förståelse av dessa bestämmelser och följa dem, vilket innefattar krav på att rapportera förhållandet till behörig myndighet och förbud mot att informera kunden innan upplysning lämnas, t.ex. enligt lagstiftning mot penningtvätt.

225.4Något som utmärker branschen är att dess utövare åtar sig att agera i allmänhetens intresse. När en medlem hanterar en överträdelse eller en misstänkt överträdelse, är målen att

  1. följa de grundläggande principerna om integritet och professionellt uppträdande,
  2. informera företagsledningen eller, i tillämpliga fall, styrelsen för att försöka att
    1. ge dem möjlighet att korrigera, åtgärda eller minska följderna av den identifierade eller misstänkta överträdelsen, eller
    2. förhindra att överträdelsen sker i de fall den ännu inte har inträffat, och
  3. vidta ytterligare åtgärder som ligger i allmänhetens intresse.

Tillämpningsområde

225.5Detta avsnitt beskriver hur en medlem ska gå till väga när medlemmen påträffar eller får kännedom om överträdelser eller misstänkta överträdelser av

  1. lagar och andra författningar som allmänt vedertaget har en direkt inverkan på hur väsentliga belopp och upplysningar i kundens finansiella rapporter fastställs, och
  2. andra lagar och författningar som inte har någon direkt inverkan på hur belopp och upplysningar i kundens finansiella rapporter fastställs men vars efterlevnad kan vara grundläggande för driften av kundens verksamhet, för dess förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet eller för att undvika kännbara sanktioner.

225.6Exempel på lagar och andra författningar som detta avsnitt berör innefattar de som behandlar:

  1. Oegentligheter, korruption och mutor
  2. Penningtvätt, terrorismfinansiering och intäkter från brott
  3. Värdepappersmarknader och -handel
  4. Finansiella produkter och tjänster
  5. Datasäkerhet
  6. Skatter, avgifter och pensioner
  7. Miljöskydd
  8. Hälsa och säkerhet

225.7Överträdelser kan medföra böter, rättstvister eller andra konsekvenser för kunden, vilka kan ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna. Sådana överträdelser kan dessutom på ett påtagligt sätt inverka på allmänhetens intressen, i form av t.ex. betydande skada för investerare, fordringsägare, anställda eller allmänheten. För detta avsnitts syften är en handling som orsakar betydande skada en handling som har allvarliga negativa konsekvenser för någon av dessa parter i finansiella eller icke-finansiella avseenden. Detta inkluderar till exempel att begå oegentligheter som leder till betydande ekonomiska förluster för investerare och brott mot miljölagar och andra författningar som äventyrar hälsa eller säkerhet hos anställda eller allmänheten.

225.8En medlem som påträffar eller får kännedom om förhållanden som är uppenbart oviktiga, utifrån deras karaktär och inverkan, ekonomisk eller på annat sätt, på kunden, dess intressenter och allmänheten, behöver inte tillämpa detta avsnitt med avseende på förhållandena.

225.9Detta avsnitt behandlar inte

  1. personlig misskötsel som inte har något samband med kundens verksamhet, eller
  2. överträdelser av andra än kunden eller styrelsen, företagsledningen eller andra personer som arbetar åt kunden eller under kundens ledning. Detta innefattar t.ex. omständigheter där en medlem har fått i uppdrag av en kund att göra en due diligence avseende ett externt företag och den identifierade eller misstänkta överträdelsen har begåtts av den externa parten.

Medlemmen kan ändå få hjälp av vägledningen i detta avsnitt, vid övervägande av hur dessa situationer ska hanteras.

Företagsledningens och styrelsens ansvar

225.10Det är kundens företagsledning som har ansvar för att, under tillsyn av styrelsen, säkerställa att kundens affärsverksamhet följer lagar och andra författningar. Det är också företagsledningens och styrelsens ansvar att identifiera och hantera varje överträdelse av kunden, av en person som har ansvar för företagets styrning, av en medlem av företagsledningen eller av andra personer som arbetar åt kunden eller under kundens ledning.

Medlemmens ansvar

225.11När en medlem får kännedom om ett sådant förhållande som detta avsnitt gäller, ska de åtgärder som medlemmen utför enligt detta avsnitt vidtas utan dröjsmål, med beaktande av medlemmens förståelse av förhållandets karaktär och möjliga skador på företagets, investerares, fordringsägares, anställdas eller allmänhetens intressen.

Revision av finansiella rapporter

Skaffa sig en förståelse av förhållandet

225.12Om en medlem (revisor), som har fått i uppdrag att utföra en revision av finansiella rapporter, får kännedom om information som rör en överträdelse eller misstänkt överträdelse, vare sig detta sker när uppdraget utförs eller via information från andra parter, ska revisorn skaffa sig en förståelse av förhållandet, däribland dess karaktär och övriga omständigheter.

225.13Revisorn förväntas använda kunskap, professionell bedömning och expertis, men förväntas inte ha kunskap om lagar och andra författningar utöver det som krävs för att utföra uppdraget. Huruvida det rör sig om en faktisk överträdelse är i sista hand en fråga som ska avgöras av en domstol eller annat lämpligt dömande organ. Beroende på förhållandets karaktär och vikt kan revisorn, under tystnadsplikt, rådfråga andra inom revisions- eller redovisningsföretaget, ett nätverksföretag eller en yrkesorganisation, eller juridisk rådgivare.

225.14Om revisorn identifierar en överträdelse eller misstänker att en överträdelse inträffat eller kan inträffa, ska han eller hon diskutera förhållandet med befattningshavare på lämplig ledningsnivå och, i tillämpliga fall, med styrelsen.

225.15En sådan diskussion har till syfte att öka revisorns förståelse av fakta och omständigheter rörande förhållandet och dess möjliga konsekvenser. Diskussionen kan också leda till att företagsledningen eller styrelsen utreder förhållandet.

225.16Lämplig ledningsnivå där förhållandet ska diskuteras är en fråga för professionell bedömning. Relevanta faktorer att tänka på är bl.a.:

  1. Karaktären av och omständigheterna kring förhållandet.
  2. De personer som är eller kan bli berörda.
  3. Sannolikheten för maskopi.
  4. Förhållandets potentiella konsekvenser.
  5. Huruvida befattningshavarna på den ledningsnivån kan utreda förhållandet och vidta lämpliga åtgärder.

225.17Lämplig ledningsnivå är normalt minst en nivå över den eller de personer som är inblandade eller potentiellt inblandade i förhållandet. Om revisorn tror att företagsledningen är inblandad i överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen ska han eller hon diskutera förhållandet med styrelsen. Revisorn kan också överväga att i tillämpliga fall diskutera förhållandet med internrevisorer. Gäller det en koncern kan lämplig nivå vara företagsledningen på ett företag som har bestämmande inflytande över kunden.

Hantera förhållandet

225.18Vid diskussion om överträdelse eller misstänkt överträdelse med företagsledningen och, i tillämpliga fall, med styrelsen, ska revisorn råda dem att utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder, om de inte redan har gjort detta, i syfte att

  1. korrigera, åtgärda eller minska följderna av överträdelsen,
  2. förhindra att överträdelsen sker i de fall den ännu inte har inträffat, eller
  3. informera behörig myndighet om förhållandet när det krävs enligt lag eller annan författning eller när detta bedöms nödvändigt för allmänhetens intresse.

225.19Revisorn ska överväga om kundens företagsledning och styrelse förstår sitt ansvar enligt lagar och andra författningar med avseende på överträdelser eller misstänkta överträdelser. Om så inte är fallet kan revisorn föreslå lämpliga informationskällor eller rekommendera att de vänder sig till juridisk rådgivare.

225.20En revisor ska följa tillämpliga

  1. lagar och andra författningar, däribland bestämmelser i lagar eller andra författningar som styr rapportering av överträdelser eller misstänkta överträdelser till behörig myndighet. I detta avseende kan vissa lagar och andra författningar stipulera en period inom vilken rapporteringen måste göras, och
  2. krav enligt revisionsstandarder, däribland sådana som avser att:
    1. identifiera och hantera överträdelser, däribland oegentligheter,
    2. kommunicera med styrelsen, och
    3. överväga effekterna av överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen på revisionsberättelsens utformning.

Kommunikation avseende koncerner

225.21En revisor kan

  1. i koncernrevisionssyfte, på begäran av koncernrevisionsteamet, granska finansiell information för en enhet i koncernen,
  2. ha i uppdrag att utföra en revision av en enhets finansiella rapporter för andra syften än koncernrevision, t.ex. en lagstadgad revision.

I de fall revisorn får kännedom om överträdelser eller misstänkta överträdelser med avseende på enheten i endera situationen, ska han eller hon, utöver att hantera förhållandet enligt villkoren i detta avsnitt, kommunicera med ansvarig koncernrevisor såvida inte detta är förbjudet enligt lag eller annan författning. Detta för att ansvarig koncernrevisor ska få information om förhållandet och fastställa, inom ramen för koncernrevisionen, om, och i så fall hur, det ska hanteras enligt bestämmelserna i detta avsnitt.

225.22I de fall ansvarig koncernrevisor får kännedom om överträdelser eller misstänkta överträdelser under en koncernrevision, vilket innefattar att få kännedom om detta förhållande enligt punkt 225.21, ska den ansvariga koncernrevisorn, utöver att hantera förhållandet inom ramen för koncernrevisionen enligt bestämmelserna i detta avsnitt, överväga huruvida förhållandet kan vara relevant för en eller flera enheter

  1. vars finansiella rapporter ska granskas i koncernrevisionssyfte, eller
  2. vars finansiella rapporter ska granskas i andra syften än för koncernrevisionssyfte, t.ex. en lagstadgad revision.

Om så är fallet, ska ansvarig koncernrevisor vidta åtgärder för att informera dem som granskar enheter där förhållandet kan vara relevant om överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen, såvida detta inte är förbjudet enligt lag eller annan författning. Vad gäller punkt b ska, om nödvändigt, lämpliga förfrågningar göras (antingen gentemot företagsledningen eller i offentligt tillgänglig information) för att utröna om relevant enhet eller enheter omfattas av revisionsplikt. I förekommande fall ska lämpliga frågor ställas för att, i den mån det är görligt, fastställa revisorns identitet. Kommunikationen är till för att de som ansvarar för granskningen av dessa enheter informeras om förhållandet och fastställa om, och i så fall hur, det ska hanteras enligt bestämmelserna i detta avsnitt.

Fastställa huruvida ytterligare åtgärder krävs

225.23Revisorn ska bedöma lämpligheten i företagsledningens och, i tillämpliga fall, styrelsens respons.

225.24Relevanta faktorer att överväga vid bedömningen av lämpligheten i företagsledningens och, i tillämpliga fall, styrelsens respons innefattar huruvida:

  1. Responsen görs utan onödigt dröjsmål.
  2. Överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen har utretts på lämpligt sätt.
  3. Åtgärder har vidtagits eller vidtas i syfte att korrigera, åtgärda eller minska följderna av varje överträdelse.
  4. Åtgärder har vidtagits eller vidtas i syfte att förhindra att eventuella överträdelser sker i de fall de ännu inte har inträffat.
  5. Lämpliga åtgärder har vidtagits eller vidtas för att minska risken av nya överträdelser, t.ex. ytterligare kontroller eller utbildning.
  6. Information om överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen har, i tillämpliga fall, lämnats till behörig myndighet och, om så har skett, om informationen verkar vara tillräcklig.

225.25Mot bakgrund av företagsledningens, eller i tillämpliga fall, av styrelsens respons, ska revisorn fastställa om ytterligare åtgärder krävs i allmänhetens intresse.

225.26Fastställandet av om ytterligare åtgärder krävs, samt deras karaktär och omfattning, beror på olika faktorer, inklusive:

  1. Tillämpliga lagar och regler.
  2. Hur brådskande förhållandet är.
  3. Hur stor genomslagskraft förhållandet har hos kunden.
  4. Om revisorn fortsätter att ha förtroende för företagsledningens och, i tillämpliga fall, styrelsens integritet.
  5. Om det är sannolikt att överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen kommer att upprepas.
  6. Om det finns trovärdiga bevis för faktisk eller potentiell betydande skada på företagets, investerares, fordringsägares, anställdas eller allmänhetens intressen.

225.27Exempel på omständigheter som kan leda till att revisorn inte längre har förtroende för företagsledningens och, i tillämpliga fall, styrelsens integritet inbegriper situationer där:

  1. Revisorn misstänker eller har bevis för att de är delaktiga i eller avser att bli delaktiga i en överträdelse.
  2. Revisorn är medveten om att de har kännedom om överträdelsen och att de, i strid mot krav i lagar och andra författningar, inte inom rimlig tid har rapporterat eller bemyndigat någon annan att rapportera förhållandet till behörig myndighet.

225.28När revisorn fastställer behovet av, samt karaktären på och omfattningen av, ytterligare åtgärder ska han eller hon använda professionell bedömning och beakta om en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för revisorn vid tidpunkten i fråga, sannolikt skulle dra slutsatsen att revisorn har agerat på lämpligt sätt i allmänhetens intresse.

225.29Ytterligare åtgärder av revisorn kan innefatta:

  1. Informera behörig myndighet om förhållandet även om det inte finns någon juridisk skyldighet att göra detta.
  2. Avgå från uppdraget och avsluta relationen i de fall det är tillåtet enligt lag eller annan författning.

225.30I de fall revisorn kommer fram till att det skulle vara lämpligt att avgå från uppdraget och avsluta relationen, ersätter detta inte andra åtgärder som kan behöva vidtas för att uppnå revisorns mål enligt detta avsnitt. I vissa jurisdiktioner kan det dock finnas begränsningar i fråga om vilka ytterligare åtgärder som revisorn kan använda, och då kan den enda möjliga åtgärden vara att avgå från uppdraget.

225.31Om revisorn har avslutat relationen enligt punkterna 225.25 och 225.29 ska han eller hon, på begäran av den föreslagna tillträdande revisorn, tillhandahålla alla sådana fakta och annan information rörande den identifierade eller misstänkta överträdelsen som, enligt den tidigare revisorns åsikt, föreslagna tillträdande revisorn behöver få kännedom om innan han eller hon beslutar om revisionsuppdraget kan accepteras. Den tidigare revisorn ska göra detta trots bestämmelserna i punkt 210.14, såvida det inte är förbjudet i lag eller annan författning. Om den föreslagna tillträdande revisorn inte kan kommunicera med den tidigare revisorn ska han eller hon vidta rimliga åtgärder för att inhämta information om omständigheterna för ändringen i tillsättningen på andra sätt, t.ex. genom förfrågningar till externa parter eller bakgrundsundersökningar av företagsledningen eller styrelsen.

225.32Eftersom beaktande av förhållandet kan innefatta komplexa analyser och bedömningar kan revisorn överväga att söka råd internt, inhämta juridisk rådgivning för att förstå sina alternativ och de yrkesmässiga eller juridiska effekterna av att vidta någon särskild åtgärd, eller under tystnadsplikt rådfråga en tillsynsmyndighet eller en yrkesorganisation.

Fastställa om behörig myndighet ska informeras om förhållandet

225.33Det är inte tillåtet att informera behörig myndighet om förhållandet om detta skulle strida mot lag eller annan författning. I övrigt är syftet med att lämna information att ge behörig myndighet möjlighet att låta undersöka förhållandet och vidta åtgärder i allmänhetens intresse.

225.34Avgörandet om sådan information ska lämnas beror i synnerhet på karaktären på och omfattningen av den faktiska eller potentiella skada som förhållandet orsakar eller kan orsaka för investerare, fordringsägare, anställda eller allmänheten. Revisorn kan till exempel fastställa att det är lämpligt att informera behörig myndighet om förhållandet om:

  1. Företaget är inblandat i mutor (t.ex. av lokala eller utländska statstjänstemän i syfte att säkra stora kontrakt).
  2. Företaget bedriver verksamhet som kräver särskilt tillstånd och förhållandet är av sådan betydelse att det äventyrar tillståndet.
  3. Företaget är noterat på en börs och förhållandet skulle kunna få negativa konsekvenser för en rättvis och välordnad handel i företagets värdepapper eller utgöra en systemrisk för finansmarknaderna.
  4. Företaget troligen skulle sälja produkter som kan skada hälsa eller säkerhet.
  5. Företaget marknadsför en plan till sina kunder för att hjälpa dem att kringgå skatt.

Avgörandet om sådan information ska lämnas kan också bero på externa faktorer som:

  1. Om det finns en behörig myndighet som kan ta emot uppgifterna och se till att ärendet utreds och åtgärder vidtas. Vad som är en behörig myndighet beror på förhållandets karaktär, t.ex. en tillsynsmyndighet för värdepapper när det gäller bedräglig finansiell rapportering eller en miljöskyddsmyndighet när det gäller brott mot miljölagar och -bestämmelser.
  2. Om det finns stabilt och trovärdigt skydd mot civilrättsligt, straffrättsligt eller yrkesmässigt ansvar eller repressalier enligt lag eller annan författning, t.ex. bestämmelser i lag eller annan författning om visselblåsning.
  3. Om det finns faktiska eller potentiella hot mot revisorns eller andra personers fysiska säkerhet.

225.35Om revisorn fastställer att det, med beaktande av omständigheterna, är lämpligt att informera behörig myndighet om överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen betraktas inte detta som ett brott mot tystnadsplikten enligt avsnitt 140 i denna kod. När sådan information lämnas ska revisorn agera i god tro och vara försiktig då han eller hon gör uttalanden och påståenden. Revisorn ska också överväga om det är lämpligt att informera kunden om avsikterna innan informationen lämnas.

225.36I undantagsfall kan revisorn få kännedom om faktiskt eller planerat agerande som han eller hon har skäl att tro skulle utgöra en nära förestående överträdelse av en lag eller annan författning som skulle orsaka betydande skada för investerare, fordringsägare, anställda eller allmänheten. Efter att ha övervägt om det skulle vara lämpligt att diskutera förhållandet med företagsledningen eller styrelsen, ska revisorn använda sin professionella bedömning och kan då informera behörig myndighet om förhållandet i syfte att förhindra eller minska konsekvenserna av en sådan nära förestående överträdelse av lag eller annan författning. Sådan information anses inte vara ett brott mot tystnadsplikten enligt avsnitt 140 i denna kod.

Dokumentation

225.37När det gäller en identifierad eller misstänkt överträdelse som ligger inom detta avsnitts tillämpningsområde ska revisorn, utöver att följa dokumentationskraven i tillämpliga revisionsstandarder, dokumentera:

  1. Hur företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen har hanterat förhållandet.
  2. De åtgärder revisorn övervägde, vilka bedömningar som gjordes och beslut som fattades, utifrån en omdömesgill och informerad tredje mans perspektiv.
  3. Hur revisorn har förvissat sig om att han eller hon har uppfyllt sitt ansvar enligt punkt 225.25.

225.38De internationella revisionsstandarderna (ISA), t.ex., kräver att en revisor som utför en revision av finansiella rapporter:

  1. Upprättar dokumentation som är tillräcklig för att ge en förståelse av betydelsefulla frågor under revisionen, de slutsatser som har dragits samt betydelsefulla professionella bedömningar som gjorts för att nå dessa slutsatser.
  2. Dokumenterar diskussioner om betydelsefulla förhållanden med företagsledningen, styrelsen och andra, däribland förhållandenas karaktär samt när, och med vem, diskussionerna ägde rum.
  3. Dokumenterar identifierade eller misstänkta överträdelser samt resultat av diskussioner med företagsledningen och, i tillämpliga fall, med styrelsen och andra externa parter.

Andra professionella tjänster än revisioner av finansiella rapporter

Skaffa sig en förståelse av förhållandet och ta upp det med företagsledningen och styrelsen

225.39Om en medlem, som har fått i uppdrag att utföra en annan professionell tjänst än en revision av finansiella rapporter, får kännedom om information som rör en överträdelse eller misstänkt överträdelse, ska medlemmen skaffa sig förståelse av förhållandet, däribland dess karaktär och övriga omständigheter.

225.40Medlemmen förväntas använda kunskap, professionell bedömning och expertis, men förväntas inte ha kunskap om lagar och andra författningar utöver det som krävs för att utföra uppdraget. Huruvida det rör sig om en faktisk överträdelse är i sista hand en fråga som ska avgöras av en domstol eller annat lämpligt dömande organ. Beroende på förhållandets karaktär och vikt kan medlemmen, under tystnadsplikt, rådfråga andra inom revisions- eller redovisningsföretaget, ett nätverksföretag eller en yrkesorganisation, eller juridisk rådgivare.

225.41Om medlemmen identifierar eller misstänker att en överträdelse inträffat eller kan inträffa, ska han eller hon diskutera förhållandet med befattningshavare på lämplig ledningsnivå och, om medlemmen har tillgång till dem och i tillämpliga fall, med styrelsen.

225.42En sådan diskussion har till syfte att öka medlemmens förståelse av fakta och omständigheter rörande förhållandet och dess möjliga konsekvenser. Diskussionen kan också leda till att företagsledningen eller styrelsen utreder förhållandet.

225.43Lämplig ledningsnivå där förhållandet ska diskuteras är en fråga för professionell bedömning. Relevanta faktorer att tänka på är bl.a.:

  1. Karaktären av och omständigheterna kring förhållandet.
  2. De personer som är eller kan bli berörda.
  3. Sannolikheten för maskopi.
  4. Förhållandets potentiella konsekvenser.
  5. Huruvida befattningshavarna på den ledningsnivån kan utreda förhållandet och vidta lämpliga åtgärder.

Kommunicera förhållandet till företagets externa revisor

225.44Om medlemmen utför en annan tjänst än en revisionstjänst åt en revisionskund till revisions- eller redovisningsföretaget, eller en enhet i en revisionskund till revisions- eller redovisningsföretaget, ska medlemmen kommunicera överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen inom revisions- eller redovisningsföretaget, såvida detta inte är förbjudet enligt lag eller annan författning. Kommunikationen ska ske enligt revisions- eller redovisningsföretagets regler eller rutiner eller, i avsaknad av sådana regler eller rutiner, direkt till ansvarig revisor.

225.45Om medlemmen utför en annan tjänst än en revisionstjänst åt en revisionskund till ett nätverksföretag, eller en enhet i en revisionskund till nätverksföretaget, ska medlemmen överväga om han eller hon ska kommunicera överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen till nätverksföretaget. I de fall kommunikationen sker, ska den ske enligt nätverksföretagets regler eller rutiner eller, i avsaknad av sådana regler eller rutiner, direkt till ansvarig revisor.

225.46Om medlemmen utför en annan tjänst än en revisionstjänst åt en kund som inte är

  1. en revisionskund hos revisions- eller redovisningsföretaget eller ett nätverksföretag, eller
  2. en enhet i en revisionskund till revisions- eller redovisningsföretaget eller ett nätverksföretag,

ska medlemmen överväga om han eller hon ska kommunicera överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen till kundens externa revisor, om sådan finns.

225.47Faktorer som är relevanta vid övervägande om kommunikationen enligt punkterna 225.45 och 225.46 innefattar:

  1. Om kommunikationen strider mot lagar eller andra författningar.
  2. Om det har införts restriktioner av en tillsynsmyndighet eller åklagare i en pågående utredning om överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen.
  3. Om syftet med uppdraget är att utreda potentiella överträdelser inom företaget för att det ska kunna vidta lämpliga åtgärder.
  4. Om företagsledningen eller styrelsen redan har informerat företagets externa revisor om förhållandet.
  5. Förhållandets sannolika väsentlighet i revisionen av kundens finansiella rapporter eller, i de fall förhållandet avser en enhet i en koncern, dess sannolika väsentlighet för revisionen av koncernens finansiella rapporter.

225.48I samtliga fall är kommunikationen till för att den ansvariga revisorn ska få information om överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen och fastställa om, och i så fall hur, den ska hanteras.

Överväga om ytterligare åtgärder krävs

225.49Medlemmen ska också överväga huruvida ytterligare åtgärder krävs i allmänhetens intresse.

225.50Huruvida ytterligare åtgärder krävs, samt deras karaktär och omfattning, beror på olika faktorer, t.ex.:

  1. Tillämpliga lagar och regler.
  2. Lämpligheten och tidpunkten för företagsledningens och, i tillämpliga fall, styrelsens respons.
  3. Hur brådskande förhållandet är.
  4. Hur delaktig företagsledningen, eller i tillämpliga fall, styrelsen är i förhållandet.
  5. Sannolikheten för betydande skada på kundens, investerares, fordringsägares, anställdas eller allmänhetens intressen.

225.51Ytterligare åtgärder av medlemmen kan innefatta att:

  1. Informera behörig myndighet om förhållandet även om det inte finns några juridiska krav eller myndighetskrav på att göra detta.
  2. Avgå från uppdraget och avsluta relationen i de fall detta är tillåtet enligt lag eller annan författning.

225.52När medlemmen överväger om han eller hon ska informera behörig myndighet, inkluderar faktorer som han eller hon tar ställning till:

  1. Om det strider mot lagar eller andra författningar att göra det.
  2. Om det har införts restriktioner av en tillsynsmyndighet eller åklagare i en pågående utredning om överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen.
  3. Om syftet med uppdraget är att utreda potentiella överträdelser inom företaget för att det ska kunna vidta lämpliga åtgärder.

225.53Om medlemmen kommer fram till att det, med beaktande av omständigheterna, är lämpligt att informera behörig myndighet om överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen, betraktas detta inte som ett brott mot tystnadsplikten enligt avsnitt 140 i denna kod. När sådan information lämnas ska medlemmen agera i god tro och vara försiktig då han eller hon gör uttalanden och påståenden. Medlemmen ska också överväga om det är lämpligt att informera kunden om hans eller hennes avsikter innan informationen lämnas.

225.54I undantagsfall kan medlemmen få kännedom om faktiskt eller planerat agerande som han eller hon har skäl att tro skulle utgöra en nära förestående överträdelse av en lag eller annan författning, som skulle orsaka betydande skada för investerare, fordringsägare, anställda eller allmänheten. Efter att ha övervägt om det skulle vara lämpligt att diskutera förhållandet med företagsledningen eller styrelsen, ska medlemmen använda sin professionella bedömning och kan då informera behörig myndighet om förhållandet i syfte att förhindra eller minska konsekvenserna av denna nära förestående överträdelse av lag eller annan författning. Sådan information anses inte vara ett brott mot tystnadsplikten enligt avsnitt 140 i denna kod.

225.55Medlemmen kan överväga att söka råd internt, inhämta juridisk rådgivning för att förstå de yrkesmässiga eller juridiska effekterna av att vidta någon särskild åtgärd, eller, under tystnadsplikt, rådfråga en tillsynsmyndighet eller en yrkesorganisation.

Dokumentation

225.56När det gäller en identifierad eller misstänkt överträdelse som ligger inom detta avsnitts tillämpningsområde uppmuntras medlemmen att dokumentera:

  1. Förhållandet.
  2. Resultaten av diskussion med företagsledningen och, i tillämpliga fall, med styrelsen och andra externa parter.
  3. Hur företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen har hanterat förhållandet.
  4. De åtgärder medlemmen övervägde, vilka bedömningar som gjordes och beslut som fattades.
  5. Hur medlemmen har förvissat sig om att han eller hon har uppfyllt sitt ansvar enligt punkt 225.49.

Avsnitt 230 Second opinion

230.1I situationer där en medlem får en förfrågan om att ge en second opinion om tillämpningen av redovisnings-, revisions- eller rapporteringsstandarder eller -principer vid särskilda omständigheter eller transaktioner av ett företag eller åt ett företag som inte är en befintlig kund kan det ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Exempel: det kan finnas ett hot mot professionell kompetens och vederbörlig omsorg i situationer där en second opinion inte bygger på samma uppsättning fakta som fanns tillgänglig för den befintliga uppdragstagaren eller bygger på otillräckliga bevis. Förekomsten och betydelsen av eventuella hot beror på omständigheterna vid förfrågan och alla andra tillgängliga fakta och antaganden som är relevanta för en professionell bedömning.

230.2När en medlem får en begäran att göra en sådan andra bedömning, ska han eller hon utvärdera betydelsen av varje hot och vid behov vidta motåtgärder för att eliminera dem eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder inbegriper att begära kundens medgivande att kontakta den befintliga uppdragstagaren, beskriva begränsningarna kring ett eventuellt uttalande i kommunikationen med kunden och ge den befintliga uppdragstagaren en kopia av uttalandet.

230.3Om företaget som vill ha bedömningen inte tillåter kommunikation med den befintliga uppdragstagaren, ska en medlem fastställa om, med beaktande av alla omständigheter, det är lämpligt att tillhandahålla det begärda uttalandet.

Avsnitt 240 Arvoden och andra typer av ersättningar

240.1När en medlem ingår förhandlingar om professionella tjänster kan han eller hon ange det arvode som bedöms vara lämpligt. Att en medlem anger ett lägre arvode än en annan är inte i sig oetiskt. Trots detta kan det finnas hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna som uppstår på grund av de angivna arvodena. Exempel: ett egenintressehot mot professionell kompetens och vederbörlig omsorg uppstår om det angivna arvodet är så lågt att det kan vara svårt att utföra uppdraget för det priset och samtidigt följa tillämpliga standarder för yrkesutövningen.

240.2Förekomsten och betydelsen av eventuella hot beror på faktorer som nivån för angivna arvoden och de tjänster som arvodena avser. Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. Göra kunden medveten om villkoren för uppdraget och, i synnerhet, den grund på vilken arvodena debiteras och vilka tjänster som omfattas av det angivna arvodet.
  2. Fördela tillräcklig tid och kvalificerad personal till uppgiften.

240.3Resultatbaserat arvode är vanligt förekommande för vissa typer av uppdrag som inte är bestyrkandeuppdrag. [1] Men det kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna under vissa omständigheter. Det kan ge upphov till ett egenintressehot mot objektiviteten. Förekomsten och betydelsen av sådana hot beror på faktorer som:

  1. Uppdragets karaktär.
  2. Inom vilka intervaller de möjliga arvodesbeloppen ligger.
  3. Grunden för att fastställa arvodet.
  4. Om utfallet eller resultatet av transaktionen ska granskas av en oberoende extern part.

240.4Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:

  1. En i förväg skriftlig överenskommelse med kunden om grunden för ersättningen.
  2. Upplysa avsedda användare om det arbete som har utförts av medlemmen och grunden för ersättning.
  3. Riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll.
  4. Granskning av en oberoende extern part av det arbete som har utförts av en medlem.

240.5Under vissa omständigheter kan en medlem få en förmedlingsavgift eller provision avseende en kund. Exempel: i de fall medlemmen inte tillhandahåller den särskilda tjänsten som krävs, kan ett arvode erhållas för förmedling av en återkommande kund till en annan medlem eller annan specialist. En medlem kan ta emot provision av en extern part (t.ex. en programvaruleverantör) i samband med försäljningen av varor eller tjänster till en kund. Att acceptera en sådan förmedlingsavgift eller provision ger upphov till ett egenintressehot mot objektiviteten samt professionell kompetens och vederbörlig omsorg.

240.6En medlem kan också betala en förmedlingsavgift för att få en kund, t.ex. när kunden fortsätter som kund åt en annan uppdragstagare men kräver specialisttjänster som inte erbjuds av den befintliga uppdragstagaren. Betalningen av en sådan förmedlingsavgift ger också upphov till ett egenintressehot mot objektiviteten samt professionell kompetens och vederbörlig omsorg.

240.7Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. Informera kunden om eventuella överenskommelser att betala en förmedlingsavgift till en annan uppdragstagare för det förmedlade arbetet.
  2. Informera kunden om eventuella överenskommelser att ta emot en förmedlingsavgift för förmedlingen av kunden till en annan uppdragstagare.
  3. Inhämta en överenskommelse i förväg från kunden om provisionsöverenskommelser i samband med en extern parts försäljning av varor eller tjänster till kunden.

240.8En medlem kan köpa hela eller delar av ett annat revisions- eller redovisningsföretag baserat på att betalningar ska göras till enskilda personer som tidigare ägde revisions- eller redovisningsföretaget eller till deras arvingar eller dödsbon. Sådana betalningar betraktas inte som provisioner eller förmedlingsavgifter avseende syftet i punkterna 240.5–240.7 ovan.

Avsnitt 250 Marknadsföra professionella tjänster

250.1När en medlem värvar nya kunder genom reklam eller andra typer av marknadsföring kan det vara ett hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Exempelvis kan ett egenintressehot mot efterlevnaden av principen om professionellt uppträdande uppstå om tjänster, prestationer eller produkter marknadsförs på ett sätt som inte är förenligt med den principen.

250.2En medlem ska inte bringa professionen i vanrykte när han eller hon marknadsför professionella tjänster. Medlemmen ska vara ärlig och sanningsenlig, och inte:

  1. Göra överdrivna påståenden om tjänster som erbjuds, kvalifikationer som innehas eller erfarenheter.
  2. Göra nedsättande uttalanden om eller obekräftade jämförelser med andras arbete.

Om medlemmen tvivlar på om en föreslagen form av reklam eller marknadsföring är lämplig, ska medlemmen överväga att rådfråga relevant yrkesorganisation.

Avsnitt 260 Gåvor och gästfrihet

260.1En medlem, eller en närstående eller familjemedlem, kan erbjudas gåvor och gästfrihet av en kund. Sådana erbjudanden kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Exempel: ett egenintressehot eller vänskapshot mot objektiviteten kan uppstå om en gåva av en kund accepteras, ett skrämselhot mot objektiviteten kan vara följden av risken för att sådana erbjudanden blir offentliga.

260.2Förekomsten och betydelsen av eventuella hot beror på karaktären på, värdet på och avsikten med erbjudandet. I de fall gåvor eller gästfrihet erbjuds som en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter, skulle bedöma vara obetydliga och oviktiga, kan en medlem dra slutsatsen att erbjudandet görs inom ramen för den normala affärsverksamheten utan den särskilda avsikten att påverka beslutsfattande eller få information. I sådana fall kan medlemmen normalt dra slutsatsen att eventuella hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna är på en godtagbar nivå.

260.3En medlem ska utvärdera betydelsen av varje hot och vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. När hoten inte kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom motåtgärder ska en medlem inte acceptera ett sådant erbjudande.

Avsnitt 270 Förvara kundens tillgångar

270.1En medlem ska inte ta på sig att förvara en kunds pengar eller andra tillgångar såvida detta inte är tillåtet enligt lag och, om så är fallet, genom att följa alla ytterligare juridiska plikter som åligger en medlem som har sådana tillgångar i förvar.

270.2Att ha en kunds tillgångar i förvar ger upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Det finns t.ex. ett egenintressehot mot professionellt uppträdande och kan finnas ett egenintressehot mot objektiviteten, som uppstår om medlemmen har en kunds tillgångar i förvar. En medlem som anförtros pengar (eller andra tillgångar) som tillhör andra ska därför:

  1. Hålla sådana tillgångar åtskilda från privata tillgångar eller revisions- eller redovisningsföretagets tillgångar.
  2. Använda sådana tillgångar endast i det syfte för vilket de var avsedda.
  3. Ständigt vara redo att redovisa dessa tillgångar och eventuella inkomster, utdelningar eller vinster som de genererat, för personer som har rätt till sådan redovisning.
  4. Följa alla relevanta lagar och andra författningar som är relevanta för innehavet och redovisningen av sådana tillgångar.

270.3Som del av rutinerna för att acceptera kunden och uppdraget när det gäller tjänster som kan innefatta att ha kundens tillgångar i förvar ska en medlem ställa lämpliga frågor om källan till sådana tillgångar samt överväga juridiska förpliktelser. Om exempelvis tillgångarna kan härledas från olaglig verksamhet, t.ex. penningtvätt, uppstår ett hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. I dessa situationer ska medlemmen tillämpa bestämmelserna i avsnitt 225.

Avsnitt 280 Objektivitet – alla tjänster

280.1En medlem ska när en professionell tjänst utförs fastställa om det finns hot mot efterlevnaden av den grundläggande principen om objektivitet, till följd av att han eller hon har innehav i, eller en relation med, en kund eller dess styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller anställda. Exempel: ett vänskapshot mot objektiviteten kan uppstå på grund av en familjerelation eller nära privat relation eller affärsrelation.

280.2En medlem som utför ett bestyrkandeuppdrag ska vara oberoende av bestyrkandekunden. Faktiskt och synbart oberoende är nödvändigt för att medlemmen ska kunna göra ett uttalande, och kunna anses göra ett uttalande, objektivt, utan intressekonflikter eller otillbörlig påverkan av andra. Avsnitt 290 och 291 innehåller särskild vägledning om oberoendekrav för medlemmar som utför bestyrkandeuppdrag.

280.3Förekomsten av hot mot objektiviteten när en professionell tjänst tillhandahålls beror på uppdragets särskilda omständigheter och karaktären på det arbete som medlemmen utför.

280.4En medlem ska utvärdera betydelsen av varje hot och vid behov vidta motåtgärder för att eliminera dem eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:

  1. Att avgå från uppdragsteamet.
  2. Tillsynsrutiner.
  3. Avsluta den ekonomiska relation eller affärsrelation som ger upphov till hotet.
  4. Diskutera frågan med högre ledningsnivåer inom revisions- eller redovisningsföretaget.
  5. Diskutera frågan med kundens styrelse.

Om motåtgärder inte kan eliminera eller minska hotet till en godtagbar nivå, ska medlemmen avböja eller avsluta det berörda uppdraget.

Avsnitt 290 Oberoende – revisions- och granskningsuppdrag

Avsnittets struktur

290.1Detta avsnitt behandlar oberoendekraven för revisionsuppdrag och översiktliga granskningar som är bestyrkandeuppdrag där en revisor uttalar en slutsats om finansiella rapporter. Uppdragen kan avse att rapportera om fullständiga finansiella rapporter eller om en enskild finansiell rapport. Oberoendekrav för bestyrkandeuppdrag som inte är revisionsuppdrag eller översiktliga granskningar behandlas i avsnitt 291.

290.2Under vissa omständigheter som rör sådana revisionsuppdrag där revisors rapport innefattar en begränsning av användning och spridning och förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, kan oberoendekraven i detta avsnitt ändras, enligt punkterna 290.500–290.514. Modifieringarna är inte tillåtna när det gäller revision av finansiella rapporter som följer av lag eller annan författning.

290.3I detta avsnitt innefattar termerna

  1. ”revision”, ”revisionsteam”, ”revisionsuppdrag”, ”revisionskund” och ”revisors rapport” även översiktlig granskning, granskningsteam, granskningsuppdrag, granskningskund och rapport om översiktlig granskning, och
  2. ”revisions- eller redovisningsföretag” innefattar nätverksföretag såvida inte annat anges.

Ett principbaserat ramverk för oberoende

290.4Revisionsuppdrag är i allmänhetens intresse och det är därför ett krav enligt denna kod att medlemmar i revisionsteam, revisions- eller redovisningsföretag och nätverksföretag ska vara oberoende av sina revisionskunder.

290.5Målet med detta avsnitt är att bistå revisions- eller redovisningsföretag och medlemmar i revisionsteam vid tillämpningen av det principbaserade ramverk som beskrivs nedan för att uppnå och upprätthålla oberoendet.

290.6Oberoende utgörs av:

  1. Faktiskt oberoende

    Det tillstånd som tillåter att en slutsats kan avges utan påverkan av faktorer som skulle kunna ha ett inflytande över professionellt omdöme, vilket innebär att en person kan uppträda med integritet, vara objektiv och förhålla sig professionellt skeptisk.

  2. Synbart oberoende

    Undvikande av fakta och omständigheter som är så betydelsefulla att en omdömesgill och informerad tredje man, som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter, sannolikt skulle dra slutsatsen att integriteten, objektiviteten eller professionell skepsis hos ett revisions- eller redovisningsföretag, eller en medlem i revisionsteamet, har äventyrats.

290.7Det principbaserade ramverket ska tillämpas av revisorer i syfte att

  1. identifiera hot mot oberoendet,
  2. utvärdera betydelsen av identifierade hot, och
  3. vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.

När revisorn kommer fram till att lämpliga motåtgärder inte finns tillgängliga eller inte kan vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå, ska revisorn eliminera den omständighet eller det förhållande som gett upphov till hoten eller avstå från eller avsluta revisionsuppdraget.

En revisor ska använda professionellt omdöme vid tillämpningen av detta principbaserade ramverk.

290.8Många olika omständigheter eller kombinationer av omständigheter kan vara relevanta vid bedömning av hot mot oberoendet. Det går inte att definiera alla situationer som ger upphov till hot mot oberoendet eller att specificera lämpliga åtgärder. Därför lägger denna kod fast ett principbaserat ramverk som kräver att revisions- eller redovisningsföretag och medlemmar i revisionsteam ska identifiera, utvärdera och hantera hot mot oberoendet. Det principbaserade ramverket hjälper revisorer att följa de etiska kraven i denna kod. Det inrymmer många olika omständigheter som ger upphov till hot mot oberoendet och kan förhindra att en revisor drar slutsatsen att en situation är tillåten om den inte uttryckligen är förbjuden.

290.9I punkt 290.100 och framåt beskrivs hur det principbaserade ramverket för oberoende ska tillämpas. Dessa punkter behandlar inte alla omständigheter och relationer som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot oberoendet.

290.10När ett revisions- eller redovisningsföretag beslutar om huruvida det ska acceptera eller fortsätta med ett uppdrag, eller om en viss person kan vara medlem i revisionsteamet, ska företaget identifiera och utvärdera hot mot oberoendet. Om hoten inte ligger på en godtagbar nivå och beslutet gäller om ett uppdrag ska accepteras eller innefatta en viss person i revisionsteamet, ska revisions- eller redovisningsföretaget bedöma om det finns tillgängliga motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Om beslutet gäller om revisions- eller redovisningsföretaget ska fortsätta med ett uppdrag, ska företaget bedöma om befintliga motåtgärder även fortsättningsvis är effektiva när det gäller att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå eller om andra motåtgärder kommer att behöva vidtas eller om uppdraget måste avslutas. Närhelst under uppdraget som revisions- eller redovisningsföretaget uppmärksammar ny information om hot mot oberoendet, ska företaget utvärdera hotets betydelse enligt det principbaserade ramverket.

290.11I hela detta avsnitt hänvisas till betydelsen av hot mot oberoendet. Vid utvärderingen av ett hots betydelse ska såväl kvalitativa som kvantitativa faktorer beaktas.

290.12Detta avsnitt föreskriver i de flesta fall inte det särskilda ansvaret hos olika personer inom revisions- eller redovisningsföretaget för åtgärder avseende oberoendet, eftersom ansvarsfördelningen kan skilja sig åt beroende på revisions- eller redovisningsföretagets storlek, struktur och organisation. Revisions- eller redovisningsföretaget måste enligt International Standards on Quality Control (ISQC) fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att ge det rimlig säkerhet att oberoendet upprätthålls när detta krävs enligt relevanta yrkesetiska krav. Dessutom kräver International Standards on Auditing (ISA) att den ansvariga revisorn ska dra en slutsats om att de oberoendekrav som gäller uppdraget uppfylls.

Nätverk och nätverksföretag

290.13Om ett revisions- eller redovisningsföretag anses vara ett nätverksföretag, ska företaget vara oberoende av revisionskunder till de andra företagen i nätverket (såvida inte något annat anges i denna kod). Oberoendekraven som gäller ett nätverksföretag i detta avsnitt gäller alla företag, t.ex. konsultverksamhet eller advokatbyrå, som motsvarar definitionen av nätverksföretag, oavsett om detta företag motsvarar definitionen av revisions- eller redovisningsföretag eller inte.

290.14I syfte att förbättra möjligheten att erbjuda professionella tjänster bildar revisions- eller redovisningsföretag ofta större organisationsstrukturer med andra revisions- eller redovisningsföretag och andra företag. Huruvida dessa större strukturer utgör ett nätverk beror på särskilda fakta och omständigheter och inte på om revisions- eller redovisningsföretaget och företagen är rättsligt fristående och skilda från varandra. Exempel: en större struktur kan ha som enda syfte att underlätta överföring av arbete, vilket i sig själv inte uppfyller de nödvändiga kriterierna på ett nätverk. Alternativt kan en större struktur vara inriktad på samarbete och revisions- eller redovisningsföretagen delar ett gemensamt varumärke, ett gemensamt system för kvalitetskontroller eller betydande professionella resurser och därför anses vara ett nätverk.

290.15Bedömningen av om den större organisationsstrukturen är ett nätverk ska göras mot bakgrund av huruvida en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter sannolikt skulle dra slutsatsen att företagen hänger samman på ett sådant sätt att de tillsammans utgör ett nätverk. Denna bedömning ska tillämpas konsekvent i hela nätverket.

290.16Om den större organisationsstrukturen är inriktad på samarbete och tydligt inriktad på resultat- eller kostnadsdelning mellan företagen i strukturen, anses den vara ett nätverk. Men att dela obetydliga kostnader skapar inte i sig ett nätverk. Om uppdelningen av kostnader dessutom är begränsad till de kostnader som avser utveckling av revisionsmetoder, manualer eller utbildning, skulle detta i sig inte skapa ett nätverk. Dessutom utgör ett samarbete mellan ett revisions- eller redovisningsföretag och ett i övrigt fristående företag för att gemensamt erbjuda en tjänst eller utveckla en produkt inte i sig ett nätverk.

290.17Om den större organisationsstrukturen är inriktad på samarbete och företagen i strukturen har gemensamt ägande, kontroll eller ledning, anses den vara ett nätverk. Ett sådant nätverk kan uppnås genom avtal eller på andra sätt.

290.18Om den större organisationsstrukturen är inriktad på samarbete och företagen i strukturen har gemensamma riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll, anses den vara ett nätverk. I detta sammanhang är gemensamma riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll sådana som utformas, införs och övervakas i hela den större strukturen.

290.19Om den större organisationsstrukturen är inriktad på samarbete och företagen i strukturen har en gemensam affärsstrategi, anses den vara ett nätverk. Att ha en gemensam affärsstrategi innefattar att genom en överenskommelse mellan företagen uppnå gemensamma strategiska mål. Ett företag anses inte vara ett nätverksföretag enbart därför att det samarbetar med ett annat företag endast i syfte att gemensamt svara på en offertförfrågan om att leverera en professionell tjänst.

290.20Om den större organisationsstrukturen är inriktad på samarbete och företagen i strukturen har ett gemensamt varumärkesnamn, anses den vara ett nätverk. Som gemensamt varumärkesnamn betraktas samma initialer eller ett gemensamt namn. Ett revisions- eller redovisningsföretag anses använda ett gemensamt varumärkesnamn om det t.ex. tar med det gemensamma varumärkesnamnet som del av, eller tillsammans med, revisions- eller redovisningsföretagets namn, när en revisor i revisions- eller redovisningsföretaget undertecknar en revisors rapport.

290.21Även om ett revisions- eller redovisningsföretag inte tillhör ett nätverk och inte använder ett gemensamt varumärkesnamn som del av revisions- eller redovisningsföretagets namn, kan det synbart förefalla tillhöra ett nätverk om det i brevpapper eller reklammaterial hänvisar till att det är medlem i en sammanslutning av revisions- eller redovisningsföretag. Detta kan därmed, om inte revisions- eller redovisningsföretaget iakttar försiktighet i hur det beskriver sådant medlemskap, ge upphov till en föreställning om att revisions- eller redovisningsföretaget tillhör ett nätverk.

290.22Om ett revisions- eller redovisningsföretag säljer en del av sin verksamhet, kan försäljningsavtalet ibland ange att denna del under en begränsad tidsperiod kan använda revisions- eller redovisningsföretagets namn, eller del av namnet, även om den inte längre ingår i revisions- eller redovisningsföretaget. När två företag under sådana omständigheter t.ex. bedriver verksamhet under ett gemensamt namn, kan fakta vara sådana att de inte längre tillhör en större struktur inriktad på samarbete och därför inte är nätverksföretag. Dessa företag ska bestämma hur de ska upplysa om att de inte längre är nätverksföretag när de presenterar sig för externa parter.

290.23Om den större strukturen är inriktad på samarbete och företagen i strukturen delar en betydande andel professionella resurser, anses den vara ett nätverk. Professionella resurser innefattar:

  1. gemensamma system som ger företag möjlighet att utbyta information, såsom kunduppgifter, fakturerings- och tidrapporter,
  2. delägare och medarbetare,
  3. tekniska avdelningar som ger råd rörande tekniska eller branschspecifika frågor, transaktioner eller händelser för bestyrkandeuppdrag,
  4. revisionsmetodik eller revisionshandböcker, och
  5. utbildningar och hjälpmedel.

290.24Huruvida de professionella resurser som delas är betydande och om företagen därför är nätverksföretag ska fastställas med grund i relevanta fakta och omständigheter. Om de gemensamma resurserna är begränsade till gemensam revisionsmetodik eller gemensamma revisionsmanualer, utan utbyte av personal-­, kund- eller marknadsinformation, är de delade resurserna sannolikt inte betydande. Detsamma gäller gemensam utbildningssatsning. Men om de gemensamma resurserna innefattar utbyte av personal eller information, t.ex. om personal från en gemensam pool används, eller en gemensam teknisk avdelning skapas inom den större strukturen i syfte att erbjuda deltagande företag tekniska anvisningar som revisions- eller redovisningsföretagen måste följa, skulle en omdömesgill och informerad tredje man med större sannolikhet dra slutsatsen att de gemensamma resurserna är betydande.

Företag av allmänt intresse

290.25Avsnitt 290 innehåller ytterligare bestämmelser som speglar omfattningen av allmänhetens intresse av vissa företag. Med företag av allmänt intresse avses i detta stycke:

  1. alla börsnoterade företag, och
  2. företag
    1. som enligt lag eller annan författning definieras som ett företag av allmänt intresse, eller
    2. för vilket revision enligt lag eller annan författning måste utföras genom iakttagelse av samma oberoendekrav som gäller vid revision av börsnoterade företag. Författningen kan vara utfärdad av relevant tillsynsmyndighet, vilket innefattar en normgivande organisation.

290.26Revisions- eller redovisningsföretag och medlemsorgan uppmuntras att fastställa om de ska behandla ytterligare företag, eller vissa kategorier av företag, som företag av allmänt intresse eftersom de har ett stort antal olika intressenter. Faktorer att överväga är bland annat:

  1. verksamhetens karaktär, såsom innehav av tillgångar i egenskap av förvaltare åt ett stort antal intressenter. Exempel kan vara finansinstitut, såsom banker och försäkringsbolag samt pensionsfonder,
  2. storlek, och
  3. antalet anställda.

Närstående företag

290.27När revisionskunden är ett börsnoterat företag innefattar hänvisningar till revisionskunden i detta avsnitt även närstående företag till kunden (såvida inte annat anges). För alla andra revisionskunder innefattar hänvisningarna till revisionskunden även närstående företag som kunden har direkt eller indirekt bestämmande inflytande över. När revisionsteamet vet eller har anledning att tro att en relation eller en omständighet som innefattar ett annat närstående företag till kunden är relevant för utvärderingen av revisions- eller redovisningsföretagets oberoende av kunden, ska revisionsteamet inbegripa detta närstående företag när det identifierar och utvärderar hot mot oberoendet samt vidta lämpliga motåtgärder.

De som har ansvar för företagets styrning

290.28Även när detta inte krävs enligt Etikkoden, tillämpliga revisionsstandarder, lagar eller andra författningar, uppmuntras återkommande kommunikation mellan revisions- eller redovisningsföretaget och dem som har ansvar för företagets styrning hos revisionskunden avseende relationer och andra frågor som enligt revisionsföretagets uppfattning rimligen påverkar oberoendet. Sådan kommunikation ger styrelsen möjlighet att:

  1. överväga revisionsföretagets bedömningar vid identifiering och utvärdering av hot mot oberoendet,
  2. överväga lämpligheten i motåtgärder som vidtagits för att eliminera dem eller minska dem till en godtagbar nivå, och
  3. vidta lämpliga åtgärder.

Ett sådant angreppssätt kan vara till särskilt stor hjälp när det gäller skrämselhot och vänskapshot.

När revisions- eller redovisningsföretaget följer kraven i detta avsnitt om att kommunicera med dem som har ansvar för företagets styrning ska revisions- eller redovisningsföretaget bestämma, med beaktande av karaktären på och betydelsen av de särskilda omständigheter eller det förhållande som ska tas upp, vilken eller vilka personer i företagets ledning kommunikationen ska ske med. Om revisions- eller redovisningsföretaget kommunicerar med en del av dem som har ansvar för företagets styrning, t.ex. ett revisionsutskott eller en enskild person, ska revisions- eller redovisningsföretaget bestämma om det också krävs kommunikation med samtliga som har ansvar för företagets styrning så att de är adekvat informerade.

Dokumentation

290.29Dokumentation ger bevis för revisorns bedömningar när han eller hon drar slutsatser om att oberoendekrav har efterlevts. Avsaknad av dokumentation avgör inte om ett revisions- eller redovisningsföretag har beaktat en viss fråga och inte heller om det är oberoende.

Revisorn ska dokumentera slutsatser om efterlevnaden av oberoendekrav och det väsentliga i alla relevanta diskussioner som stöder dessa slutsatser. Därför gäller följande:

  1. när motåtgärder krävs för att minska ett hot till en godtagbar nivå, ska revisorn dokumentera hotets karaktär och de motåtgärder som finns eller vidtas och som minskar hotet till en godtagbar nivå, och
  2. när ett hot har krävt betydande analys av revisorn för fastställandet av om motåtgärder var nödvändiga och revisorn dragit slutsatsen att det inte var nödvändigt med några motåtgärder eftersom hotet redan låg på en godtagbar nivå, ska revisorn dokumentera hotets karaktär och den logiska grunden för slutsatsen.

Uppdragsperiod

290.30Oberoende gentemot revisionskunden krävs både under själva uppdraget och under den tidsperiod som de finansiella rapporterna omfattar. Uppdragsperioden inleds när revisionsteamet börjar utföra revisionstjänster. Uppdragsperioden slutar när revisors rapport lämnas. När uppdraget är av återkommande karaktär slutar det när endera part informerar den andra om att relationen har avslutats eller när slutlig revisors rapport lämnas, vilketdera som inträffar sist.

290.31När ett företag blir revisionskund under eller efter en period som omfattas av de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, ska revisions- eller redovisningsföretaget fastställa om hot mot oberoendet kan uppstå på grund av:

  1. finansiella relationer eller affärsrelationer med revisionskunden under eller efter den period som omfattas av de finansiella rapporterna men innan revisionsuppdraget accepteras, eller
  2. tidigare tjänster som har levererats till revisionskunden.

290.32Om en tjänst som inte är ett bestyrkandeuppdrag utfördes åt revisionskunden under eller efter den period som omfattas av de finansiella rapporterna men innan revisionsteamet börjar utföra revisionstjänster och tjänsten inte skulle vara tillåten då revisionsuppdraget accepterats, ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera eventuella hot mot oberoendet som tjänsten i fråga kan ge upphov till. Om hotet inte ligger på en godtagbar nivå ska revisionsuppdraget enbart accepteras om motåtgärder vidtas i syfte att eliminera eventuella hot eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. inte inkludera personal som utförde den tjänst som inte var ett bestyrkandeuppdrag som medlemmar i revisionsteamet,
  2. låta en revisor granska revisionen och det arbete som inte är bestyrkandeuppdrag enligt vad som är lämpligt, eller
  3. anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som utvärderar resultaten av den tjänst som inte var ett bestyrkandeuppdrag eller anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som upprepar utförandet av tjänsten i den utsträckning som krävs för att det ska kunna ta ansvar för denna tjänst.

Samgåenden och förvärv

290.33När ett företag, till följd av ett samgående eller ett förvärv, blir närstående till en revisionskund, ska revisions- eller redovisningsföretaget identifiera och utvärdera tidigare och befintliga intressen i och relationer med det närstående företaget som, med hänsyn till tillgängliga motåtgärder, kan påverka dess oberoende och därför dess förmåga att fortsätta med revisionsuppdraget efter det att samgåendet eller förvärvet trätt i kraft.

290.34Revisions- eller redovisningsföretaget ska vidta nödvändiga åtgärder för att avsluta, per datumet för samgåendets eller förvärvets ikraftträdande, alla befintliga intressen eller relationer som inte är tillåtna enligt denna kod. Men om ett sådant intresse eller en sådan relation inte på ett rimligt sätt kan avslutas senast per datumet för samgåendets eller förvärvets ikraftträdande, t.ex. på grund av att det närstående företaget senast då inte kan genomföra en välordnad övergång till en annan leverantör av det uppdrag som inte är ett bestyrkandeuppdrag som revisions- eller redovisningsföretaget utför, ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera det hot som uppstår på grund av ett sådant intresse eller en sådan relation. Ju mer betydande hotet är, desto mer troligt är det att revisions- eller redovisningsföretagets objektivitet äventyras och att det inte kommer att kunna fortsätta som revisor. Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. karaktären på och betydelsen av intresset eller relationen,
  2. karaktären på och betydelsen av relationen till det närstående företaget (t.ex. om det närstående företaget är ett dotterföretag eller moderföretag), och
  3. tidsrymden fram till dess att intresset eller relationen rimligen kan avslutas.

Revisions- eller redovisningsföretaget ska diskutera orsakerna till att intresset eller relationen inte rimligen kan avslutas före samgåendets eller förvärvets ikraftträdandedatum samt utvärderingen av hotets betydelse med dem som ansvarar för företagets styrning.

290.35Om de som har ansvar för företagets styrning begär att revisions- eller redovisningsföretaget fortsätter som revisor, ska revisions- eller redovisningsföretaget endast göra detta om följande villkor är uppfyllda:

  1. intresset eller relationen kommer att avslutas så snart som rimligen är möjligt och i alla händelser inom ett halvår från samgåendets eller förvärvets ikraftträdandedatum,
  2. varje person som har ett sådant intresse eller en sådan relation, däribland ett intresse eller en relation som har uppstått genom att personen utfört ett uppdrag som inte är ett bestyrkandeuppdrag som inte skulle vara tillåten enligt detta avsnitt, kommer inte att vara medlem i revisionsteamet för revisionen eller ansvarig för den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen, och
  3. lämpliga övergångsåtgärder kommer vid behov att tillämpas och diskuteras med dem som har ansvar för företagets styrning. Exempel på övergångsåtgärder är:
    1. låta en revisor granska revisionen eller det arbete som inte är bestyrkandeuppdrag enligt vad som är lämpligt,
    2. låta en revisor som inte arbetar på det revisions- eller redovisningsföretag som gör ett uttalande om de finansiella rapporterna utföra en granskning som motsvarar en uppdragsanknuten kvalitetskontroll, eller
    3. anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som utvärderar resultaten av det uppdrag som inte var bestyrkandeuppdrag eller anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som upprepar utförandet av tjänsten i den utsträckning som krävs för att det ska kunna ta ansvar för denna tjänst.

290.36Revisions- eller redovisningsföretaget kan ha genomfört en betydande mängd arbete på revisionen före rörelseförvärvets ikraftträdandedatum och kan ha möjlighet att slutföra de återstående granskningsåtgärderna på kort tid. Om de som har ansvar för företagets styrning begär att revisions- eller redovisningsföretaget i så fall ska slutföra revisionen medan det fortsätter att ha ett intresse eller en relation enligt beskrivningen i punkt 290.33, ska revisions- eller redovisningsföretaget endast göra detta om det

  1. har utvärderat betydelsen av det hot som har uppstått på grund av ett sådant intresse eller en sådan relation och diskuterat utvärderingen med dem som har ansvar för företagets styrning,
  2. följer kraven i punkt 290.35 b–c, och
  3. upphör att vara revisor senast när revisors rapport lämnas.

290.37Vid hantering av tidigare och befintliga intressen och relationer som täcks av punkterna 290.33–290.36 ska revisions- eller redovisningsföretaget fastställa huruvida, även om alla krav skulle kunna uppfyllas, intressena och relationerna ger upphov till hot som skulle vara så betydande att objektiviteten skulle äventyras och, om så är fallet, ska revisions- eller redovisningsföretaget upphöra att vara revisor.

290.38Revisorn ska dokumentera alla intressen eller relationer som täcks av punkterna 290.34 och 290.36 och som inte kommer att avslutas före samgåendets eller förvärvets ikraftträdandedatum och orsakerna till att de inte kommer att avslutas, de vidtagna övergångsåtgärderna, resultaten av diskussionen med dem som har ansvar för företagets styrning och den logiska grunden till att de tidigare och befintliga intressena och relationerna inte skapar hot som skulle vara så betydelsefulla att objektiviteten skulle äventyras.

Överträdelse av en bestämmelse i detta avsnitt

290.39En överträdelse av en bestämmelse i detta avsnitt kan inträffa trots att revisions- eller redovisningsföretaget har riktlinjer och rutiner med syfte att ge rimlig säkerhet att oberoendet upprätthålls. En följd av överträdelsen kan vara att det blir nödvändigt att avsluta revisionsuppdraget.

290.40När revisions- eller redovisningsföretaget drar slutsatsen att en överträdelse har inträffat ska företaget avsluta, avbryta eller eliminera intresset eller relationen som gav upphov till överträdelsen och hantera följderna av överträdelsen.

290.41När en överträdelse identifieras ska revisions- eller redovisningsföretaget överväga om det finns krav i lagar och andra författningar som gäller med avseende på överträdelsen och om så är fallet följa dessa krav. Revisions- eller redovisningsföretaget ska överväga rapportering av överträdelsen till en yrkesorganisation eller övervaknings- eller tillsynsmyndighet om sådan rapportering är praxis eller förväntas i den särskilda jurisdiktionen.

290.42När en överträdelse identifieras ska revisions- eller redovisningsföretaget, enligt dess riktlinjer och rutiner, genast kommunicera överträdelsen till ansvarig revisor, de som har ansvar för riktlinjer och rutiner avseende oberoende, annan relevant personal på revisions- eller redovisningsföretaget och, i tillämpliga fall, nätverket samt de som omfattas av oberoendekraven som behöver vidta lämpliga åtgärder. Revisions- eller redovisningsföretaget ska utvärdera betydelsen av överträdelsen och dess effekt på objektiviteten och förmågan att lämna en revisors rapport. Överträdelsens betydelse beror på faktorer som

  1. överträdelsens karaktär och varaktighet,
  2. antalet tidigare överträdelser och karaktären på dem med avseende på det aktuella revisionsuppdraget,
  3. om en medlem i revisionsteamet känner till intresset eller relationen som ledde till överträdelsen,
  4. om den person som orsakade överträdelsen är medlem i revisionsteamet eller är en annan person som omfattas av oberoendekrav,
  5. om överträdelsen avser en medlem i revisionsteamet, den personens roll,
  6. om överträdelsen orsakades av tillhandahållandet av en professionell tjänst, den eventuella effekten av den tjänsten på räkenskapsmaterialet eller de bokförda beloppen i de finansiella rapporterna om vilka revisions- eller redovisningsföretaget gör ett uttalande, och
  7. omfattningen av egenintressehot, partsställningshot, skrämselhot eller andra hot till följd av överträdelsen.

290.43Beroende på överträdelsens betydelse kan det vara nödvändigt att avsluta revisionsuppdraget eller att vidta åtgärder som på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelsen. Revisions- eller redovisningsföretaget ska avgöra om sådana åtgärder kan vidtas och är lämpliga med hänsyn till omständigheterna. När revisions- eller redovisningsföretaget avgör detta, ska det utöva professionellt omdöme och ta hänsyn till om en omdömesgill och informerad extern part som beaktar överträdelsens betydelse, de åtgärder som ska vidtas och alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid den tidpunkten, sannolikt skulle dra slutsatsen att revisions- eller redovisningsföretagets objektivitet skulle äventyras, och att företaget därför inte kan lämna någon revisors rapport.

290.44Exempel på åtgärder som revisions- eller redovisningsföretaget kan överväga innefattar att

  1. avlägsna den berörda personen från revisionsteamet,
  2. utföra en ytterligare granskning av det berörda revisionsarbetet eller upprepa arbetet i den mån som krävs, och i båda fallen använda annan personal,
  3. rekommendera att revisionskunden anlitar ett annat revisions- eller redovisningsföretag för att granska eller upprepa det berörda revisionsarbetet i den mån som krävs, och
  4. i de fall överträdelsen avser en annan tjänst än ett bestyrkandeuppdrag som påverkar räkenskapsmaterialet eller ett belopp som är redovisat i de finansiella rapporterna, anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag att utvärdera resultaten av denna andra tjänst eller låta ett annat revisions- eller redovisningsföretag upprepa denna andra tjänst i den mån det krävs för att ta ansvar för tjänsten.

290.45Om revisions- eller redovisningsföretaget bedömer att åtgärder inte kan vidtas för att på ett tillfredsställande sätt hantera följderna av överträdelsen, ska företaget så snart det är möjligt informera dem som har ansvar för företagets styrning samt vidta de åtgärder som behövs för att avsluta revisionsuppdraget enligt tillämplig lag eller annan författning, som är relevant för att uppdragets avslutande. I de fall det inte är tillåtet att avsluta uppdraget enligt lag eller annan författning ska revisions- eller redovisningsföretaget följa alla rapporterings- eller upplysningskrav.

290.46Om revisions- eller redovisningsföretaget avgör att åtgärder kan vidtas för att på ett tillfredsställande sätt hantera följderna av överträdelsen, ska företaget diskutera överträdelsen och den åtgärd det har vidtagit eller avser att vidta med dem som har ansvar för företagets styrning. Revisions- eller redovisningsföretaget ska så snart som möjligt diskutera överträdelsen och åtgärden, såvida inte de som har ansvar för företagets styrning har angett en annan tidpunkt för rapportering av mindre betydelsefulla överträdelser. De förhållanden som ska diskuteras ska innefatta

  1. betydelsen av överträdelsen, inklusive dess karaktär och varaktighet,
  2. hur överträdelsen inträffade och hur den identifierades,
  3. den åtgärd som har vidtagits eller ska vidtas och revisions- eller redovisningsföretagets logiska grund till varför åtgärden på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelsen samt innebär att företaget kan lämna en revisors rapport,
  4. slutsatsen att, enligt revisions- eller redovisningsföretagets professionella omdöme, objektiviteten inte har äventyrats och den logiska grunden för den slutsatsen, och
  5. alla åtgärder som revisions- eller redovisningsföretaget har vidtagit eller avser att vidta för att minska eller undvika risken för att ytterligare överträdelser inträffar.

290.47Revisions- eller redovisningsföretaget ska skriftligen kommunicera med dem som har ansvar för företagets styrning om alla förhållanden enligt punkt 290.46 och inhämta godkännande från dem om att åtgärder kan vidtas eller har vidtagits för att på ett tillfredsställande sätt hantera följderna av överträdelsen. Kommunikationen ska innehålla en beskrivning av revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner som är relevanta för överträdelsen med syfte att ge rimlig säkerhet att oberoendet upprätthålls och alla åtgärder som revisions- eller redovisningsföretaget har vidtagit, eller avser att vidta, för att minska eller undvika risken för att ytterligare överträdelser ska inträffa. Om de som har ansvar för företagets styrning inte instämmer i att åtgärden på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelsen ska revisions- eller redovisningsföretaget vidta de åtgärder som krävs för att avsluta revisionsuppdraget, i de fall detta är tillåtet enligt lag eller annan författning, och följa alla tillämpliga krav i lagar eller andra författningar, som är relevanta för uppdragets avslutande. I de fall det inte är tillåtet att avsluta uppdraget enligt lag eller annan författning ska revisions- eller redovisningsföretaget följa alla rapporterings- eller upplysningskrav.

290.48Om överträdelsen inträffade innan föregående revisors rapport lämnades, ska revisions- eller redovisningsföretaget följa detta avsnitt vid utvärdering av betydelsen av överträdelsen och dess effekt på företagets objektivitet och förmåga att lämna en revisors rapport för den aktuella perioden. Revisions- eller redovisningsföretaget ska också överväga den eventuella effekten av överträdelsen på objektiviteten i förhållande till eventuella tidigare lämnade revisors rapporter, och möjligheten att dra tillbaka sådana rapporter, och diskutera frågan med dem som har ansvar för företagets styrning.

290.49Revisions- eller redovisningsföretaget ska dokumentera överträdelsen, vidtagna åtgärder, huvudsakliga beslut som fattats och alla förhållanden som diskuterats med dem som har ansvar för företagets styrning samt eventuella diskussioner med yrkesorganisation eller relevant övervaknings- eller tillsynsmyndighet. När revisions- eller redovisningsföretaget fortsätter med revisionsuppdraget, ska de förhållanden som ska dokumenteras också inkludera slutsatsen att objektiviteten, enligt revisions- eller redovisningsföretagets professionella omdöme, inte har äventyrats och den logiska grunden till varför de vidtagna åtgärderna tillfredsställande hanterade följderna av överträdelserna så att revisions- eller redovisningsföretaget kunde lämna en revisors rapport.

[Punkterna 290.50–290.99 innehåller inte någon text.]

Tillämpning av det principbaserade ramverket för oberoende

290.100Punkterna 290.102–290.226 beskriver särskilda omständigheter och relationer som skapar eller kan skapa hot mot oberoendet. I punkterna beskrivs potentiella hot och de typer av motåtgärder som kan vara lämpliga för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå samt för att identifiera vissa situationer där inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. I punkterna beskrivs inte alla omständigheter och förhållanden som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot oberoendet. Revisions- eller redovisningsföretaget och medlemmarna i revisionsteamet ska utvärdera följderna av liknande, men andra, omständigheter och relationer och fastställa om motåtgärder, däribland motåtgärderna i punkterna 200.12–200.15, vid behov kan vidtas för att eliminera hoten mot oberoendet eller minska dem till en godtagbar nivå.

290.101Punkterna 290.102–290.125 innehåller hänvisningar till väsentligheten i ett ekonomiskt intresse, ett lån eller en garanti eller till en affärsrelations betydelse. I syfte att fastställa om ett sådant intresse är väsentligt för en person kan man beakta den kombinerade förmögenheten för den personen och dennes närstående familj.

Ekonomiska intressen

290.102Att ha ekonomiska intressen i en revisionskund kan skapa ett egenintressehot. Förekomsten och betydelsen av ett uppkommet hot beror på följande:

  1. den roll som personen med det ekonomiska intresset har,
  2. om det ekonomiska intresset är direkt eller indirekt, och
  3. hur väsentligt det ekonomiska intresset är.

290.103Ekonomiska intressen kan innehas genom en mellanhand (t.ex. ett fondföretag, ett dödsbo eller en stiftelse). Fastställandet av om sådana ekonomiska intressen är direkta eller indirekta kommer att bero på om innehavaren har ett bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka dess placeringsbeslut. När innehavaren har ett bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka placeringsbeslut, definieras detta ekonomiska intresse enligt koden som ett direkt ekonomiskt intresse. Omvänt, när innehavaren av det ekonomiska intresset inte har bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka dess investeringsbeslut, är detta ekonomiska intresse enligt koden ett indirekt ekonomiskt intresse.

290.104Om en medlem i revisionsteamet, en närstående till honom eller henne eller ett revisions- eller redovisningsföretag har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ingen av följande ha ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i kunden: en medlem i revisionsteamet, en närstående till honom eller henne eller revisions- eller redovisningsföretaget.

290.105När en medlem i revisionsteamet har en familjemedlem som han eller hon vet har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden, uppstår ett egenintressehot. Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. vilken karaktär som relationen mellan medlemmen i revisionsteamet och familjemedlemmen har, och
  2. hur väsentligt det ekonomiska intresset är för familjemedlemmen.

Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:

  1. familjemedlemmen avyttrar, så snart det är praktiskt möjligt, hela det ekonomiska intresset eller så stor del av ett indirekt ekonomiskt intresse att den kvarvarande delen inte längre är väsentlig,
  2. låta en revisor granska det arbete medlemmen i revisionsteamet har utfört, eller
  3. avlägsna personen från revisionsteamet.

290.106Om en medlem i revisionsteamet, en närstående till honom eller henne eller ett revisions- eller redovisningsföretag har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i ett företag som har ett intresse med bestämmande inflytande i revisionskunden och kunden är väsentlig för företaget, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ingen av följande ha sådana ekonomiska intressen: en medlem i revisionsteamet, en närstående till honom eller henne eller revisions- eller redovisningsföretaget.

290.107Ett revisions- eller redovisningsföretags pensionsplans innehav av ett direkt eller väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i en revisionskund ger upphov till egenintressehot. Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.

290.108Om andra delägare på det kontor där den ansvariga revisorn arbetar i samband med revisionsuppdraget, eller deras närstående, har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska varken sådana delägare eller deras närstående inneha sådana ekonomiska intressen i en sådan revisionskund.

290.109Det kontor på vilket den ansvariga revisorn arbetar i samband med revisionsuppdraget är inte nödvändigtvis det kontor där denna revisor är stationerad. När den ansvariga revisorn är placerad på ett annat kontor än de andra medlemmarna i revisionsteamet, ska därför professionellt omdöme användas för att fastställa vilket kontor revisorn arbetar på i samband med detta uppdrag.

290.110Om andra delägare och anställda i ledande ställning som utför andra tjänster än revisionstjänster åt revisionskunden, förutom sådana vars insatser är mycket små, eller deras närstående, har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska varken sådan personal eller deras närstående inneha sådana ekonomiska intressen i en sådan revisionskund.

290.111Oaktat punkterna 290.108–290.110 anses ett innehav av ett ekonomiskt intresse i en revisionskund av en närstående till

  1. en delägare som arbetar på ett kontor där den ansvariga revisorn arbetar i samband med revisionsuppdraget, eller
  2. en delägare eller anställd i ledande ställning som utför andra tjänster än revisionstjänster åt revisionskunden

inte äventyra oberoendet, om det ekonomiska intresset är en följd av den närståendes anställningsrättigheter (t.ex. via pensionsplaner eller aktieoptionsprogram) och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera eventuella hot mot oberoendet eller minska dem till en godtagbar nivå.

Men när en närstående har eller får rätten att avyttra det ekonomiska intresset eller, i fråga om en aktieoption, rätten att utnyttja optionen, ska det ekonomiska intresset avyttras eller förverkas så snart det är praktiskt möjligt.

290.112Ett egenintressehot kan uppstå om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, har ett ekonomiskt intresse i ett företag och en revisionskund också har ett ekonomiskt intresse i det företaget. Men oberoendet anses inte vara äventyrat om dessa intressen är oväsentliga och revisionskunden inte kan utöva betydande inflytande över företaget. Om ett sådant innehav är väsentligt för någon part och revisionskunden kan utöva betydande inflytande över det andra företaget, skulle inte några motåtgärder kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte ha något sådant intresse, och varje person med sådant intresse ska därför, innan personen blir medlem i revisionsteamet, antingen

  1. avyttra intresset, eller
  2. avyttra en så stor del av intresset att den kvarvarande delen inte längre är väsentlig.

290.113Ett egenintressehot, vänskapshot eller skrämselhot kan uppstå om en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, eller revisions- eller redovisningsföretaget, har ett ekonomiskt intresse i ett företag när det är känt att en styrelseledamot, chef eller ägare med bestämmande inflytande i revisionskunden också har ett ekonomiskt intresse i det företaget. Förekomsten och betydelsen av ett hot beror på faktorer som:

  1. medarbetarens roll i revisionsteamet,
  2. om ägandet av företaget är koncentrerat eller spritt,
  3. om intresset ger investeraren möjligheten att kontrollera eller i betydande utsträckning påverka företaget, och
  4. hur väsentligt det ekonomiska intresset är.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:

  1. avlägsna den medlem i revisionsteamet som har det ekonomiska intresset från teamet, eller
  2. låta en revisor granska det arbete medlemmen i revisionsteamet utfört.

290.114Ett revisions- eller redovisningsföretags innehav, eller en medlem i revisionsteamets innehav eller en till honom eller henne närståendes innehav, har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden i egenskap av förvaltare, ger upphov till ett egenintressehot. På motsvarande sätt uppstår ett egenintressehot när:

  1. en delägare på ett kontor där den ansvariga revisorn arbetar i samband med revisionen,
  2. andra delägare och anställda i ledande ställning som utför andra tjänster än bestyrkandeuppdrag åt revisionskunden, förutom dem vars engagemang är mycket litet, eller
  3. deras närstående har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden i egenskap av förvaltare.

Ett sådant intresse ska inte innehas såvida inte:

  1. varken förvaltaren, eller en närstående till förvaltaren, eller revisions- eller redovisningsföretaget är förmånstagare till stiftelsen,
  2. det intresse i revisionskunden som stiftelsen har inte är väsentligt för stiftelsen,
  3. stiftelsen inte kan utöva betydande inflytande över revisionskunden, och
  4. förvaltaren, en närstående till förvaltaren eller revisions- eller redovisningsföretaget inte har betydande inflytande över investeringsbeslut som rör ett ekonomiskt intresse i revisionskunden.

290.115Medlemmar i revisionsteamet ska fastställa om ett egenintressehot uppstår genom eventuella kända ekonomiska intressen i revisionskunden som innehas av andra personer, innefattande:

  1. delägare och medarbetare i revisions- eller redovisningsföretaget, utöver dem som anges ovan, eller närstående till dessa, och
  2. personer med en nära relation till en medlem i revisionsteamet.

Huruvida dessa intressen ger upphov till ett egenintressehot beror på faktorer som:

  1. revisions- eller redovisningsföretagets organisatoriska och operativa struktur samt rapporteringsstruktur, och
  2. karaktären på relationen mellan personen och medlemmen i revisionsteamet.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna den medlem i revisionsteamet som har relationen i fråga,
  2. undanta medlemmen i teamet från betydande beslutsprocesser som rör revisionsuppdraget, eller
  3. låta en revisor granska det arbete medlemmen i revisionsteamet utfört.

290.116Om ett revisions- eller redovisningsföretag, en delägare eller en anställd i revisions- eller redovisningsföretaget, eller en närstående till en medlem i revisionsteamet, får ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i en revisionskund, t.ex. genom arv, gåva eller till följd av ett samgående, och det inte skulle vara tillåtet att inneha ett sådant intresse enligt detta avsnitt, gäller följande:

  1. om det är revisions- eller redovisningsföretaget som får ett ekonomiskt intresse ska det omedelbart avyttra hela intresset eller en tillräckligt stor del av ett indirekt intresse för att den kvarvarande delen inte längre ska vara väsentlig,
  2. om det är en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, som får det ekonomiska intresset, ska han eller hon omedelbart avyttra hela intresset eller en tillräckligt stor del av ett indirekt intresse för att den kvarvarande delen inte längre ska vara väsentlig, eller
  3. om det är en person som inte är medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, som får det ekonomiska intresset, ska han eller hon så snart som möjligt avveckla hela intresset eller en tillräckligt stor del av ett indirekt intresse för att den kvarvarande delen inte längre ska vara väsentlig. I avvaktan på avyttringen av det ekonomiska intresset ska det fastställas om några motåtgärder är nödvändiga.

Lån och garantier

290.117Ett lån, eller en garanti för ett lån, till en medlem i revisionsteamet, eller till en närstående till honom eller henne, eller till revisions- eller redovisningsföretaget från en revisionskund som är en bank eller liknande institution kan ge upphov till hot mot oberoendet. Om lånet eller garantin inte har följt normala lånerutiner, löptider och villkor, skulle ett egenintressehot uppstå som skulle vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför kan varken en medlem i revisionsteamet, en närstående till honom eller henne, eller ett revisions- eller redovisningsföretag acceptera ett sådant lån eller en sådan garanti.

290.118Om ett lån till ett revisions- eller redovisningsföretag från en revisionskund som är en bank eller liknande institution följer normala lånerutiner, löptider och villkor och det är väsentligt för revisionskunden eller det revisions- eller redovisningsföretag som får lånet kan det vara möjligt att vidta motåtgärder för att minska egenintressehotet till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta arbetet granskas av en revisor från ett nätverksföretag som varken är involverad i revisionen eller har tagit emot lånet.

290.119Ett lån, eller en garanti för ett lån, från en revisionskund som är en bank eller liknande institution till en medlem i revisionsteamet, eller närstående till honom eller henne, ger inte upphov till ett hot mot oberoendet om lånet eller garantin följer normala lånerutiner, löptider och villkor. Exempel på sådana lån är bostadslån, checkkrediter, billån och kreditkortstillgodohavanden.

290.120Om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, accepterar ett lån från, eller har ett lån garanterat av, en revisionskund som inte är en bank eller liknande institution, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå, om inte lånet eller garantin är oväsentligt för både (a) revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmen i revisionsteamet och den närstående, och (b) kunden.

290.121På motsvarande sätt, om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, på motsvarande sätt ger eller garanterar ett lån till en revisionskund, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå, om inte lånet eller garantin är oväsentligt för både (a) revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmen i revisionsteamet och den närstående, och (b) kunden.

290.122Om ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, har inlåning eller depåkonto hos en revisionskund som är en bank, mäklare eller liknande institution, uppstår inte något hot mot oberoendet om inlåningen eller kontot följer normala affärsvillkor.

Affärsrelationer

290.123En nära affärsrelation mellan ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i ett revisionsteam, eller en närstående till honom eller henne, och revisionskunden eller dess ledning, uppstår vid en affärsförbindelse eller vid ett gemensamt ekonomiskt intresse och kan ge upphov till egenintressehot eller skrämselhot. Exempel på sådana relationer är:

  1. Innehav av ett ekonomiskt intresse i ett joint venture med antingen revisionskunden eller en ägare med bestämmande inflytande, styrelseledamot, ledande befattningshavare eller annan person med ledningsbefogenheter hos denna kund.
  2. Överenskommelser om att kombinera en eller flera tjänster eller produkter från revisions- eller redovisningsföretaget med en eller flera tjänster eller produkter hos revisionskunden och marknadsföra paketet genom hänvisning till båda parter.
  3. Distributions- eller marknadsföringsavtal enligt vilka revisions- eller redovisningsföretaget distribuerar eller marknadsför revisionskundens produkter eller tjänster eller kunden distribuerar eller marknadsför revisions- eller redovisningsföretagets produkter eller tjänster.

Om ett ekonomiskt intresse inte är oväsentligt och affärsrelationen inte är obetydlig för revisions- eller redovisningsföretaget och revisionskunden eller dess ledning, skulle det hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Om det ekonomiska intresset inte är oväsentligt och affärsrelationen inte är obetydlig, ska affärsrelationen därför inte ingås eller minskas till en obetydlig nivå eller avslutas.

När det gäller en medlem i revisionsteamet ska han eller hon avlägsnas från revisionsteamet, om ett sådant ekonomiskt intresse inte är oväsentligt och relationen inte obetydlig för medlemmen i revisionsteamet.

Om affärsrelationen gäller en närstående till en medlem i revisionsteamet och revisionskunden eller dess ledning, ska betydelsen av alla hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.

290.124En affärsrelation som innefattar ett intresse som revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, har i ett företag med koncentrerat ägande när revisionskunden eller en styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos kunden, eller en grupp därav, också har ett intresse i företaget ger inte upphov till ett hot mot oberoendet under följande förutsättningar:

  1. affärsrelationen är obetydlig för revisions- eller redovisningsföretaget, medlemmen i revisionsteamet och dennes närstående, och för revisionskunden,
  2. det ekonomiska intresset är oväsentligt för investeraren eller gruppen av investerare, och
  3. det ekonomiska intresset ger inte investeraren, eller gruppen av investerare, möjlighet att kontrollera företaget med koncentrerat ägande.

290.125Om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, köper varor och tjänster av en revisionskund, ger detta i allmänhet inte upphov till ett hot mot oberoendet om affären görs i den ordinarie verksamheten och till affärsmässiga villkor. Men sådana transaktioner kan vara av sådan karaktär eller storlek att de ger upphov till ett egenintressehot. Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:

  1. eliminera transaktionen eller minska storleken på den, eller
  2. avlägsna personen från revisionsteamet.

Familjerelationer och andra personliga relationer

290.126Familjerelationer och personliga relationer mellan en medlem i revisionsteamet och en styrelseledamot eller högre befattningshavare eller vissa anställda (beroende på deras roll) hos revisionskunden kan ge upphov till egenintresse-­, vänskaps- eller skrämselhot. Förekomsten och betydelsen av hot är beroende av ett antal faktorer, däribland personens ansvar i revisionsteamet, familjemedlemmens eller den andra personens roll hos kunden och hur nära relationen är.

290.127När en närstående till en medlem i revisionsteamet är:

  1. en styrelseledamot eller högre befattningshavare hos revisionskunden, eller
  2. en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget gör ett uttalande,

eller hade en sådan möjlighet under en period som omfattas av uppdraget eller de finansiella rapporterna, kan hoten mot oberoende minskas till en godtagbar nivå endast genom att denna person avlägsnas från revisionsteamet. Relationen är så nära att inga andra motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ingen person med en sådan relation ingå i revisionsteamet.

290.128Hot mot oberoendet uppstår när en närstående till en medlem i revisionsteamet är en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över revisionskundens ekonomiska ställning, ekonomiska resultat eller kassaflöden. Hotens betydelse beror på faktorer som:

  1. vilken befattning den närstående har hos revisionskunden, och
  2. medarbetarens roll i revisionsteamet.

Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna personen från revisionsteamet, eller
  2. strukturera ansvarsområdena i revisionsteamet så att personen inte arbetar med frågor som ligger inom den närståendes ansvarsområde.

290.129Hot mot oberoendet uppstår när en familjemedlem till en medlem i revisionsteamet är:

  1. styrelseledamot eller högre befattningshavare hos revisionskunden, eller
  2. anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande.

Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. karaktären på relationen mellan medlemmen i revisionsteamet och familjemedlemmen,
  2. vilken befattning familjemedlemmen har hos revisionskunden, och
  3. medarbetarens roll i revisionsteamet.

Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna personen från revisionsteamet, eller
  2. strukturera ansvarsområdena i revisionsteamet så att personen inte arbetar med frågor som ligger inom ansvarsområdet för familjemedlemmen.

290.130Hot mot oberoendet uppstår när en medlem i uppdragsteamet har en nära relation med en person som inte är närstående eller familjemedlem, men som är styrelseledamot eller högre befattningshavare hos revisionskunden eller anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande. En medlem i revisionsteamet som har en sådan relation ska söka råd enligt revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner. Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. karaktären på relationen mellan personen och medlemmen i revisionsteamet,
  2. vilken befattning personen har hos revisionskunden, och
  3. medarbetarens roll i revisionsteamet.

Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna personen från revisionsteamet, eller
  2. strukturera ansvarsområdena i revisionsteamet så att personen inte arbetar med frågor som ligger inom ansvarsområdet för den person hos revisionskunden som medarbetaren har en nära relation med.

290.131Egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot kan uppstå på grund av en personlig relation eller familjerelation mellan (a) en delägare eller anställd i revisions- eller redovisningsföretaget som inte är medlem i revisionsteamet, och (b) en styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden eller en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av revisionskundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande. Delägare och anställda i revisions- eller redovisningsföretaget som känner till sådana relationer ska söka råd enligt revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:

  1. karaktären på relationen mellan delägaren eller den anställda på revisions- eller redovisningsföretaget och styrelseledamoten eller den ledande befattningshavaren hos revisionskunden,
  2. samspelet mellan delägaren eller den anställda på revisions- eller redovisningsföretaget och revisionsteamet,
  3. vilken befattning delägaren eller medarbetaren i revisions- eller redovisningsföretaget har, och
  4. vilken befattning personen har hos revisionskunden.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. strukturera delägarens eller medarbetarens ansvarsområden för att minska ett potentiellt inflytande över revisionsuppdraget, eller
  2. låta en revisor granska relevant revisionsarbete som har utförts.

Anställning hos en revisionskund

290.132Vänskaps- eller skrämselhot kan uppstå om en styrelseledamot eller en ledande befattningshavare hos revisionskunden, eller en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, har varit medlem i revisionsteamet eller delägare i revisions- eller redovisningsföretaget.

290.133Om en tidigare medlem i revisionsteamet eller en delägare i revisions- eller redovisningsföretaget har börjat arbeta hos revisionskunden i en sådan befattning och en betydande koppling kvarstår mellan revisions- eller redovisningsföretaget och honom eller henne, skulle hotet vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför skulle oberoendet anses vara äventyrat om en tidigare medlem i revisionsteamet eller en delägare börjar arbeta hos revisionskunden som styrelseledamot eller ledande befattningshavare, eller som anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, under andra förutsättningar än följande:

  1. den tidigare medarbetaren eller delägaren i revisions- eller redovisningsföretaget har inte rätt till några förmåner eller någon betalning från revisions- eller redovisningsföretaget, med undantag för sådana som betalas ut enligt fasta, i förväg fastställda, planer, och eventuella belopp som revisions- eller redovisningsföretaget är skyldigt honom eller henne, är inte väsentliga för revisions- eller redovisningsföretaget, och
  2. den tidigare medarbetaren eller delägaren inte fortsätter att delta i eller synes inte delta i revisions- eller redovisningsföretagets verksamhet eller yrkesmässiga aktiviteter.

290.134Om en tidigare medlem i revisionsteamet eller delägare i revisions- eller redovisningsföretaget har börjat arbeta hos revisionskunden i en sådan befattning och ingen betydande koppling kvarstår mellan revisions- eller redovisningsföretaget och honom eller henne, kommer förekomsten och betydelsen av vänskaps- eller skrämselhot att bero på faktorer som:

  1. vilken befattning den tidigare medarbetaren eller delägaren har hos revisionskunden,
  2. om han eller hon kommer att ha något med revisionsteamet att göra,
  3. hur lång tid som förflutit sedan han eller hon ingick i revisionsteamet eller var delägare i revisions- eller redovisningsföretaget, och
  4. hans eller hennes tidigare befattning i revisionsteamet eller i revisions- eller redovisningsföretaget, t.ex. om han eller hon hade ansvar för att upprätthålla regelbunden kontakt med revisionskundens ledning eller med dem som har ansvar för företagets styrning.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. ändra revisionsplanen,
  2. tilldela revisionsteamet medlemmar som har tillräcklig erfarenhet jämfört med den tidigare medarbetare eller delägare som har börjat hos revisionskunden, eller
  3. låta en revisor granska det arbete den tidigare medlemmen i revisionsteamet har utfört.

290.135Om en före detta delägare i revisions- eller redovisningsföretaget tidigare har börjat på ett företag i en sådan befattning och företaget därefter blir revisionskund till revisions- eller redovisningsföretaget, ska betydelsen av alla hot mot oberoendet utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.

290.136Ett egenintressehot uppstår när en medlem i revisionsteamet deltar i revisionsuppdraget och samtidigt känner till att medlemmen ska, eller kan komma att, börja arbeta hos revisionskunden någon gång i framtiden. Revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner ska kräva att medlemmar i ett revisionsteam informerar revisions- eller redovisningsföretaget när de börjar förhandla med kunden om anställning. När revisions- eller redovisningsföretaget får sådan information, ska hotets betydelse utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna personen från revisionsteamet, eller
  2. granska varje betydande bedömning som medlemmen har gjort under sin tid i teamet.

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

290.137Vänskaps- eller skrämselhot uppstår när en nyckelrevisor börjar arbeta hos en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse i egenskap av:

  1. styrelseledamot eller ledande befattningshavare, eller
  2. anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande.

Oberoendet skulle anses vara äventyrat såvida inte företaget av allmänt intresse, efter det att rollen som nyckelrevisor har upphört, har utfärdat reviderade finansiella rapporter omfattande en period på minst tolv månader som reviderats av ett revisionsteam som den nyckelrevisorn inte ingått i.

290.138Ett skrämselhot uppstår när en före detta verkställande direktör eller motsvarande i revisions- eller redovisningsföretaget börjar arbeta hos en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse, som:

  1. anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av företagets räkenskapsmaterial eller dess finansiella rapporter, eller
  2. styrelseledamot eller ledande befattningshavare.

Oberoendet skulle anses vara äventyrat om det inte gått tolv månader sedan han eller hon var verkställande direktör eller motsvarande i revisions- eller redovisningsföretaget.

290.139Oberoendet anses inte vara äventyrat om, till följd av ett rörelseförvärv eller liknande, en tidigare nyckelrevisor eller tidigare verkställande direktör eller motsvarande i revisions- eller redovisningsföretaget har en sådan befattning som beskrivs i punkterna 290.137 och 290.138, förutsatt följande:

  1. befattningen accepterades inte på grund av den nämnda sammanslagningen,
  2. eventuella förmåner eller betalningar som revisions- eller redovisningsföretaget är skyldigt den tidigare delägaren har reglerats i sin helhet, med undantag för sådana som utbetalas enligt fasta, i förväg fastställda, planer, och eventuella belopp som revisions- eller redovisningsföretaget är skyldigt delägaren, är inte väsentliga för revisions- eller redovisningsföretaget,
  3. den tidigare delägaren fortsätter inte att delta i eller synes inte delta i revisions- eller redovisningsföretagets verksamhet eller yrkesmässiga aktiviteter, och
  4. den befattning som den tidigare delägaren har hos revisionskunden diskuteras med dem som har ansvar för företagets styrning.

Tillfällig utlåning av personal

290.140Om ett revisions- eller redovisningsföretag lånar ut personal till en revisionskund kan det ge upphov till ett självgranskningshot. Sådant stöd kan ges, men endast under en kort tidsperiod och revisions- eller redovisningsföretagets personal ska inte vara involverad i att

  1. utföra andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag som inte skulle vara tillåtna enligt detta avsnitt, eller
  2. ta på sig ledningsansvar.

Under alla omständigheter ska revisionskunden vara ansvarig för att leda och övervaka den inlånade personalens aktiviteter.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. utföra en extra granskning av det arbete som har utförts av den utlånade personalen,
  2. inte ge den utlånade personalen revisionsansvar för någon funktion eller aktivitet som personalen har utfört under uppdraget som tillfälligt anställd, eller
  3. inte låta utlånad personal ingå i revisionsteamet.

Nyligen utförd tjänstgöring åt revisionskund

290.141Egenintresse-, självgransknings- eller vänskapshot kan uppstå om en medlem i revisionsteamet nyligen har varit styrelseledamot, ledande befattningshavare eller anställd hos revisionskunden. Detta skulle vara fallet när t.ex. en medlem i revisionsteamet måste utvärdera delar i de finansiella rapporterna för vilka medlemmen i revisionsteamet har upprättat räkenskapsmaterialet under sin tid hos kunden.

290.142Om en medlem i revisionsteamet, under den period som täcks av en revisors rapport, har arbetat som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden, eller har varit anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, skulle det hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska det till en godtagbar nivå. Följaktligen får sådana personer inte ingå i revisionsteamet.

290.143Egenintresse-, självgransknings- eller vänskapshot kan uppstå om en medlem i revisionsteamet, före den period som omfattas av en revisors rapport, har arbetat som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden, eller har varit anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande. Till exempel skulle ett sådant hot uppstå om ett beslut som har fattats eller arbete som har utförts av personen under föregående period, medan han eller hon var anställd av revisionskunden, ska utvärderas under den aktuella perioden som del av det aktuella revisionsuppdraget. Förekomsten och betydelsen av hotet beror på faktorer som:

  1. vilken befattning personen har haft hos revisionskunden,
  2. hur lång tid som förflutit sedan personen slutade hos kunden, och
  3. medarbetarens roll i revisionsteamet.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att minska hoten till en godtagbar nivå. Ett exempel på motåtgärd är att utföra en granskning av det arbete som har utförts av personen när denne var medlem i revisionsteamet.

Uppdrag som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en revisionskund

290.144Om en delägare eller anställd i revisions- eller redovisningsföretaget arbetar som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en revisionskund, skulle de självgransknings- och egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Därför ska ingen delägare eller anställd arbeta som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden.

290.145Befattningen som ”Company Secretary” har olika innebörd i olika jurisdiktioner. Arbetsuppgifterna kan variera från administrativa uppgifter, t.ex. hantering av personalfrågor och underhåll av företagets räkenskapsmaterial och andra register, till så skiftande uppgifter som att säkerställa att företaget följer föreskrifter eller ge råd om frågor rörande företagets styrning. I allmänhet anses denna befattning innebära en nära anknytning till företaget.

290.146Om en delägare eller anställd i revisions- eller redovisningsföretaget arbetar som ”Company Secretary” åt revisionskunden, skulle de egenintresse- och partsställningshot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Oaktat det som anges i punkt 290.144 ska, när detta är särskilt tillåtet enligt nationell lagstiftning, yrkesregler eller praxis, och förutsatt att företagsledningen fattar alla relevanta beslut, uppgifter och aktiviteter begränsas till sådana som har rutinmässig och administrativ karaktär, såsom att upprätta protokoll och deklarationer. Under dessa omständigheter ska betydelsen av alla hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.

290.147Rutinmässiga administrativa tjänster som stöd till ett företags ”Company Secretary” eller rådgivning avseende administrativa uppgifter som denne utför ger i allmänhet inget upphov till hot mot oberoendet, så länge revisionskundens företagsledning fattar alla relevanta beslut.

Personal i ledande ställning med långvarig anknytning till en revisionskund (innefattande revisorsrotation)

Allmänt

290.148Vänskaps- och egenintressehot uppstår genom att samma personal i ledande ställning används i ett revisionsuppdrag under lång tid. Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. hur länge personen i ledande ställning har varit medlem i revisionsteamet,
  2. personens roll i revisionsteamet,
  3. revisions- eller redovisningsföretagets struktur,
  4. revisionsuppdragets karaktär,
  5. om revisionskundens ledningsgrupp har förändrats, och
  6. om karaktären på eller komplexiteten i kundens redovisnings- och rapporteringsfrågor har förändrats.

Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. byta ut personal i ledande ställning i revisionsteamet,
  2. låta en revisor som inte varit medlem i revisionsteamet granska det arbete som personalen i ledande ställning har utfört, eller
  3. utföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

290.149När det gäller en revision av ett företag av allmänt intresse ska en person inte vara nyckelrevisor i mer än sju år. Därefter ska personen i fråga inte vara medlem i revisionsteamet eller nyckelrevisor i revisionsuppdraget under en period av två år. Under den perioden ska personen inte delta i revisionen av företaget, utföra kvalitetskontroll avseende uppdraget, rådgöra med revisionsteamet eller kunden rörande tekniska eller branschspecifika frågor, affärer eller händelser eller på något annat sätt direkt påverka uppdragets resultat.

290.150Utan hänsyn till punkt 290.149 kan nyckelrevisor vars kontinuitet är särskilt viktig för revisionskvaliteten i sällsynta fall på grund av oförutsedda händelser som ligger bortom revisions- eller redovisningsföretagets kontroll, tillåtas ytterligare ett år i revisionsteamet, så länge hotet mot oberoendet kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas. Exempelvis kan en nyckelrevisor vara kvar i revisionsteamet i upp till ytterligare ett år under omständigheter när obligatorisk rotation, på grund av oförutsedda händelser, inte varit möjlig, vilket kan vara fallet om den tilltänkta ansvariga revisorn är allvarligt sjuk.

290.151Andra delägares långa anknytning till en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse ger upphov till vänskaps- och egenintressehot. Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. hur länge en sådan delägare har varit knuten till revisionskunden,
  2. personens eventuella roll i revisionsteamet, och
  3. karaktären på samt frekvensen och omfattningen av personens kontakter med revisionskundens ledning eller dem som har ansvar för företagets styrning.

Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. byta ut delägaren i revisionsteamet eller på annat sätt avbryta delägarens anknytning till revisionskunden, eller
  2. utföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.

290.152När en revisionskund blir ett företag av allmänt intresse, ska den tid personen har varit nyckelrevisor i revisionsuppdraget innan kunden blev ett företag av allmänt intresse beaktas när tidpunkten för rotation fastställs. Om personen har varit nyckelrevisor i revisionsuppdraget i högst fem år när kunden blir ett företag av allmänt intresse, är antalet år personen i fråga kan arbeta i den funktionen innan vederbörande byts ut i uppdraget sju minus antalet år som personen redan har varit nyckelrevisor. Om personen har varit nyckelrevisor i revisionsuppdraget under minst sex år när kunden blir ett företag av allmänt intresse, kan medarbetaren fortsätta att arbeta i den funktionen i ytterligare högst två år innan vederbörande byts ut i uppdraget.

290.153När ett revisions- eller redovisningsföretag endast har ett fåtal medarbetare med nödvändig kunskap om och erfarenhet av att fungera som nyckelrevisor vid revisionen av ett företag av allmänt intresse, är kanske inte rotation av nyckelrevisor en tillgänglig motåtgärd. Om en oberoende tillsynsmyndighet i den relevanta jurisdiktionen har medgett ett undantag från rotation av delägare under sådana omständigheter, kan en person kvarstå som nyckelrevisor i över sju år, enligt en sådan författning, förutsatt att den oberoende tillsynsmyndigheten har angett alternativa motåtgärder som vidtas, t.ex. regelbunden oberoende extern granskning.

Utförandet av andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt en revisionskund

290.154Traditionellt sett har revisions- eller redovisningsföretag utfört ett antal andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag som är förenliga med deras kunskaper och kompetens åt sina revisionskunder. Men att leverera andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag kan ge upphov till hot mot oberoendet för revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmar i revisionsteamet. De hot som uppstår är vanligen självgransknings-, egenintresse- och partsställningshot.

290.155Ny utveckling inom affärslivet, framväxten av finansiella marknader och förändringar i informationsteknik innebär att det inte går att upprätta en uttömmande förteckning över vilka andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag som kan utföras åt en revisionskund. När särskild vägledning om vissa andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag inte ges i detta avsnitt, ska det principbaserade ramverket tillämpas vid utvärdering av de särskilda omständigheterna.

290.156Innan revisions- eller redovisningsföretaget accepterar ett uppdrag att tillhandahålla andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt en revisionskund, ska det fastställa om utförandet av ett sådant uppdrag skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet. Vid utvärderingen av betydelsen av eventuella hot som uppstår på grund av ett sådant uppdrag ska man beakta hot som revisionsteamet har anledning att tro uppstår genom utförandet av andra näraliggande uppdrag än bestyrkandeuppdrag. Om ett hot uppstår som inte kan minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas, ska detta andra uppdrag inte tillhandahållas.

290.157Ett revisions- eller redovisningsföretag får tillhandahålla andra tjänster än bestyrkandeuppdrag, vilka annars skulle begränsas enligt detta avsnitt, till följande närstående företag till revisionskunden:

  1. ett företag, som inte är revisionskund, med direkt eller indirekt bestämmande inflytande över revisionskunden,
  2. ett företag, som inte är revisionskund, med ett direkt och för företaget väsentligt ekonomiskt intresse i revisionskunden samt betydande inflytande över kunden, eller
  3. ett företag som inte är en revisionskund, men som står under gemensam kontroll med revisionskunden,

om det är rimligt att dra slutsatsen att (a) tjänsterna inte ger upphov till ett självgranskningshot eftersom resultaten av tjänsterna inte kommer att omfattas av granskningsåtgärder och (b) eventuella hot som uppstår genom att sådana tjänster tillhandahålls elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom vidtagande av motåtgärder.

290.158En annan tjänst än ett bestyrkandeuppdrag som utförs åt en revisionskund äventyrar inte revisions- eller redovisningsföretagets oberoende när kunden blir ett företag av allmänt intresse under följande förutsättningar:

  1. den tidigare tjänsten som inte är ett bestyrkandeuppdrag följer föreskrifterna i detta avsnitt avseende revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse,
  2. tjänster som inte är tillåtna enligt detta avsnitt för revisionskunder som är företag av allmänt intresse avslutas innan kunden blir ett företag av allmänt intresse eller så snart det är praktiskt möjligt därefter, och
  3. revisions- eller redovisningsföretaget vidtar vid behov motåtgärder för att eliminera eller minska eventuella hot mot oberoendet som tjänsten ger upphov till, till en godtagbar nivå.

Företagsledningens ansvar

290.159Företagsledningens ansvar innefattar att ha kontroll över, leda och styra ett företag, däribland att fatta beslut om förvärv, användande och kontroll av mänskliga, ekonomiska, teknologiska, fysiska och immateriella resurser.

290.160Att fastställa huruvida en åtgärd är företagsledningens ansvar beror på omständigheterna och kräver ett antal uppskattningar. Exempel på åtgärder som betraktas som företagsledningens ansvar är att:

  1. fastställa riktlinjer och strategisk inriktning,
  2. rekrytera eller avskeda anställda,
  3. styra och ta ansvar för åtgärder som företagets anställda vidtar i tjänsten,
  4. godkänna transaktioner,
  5. kontrollera eller hantera bankkonton eller investeringar,
  6. bestämma vilka rekommendationer från revisions- eller redovisningsföretaget eller andra externa parter som ska införas,
  7. rapportera till dem som har ansvar för företagets styrning å företagsledningens vägnar,
  8. ta ansvar för upprättande och en rättvisande framställning av finansiella rapporter enligt tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, och
  9. ta ansvar för utformning, införande, övervakning eller upprätthållande av interna kontroller.

290.161Ett revisions- eller redovisningsföretag ska inte ta på sig ledningsansvar för en revisionskund. De hot som uppstår skulle vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Exempel: att besluta vilka av revisions- eller redovisningsföretagets rekommendationer som ska införas ger upphov till självgransknings- och egenintressehot. Att ta på sig ledningsansvar ger dessutom upphov till ett vänskapshot, eftersom revisions- eller redovisningsföretaget blir alltför nära lierat med företagsledningens åsikter och intressen. Att ge råd och rekommendationer i syfte att bistå företagsledningen att fullgöra sitt ansvar innebär inte att ta på sig ledningsansvar under förutsättning att villkoren enligt punkt 290.162 är uppfyllda.

290.162För att undvika risken för att revisions- eller redovisningsföretaget tar på sig ett ledningsansvar när det tillhandahåller andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt revisionskunden, ska revisions- eller redovisningsföretaget förvissa sig om att kundens företagsledning gör samtliga bedömningar och fattar samtliga beslut som är företagsledningens ansvar. Detta innefattar att säkerställa att kundens företagsledning:

  1. Utser en enskild person med lämpliga färdigheter, kunskap och erfarenhet som alltid är ansvarig för kundens beslut och som utövar tillsyn över tjänsterna. En sådan person, företrädesvis i den högsta ledningen, är insatt i tjänsternas syfte, karaktär och resultat samt kundens och revisions- eller redovisningsföretagets ansvar. Men det ställs inte krav på att denna person ska ha kompetens att kunna utföra eller upprepa tjänsterna.
  2. Utövar tillsyn över uppdraget och utvärderar huruvida tjänsterna har utförts enligt kundens önskemål.
  3. Accepterar ansvaret för de eventuella åtgärder som ska vidtas enligt resultaten av uppdraget.

Administrativa tjänster

290.163Administrativa tjänster innefattar att bistå kunder i deras uppgifter av rutin- eller mekanisk karaktär inom den normala verksamheten. Dessa tjänster kräver liten eller ingen professionell bedömning och är av typen kontorstjänster. Exempel på administrativa tjänster är ordbehandlingstjänster, att upprätta administrativa blanketter eller myndighetsformulär för kundens godkännande, att skicka in sådana blanketter enligt kundens instruktioner, övervaka datum för lagstadgad rapportering och ge kunden råd i fråga om dessa datum. Att tillhandahålla dessa tjänster ger normalt inte upphov till ett hot mot oberoendet. Betydelsen av det hot som eventuellt ändå kan uppstå ska vid behov utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.

Upprättande av räkenskapsmaterial och finansiella rapporter

Allmänt

290.164Företagsledningen har ansvaret för upprättande och en rättvisande presentation av de finansiella rapporterna enligt tillämpligt ramverk för finansiell rapportering. Detta ansvar innefattar att:

  1. Fastställa redovisningsprinciper och redovisning enligt dessa principer.
  2. Upprätta eller ändra källdokument eller skapa data, i elektronisk eller annan form, styrka förekomsten av en transaktion (t.ex. beställningar, löneuppgifter och kundbeställningar).
  3. Skapa eller ändra bokföringsposter eller fastställa eller godkänna klassificering av transaktioner.

290.165Att utföra redovisnings- och bokföringsuppdrag åt en revisionskund, t.ex. upprätta räkenskapsmaterial eller finansiella rapporter, ger upphov till ett självgranskningshot när revisions- eller redovisningsföretaget därefter reviderar de finansiella rapporterna.

290.166Revisionsprocessen kräver dock en dialog mellan revisions- eller redovisningsföretaget och revisionskundens företagsledning, som kan innefatta:

  1. tillämpningen av redovisningsstandarder eller -principer och upplysningskrav rörande finansiella rapporter,
  2. lämpligheten i de interna kontrollerna avseende ekonomistyrning och redovisning samt i de metoder som används för att bestämma de angivna beloppen för tillgångar och skulder, eller
  3. förslag till justering av bokföringsposter.

Dessa åtgärder betraktas som en normal del av revisionsprocessen och ger vanligtvis inte upphov till hot mot oberoendet så länge kunden är ansvarig för att fatta beslut vid upprättandet av räkenskapsmaterialet och de finansiella rapporterna.

290.167På motsvarande sätt kan revisionskunden begära tekniskt stöd av revisions- eller redovisningsföretaget i frågor som att lösa problem med kontoavstämning eller att analysera och sammanställa information för rapportering till tillsynsmyndigheter. Dessutom kan kunden begära tekniska råd om redovisningsfrågor, t.ex. konvertering av befintliga finansiella rapporter från ett ramverk för finansiell rapportering till ett annat (t.ex. att följa koncernredovisningsprinciper eller att gå över till ett annat ramverk för finansiell rapportering, som t.ex. International Financial Reporting Standards). Sådana tjänster innebär vanligen inte att hot mot oberoendet uppstår, förutsatt att revisions- eller redovisningsföretaget inte tar på sig ledningsansvar för kunden.

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

290.168Revisions- eller redovisningsföretaget kan tillhandahålla tjänster med koppling till upprättandet av räkenskapsmaterial och finansiella rapporter åt en revisionskund som inte är ett företag av allmänt intresse om uppdragen är av rutinmässig eller mekanisk karaktär, så länge eventuella självgranskningshot som uppstår minskas till en godtagbar nivå. Tjänster som är rutinmässiga eller mekaniska till sin karaktär kräver liten eller ingen professionell bedömning av revisorn. Några exempel på sådana tjänster är att:

  1. Upprätta löneberäkningar eller -rapporter baserat på data från kunden för godkännande och utbetalning av kunden.
  2. Registrera återkommande transaktioner för vilka belopp enkelt går att fastställa utifrån källdokument eller härledda data, t.ex. en elräkning där kunden har bestämt eller godkänt lämplig kontoklassificering.
  3. Registrera en transaktion för vilken kunden redan har fastställt det belopp som ska registreras, även om transaktionen innefattar en betydande grad av subjektivitet.
  4. Beräkna avskrivning på anläggningstillgångar när kunden bestämmer redovisningsprincip och uppskattar nyttjandeperiod och restvärden.
  5. Bokföra poster godkända av kunden i råbalansen.
  6. Upprätta finansiella rapporter baserat på informationen i den av kunden godkända råbalansen och upprätta tillhörande noter baserat på av kunden godkänd bokföring.

I samtliga fall ska betydelsen av hot som eventuellt uppstår utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. ordna så att sådana uppdrag utförs av en person som inte är medlem i revisionsteamet, eller
  2. låta en delägare eller erfaren medarbetare med lämplig kunskap som inte är medlem i revisionsteamet granska det utförda arbetet, om det utförs av en medlem i revisionsteamet.

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

290.169Åt en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte tillhandahålla redovisnings- och bokföringsuppdrag, däribland lönetjänster, eller upprätta finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande eller finansiell information som utgör grund för de finansiella rapporterna.

290.170Oaktat punkt 290.169 kan ett revisions- eller redovisningsföretag utföra redovisnings- och bokföringsuppdrag, däribland lönetjänster, och upprätta finansiella rapporter eller annan finansiell information av en rutinmässig eller mekanisk karaktär åt divisioner eller närstående företag till en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse, om den personal som utför tjänsterna inte är medlemmar i revisionsteamet, och

  1. de divisioner eller närstående företag åt vilka uppdragen tillhandahålls sammantaget är oväsentliga för de finansiella rapporterna om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, eller
  2. uppdragen avser frågor som sammantaget är oväsentliga för de finansiella rapporterna för divisionen eller det närstående företaget.

Värderingsuppdrag

Allmänt

290.171En värdering består av antaganden om framtida utveckling, tillämpning av lämpliga metoder och tekniker samt en kombination av båda för att beräkna ett visst värde, eller ett intervall av värden, för en tillgång, en skuld eller en hel verksamhet.

290.172Att utföra värderingsuppdrag åt en revisionskund kan ge upphov till ett självgranskningshot. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:

  1. Om värderingen kommer att ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna.
  2. Omfattningen av kundens engagemang i att fastställa och godkänna värderingsmetoder och andra betydelsefulla bedömningsfrågor.
  3. Tillgängligheten av etablerade metoder och yrkesmässiga riktlinjer.
  4. För värderingar som innefattar standardmetoder eller etablerade metoder, graden av subjektivitet i posten.
  5. Tillförlitligheten i och omfattningen av underliggande data.
  6. Graden av beroende av framtida händelser som skulle kunna ge upphov till betydande volatilitet i de berörda beloppen.
  7. Omfattningen av och tydligheten i upplysningarna i de finansiella rapporterna.

Betydelsen av det hot som eventuellt uppstår ska utvärderas och motåtgärder ska vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:

  1. låta en medarbetare som inte utför värderingsuppdrag granska revisionen eller det värderingsarbete som har utförts, eller
  2. se till så att den personal som utför sådana uppdrag inte deltar i revisionsuppdraget.

290.173Vissa värderingar innefattar inte någon betydande grad av subjektivitet. Detta är sannolikt fallet när de underliggande antagandena är fastställda antingen i lag eller annan författning eller är allmänt accepterade och när de tekniker och metoder som används bygger på allmänt accepterade standarder eller föreskrivs i lag eller annan författning. Under sådana omständigheter är resultaten av en värdering som utförs av två eller flera parter sannolikt inte väsentligt olika.

290.174Om ett revisions- eller redovisningsföretag ombeds att göra en värdering för att bistå en revisionskund med dess skatteredovisningsskyldigheter eller i skatteplaneringssyfte och resultaten av värderingen inte kommer att ha en direkt inverkan på de finansiella rapporterna, gäller villkoren i punkt 290.186.

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

290.175Om en revisionskund inte är ett företag av allmänt intresse och värderingsuppdraget åt kunden har en väsentlig inverkan på de finansiella rapporter som revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande om och värderingen innefattar en betydande grad av subjektivitet, finns det inga motåtgärder som kan minska självgranskningshotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte tillhandahålla en sådan värderingstjänst åt en revisionskund.

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

290.176Ett revisions- eller redovisningsföretag ska inte tillhandahålla värderingsuppdrag åt en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse om värderingarna, var för sig eller sammantaget, har en väsentlig inverkan på de finansiella rapporter som revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande om.

Skatterådgivningstjänster

290.177Skatterådgivningstjänster består av många olika tjänster, däribland:

  1. upprättande av självdeklaration,
  2. skatteberäkningar i syfte att upprätta bokföringsposter,
  3. skatteplanering och andra skatterådgivningstjänster, och
  4. biträde vid skattetvister.

Även om de skatterådgivningstjänster som ett revisions- eller redovisningsföretag utför åt en revisionskund behandlas separat under var och en av dessa övergripande rubriker är aktiviteterna i praktiken ofta integrerade.

290.178Att utföra vissa skatterelaterade tjänster ger upphov till självgransknings- och partsställningshot. Förekomsten och betydelsen av hotet beror på faktorer som:

  1. det system enligt vilket skattemyndigheterna bedömer och handlägger skatten i fråga och revisions- eller redovisningsföretagets roll i den processen,
  2. komplexiteten i det relevanta skattesystemet och graden av bedömning som krävs vid tillämpning av det,
  3. uppdragets särskilda egenskaper, och
  4. nivån på skattekompetensen hos revisionskundens personal.

Upprättande av deklaration avseende skatt

290.179Tjänster som avser upprättande av deklaration innefattar att bistå kunder i deras skatteredovisningsskyldighet genom att fylla i och färdigställa information, däribland skattebelopp som ska betalas (vanligen genom användning av standardiserade formulär) och som ska meddelas skattemyndigheterna. Sådana tjänster innefattar också rådgivning om hur historiska transaktioner ska behandlas i deklarationen och att på revisionskundens vägnar svara på skattemyndigheternas begäran om mer information och analys, vari ingår att förklara och ge tekniskt stöd för det valda tillvägagångssättet. Tjänster som avser att upprätta deklaration är vanligen baserade på historisk information och innefattar i princip analys och presentation av sådan historisk information enligt befintlig skattelagstiftning, vilket innefattar prejudikat och fastställd praxis. Dessutom omfattas deklarationer av vad skattemyndigheterna bedömer som lämplig gransknings- eller godkännandeprocess. Utförandet av sådana tjänster ger vanligen inte upphov till ett hot mot oberoendet om företagsledningen tar ansvar för deklarationerna, inklusive de väsentliga bedömningar som har gjorts.

Skatteberäkningar i syfte att upprätta bokföringsposter

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

290.180Att upprätta beräkningar av aktuella och uppskjutna skatteskulder (eller -fordringar) åt revisionskunden i syfte att upprätta bokföringsposter som därefter ska revideras av revisions- eller redovisningsföretaget innebär att ett självgranskningshot uppstår. Betydelsen av hotet beror på:

  1. komplexiteten i relevant skattelagstiftning och andra författningar samt graden av bedömning som krävs vid tillämpning av dem,
  2. nivån på skattekompetensen hos revisionskundens personal, och
  3. beloppens väsentlighet för de finansiella rapporterna.

Motåtgärder ska vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten,
  2. låta en delägare eller erfaren medarbetare med lämplig kunskap, som inte är medlem i revisionsteamet, granska skatteberäkningarna om tjänsten utförs av en medlem i revisionsteamet, eller
  3. inhämta råd om tjänsten från en extern skattespecialist.

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

290.181När det gäller en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse, ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte upprätta skatteberäkningar för aktuella och uppskjutna skatteskulder (eller -fordringar) i syfte att upprätta bokföringsposter som är väsentliga för de finansiella rapporter som revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande om.

Skatteplanering och andra skatterådgivningstjänster

290.182Skatteplaneringstjänster och andra skatterådgivningstjänster består av en mängd olika tjänster, t.ex. rådgivning om hur kunden ska strukturera verksamheten på ett skattemässigt effektivt sätt eller rådgivning om tillämpning av ny skattelagstiftning eller någon annan författning.

290.183Ett självgranskningshot kan uppstå om råden kommer att påverka frågor som ska återspeglas i de finansiella rapporterna. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:

  1. graden av subjektivitet vid valet av lämplig behandling av skatterådgivningen i de finansiella rapporterna,
  2. i vilken utsträckning utfallet av skatterådgivningen kommer att ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna,
  3. om verkan av skatterådgivningen beror på behandlingen i redovisningen eller presentationen i de finansiella rapporterna och det råder tvivel om hur lämplig behandlingen i redovisningen eller presentationen är enligt det relevanta ramverket för finansiell rapportering,
  4. nivån på skattekompetensen hos revisionskundens personal,
  5. i vilken omfattning råden stöds av skattelagstiftning eller annan författning, annat prejudikat eller fastställd praxis, och
  6. om skattebehandlingen stöds av ett beslut av skattemyndigheterna i ett enskilt ärende eller på något annat sätt har godkänts av skattemyndigheterna innan de finansiella rapporterna upprättas.

Exempelvis ger det i allmänhet inte upphov till ett hot mot oberoendet att tillhandahålla tjänster om skatteplanering och annan skatterådgivning där råden har tydligt stöd av skattemyndigheterna eller annat prejudikat, genom etablerad praxis eller en grund i skattelagstiftningen som sannolikt kommer att fortsätta att gälla.

290.184Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:

  1. låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten,
  2. låta en skattespecialist, som inte arbetar med att tillhandahålla den skatterelaterade tjänsten, ge revisionsteamet råd om tjänsten och granska eventuell behandling i de finansiella rapporterna,
  3. inhämta råd om tjänsten från en extern skattespecialist, eller
  4. inhämta förhandsbesked eller råd från skattemyndigheterna.

290.185Om verkan av skatterådgivningen beror på en viss behandling i redovisningen eller presentationen i de finansiella rapporterna och

  1. revisionsteamet har rimliga tvivel om lämpligheten i viss redovisning eller presentationen enligt relevant ramverk för finansiell rapportering, och
  2. utfallet eller följderna av skatterådgivningen kommer att ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna om vilka revisions- eller redovisningsföretaget gör ett uttalande,

skulle självgranskningshotet vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte tillhandahålla sådan skatterådgivning åt en revisionskund.

290.186När ett revisions- eller redovisningsföretag utför skatterelaterade tjänster åt en revisionskund, kan kunden be revisions- eller redovisningsföretaget att göra en värdering som hjälp med dess förpliktelser avseende skatteredovisning eller för skatteplaneringssyften. När resultaten av värderingen har en direkt inverkan på de finansiella rapporterna gäller villkoren i punkterna 290.171–290.176 avseende värderingstjänster. När värderingen görs enbart i skattesyfte och resultatet av värderingen inte kommer att ha en direkt inverkan på de finansiella rapporterna (dvs. när de finansiella rapporterna bara påverkas genom bokföringsposter med koppling till skatt), skulle detta vanligtvis inte ge upphov till hot mot oberoendet om effekten på de finansiella rapporterna är oväsentlig eller om värderingen omfattas av extern granskning av skattemyndigheterna eller någon tillsynsmyndighet. Om värderingen inte omfattas av en sådan extern granskning och effekten på de finansiella rapporterna är väsentlig, beror förekomsten och betydelsen av ett hot som uppstår på faktorer som:

  1. I vilken utsträckning värderingsmetoden har stöd i skattelagstiftningen eller annan författning, annat prejudikat eller etablerad praxis och graden av inneboende subjektivitet i värderingen.
  2. Tillförlitligheten i och omfattningen av underliggande data.

Betydelsen av det hot som eventuellt uppstår ska vid behov utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:

  1. låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten,
  2. låta en medarbetare granska revisionsarbetet eller resultatet av den skatterelaterade tjänsten, eller
  3. inhämta förhandsbesked eller råd från skattemyndigheterna.

Biträde vid skattetvister

290.187Ett partsställnings- eller självgranskningshot kan uppstå när revisions- eller redovisningsföretaget företräder en revisionskund vid lösningen av en skattetvist när skattemyndigheterna har meddelat kunden att man inte godkänner kundens argument i en viss fråga och antingen skattemyndigheterna eller kunden väljer att låta frågan avgöras i en formell process, t.ex. i domstol. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:

  1. om revisions- eller redovisningsföretaget har tillhandahållit de råd som är föremål för skattetvisten,
  2. i vilken omfattning utfallet av tvisten kommer att ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna om vilka revisions- eller redovisningsföretaget gör ett uttalande,
  3. i vilken utsträckning frågan har stöd i skattelagstiftningen eller annan författning, annat prejudikat eller fastställd praxis,
  4. om processen är offentlig, och
  5. vilken roll företagsledningen har i tvistens lösning.

Betydelsen av det hot som eventuellt uppstår ska vid behov utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:

  1. låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten,
  2. låta en skattespecialist, som inte arbetar med att tillhandahålla den skatterelaterade tjänsten, ge revisionsteamet råd om tjänsten och granska behandlingen i de finansiella rapporterna, eller
  3. inhämta råd om tjänsten från en extern skattespecialist.

290.188När tjänsterna innefattar att agera som ombud åt en revisionskund i en allmän domstol i lösningen av en skattefråga och de berörda beloppen är väsentliga för de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, skulle det partsställningshot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna eliminera eller minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte utföra denna typ av tjänst åt en revisionskund. Vad som utgör ”allmän domstol” ska fastställas utifrån hur skatteprocesser behandlas i den särskilda jurisdiktionen.

290.189Revisions- eller redovisningsföretaget är dock inte förhindrat från att ha en fortsatt rådgivande roll (t.ex. svara på särskilda förfrågningar om information, tillhandahålla sakuppgifter eller vittnesmål om utfört arbete eller bistå kunden i att analysera skattefrågorna) till revisionskunden avseende den fråga som ska behandlas i en allmän domstol.

Internrevisionstjänster

Allmänt

290.190Internrevisionens omfattning, inriktning och mål varierar kraftigt och beror på företagets storlek och struktur samt behoven hos företagsledningen och dem som har ansvar för företagets styrning. Internrevision kan innefatta:

  1. övervakning av intern kontroll – granska kontroller, övervaka hur de fungerar och rekommendera förbättringar av dem,
  2. utvärdering av ekonomisk och operativ information – genomgång av metoder för hur sådan ekonomisk och operativ information identifieras, mäts, klassificeras och rapporteras samt särskild utredning av enskilda poster inklusive detaljerade tester av transaktioner, saldon och rutiner,
  3. genomgång av den löpande verksamhetens ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet, inbegripet icke-finansiell verksamhet i ett företag, och
  4. genomgång av efterlevnaden av lagar, andra författningar och andra externa krav samt företagsledningens riktlinjer och direktiv jämte andra interna krav.

290.191Internrevisionstjänster innefattar att bistå revisionskunden i utförandet av dess internrevision. Att utföra internrevisionstjänster åt en revisionskund ger upphov till ett självgranskningshot mot oberoendet, om revisions- eller redovisningsföretaget använder internrevisionens arbete vid den externa revisionen. Att utföra en betydande del av kundens internrevision ökar möjligheten för att revisions- eller redovisningsföretagets personal som utför internrevisionstjänsterna kommer att ta på sig ett ledningsansvar. Om revisions- eller redovisningsföretagets personal skulle ta på sig ledningsansvar när det utför internrevisionstjänster åt en revisionskund, skulle det hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretags personal inte ta på sig ledningsansvar när de utför internrevisionstjänster åt en revisionskund.

290.192Exempel på internrevisionstjänster som innefattar ledningsansvar är att:

  1. fastställa principer för internrevision eller den strategiska inriktningen för internrevisionen,
  2. styra och ta ansvar för vad företagets internrevisorer gör,
  3. besluta vilka rekommendationer till följd av verksamhet inom internrevisionen som ska införas,
  4. rapportera resultat från internrevisionen till dem som har ansvar för företagets styrning på företagsledningens vägnar,
  5. utföra rutiner som utgör en del av intern kontroll, t.ex. granska och godkänna ändringar i personalens åtkomsträttigheter avseende data,
  6. ta ansvar för utformning, införande och upprätthållande av intern kontroll, och
  7. utföra outsourcade internrevisionstjänster, bestående av hela eller en betydande del av internrevisionsfunktionen, där revisions- eller redovisningsföretaget har ansvaret för att fastställa internrevisionsarbetets omfattning och inriktning och kan ha ansvar för en eller flera av de frågor som räknas upp i a–f.

290.193För att undvika att revisions- eller redovisningsföretaget tar på sig ledningsansvar ska det bara tillhandahålla internrevisionstjänster åt en revisionskund om det kan förvissa sig om följande:

  1. kunden utser en lämplig och kompetent resurs, helst i ledande ställning, som har ansvaret för interrevisionens verksamhet och för att bekräfta ansvaret för utformning, införande och upprätthållande av intern kontroll,
  2. kundens företagsledning eller de som har ansvar för företagets styrning granskar, bedömer och godkänner internrevisionstjänsternas omfattning och inriktning, risk och frekvens,
  3. kundens företagsledning utvärderar hur lämpliga internrevisionstjänsterna och de resulterande iakttagelserna är,
  4. kundens företagsledning utvärderar och fastställer vilka rekommendationer från de utförda internrevisionstjänsterna som ska införas samt hanterar införandeprocessen, och
  5. kundens företagsledning rapporterar de betydelsefulla iakttagelser och rekommendationer som internrevisionstjänsterna resulterat i till dem som har ansvar för företagets styrning.

290.194När ett revisions- eller redovisningsföretag använder en internrevisionsavdelnings arbete krävs enligt ISA att åtgärder utförs för att utvärdera detta arbetes tillräcklighet. När ett revisions- eller redovisningsföretag accepterar ett uppdrag att tillhandahålla internrevisionstjänster åt en revisionskund och resultaten av dessa tjänster kommer att användas vid utförandet av den externa revisionen, uppstår ett självgranskningshot på grund av möjligheten att revisionsteamet kommer att använda resultaten från internrevisionstjänsten utan att på lämpligt sätt utvärdera dessa resultat eller utöva samma grad av professionell skepsis som skulle utövas när internrevisionens arbete utförs av personer som inte arbetar på revisions- eller redovisningsföretaget. Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. beloppens väsentlighet för de finansiella rapporterna,
  2. risken för felaktigheter rörande de påståenden som hänger samman med dessa belopp i de finansiella rapporterna, och
  3. graden av tillförlitlighet som kommer att läggas på internrevisionstjänsten.

Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra internrevisionstjänsten.

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

290.195När det gäller en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte tillhandahålla internrevisionstjänster som avser:

  1. en betydande del av interna kontroller över finansiell rapportering,
  2. redovisningssystem som genererar information som, separat eller sammantaget, är betydelsefull för kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, eller
  3. belopp eller upplysningar som, separat eller sammantaget, är väsentliga för de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande.

IT-systemtjänster

Allmänt

290.196Tjänster avseende informationstekniksystem (IT) innefattar utformning eller implementering av maskinvaru- eller programvarusystem. Systemen kan aggregera källdata, utgöra del av intern kontroll över finansiell rapportering eller generera information som påverkar räkenskapsmaterialet eller de finansiella rapporterna, eller vara system som inte har någon koppling till revisionskundens räkenskapsmaterial, den interna kontrollen över finansiell rapportering eller de finansiella rapporterna. Att tillhandahålla systemtjänster kan ge upphov till ett självgranskningshot, beroende på tjänsternas och IT-systemens karaktär.

290.197Följande IT-systemtjänster anses inte ge upphov till ett hot mot oberoendet så länge revisions- eller redovisningsföretagets personal inte tar på sig ett ledningsansvar:

  1. utformning eller implementering av IT-system utan samband med intern kontroll över finansiell rapportering,
  2. utformning eller implementering av IT-system som inte genererar information som utgör en betydande del av räkenskapsmaterialet eller de finansiella rapporterna,
  3. implementering av bokföringsprogram eller programvara för rapportering av finansiell information som köps färdigutvecklad och som inte utvecklats av revisions- eller redovisningsföretaget, om den anpassning som krävs för att tillgodose revisionskundens behov inte är betydande, och
  4. utvärdering av och utformning av rekommendationer avseende ett system som har utformats eller implementerats eller drivs av en annan tjänsteleverantör eller kunden.

Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse

290.198Att tillhandahålla tjänster åt en revisionskund som inte är ett företag av allmänt intresse som innefattar utformning eller implementering av IT-system som (a) utgör en betydande del av den interna kontrollen över finansiell rapportering, eller (b) genererar information som är betydande för kundens räkenskapsmaterial eller finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande ger upphov till ett självgranskningshot.

290.199Självgranskningshotet är alltför betydande för att det ska vara tillåtet att tillhandahålla sådana tjänster om inte lämpliga motåtgärder vidtas som säkerställer följande:

  1. kunden bekräftar sitt ansvar för att inrätta och övervaka ett system av interna kontroller,
  2. kunden ger en kompetent medarbetare, helst i ledande ställning, ansvaret för att fatta alla ledningsbeslut avseende utformning och implementering av maskinvaru- eller programvarusystem,
  3. kunden fattar alla ledningsbeslut avseende utformnings- och implementeringsprocessen,
  4. kunden utvärderar ändamålsenligheten i och resultaten av utformningen och implementeringen av systemet, och
  5. kunden är ansvarig för driften av systemet (maskinvara eller programvara) och för de data som används eller genereras.

290.200Beroende på graden av tillförlitlighet som kommer att läggas på de särskilda IT-system som utgör en del av revisionen ska det fastställas om sådana andra tjänster än bestyrkandeuppdrag ska utföras av personal som inte är medlemmar i revisionsteamet och som har annan rapporteringsordning i revisions- eller redovisningsföretaget. Betydelsen av alla kvarvarande hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta en revisor granska revisionen eller det arbete som inte rör bestyrkandeuppdrag.

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

290.201När det gäller en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse, ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte tillhandahålla tjänster som innefattar utformning eller implementering av IT-system som (a) utgör en betydande del av den interna kontrollen över finansiell rapportering, eller (b) genererar information som är betydande för kundens räkenskapsmaterial eller finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande.

Tjänster vid rättstvist

290.202Tjänster vid rättstvister innefattar sådant som att fungera som sakkunnig, att beräkna uppskattat skadestånd eller andra belopp som kan bli fordringar eller skulder som ett resultat av process eller annan rättstvist samt att ge stöd i att hantera och ta fram dokument. Dessa tjänster kan ge upphov till ett självgransknings- eller partsställningshot.

290.203Om ett revisions- eller redovisningsföretag ger stöd åt en revisionskund vid en rättstvist och denna tjänst innefattar att uppskatta skadestånd eller andra belopp som påverkar de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, gäller villkoren för värderingstjänster i punkterna 290.171–290.176. När det gäller annat stöd vid rättstvist ska betydelsen av eventuellt uppkommet hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.

Juridiska tjänster

290.204I detta avsnitt definieras juridiska tjänster som alla tjänster för vilka den person som utför tjänsterna antingen måste vara behörig att uppträda som ombud inför domstolar i den jurisdiktion där tjänsterna tillhandahålls eller ha den utbildning som krävs för att få bedriva juridisk verksamhet. Sådana juridiska tjänster kan innefatta, beroende på jurisdiktionen, ett stort antal olika områden inom såväl associationsrätt som handelsrätt, t.ex. biträde i avtalsfrågor, rättstvister, rådgivning i samband med samgåenden och rörelseförvärv samt stöd till kunders interna juridiska avdelningar. Att tillhandahålla juridiska tjänster till ett företag som är en revisionskund kan ge upphov till både självgransknings- och partsställningshot.

290.205Juridiskt biträde till en revisionskund i samband med utförandet av en affär (t.ex. hjälp vid avtal, juridisk rådgivning, due diligence och omstrukturering) kan ge upphov till självgranskningshot. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:

  1. tjänstens karaktär,
  2. om tjänsten tillhandahålls av en medlem i revisionsteamet, och
  3. väsentligheten i ett eventuellt ärende i relation till kundens finansiella rapporter.

Betydelsen av det hot som eventuellt uppstår ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten, eller
  2. låta en medarbetare, som inte arbetat med att utföra de juridiska tjänsterna, ge revisionsteamet råd om tjänsten och översiktligt granska eventuell redovisning i de finansiella rapporterna.

290.206Att agera som ombud åt en revisionskund i en tvist när de berörda beloppen är väsentliga i förhållande till de finansiella rapporter över vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska uttala sig, skulle ge upphov till partsställnings- och självgranskningshot som är så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte utföra denna typ av tjänst åt en revisionskund.

290.207När ett revisions- eller redovisningsföretag ombeds agera som ombud åt en revisionskund i syfte att lösa en tvist när de berörda beloppen inte är väsentliga för de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera betydelsen av eventuella partsställnings- och självgranskningshot som uppstår och vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten, eller
  2. låta en medarbetare, som inte arbetar med att tillhandahålla de juridiska tjänsterna, ge revisionsteamet råd om tjänsten och granska eventuell behandling i de finansiella rapporterna.

290.208Att en delägare i eller medarbetare på revisions- eller redovisningsföretaget utses till chefsjurist hos en revisionskund skulle ge upphov till självgransknings- och partsställningshot som är så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. En chefsjurists befattning är vanligen i ledande ställning med övergripande ansvar för företagets juridiska angelägenheter, och följaktligen ska ingen medarbetare på revisions- eller redovisningsföretaget acceptera en sådan utnämning hos en revisionskund.

Rekryteringstjänster

Allmänt

290.209Att tillhandahålla rekryteringstjänster åt en revisionskund kan ge upphov till egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:

  1. vilken typ av hjälp som efterfrågas från revisions- eller redovisningsföretaget, och
  2. vilken funktion den person som rekryteras ska ha.

Betydelsen av det hot som eventuellt uppstår ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Revisions- eller redovisningsföretaget ska inte i något fall ikläda sig företagsledningsansvar, vilket innefattar att fungera som förhandlare åt kunden, och kunden måste själv fatta beslut om vem som ska anställas.

Revisions- eller redovisningsföretaget kan i regel tillhandahålla tjänster som innefattar granskning av sökandes yrkesmässiga meriter samt rådgivning om deras lämplighet för tjänsten. Dessutom kan revisions- eller redovisningsföretaget intervjua kandidater och ge råd om en kandidats kompetens inom områden som redovisning, administration eller ekonomistyrning.

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

290.210Ett revisions- eller redovisningsföretag ska inte tillhandahålla följande rekryteringstjänster åt en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse när det gäller rekrytering av en styrelseledamot eller ledande befattningshavare eller högre chef med möjlighet att utöva betydande inflytande på upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande:

  1. söka efter kandidater till sådana befattningar, och
  2. genomföra referenskontroller av tänkbara kandidater till sådana befattningar.

Corporate finance-tjänster

290.211Att tillhandahålla corporate finance-tjänster, t.ex.

  1. bistå en revisionskund i att utveckla företagsstrategier,
  2. identifiera möjliga förvärvsobjekt åt revisionskunden,
  3. ge råd vid avyttringar,
  4. bistå vid finansieringstransaktioner, och
  5. tillhandahålla råd om strukturering,

kan ge upphov till partsställnings- och självgranskningshot. Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet tillhandahålla tjänsterna, eller
  2. låta en medarbetare som inte arbetat med corporate finance-tjänsten ge revisionsteamet råd om tjänsten och granska eventuell behandling i redovisningen och de finansiella rapporterna.

290.212Att tillhandahålla en corporate finance-tjänst, t.ex. rådgivning vid strukturering av en corporate finance-transaktion eller vid kapitalanskaffning som direkt kommer att påverka belopp som ska redovisas i de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande kan ge upphov till ett självgranskningshot. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:

  1. den grad av subjektivitet som ingår i att fastställa lämplig behandling av utfallet eller följderna av råden rörande corporate finance-frågor i de finansiella rapporterna,
  2. i vilken omfattning utfallet av råden rörande corporate finance-frågor direkt kommer att påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna och i vilken omfattning dessa belopp är väsentliga för de finansiella rapporterna, och
  3. huruvida effektiviteten i råden rörande corporate finance-frågor beror på en viss behandling i redovisningen eller presentation i de finansiella rapporterna och det råder tvivel om lämpligheten i behandlingen i redovisningen eller presentationen enligt relevant ramverk för finansiell rapportering.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten, eller
  2. låta en medarbetare som inte arbetat med corporate finance-tjänsten åt kunden ge revisionsteamet råd om tjänsten och granska behandlingen i redovisningen och eventuell behandling i de finansiella rapporterna.

290.213Om effektiviteten i råden rörande corporate finance-frågor beror på en viss behandling i redovisningen eller presentation i de finansiella rapporterna och

  1. revisionsteamet har rimliga tvivel om lämpligheten i viss redovisning eller presentationen enligt relevant ramverk för finansiell rapportering, och
  2. utfallet eller följderna av råden rörande corporate finance-frågorna kommer att ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande,

skulle självgranskningshotet vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå, och i så fall ska råden rörande corporate finance-frågor inte lämnas.

290.214Att tillhandahålla corporate finance-tjänster innefattande att marknadsföra, handla med eller garantera en emission av en revisionskunds aktier skulle ge upphov till ett partsställnings- eller självgranskningshot som är så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte tillhandahålla sådana tjänster åt en revisionskund.

Arvoden

Arvoden – relativ storlek

290.215När de totala arvodena från en revisionskund motsvarar en betydande andel av de totala arvodena för det revisions- eller redovisningsföretag som gör revisionsuttalandet, ger beroendet av den kunden och oron för att förlora kunden upphov till ett egenintresse- eller skrämselhot. Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. revisions- eller redovisningsföretagets operativa struktur,
  2. om revisions- eller redovisningsföretaget är etablerat eller nytt, och
  3. kundens kvalitativa och/eller kvantitativa betydelse för revisions- eller redovisningsföretaget.

Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. minska beroendet av kunden,
  2. bli föremål för externa kvalitetskontroller, eller
  3. rådfråga en extern part, t.ex. en yrkesorganisation eller revisor, om viktiga revisionsbedömningar.

290.216Ett egenintresse- eller skrämselhot uppstår också när de arvoden som genereras från en revisionskund motsvarar en betydande andel av intäkterna från en enskild delägares kunder eller en stor andel av intäkterna för ett enskilt kontor inom revisions- eller redovisningsföretaget. Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. kundens kvalitativa och/eller kvantitativa betydelse för delägaren eller kontoret, och
  2. i vilken grad delägarens ersättning, eller kontorets delägares ersättning, är beroende av de arvoden som kunden genererar.

Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. minska beroendet av revisionskunden,
  2. låta en revisor granska arbetet eller på annat sätt ge råd efter behov, eller
  3. utföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

290.217När en revisionskund är ett företag av allmänt intresse och, under två år i rad, arvoden från kunden och dess närstående företag (i enlighet med övervägandena i punkt 290.27) överstiger 15 procent av de totala arvodena för det revisions- eller redovisningsföretag som har gjort ett uttalande om kundens finansiella rapporter, ska revisions- eller redovisningsföretaget upplysa dem som har ansvar för företagets styrning hos revisionskunden om det faktum att dessa arvoden överstiger 15 procent av revisions- eller redovisningsföretagets sammanlagda arvoden och diskutera vilken av följande två motåtgärder det ska välja för att minska hotet till en godtagbar nivå samt vidta den valda motåtgärden:

  1. innan revisionsuttalandet om det andra årets finansiella rapporter lämnas, utför en revisor, som inte arbetar på det revisions- eller redovisningsföretag som gör ett uttalande om de finansiella rapporterna, en uppdragsanknuten kvalitetskontroll eller så utför en yrkesorganisation en granskning av uppdraget som motsvarar en uppdragsanknuten kvalitetskontroll (”en granskning före lämnande av rapport”), eller
  2. efter det att revisionsuttalandet om det andra årets finansiella rapporter har lämnats och innan revisionsuttalandet om det tredje årets finansiella rapporter lämnas, utför en revisor, som inte arbetar på det revisions- eller redovisningsföretag som gör uttalandet om de finansiella rapporterna, eller en yrkesorganisation en granskning av det andra årets revision som motsvarar uppdragsanknuten kvalitetskontroll (”en granskning efter lämnande av rapport”).

När de totala arvodena i betydande utsträckning överstiger 15 procent, ska revisions- eller redovisningsföretaget bedöma om hotets betydelse är av sådan karaktär att en granskning efter avlämnande av rapport inte skulle minska hotet till en godtagbar nivå och att det därför krävs en granskning före avlämnande av rapport. Under sådana omständigheter ska en granskning utföras före avlämnande av rapport.

Om arvodena fortsätter att överstiga 15 procent varje år, ska därefter de som har ansvar för företagets styrning informeras, frågan diskuteras med dem och en av ovanstående motåtgärder vidtas. Om arvodena i betydande utsträckning överstiger 15 procent, ska revisions- eller redovisningsföretaget bedöma om hotets betydelse är av sådan karaktär att en granskning efter avlämnande av rapport inte skulle minska hotet till en godtagbar nivå och att det därför krävs en granskning före avlämnande av rapport. Under sådana omständigheter ska en granskning utföras före avlämnande av rapport.

Arvoden – förfallna

290.218Ett egenintressehot kan uppstå om förfallna arvoden från en revisionskund är obetalda under lång tid, särskilt om en betydande del inte är betald innan en revisors rapport för följande år lämnas. Vanligen förväntas revisions- eller redovisningsföretaget kräva betalning av sådana arvoden innan revisors rapport lämnas. Om arvoden fortfarande är obetalda efter det att rapporten har lämnats, ska betydelsen av ett eventuellt hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta ytterligare en revisor som inte deltog i revisionsuppdraget lämna råd eller granska det utförda arbetet. Revisions- eller redovisningsföretaget ska fastställa om de förfallna arvodena kan jämställas med ett lån till kunden och om det, med hänsyn till de förfallna arvodenas storlek, är lämpligt att revisions- eller redovisningsföretaget låter sig omväljas eller fortsätter med revisionsuppdraget.

Resultatbaserade arvoden

290.219Resultatbaserade arvoden beräknas enligt en på förhand fastställd grund, som är hänförlig till resultatet av en transaktion eller av de tjänster som revisions- eller redovisningsföretaget har utfört. I detta avsnitt anses inte arvoden som resultatbaserade om de har fastställts av en domstol eller någon annan offentlig myndighet.

290.220Ett resultatbaserat arvode som faktureras direkt eller indirekt, t.ex. genom en mellanhand, av ett revisions- eller redovisningsföretag avseende ett revisionsuppdrag ger upphov till ett egenintressehot som är så betydande att inga motåtgärder kan minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte ingå sådana överenskommelser om arvode.

290.221Ett resultatbaserat arvode som faktureras direkt eller indirekt, t.ex. via en mellanhand, av ett revisions- eller redovisningsföretag avseende en annan tjänst än ett revisionsuppdrag till en revisionskund kan också ge upphov till ett egenintressehot. Det hot som då uppstår skulle vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå under följande förutsättningar:

  1. arvodet faktureras av det revisions- eller redovisningsföretag som gör uttalandet om de finansiella rapporterna och arvodet är väsentligt eller förväntas vara väsentligt för revisions- eller redovisningsföretaget,
  2. arvodet faktureras av ett nätverksföretag som i betydande utsträckning deltar i revisionen och arvodet är väsentligt eller förväntas bli väsentligt för nätverksföretaget, eller
  3. resultatet av det andra uppdraget än bestyrkandeuppdraget, och därmed arvodesbeloppet, är beroende av en framtida eller samtida bedömning avseende revisionen av ett väsentligt belopp i de finansiella rapporterna.

Sådana överenskommelser ska därför inte accepteras.

290.222När det gäller andra resultatbaserade arvoden som ett revisions- eller redovisningsföretag fakturerar en revisionskund avseende ett annat uppdrag än ett bestyrkandeuppdrag, beror förekomsten och betydelsen av eventuella hot på faktorer som:

  1. inom vilket intervall de möjliga arvodesbeloppen ligger,
  2. om en behörig myndighet bestämmer utfallet av det ärende som det resultatbaserade arvodet fastställs utifrån,
  3. tjänstens karaktär, och
  4. effekten av händelsen eller transaktionen på de finansiella rapporterna.

Betydelsen av eventuella hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. låta en revisor granska relevant revisionsarbete eller på något annat sätt ge råd efter behov, eller
  2. använda medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet och låta dem utföra andra uppdrag än bestyrkandeuppdraget.

Riktlinjer för ersättning och utvärdering

290.223Ett egenintressehot uppstår när en medlem i revisionsteamet utvärderas utifrån, eller ersätts för, försäljning av andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag till revisionskunden. Betydelsen av hotet beror på:

  1. hur stor andel av personens ersättning eller prestationsbedömning som bygger på försäljningen av sådana tjänster,
  2. personens roll i revisionsteamet, och
  3. om befordringsbeslut påverkas av försäljningen av sådana tjänster.

Betydelsen av hotet ska utvärderas och, om hotet inte är på en godtagbar nivå, ska revisions- eller redovisningsföretaget ändra ersättningsplanen eller bedömningsprocessen för personen i fråga eller vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna medlemmen från revisionsteamet, eller
  2. låta en revisor granska det arbete medlemmen i revisionsteamet utfört.

290.224En uppdragsansvarig revisor ska inte bedömas eller ersättas mot bakgrund av sin framgång med att sälja andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag till sin revisionskund. Detta är inte avsett att förhindra normala vinstdelningsprogram mellan delägare i ett revisions- eller redovisningsföretag.

Gåvor och gästfrihet

290.225Att ta emot gåvor eller gästfrihet av en revisionskund kan ge upphov till egenintresse- och vänskapshot. Om ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i revisionsteamet tar emot gåvor eller gästfrihet och värdet inte är obetydligt och oviktigt, skulle de hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i revisionsteamet inte ta emot sådana gåvor eller sådan gästfrihet.

Pågående eller hotande rättstvister

290.226När det uppstår, eller framstår som sannolikt att det kommer att uppstå, en rättstvist mellan å ena sidan revisions- eller redovisningsföretaget eller en person i revisionsteamet och å andra sidan revisionskunden, uppstår egenintresse- och skrämselhot. Relationen mellan kundens företagsledning och medlemmarna i revisionsteamet måste kännetecknas av total öppenhet och öppen redogörelse av alla aspekter av kundens affärsverksamhet. Om revisions- eller redovisningsföretaget och kundens företagsledning hamnar i motpartsställning till följd av en pågående eller hotande rättstvist och detta påverkar företagsledningens vilja att lämna fullständiga upplysningar, uppstår egenintresse- och skrämselhot. Hur betydande hoten är beror på faktorer som:

  1. hur väsentlig rättstvisten är, och
  2. om rättstvisten avser ett tidigare revisionsuppdrag.

Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. om rättstvisten berör en medlem i revisionsteamet, avlägsna den personen från revisionsteamet, eller
  2. låta en medarbetare granska det utförda arbetet.

Om sådana motåtgärder inte minskar hoten till en godtagbar nivå, är den enda lämpliga åtgärden att avgå från, eller avsäga sig, revisionsuppdraget.

[Punkterna 290.227–290.499 innehåller inte någon text.]

Rapporter som innefattar en begränsning gällande användning och distribution

Introduktion

290.500Oberoendekraven i avsnitt 290 gäller alla revisionsuppdrag. Men när det gäller revisionsuppdrag där rapporten innefattar en begränsning av användning och distribution och förutsatt att villkoren i punkterna 290.501–290.502 är uppfyllda, kan oberoendekraven i detta avsnitt under vissa omständigheter modifieras, enligt punkterna 290.505–290.514. Dessa punkter gäller bara ett revisionsuppdrag avseende finansiella rapporter för särskilt syfte (a) som är avsett att ge ett uttalande i positiv eller negativ form om att de finansiella rapporterna, i alla väsentliga avseenden, har upprättats enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, innefattande, när det gäller ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild, att de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild, eller ger en sann och rättvisande bild, enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, och (b) där revisors rapport innefattar en begränsning avseende användning och distribution. Modifieringarna är inte tillåtna när det gäller revision av finansiella rapporter som följer av lag eller annan författning.

290.501Modifieringarna av kraven i avsnitt 290 är tillåtna om de avsedda användarna av rapporten (a) känner till rapportens syfte och begränsningar, och (b) uttryckligen samtycker till tillämpningen av de modifierade oberoendekraven. De avsedda användarna kan få kännedom om rapportens syfte och begränsningar genom att de deltar, antingen direkt eller indirekt genom behöriga företrädare, i arbetet med att fastställa uppdragets karaktär samt omfattning och inriktning. Att de avsedda användarna deltar i detta arbete förbättrar revisions- eller redovisningsföretagets förmåga att kommunicera med dem om oberoendefrågor, däribland om de omständigheter som är relevanta för utvärderingen av hoten mot oberoendet och de tillämpliga motåtgärder som krävs för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå, och att inhämta deras samtycke till de modifierade oberoendekrav som ska tillämpas.

290.502Revisions- eller redovisningsföretaget ska till de avsedda användarna kommunicera (t.ex. i ett uppdragsbrev) de oberoendekrav som ska tillämpas avseende uppdragsvillkoren för revisionsuppdraget. När de avsedda användarna är en grupp av användare (t.ex. långivare i ett syndikerat lån) som inte går att specifikt identifiera när uppdragsvillkoren fastställs, ska sådana användare därefter uppmärksammas på de oberoendekrav som deras representant har samtyckt till (t.ex. genom att representanten låter alla användare ta del av revisions- eller redovisningsföretagets uppdragsbrev).

290.503Om revisions- eller redovisningsföretaget även lämnar en revisors rapport som inte innehåller en begränsning avseende användning och distribution åt samma kund, ändrar inte villkoren i punkterna 290.500–290.514 kravet att tillämpa villkoren i punkterna 290.1–290.226 på det revisionsuppdraget.

290.504De modifieringar av kraven i avsnitt 290 som är tillåtna under de omständigheter som är angivna ovan beskrivs i punkterna 290.505–290.514. I alla övriga hänseenden måste villkoren i avsnitt 290 följas.

Företag av allmänt intresse

290.505När villkoren i punkterna 290.500–290.502 är uppfyllda, behöver ett revisions- eller redovisningsföretag inte tillämpa de ytterligare kraven i punkterna 290.100–290.226, som gäller revisionsuppdrag för företag av allmänt intresse.

Närstående företag

290.506När de förutsättningar som anges i punkterna 290.500–290.502 är uppfyllda, innefattar en hänvisning till revisionskunden inte dess närstående företag. Men när revisionsteamet vet eller har anledning att tro att en relation eller en omständighet innefattande ett närstående företag till kunden är relevant för utvärderingen av revisions- eller redovisningsföretagets oberoende av kunden, ska revisionsteamet inbegripa detta närstående företag när det identifierar och utvärderar hot mot oberoendet samt vidta lämpliga motåtgärder.

Nätverk och nätverksföretag

290.507När de förutsättningar som anges i punkterna 290.500–290.502 är uppfyllda, innefattar en hänvisning till revisions- eller redovisningsföretaget inte nätverksföretag. Men när revisions- eller redovisningsföretaget känner till eller har anledning att tro att hot uppstår på grund av ett nätverksföretags intressen och relationer ska de ingå i utvärderingen av hot mot oberoendet.

Ekonomiska intressen, lån och garantier, nära affärsrelationer samt familjerelationer och privata relationer

290.508När förutsättningarna i punkterna 290.500–290.502 är uppfyllda, gäller de relevanta villkor som anges i punkterna 290.102–290.143 endast medlemmarna i revisionsteamet, deras närstående och familjemedlemmar.

290.509Dessutom ska det fastställas om hot mot oberoendet uppstår på grund av intressen och relationer, enligt beskrivningen i punkterna 290.102–290.143, mellan revisionskunden och följande medlemmar i revisionsteamet:

  1. de som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller branschspecifika frågor, transaktioner eller händelser, och
  2. de som utför kvalitetskontroll av uppdraget, inklusive den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget.

En utvärdering ska göras av betydelsen av eventuella hot som revisionsteamet har anledning att tro uppstår på grund av intressen och relationer mellan revisionskunden och andra inom revisions- eller redovisningsföretaget som direkt kan påverka utfallet av revisionsuppdraget, innefattande dem som rekommenderar ersättning till eller som direkt övervakar, leder eller på något annat sätt har uppsyn över den ansvariga revisorn i samband med att revisionsuppdraget utförs (innefattande dem på alla successivt högre nivåer över den ansvariga revisorn ända till den person som är revisions- eller redovisningsföretagets verkställande direktör eller motsvarande).

290.510En utvärdering ska också göras av betydelsen av eventuella hot som revisionsteamet har anledning att tro uppstår på grund av att enskilda personer har ekonomiska intressen i revisionskunden, enligt beskrivningen i punkterna 290.108–290.111 och punkterna 290.113–290.115.

290.511När ett hot mot oberoendet inte är på en godtagbar nivå ska motåtgärder vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.

290.512Om revisions- eller redovisningsföretaget, vid tillämpning av de angivna villkoren i punkterna 290.106 och 290.115 på revisions- eller redovisningsföretagets intressen, har ett väsentligt ekonomiskt intresse, vare sig det är direkt eller indirekt, i revisionskunden, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte ha ett sådant ekonomiskt intresse.

Anställning hos en revisionskund

290.513Betydelsen av eventuella hot från anställningsförhållanden enligt beskrivningen i punkterna 290.132–290.136 ska utvärderas. När det finns ett hot som inte är på en godtagbar nivå, ska motåtgärder vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på motåtgärder som kan vara lämpliga anges i punkt 290.134.

Tillhandahållande av andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag

290.514Om revisions- eller redovisningsföretaget utför ett uppdrag att utfärda en rapport med begränsningar avseende användning och distribution åt en revisionskund och tillhandahåller andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt revisionskunden, ska villkoren i punkterna 290.154–290.226 uppfyllas, med beaktande av punkterna 290.504–290.507.

Avsnitt 291 Oberoende – andra bestyrkandeuppdrag

Avsnittets struktur

291.1Detta avsnitt tar upp oberoendekrav för bestyrkandeuppdrag som inte är revisionsuppdrag eller översiktliga granskningar. Oberoendekrav för revisionsuppdrag och översiktliga granskningar tas upp i avsnitt 290. Om bestyrkandekunden också är en revisions- och granskningskund gäller även kraven i avsnitt 290 för revisions- eller redovisningsföretaget, nätverksföretag och medlemmarna i revisionsteamet eller granskningsteamet. Under vissa omständigheter som rör bestyrkandeuppdrag där bestyrkanderapporten innefattar en begränsning av användning och spridning, och förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, kan oberoendekraven i detta avsnitt ändras, enligt punkterna 290.21–290.27.

291.2Bestyrkandeuppdrag är utformade för att öka de avsedda användarnas grad av förtroende för utfallet av utvärderingen eller mätningen av ett granskningsobjekt mot kriterier. International Framework for Assurance Engagements (Ramverk för bestyrkandeuppdrag) som är utfärdat av International Auditing and Assurance Standards Board beskriver ett bestyrkandeuppdrags delar och mål samt identifierar uppdrag för vilka ISAE (International Standards om Assurance Engagement) gäller. Se Ramverk för bestyrkandeuppdrag för en beskrivning av ett bestyrkandeuppdrags delar och mål.

291.3Efterlevnaden av den grundläggande principen om objektivitet kräver oberoende av bestyrkandekunder. När det gäller bestyrkandeuppdrag ligger det i allmänhetens intresse, och krävs därför enligt denna etiska kod, att medlemmar i ett bestyrkandeteam och revisions- eller redovisningsföretag är oberoende av bestyrkandekunder och att eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på grund av ett nätverksföretags intressen och relationer utvärderas. När bestyrkandeteamet dessutom vet eller har anledning att tro att en relation eller en omständighet innefattande ett närstående företag till bestyrkandekunden är relevant för utvärderingen av revisions- eller redovisningsföretagets oberoende av kunden, ska bestyrkandeteamet inbegripa detta närstående företag när det identifierar och utvärderar hot mot oberoendet samt vidta lämpliga motåtgärder.

Ett principbaserat ramverk för oberoende

291.4Målet med detta avsnitt är att bistå revisions- eller redovisningsföretag och medlemmar i bestyrkandeteam i användningen av det principbaserade ramverk som beskrivs nedan för att uppnå och upprätthålla oberoende.

291.5Oberoende utgörs av:

  1. Faktiskt oberoende

    Det tillstånd som tillåter att en slutsats avges utan påverkan av faktorer som skulle kunna ha ett inflytande över professionellt omdöme, vilket innebär att en person kan uppträda med integritet, vara objektiv och förhålla sig professionellt skeptisk.

  2. Synbart oberoende

    Undvikande av fakta och omständigheter som är så betydelsefulla att en omdömesgill och informerad tredje man, som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter, sannolikt skulle dra slutsatsen att integriteten, objektiviteten eller den professionella skepsisen hos ett revisions- eller redovisningsföretag, eller en medlem i bestyrkandeteamet, har äventyrats.

291.6Det principbaserade ramverket ska användas av revisorer i syfte att:

  1. identifiera hot mot oberoendet,
  2. utvärdera betydelsen av identifierade hot, och
  3. vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.

När revisorn fastställer att lämpliga motåtgärder inte finns tillgängliga eller inte kan vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå, ska revisorn eliminera den omständighet eller det förhållande som gett upphov till hoten eller avstå från eller avsluta bestyrkandeuppdraget.

En revisor ska använda professionellt omdöme vid användningen av detta principbaserade ramverk.

291.7Många olika omständigheter eller kombinationer av omständigheter kan vara relevanta vid bedömning av hot mot oberoendet. Det går inte att definiera alla situationer som ger upphov till hot mot oberoendet eller att specificera en lämplig åtgärd. Därför lägger denna kod fast ett principbaserat ramverk som kräver att revisions- eller redovisningsföretag och medlemmar i bestyrkandeteam ska identifiera, utvärdera och hantera hot mot oberoendet. Det principbaserade ramverket hjälper revisorer att följa de etiska kraven i denna kod. Det inrymmer många olika omständigheter som ger upphov till hot mot oberoendet och kan förhindra att en revisor drar slutsatsen att en situation är tillåten om den inte uttryckligen är förbjuden.

291.8I punkt 291.100 och framåt beskrivs hur det principbaserade ramverket för oberoende ska användas. Dessa punkter behandlar inte alla omständigheter och relationer som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot oberoendet.

291.9När ett revisions- eller redovisningsföretag beslutar om huruvida det ska acceptera eller fortsätta med ett uppdrag, eller om en viss person kan vara medlem i bestyrkandeteamet, ska företaget identifiera och utvärdera alla hot mot oberoendet. Om hoten inte ligger på en godtagbar nivå och beslutet gäller huruvida ett uppdrag ska accepteras eller innefatta en viss person i bestyrkandeteamet ska revisions- eller redovisningsföretaget fastställa om det finns tillgängliga motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Om beslutet gäller om revisions- eller redovisningsföretaget ska fortsätta med ett uppdrag, ska företaget bedöma om befintliga motåtgärder även fortsättningsvis är effektiva när det gäller att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå eller om andra motåtgärder kommer att behöva vidtas eller om uppdraget måste avslutas. Närhelst under uppdraget som revisions- eller redovisningsföretaget uppmärksammar ny information om hot, ska företaget utvärdera hotets betydelse enligt det principbaserade ramverket.

291.10I hela detta avsnitt hänvisas till betydelsen av hot mot oberoendet. Vid utvärderingen av ett hots betydelse ska såväl kvalitativa som kvantitativa faktorer beaktas.

291.11Detta avsnitt föreskriver i de flesta fall inte det särskilda ansvaret hos olika personer inom revisions- eller redovisningsföretaget för åtgärder avseende oberoendet, eftersom ansvarsfördelningen kan skilja sig åt beroende på revisions- eller redovisningsföretagets storlek, struktur och organisation. Revisions- eller redovisningsföretaget måste enligt ISQC (International Standards on Quality Control) fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att ge det rimlig säkerhet att oberoendet upprätthålls när detta krävs enligt relevanta yrkesetiska standarder.

Bestyrkandeuppdrag

291.12Enligt vad som förklaras närmare i Ramverk för bestyrkandeuppdrag uttrycker en revisor vid ett bestyrkandeuppdrag en slutsats avsedd att öka graden av förtroende hos de avsedda användarna (utöver den ansvariga parten) rörande resultatet av utvärderingen eller mätningen av ett granskningsobjekt mot kriterier.

291.13Utfallet av utvärderingen eller mätningen av ett granskningsobjekt är den information som blir följden av att kriterierna tillämpas på granskningsobjektet. Termen ”information om granskningsobjektet” används i betydelsen resultatet av utvärderingen eller mätningen av ett granskningsobjekt. Exempelvis anges i ramverket att ett påstående om ändamålsenligheten i den interna kontrollen (information om granskningsobjektet) är resultatet av tillämpningen av ett ramverk för utvärdering av ändamålsenligheten i den interna kontrollen, t.ex. COSO [2] eller CoCo [3] (kriterier), på den interna kontrollen, som är en process (granskningsobjekt).

291.14Bestyrkandeuppdrag kan vara påståendebaserade eller föranleda direkt rapportering. I båda fallen inbegriper de tre separata parter: en revisor, en ansvarig part och avsedda användare.

291.15I ett påståendebaserat bestyrkandeuppdrag utförs utvärderingen eller mätningen av granskningsobjektet av den ansvariga parten, och informationen om granskningsobjektet är i form av ett bestyrkande från den ansvariga parten, vilket görs tillgängligt för de avsedda användarna.

291.16I ett bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering utför revisorn antingen direkt en utvärdering eller mätning av granskningsobjektet, eller inhämtar ett uttalande från den ansvariga part som har gjort utvärderingen eller mätningen som inte är tillgänglig för de avsedda användarna. Informationen om granskningsobjektet tillhandahålls till de avsedda användarna i bestyrkanderapporten.

Påståendebaserade bestyrkandeuppdrag

291.17I ett påståendebaserat bestyrkandeuppdrag ska medlemmarna i bestyrkandeteamet och revisions- eller redovisningsföretaget vara oberoende av bestyrkandekunden (den part som ansvarar för informationen om granskningsobjektet, och som kan vara ansvarig för granskningsobjektet). Sådana oberoendekrav förbjuder vissa relationer mellan medlemmar i bestyrkandeteamet och (a) styrelseledamöter eller högre befattningshavare, och (b) enskilda personer hos kunden med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet. Det ska också fastställas om hot mot oberoendet uppstår genom relationer med enskilda personer hos kunden med möjlighet att utöva betydande inflytande över uppdragets granskningsobjekt. En utvärdering ska göras av betydelsen av eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på grund av nätverksföretags [4] intressen och relationer.

291.18I de flesta påståendebaserade bestyrkandeuppdrag är den ansvariga parten ansvarig för både informationen om granskningsobjektet och själva granskningsobjektet. Men i vissa uppdrag är den ansvariga parten inte ansvarig för granskningsobjektet. När t.ex. en revisor anlitas för att utföra ett bestyrkandeuppdrag om en rapport som en miljökonsult har sammanställt om ett företags hållbarhetsrutiner för distribution till avsedda användare, är miljökonsulten den ansvariga parten för informationen om granskningsobjektet, men företaget är ansvarigt för granskningsobjektet (hållbarhetsrutinerna).

291.19I påståendebaserade bestyrkandeuppdrag där den ansvariga parten är ansvarig för informationen om granskningsobjektet men inte för själva granskningsobjektet, ska medlemmarna i bestyrkandeteamet och revisions- eller redovisningsföretaget vara oberoende av den part som ansvarar för informationen om granskningsobjektet (bestyrkandekunden). Dessutom ska en utvärdering göras av eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på grund av intressen och relationer mellan medlemmar i bestyrkandeteamet, revisions- eller redovisningsföretaget, ett nätverksföretag och den part som är ansvarig för granskningsobjektet.

Bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering

291.20I ett bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering ska medlemmarna i bestyrkandeteamet och revisions- eller redovisningsföretaget vara oberoende av bestyrkandekunden (den part som är ansvarig för granskningsobjektet). En utvärdering ska också göras av eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på grund av nätverksföretags intressen och relationer.

Rapporter som innefattar en begränsning avseende användning och distribution

291.21Under vissa omständigheter där en bestyrkanderapport innefattar en begränsning av användning och distribution och förutsatt att villkoren i den här punkten och i punkt 291.22 är uppfyllda, kan oberoendekraven i detta avsnitt ändras. Ändringarna av kraven i avsnitt 291 är tillåtna om rapportens avsedda användare (a) känner till rapportens syfte, granskningsobjekt och begränsningar, och (b) uttryckligen samtycker till tillämpningen av de ändrade oberoendekraven. De avsedda användarna kan få kännedom om rapportens syfte, granskningsobjekt och begränsningar genom att de deltar, antingen direkt eller indirekt genom behöriga företrädare, i arbetet med att fastställa uppdragets karaktär samt omfattning och inriktning. Att de avsedda användarna deltar i detta arbete förbättrar revisions- eller redovisningsföretagets förmåga att kommunicera med dem om oberoendefrågor, däribland om de omständigheter som är relevanta för utvärderingen av hoten mot oberoendet och de tillämpliga motåtgärder som krävs för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå, och att inhämta deras samtycke till de modifierade oberoendekrav som ska tillämpas.

291.22Revisions- eller redovisningsföretaget ska till de avsedda användarna kommunicera (t.ex. i ett uppdragsbrev) de oberoendekrav som ska tillämpas avseende uppdragsvillkoren för bestyrkandeuppdraget. När de avsedda användarna är en grupp av användare (t.ex. långivare i ett syndikerat lån) som inte går att specifikt identifiera när uppdragsvillkoren fastställs, ska sådana användare därefter uppmärksammas på de oberoendekrav som deras representant har samtyckt till (t.ex. genom att representanten låter alla användare ta del av revisions- eller redovisningsföretagets uppdragsbrev).

291.23Om revisions- eller redovisningsföretaget lämnar en bestyrkanderapport som inte innehåller en begränsning avseende användning och distribution åt samma kund, ändrar inte villkoren i punkterna 291.25–291.27 kravet att tillämpa villkoren i punkterna 291.1–291.156 på det bestyrkandeuppdraget. Om revisions- eller redovisningsföretaget också lämnar en revisors rapport, vare sig den innehåller en begränsning avseende användning och distribution eller inte åt samma kund, ska villkoren i avsnitt 290 gälla för det revisionsuppdraget.

291.24De ändringar i kraven i avsnitt 291 som är tillåtna under de omständigheter som är angivna ovan beskrivs i punkterna 291.25–291.27. I alla övriga hänseenden måste villkoren i avsnitt 291 följas.

291.25När förutsättningarna i punkterna 291.21 och 291.22 är uppfyllda gäller de relevanta villkor som anges i punkterna 291.104–291.132 alla medlemmarna i uppdragsteamet, deras närstående och familjemedlemmar. Dessutom ska det fastställas om hot mot oberoendet uppstår på grund av intressen och relationer mellan bestyrkandekunden och följande andra medlemmar i bestyrkandeteamet:

  1. de som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller branschspecifika frågor, affärer eller händelser, och
  2. de som utför kvalitetskontroll i uppdraget, innefattande dem som utför den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen.

En utvärdering ska också göras, enligt villkoren i punkterna 291.104–291.132 av hot som uppdragsteamet har anledning att tro uppstår på grund av intressen och relationer mellan bestyrkandekunden och andra inom revisions- eller redovisningsföretaget som direkt kan påverka utfallet av bestyrkandeuppdraget, innefattande dem som rekommenderar ersättning till, eller som direkt övervakar, leder eller på annat sätt har uppsyn över parter i bestyrkandeuppdraget i samband med uppdragets utförande.

291.26Om revisions- eller redovisningsföretaget har ett väsentligt ekonomiskt intresse, vare sig det är direkt eller indirekt, i bestyrkandekunden och även om de angivna förutsättningarna i punkterna 291.21–291.22 uppfylls, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte ha ett sådant ekonomiskt intresse. Dessutom ska revisions- eller redovisningsföretaget uppfylla de andra tillämpliga villkoren i detta avsnitt, vilka beskrivs i punkterna 291.112–291.156.

291.27En utvärdering ska också göras av eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på grund av nätverksföretags intressen och relationer.

Flera ansvariga parter

291.28I vissa bestyrkandeuppdrag, vare sig de är påståendebaserade eller föranleder direkt rapportering, kan det finnas flera ansvariga parter. För att fastställa om det är nödvändigt att tillämpa villkoren i det här avsnittet på varje ansvarig part i sådana uppdrag, kan revisions- eller redovisningsföretaget beakta om ett intresse eller en relation mellan revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i bestyrkandeteamet och en viss ansvarig part skulle utgöra ett hot mot oberoendet, som inte är obetydligt eller oviktigt inom ramen för informationen om granskningsobjektet. Det beaktar faktorer som:

  1. väsentligheten av informationen om granskningsobjektet (eller granskningsobjektet) som den enskilda ansvariga parten ansvarar för, och
  2. graden av allmänintresse som hänger samman med uppdraget.

Om revisions- eller redovisningsföretaget fastställer att hotet mot oberoendet som uppstår på grund av intresset eller relationen med en viss ansvarig part är obetydligt och oviktigt, kanske det inte är nödvändigt att tillämpa alla villkoren i detta avsnitt på den ansvariga parten.

Dokumentation

291.29Dokumentation ger bevis för revisorns bedömningar när han eller hon drar slutsatser om att oberoendekrav har efterlevts. Avsaknad av dokumentation avgör inte om ett revisions- eller redovisningsföretag har beaktat en viss fråga och inte heller om det är oberoende.

Revisorn ska dokumentera slutsatser om efterlevnaden av oberoendekrav och det väsentliga i alla relevanta diskussioner som stöder dessa slutsatser. Därför gäller följande:

  1. när motåtgärder krävs för att minska ett hot till en godtagbar nivå, ska revisorn dokumentera hotets karaktär och de motåtgärder som finns eller vidtas och som minskar hotet till en godtagbar nivå, och
  2. när ett hot har krävt betydande analys av revisorn för fastställandet av om motåtgärder var nödvändiga och revisorn dragit slutsatsen att det inte var nödvändigt med några motåtgärder eftersom hotet redan låg på en godtagbar nivå, ska revisorn dokumentera hotets karaktär och den logiska grunden för slutsatsen.

Uppdragsperiod

291.30Oberoende gentemot bestyrkandekunden krävs både under uppdragsperioden och under den tidsperiod som informationen för granskningsobjektet omfattar. Uppdragsperioden inleds när bestyrkandeteamet börjar utföra bestyrkandeuppdrag med avseende på uppdraget i fråga. Uppdragsperioden slutar när bestyrkanderapporten lämnas. När uppdraget är av återkommande karaktär slutar det när endera parten informerar den andra om att relationen har avslutats eller när den slutliga bestyrkanderapporten lämnas.

291.31När ett företag blir bestyrkandekund under eller efter en period som omfattas av informationen om granskningsobjektet som revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande om, ska revisions- eller redovisningsföretaget fastställa om hot mot oberoende kan uppstå på grund av:

  1. finansiella relationer eller affärsrelationer med bestyrkandekunden under eller efter den period som omfattas av informationen om granskningsobjektet men innan bestyrkandeuppdraget accepteras, eller
  2. tidigare tjänster som har tillhandahållits bestyrkandekunden.

291.32Om en tjänst som inte var ett bestyrkandeuppdrag har utförts åt bestyrkandekunden under eller efter den period som informationen om granskningsobjektet omfattar men innan bestyrkandeteamet börjar utföra bestyrkandeuppdrag och tjänsten inte skulle vara tillåten under den period bestyrkandeuppdraget omfattar ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera eventuella hot mot oberoendet som tjänsten i fråga kan ge upphov till. Om eventuella hot inte ligger på en godtagbar nivå ska bestyrkandeuppdraget enbart accepteras om motåtgärder vidtas i syfte att eliminera eventuella hot eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. inte inbegripa personal som utförde den andra tjänsten än ett bestyrkandeuppdrag som medlemmar i bestyrkandeteamet,
  2. låta en revisor granska bestyrkandet och det andra arbetet som inte är bestyrkandeuppdrag enligt vad som är lämpligt, eller
  3. anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som utvärderar resultaten av den tjänst som inte var ett bestyrkandeuppdrag eller anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som upprepar utförandet av tjänsten i den utsträckning som krävs för att det ska kunna ta ansvar för denna tjänst.

Men om denna andra tjänst än ett bestyrkandeuppdrag inte har slutförts och det inte är praktiskt genomförbart att slutföra eller avsluta tjänsten innan bestyrkandeuppdraget påbörjas, ska revisions- eller redovisningsföretaget endast acceptera bestyrkandeuppdraget om det har förvissat sig om att:

  1. denna andra tjänst som inte är ett bestyrkandeuppdrag kommer att slutföras inom kort, eller
  2. kunden har vidtagit åtgärder för att inom kort flytta över tjänsten till ett annat revisions- eller redovisningsföretag.

Under den period tjänsten utförs ska motåtgärder vidtas vid behov. Dessutom ska frågan diskuteras med styrelsen.

Överträdelse av en bestämmelse i detta avsnitt

291.33När en överträdelse av en bestämmelse i detta avsnitt identifieras ska revisions- eller redovisningsföretaget avsluta, avbryta eller eliminera intresset eller relationen som förorsakade överträdelsen samt utvärdera betydelsen av överträdelsen och dess effekt på objektiviteten och förmågan att lämna en bestyrkanderapport.

Revisions- eller redovisningsföretaget ska bedöma om åtgärder kan vidtas som på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelsen. När revisions- eller redovisningsföretaget avgör detta, ska det använda professionellt omdöme och ta hänsyn till om en omdömesgill och informerad extern part som beaktar överträdelsens betydelse, de åtgärder som ska vidtas och alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid den tidpunkten, sannolikt skulle dra slutsatsen att revisions- eller redovisningsföretagets objektivitet skulle äventyras i den grad att revisions- eller redovisningsföretaget inte kan lämna en bestyrkanderapport.

291.34Om revisions- eller redovisningsföretaget bedömer att åtgärder inte kan vidtas för att på ett tillfredsställande sätt hantera följderna av överträdelsen, ska företaget så snart det är möjligt informera den part som anlitade revisions- eller redovisningsföretaget eller de som har ansvar för företagets styrning, enligt vad som är lämpligt, och vidta de åtgärder som behövs för att avsluta bestyrkandeuppdraget enligt tillämplig lag eller annan författning som är relevant för uppdragets avslutande.

291.35Om revisions- eller redovisningsföretaget bedömer att åtgärder kan vidtas för att på ett tillfredsställande sätt hantera följderna av överträdelsen, ska revisions- eller redovisningsföretaget med den part som anlitade revisions- eller redovisningsföretaget eller med dem som har ansvar för företagets styrning, enligt vad som är lämpligt, diskutera överträdelsen och de åtgärder det har vidtagit eller avser att vidta. Revisions- eller redovisningsföretaget ska diskutera överträdelsen och de föreslagna åtgärderna utan dröjsmål, med hänsyn tagen till omständigheterna för uppdraget och överträdelsen.

291.36Om parten som anlitade revisions- eller redovisningsföretaget eller de som har ansvar för företagets styrning, enligt vad som är lämpligt, inte instämmer i att åtgärden på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelsen, ska revisions- eller redovisningsföretaget vidta de åtgärder som krävs för att avsluta bestyrkandeuppdraget, enligt varje tillämpligt krav i lagar och andra författningar som är relevant för uppdragets avslutande.

291.37Revisions- eller redovisningsföretaget ska dokumentera överträdelsen, de åtgärder som vidtagits, huvudsakliga beslut som fattats och alla förhållanden som diskuterats med parten som anlitade revisions- eller redovisningsföretaget eller med dem som har ansvar för företagets styrning. När revisions- eller redovisningsföretaget fortsätter med bestyrkandeuppdraget, ska de förhållanden som dokumenteras också inkludera slutsatsen att, enligt revisions- eller redovisningsföretagets professionella bedömning, objektiviteten inte har äventyrats och den logiska grunden till varför den vidtagna åtgärden på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelserna så att revisions- eller redovisningsföretaget skulle kunna lämna en bestyrkanderapport.

[Punkterna 291.38–291.99 innehåller inte någon text.]

Tillämpning av det principbaserade ramverket för oberoende

291.100Punkterna 291.104–291.156 beskriver särskilda omständigheter och relationer som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot oberoendet. Punkterna beskriver potentiella hot och de typer av motåtgärder som kan vara lämpliga för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå samt för att identifiera vissa situationer där inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Punkterna beskriver inte alla omständigheter och relationer som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot oberoendet. Revisions- eller redovisningsföretaget och medlemmarna i bestyrkandeteamet ska utvärdera följderna av liknande, men andra, omständigheter och relationer och fastställa om motåtgärder, däribland motåtgärderna i punkterna 200.11–200.14, vid behov kan vidtas för att eliminera hoten mot oberoendet eller minska dem till en godtagbar nivå.

291.101Punkterna visar hur det principbaserade ramverket gäller för bestyrkandeuppdrag och ska läsas tillsammans med punkten 291.28 som förklarar att det i de flesta bestyrkandeuppdrag finns en ansvarig part och att den ansvariga parten är bestyrkandekunden. Men i vissa bestyrkandeuppdrag finns det två eller flera ansvariga parter. Under sådana omständigheter ska en utvärdering göras av eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på grund av intressen och relationer mellan medlemmar i bestyrkandeteamet, revisions- eller redovisningsföretaget, ett nätverksföretag och den part som ansvarar för granskningsobjektet. När det gäller bestyrkanderapporter som innefattar en begränsning av användning och distribution ska punkterna läsas tillsammans med punkterna 291.21–291.27.

291.102Tolkning 2005–01 ger ytterligare vägledning om tillämpningen av detta avsnitts oberoendekrav på bestyrkandeuppdrag.

291.103Punkterna 291.104–291.119 innehåller hänvisningar till väsentligheten av ett ekonomiskt intresse, lån eller garanti eller en affärsrelations betydelse. I syfte att fastställa om ett sådant intresse är väsentligt för en person kan man beakta den kombinerade förmögenheten för den personen och dennes närmaste familj.

Ekonomiska intressen

291.104Att ha ekonomiska intressen i en bestyrkandekund kan skapa ett egenintressehot. Förekomsten och betydelsen av ett uppkommet hot beror på:

  1. den roll som personen med det ekonomiska intresset har,
  2. om det ekonomiska intresset är direkt eller indirekt, och
  3. hur väsentligt det ekonomiska intresset är.

291.105Ekonomiska intressen kan innehas genom en mellanhand (t.ex. ett fondföretag, ett konkursbo eller en stiftelse). Fastställandet av om huruvida sådana ekonomiska intressen är direkta eller indirekta beror på om innehavaren har ett bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka dess placeringsbeslut. När innehavaren har ett bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka placeringsbeslut, definieras detta ekonomiska intresse enligt koden som ett direkt ekonomiskt intresse. Omvänt, när innehavaren av det ekonomiska intresset inte har ett bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka dess placeringsbeslut, är detta ekonomiska intresse enligt koden ett indirekt ekonomiskt intresse.

291.106Om en medlem i bestyrkandeteamet, en närstående till honom eller henne eller ett revisions- eller redovisningsföretag har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i bestyrkandekunden, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ingen av följande ha ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i kunden: en medlem i bestyrkandeteamet, en närstående till honom eller henne eller revisions- eller redovisningsföretaget.

291.107När en medlem i bestyrkandeteamet har en familjemedlem som han eller hon vet har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i bestyrkandekunden uppstår ett egenintressehot. Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. karaktären på relationen mellan medlemmen i bestyrkandeteamet och familjemedlemmen, och
  2. hur väsentligt det ekonomiska intresset är för familjemedlemmen.

Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. familjemedlemmen avyttrar, så snart det är praktiskt möjligt, hela det ekonomiska intresset eller så stor del av ett indirekt ekonomiskt intresse att den kvarvarande delen inte längre är väsentlig,
  2. låta en revisor granska det arbete medlemmen i bestyrkandeteamet har utfört, eller
  3. personen från bestyrkandeteamet avlägsnas.

291.108Om en medlem i bestyrkandeteamet, en närstående till honom eller henne eller ett revisions- eller redovisningsföretag har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i ett företag som har ett intresse med bestämmande inflytande i bestyrkandekunden, och kunden är väsentlig för företaget, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder kan minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ingen av följande ha sådana ekonomiska intressen: en medlem i bestyrkandeteamet, en närstående till honom eller henne och revisions- eller redovisningsföretaget.

291.109Ett revisions- eller redovisningsföretags innehav, eller en medlem i bestyrkandeteamets innehav, eller en till honom eller henne närståendes innehav, av ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i bestyrkandekunden i egenskap av förvaltare ger upphov till ett egenintressehot. Ett sådant intresse ska inte innehas såvida inte:

  1. varken förvaltaren, en närstående till förvaltaren eller revisions- eller redovisningsföretaget är förmånstagare till stiftelsen,
  2. det intresse i bestyrkandekunden som stiftelsen har inte är väsentligt för stiftelsen,
  3. stiftelsen inte kan utöva betydande inflytande över bestyrkandekunden, och
  4. förvaltaren, en närstående till förvaltaren eller revisions- eller redovisningsföretaget inte har betydande inflytande över investeringsbeslut som rör ett ekonomiskt intresse i bestyrkandekunden.

291.110Medlemmar i bestyrkandeteamet ska fastställa om ett egenintressehot uppstår genom eventuella kända ekonomiska intressen i bestyrkandekunden som innehas av andra personer, innefattande:

  1. delägare och medarbetare i revisions- eller redovisningsföretaget, utöver dem som anges ovan, eller närstående till dessa, och
  2. personer med en nära relation till en medlem i bestyrkandeteamet.

Huruvida dessa intressen ger upphov till ett egenintressehot beror på faktorer som:

  1. revisions- eller redovisningsföretagets organisatoriska och operativa struktur samt rapporteringsstruktur, och
  2. karaktären på relationen mellan personen och medlemmen i bestyrkandeteamet.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder ska vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna den medlem i bestyrkandeteamet som har relationen i fråga,
  2. undanta medlemmen i bestyrkandeteamet från betydande beslutsprocesser som rör bestyrkandeuppdraget, eller
  3. låta en revisor granska det arbete medlemmen i bestyrkandeteamet utfört.

291.111Om ett revisions- eller redovisningsföretag, en medlem i bestyrkandeteamet eller en närstående till honom eller henne erhåller ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i en bestyrkandekund, t.ex. genom arv, gåva eller till följd av ett samgående och det inte skulle vara tillåtet att inneha sådant intresse enligt detta avsnitt, gäller följande:

  1. om revisions- eller redovisningsföretaget erhåller intresset ska det avyttras omedelbart, eller en tillräckligt stor del av ett indirekt ekonomiskt intresse avyttras, så att den kvarvarande delen inte längre är väsentlig, eller
  2. om intresset erhålls av en medlem i bestyrkandeteamet, eller en närstående till honom eller henne, ska den person som erhållit det ekonomiska intresset omedelbart avyttra det, eller avyttra en tillräckligt stor mängd av ett indirekt ekonomiskt intresse, så att den kvarvarande delen inte längre är väsentlig.

Lån och garantier

291.112Ett lån, eller en garanti för ett lån, till en medlem i bestyrkandeteamet, eller till en närstående till honom eller henne, eller till revisions- eller redovisningsföretaget från en bestyrkandekund som är en bank eller en liknande institution kan ge upphov till hot mot oberoendet. Om lånet eller garantin inte har följt normala lånerutiner, löptider och villkor, skulle ett egenintressehot uppstå som skulle vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför kan varken en medlem i bestyrkandeteamet, en närstående till honom eller henne, eller ett revisions- eller redovisningsföretag acceptera ett sådant lån eller en sådan garanti.

291.113Om ett lån till ett revisions- eller redovisningsföretag från en bestyrkandekund som är en bank eller liknande institution följer normala lånerutiner, löptider och villkor och det är väsentligt för den bestyrkandekund eller det revisions- eller redovisningsföretag som får lånet kan det vara möjligt att vidta motåtgärder för att minska egenintressehotet till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta arbetet granskas av en revisor från ett nätverksföretag som varken är involverad i bestyrkandeuppdraget eller har tagit emot lånet.

291.114Ett lån, eller en garanti för ett lån, från en bestyrkandekund som är en bank eller liknande institution till en medlem i bestyrkandeteamet, eller en närstående till honom eller henne, ger inte upphov till ett hot mot oberoendet om lånet eller garantin följer normala lånerutiner, löptider och villkor. Exempel på sådana lån är bostadslån, checkkrediter, billån och kreditkortstillgodohavanden.

291.115Om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i bestyrkandeteamet, eller en närstående till honom eller henne, accepterar ett lån från, eller har ett lån garanterat av, en bestyrkandekund som inte är en bank eller en liknande institution, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå, om inte lånet eller garantin är oväsentligt för både revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmen i bestyrkandeteamet och den närstående, samt kunden.

291.116På motsvarande sätt, om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i bestyrkandeteamet, eller en närstående till honom eller henne, ger eller garanterar ett lån till en bestyrkandekund, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle minska hotet till en godtagbar nivå, såvida inte lånet eller garantin är oväsentligt för både revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmen i bestyrkandeteamet och den närstående, samt kunden.

291.117Om ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i bestyrkandeteamet, eller en närstående till honom eller henne, har inlåning eller depåkonto hos en bestyrkandekund som är en bank, mäklare eller liknande institution, uppstår inte ett hot mot oberoendet om inlåningen eller kontot följer normala affärsvillkor.

Affärsrelationer

291.118En nära affärsrelation mellan ett revisions- eller redovisningsföretag, eller en medlem i ett bestyrkandeteam, eller en närstående till honom eller henne och bestyrkandekunden eller dess ledning, uppstår vid en affärsförbindelse eller vid ett gemensamt ekonomiskt intresse och kan ge upphov till egenintressehot eller skrämselhot. Exempel på sådana relationer är:

  1. Innehav av ett ekonomiskt intresse i ett joint venture med antingen kunden eller en ägare med bestämmande inflytande, styrelseledamot, ledande befattningshavare eller annan person med ledningsbefogenheter hos denna kund.
  2. Överenskommelser om att kombinera en eller flera tjänster eller produkter från revisions- eller redovisningsföretaget med en eller flera tjänster eller produkter hos kunden och marknadsföra paketet genom hänvisning till båda parter.
  3. Distributions- eller marknadsföringsavtal enligt vilka revisions- eller redovisningsföretaget distribuerar eller marknadsför kundens produkter eller tjänster eller kunden distribuerar eller marknadsför revisions- eller redovisningsföretagets produkter eller tjänster.

Om ett ekonomiskt intresse inte är oväsentligt och affärsrelationen inte är obetydlig för revisions- eller redovisningsföretaget och kunden eller dess ledning, skulle det hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Om det ekonomiska intresset inte är oväsentligt och affärsförbindelsen inte är obetydlig, ska affärsförbindelsen därför inte ingås eller minskas till en obetydlig nivå eller avslutas.

När det gäller en medlem i uppdragsteamet ska han eller hon avlägsnas från bestyrkandeteamet, om ett sådant ekonomiskt intresse inte är oväsentligt och relationen inte är obetydlig för medlemmen i bestyrkandeteamet.

Om affärsrelationen gäller en närstående till en medlem i bestyrkandeteamet och bestyrkandekunden eller dess ledning, ska betydelsen av alla hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.

291.119Köp av varor och tjänster från en bestyrkandekund av revisions- eller redovisningsföretaget, eller av en medlem i bestyrkandeteamet, eller av en närstående till honom eller henne, ger i allmänhet inte upphov till ett hot mot oberoendet om affären görs i den ordinarie verksamheten och till affärsmässiga villkor. Men sådana transaktioner kan vara av sådan karaktär eller storlek att de ger upphov till ett egenintressehot. Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. eliminera transaktionen eller minska storleken på den, eller
  2. avlägsna personen från bestyrkandeteamet.

Familjerelationer och andra personliga relationer

291.120Familjerelationer och personliga relationer mellan en medlem i bestyrkandeteamet och en styrelseledamot eller högre befattningshavare eller vissa anställda (beroende på deras roll) hos bestyrkandekunden kan ge upphov till egenintresse-­, vänskaps- eller skrämselhot. Förekomsten och betydelsen av hot är beroende av ett antal faktorer, däribland personens ansvar i bestyrkandeteamet, familjemedlemmens eller den andra personens roll hos kunden och hur nära relationen är.

291.121När en närstående till en medlem i bestyrkandeteamet är:

  1. en styrelseledamot eller en högre befattningshavare hos bestyrkandekunden, eller
  2. anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget,

eller hade en sådan möjlighet under en period som uppdraget eller informationen om granskningsobjektet omfattar, kan hoten mot oberoendet endast minskas till en godtagbar nivå genom att denna person avlägsnas från bestyrkandeteamet. Relationen är så nära att inga andra motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ingen person med en sådan relation ingå i bestyrkandeteamet.

291.122Hot mot oberoendet uppstår när en närstående till en medlem i bestyrkandeteamet är en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över uppdragets granskningsobjekt. Hotens betydelse beror på faktorer som:

  1. vilken befattning den närstående har, och
  2. medarbetarens roll i bestyrkandeteamet.

Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna personen från bestyrkandeteamet, eller
  2. strukturera ansvarsområdena i bestyrkandeteamet så att personen inte arbetar med frågor som ligger inom den närståendes ansvarsområde.

291.123Hot mot oberoendet uppstår när en familjemedlem till en medlem i bestyrkandeteamet är:

  1. en styrelseledamot eller högre befattningshavare hos bestyrkandekunden, eller
  2. en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget.

Hotens betydelse beror på faktorer som:

  1. karaktären på relationen mellan medlemmen i bestyrkandeteamet och familjemedlemmen,
  2. vilken befattning familjemedlemmen har, och
  3. medarbetarens roll i bestyrkandeteamet.

Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna personen från bestyrkandeteamet, eller
  2. strukturera ansvarsområdena i bestyrkandeteamet så att personen inte arbetar med frågor som ligger inom familjemedlemmens ansvarsområde.

291.124Hot mot oberoendet uppstår när en medlem i bestyrkandeteamet har en nära relation med en person som inte är närstående eller familjemedlem, men som är styrelseledamot eller högre befattningshavare hos bestyrkandekunden eller anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget. En medlem i bestyrkandeteamet som har en sådan relation ska söka råd enligt revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner. Hotens betydelse beror på faktorer som:

  1. karaktären på relationen mellan personen och medlemmen i bestyrkandeteamet,
  2. vilken befattning personen har hos kunden, och
  3. medarbetarens roll i bestyrkandeteamet.

Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna personen från bestyrkandeteamet, eller
  2. strukturera ansvarsområdena i bestyrkandeteamet så att personen inte arbetar med frågor som ligger inom ansvarsområdet för den person som medarbetaren har en nära relation med.

291.125Egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot kan uppstå på grund av en personlig relation eller familjerelation mellan (a) en delägare eller anställd på revisions- eller redovisningsföretaget som inte är medlem i bestyrkandeteamet och (b) en styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos bestyrkandekunden eller en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:

  1. karaktären på relationen mellan delägaren och den anställda på revisions- eller redovisningsföretaget och styrelseledamoten eller den ledande befattningshavaren hos kunden,
  2. samspelet mellan delägaren eller den anställda på revisions- eller redovisningsföretaget och bestyrkandeteamet,
  3. vilken befattning delägaren eller medarbetaren på revisions- eller redovisningsföretaget har, och
  4. personens roll hos kunden.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. strukturera om delägarens eller medarbetarens ansvarsområden för att minska potentiellt inflytande över bestyrkandeuppdraget, eller
  2. låta en revisor granska relevant bestyrkandearbete som har utförts.

Anställning hos en bestyrkandekund

291.126Vänskaps- eller skrämselhot kan uppstå om en styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos bestyrkandekunden, eller en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget, har varit medlem i bestyrkandeteamet eller delägare i revisions- eller redovisningsföretaget.

291.127Om en tidigare medlem i bestyrkandeteamet eller delägare i revisions- eller redovisningsföretaget har börjat arbeta hos bestyrkandekunden i en sådan befattning kommer förekomsten och betydelsen av eventuella vänskaps- eller skrämselhot att vara beroende av faktorer som:

  1. vilken befattning personen har hos kunden,
  2. om personen kommer att ha med bestyrkandeteamet att göra,
  3. hur lång tid som förflutit sedan han eller hon ingick i revisionsteamet eller var delägare i revisions- eller redovisningsföretaget, och
  4. hans eller hennes tidigare befattning i bestyrkandeteamet eller i revisions- eller redovisningsföretaget, t.ex. om han eller hon hade ansvar för att upprätthålla regelbunden kontakt med kundens ledning eller med styrelsen.

I samtliga fall ska personen inte fortsätta att delta i revisions- eller redovisningsföretagets verksamhet eller yrkesmässiga aktiviteter.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. vidta sådana åtgärder att personen inte har rätt till förmåner eller betalningar från revisions- eller redovisningsföretaget, såvida de inte betalas ut enligt i förväg fastställda avtal,
  2. vidta åtgärder så att eventuella belopp som revisions- eller redovisningsföretaget är skyldigt personen inte är väsentliga för revisions- eller redovisningsföretaget,
  3. ändra planen för bestyrkandeuppdraget,
  4. utse medlemmar i bestyrkandeteamet som har tillräcklig erfarenhet jämfört med den person som har börjat hos kunden, eller
  5. låta en revisor granska det arbete som den tidigare medlemmen i bestyrkandeteamet har utfört.

291.128Om en före detta delägare i revisions- eller redovisningsföretaget tidigare har börjat på ett företag i en sådan befattning och företaget därefter blir bestyrkandekund till revisions- eller redovisningsföretaget, ska betydelsen av alla hot mot oberoendet utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.

291.129Ett egenintressehot uppstår när en medlem i bestyrkandeteamet deltar i bestyrkandeuppdraget och samtidigt känner till att medlemmen ska, eller kan komma att, börja arbeta hos kunden någon gång i framtiden. Revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner ska kräva att medlemmar i ett bestyrkandeteam informerar revisions- eller redovisningsföretaget när de börjar förhandla med kunden om anställning. När revisions- eller redovisningsföretaget får sådan information, ska hotets betydelse utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. avlägsna personen från bestyrkandeteamet, eller
  2. granska betydande bedömningar som personen har gjort under sin tid i teamet.

Nyligen utförd tjänstgöring hos bestyrkandekund

291.130Egenintresse-, självgransknings- eller vänskapshot kan uppstå om en medlem i bestyrkandeteamet nyligen har varit styrelseledamot, ledande befattningshavare eller anställd hos bestyrkandekunden. Detta skulle vara fallet när t.ex. en medlem i bestyrkandeteamet måste utvärdera delar av informationen om granskningsobjektet som medlemmen i bestyrkandeteamet har sammanställt under sin tid hos kunden.

291.131Om en medlem i bestyrkandeteamet, under den period som bestyrkanderapporten omfattar, har arbetat som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos bestyrkandekunden, eller har varit anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet, skulle det hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Följaktligen får sådana personer inte ingå i bestyrkandeteamet.

291.132Egenintresse-, självgransknings- eller vänskapshot kan uppstå om en medlem i bestyrkandeteamet före den period som bestyrkanderapporten omfattar, har arbetat som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos bestyrkandekunden, eller har varit anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget. T.ex. skulle ett sådant hot uppstå om ett beslut som har fattats eller arbete som har utförts av personen under den föregående perioden, medan personen var anställd av kunden, ska utvärderas under den aktuella perioden som del av det aktuella bestyrkandeuppdraget. Förekomsten och betydelsen av hot beror på faktorer som:

  1. vilken befattning personen har haft hos kunden,
  2. hur lång tid som förflutit sedan personen slutade hos kunden, och
  3. medarbetarens roll i bestyrkandeteamet.

Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att minska hoten till en godtagbar nivå. Ett exempel på motåtgärd är att utföra en granskning av det arbete som har utförts av personen när denne var i bestyrkandeteamet.

Uppdrag som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en bestyrkandekund

291.133Om en delägare eller anställd på revisions- eller redovisningsföretaget arbetar som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en bestyrkandekund, skulle de självgransknings- och egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Därför ska ingen delägare eller anställd arbeta som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos bestyrkandekunden.

291.134Befattningen som ”Company Secretary” har olika innebörd i olika jurisdiktioner. Arbetsuppgifterna kan variera från administrativa uppgifter, t.ex. hantering av personalfrågor och underhåll av företagets räkenskapsmaterial och andra register, till så skiftande uppgifter som att säkerställa att företaget följer föreskrifter eller ge råd om frågor rörande företagets styrning. I allmänhet anses denna befattning innebära en nära anknytning till företaget.

291.135Om en delägare eller anställd på revisions- eller redovisningsföretaget arbetar som ”Company Secretary” åt bestyrkandekunden skulle de egenintresse- och partsställningshot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Oaktat det som anges i punkt 290.133 ska, när detta är särskilt tillåtet enligt nationell lagstiftning, yrkesregler eller praxis, och förutsatt att företagsledningen fattar alla relevanta beslut, uppgifter och aktiviteter begränsas till sådana som har rutinmässig och administrativ karaktär, såsom att upprätta protokoll och deklarationer. Under dessa omständigheter ska betydelsen av alla hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.

291.136Rutinmässiga administrativa tjänster som stöd till ett företags ”Company Secretary” eller rådgivning avseende administrativa uppgifter som denne utför ger i allmänhet inte upphov till hot mot oberoendet, så länge kundens företagsledning fattar alla relevanta beslut.

Personal i ledande ställning med långvarig anknytning till en bestyrkandekund

291.137Vänskaps- och egenintressehot uppstår genom att samma personal i ledande ställning används i ett bestyrkandeuppdrag under lång tid. Hotens betydelse beror på faktorer som:

  1. hur länge personen har varit medlem i bestyrkandeteamet,
  2. personens roll i bestyrkandeteamet,
  3. revisions- eller redovisningsföretagets struktur,
  4. bestyrkandeuppdragets karaktär,
  5. om kundens ledningsgrupp har förändrats, och
  6. om karaktären eller komplexiteten avseende informationen om granskningsobjektet har ändrats.

Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. byta ut personal i ledande ställning i bestyrkandeteamet,
  2. låta en revisor som inte var medlem i bestyrkandeteamet granska det arbete som personalen i ledande ställning har utfört, eller
  3. utföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.

Utförandet av andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt en bestyrkandekund

291.138Traditionellt sett har revisions- eller redovisningsföretag utfört ett antal andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag som är förenliga med deras kunskaper och kompetens åt sina bestyrkandekunder. Men att leverera andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag kan ge upphov till hot mot oberoendet för revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmar i bestyrkandeteamet. De hot som uppstår är vanligen självgransknings-, egenintresse- och partsställningshot.

291.139När särskild vägledning om vissa andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag inte ges i detta avsnitt, ska det principbaserade ramverket tillämpas vid utvärdering av de särskilda omständigheterna.

291.140Innan revisions- eller redovisningsföretaget accepterar ett uppdrag att tillhandahålla andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt en bestyrkandekund, ska det fastställa om utförandet av ett sådant uppdrag skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet. Vid utvärdering av betydelsen av eventuella hot som uppstår på grund av ett sådant uppdrag ska man beakta hot som bestyrkandeteamet har anledning att tro uppstår genom utförandet av andra näraliggande uppdrag än bestyrkandeuppdrag. Om ett hot uppstår som inte kan minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas ska denna andra tjänst inte tillhandahållas.

Företagsledningens ansvar

291.141Företagsledningens ansvar innefattar att ha kontroll över, leda och styra ett företag, däribland att fatta beslut om förvärv, användande och kontroll av mänskliga, ekonomiska, teknologiska, fysiska och immateriella resurser.

291.142Att fastställa huruvida en åtgärd är företagsledningens ansvar beror på omständigheterna och kräver ett antal uppskattningar. Exempel på åtgärder som betraktas som företagsledningens ansvar är att:

  1. fastställa riktlinjer och strategisk inriktning,
  2. rekrytera eller avskeda anställda,
  3. styra och ta ansvar för åtgärder som företagets anställda utför i tjänsten,
  4. godkänna transaktioner,
  5. kontrollera eller förvalta bankkonton eller investeringar,
  6. bestämma vilka rekommendationer från revisions- eller redovisningsföretaget eller andra externa parter som ska införas,
  7. rapportera till dem som har ansvar för företagets styrning å företagsledningens vägnar, och
  8. ta ansvar för utformning, införande, övervakning eller upprätthållande av interna kontroller.

291.143Ett revisions- eller redovisningsföretag ska inte påta sig ledningsansvar som en del av bestyrkandeuppdraget när det tillhandahåller bestyrkandeuppdrag till en bestyrkandekund. Om revisions- eller redovisningsföretaget skulle påta sig ledningsansvar som en del av bestyrkandetjänsten skulle hoten som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle minska hoten till en godtagbar nivå. Om revisions- eller redovisningsföretaget påtar sig ledningsansvar som del av en annan tjänst som utförs åt bestyrkandekunden ska revisions- eller redovisningsföretaget säkerställa att ansvaret inte har samband med granskningsobjektet eller informationen om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget som utförs av revisions- eller redovisningsföretaget.

291.144När revisions- eller redovisningsföretaget tillhandahåller tjänster som har samband med granskningsobjektet eller informationen om granskningsobjektet för ett bestyrkandeuppdrag som utförs av det, ska revisions- eller redovisningsföretaget förvissa sig om att kundens företagsledning gör samtliga de bedömningar och fattar samtliga de beslut som har samband med granskningsobjektet eller informationen om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget som är företagsledningens ansvar. Detta innefattar att säkerställa att kundens företagsledning:

  1. Utser en enskild person med lämpliga färdigheter, kunskap och erfarenhet som alltid är ansvarig för kundens beslut och som utövar tillsyn över tjänsterna. En sådan person, företrädesvis i den högsta ledningen, är insatt i tjänsternas syfte, karaktär och resultat samt kundens och revisions- eller redovisningsföretagets ansvar. Men det ställs inte krav på att personen ska ha kompetens att kunna utföra eller upprepa tjänsterna.
  2. Utövar tillsyn över uppdraget och utvärderar huruvida tjänsterna har utförts enligt kundens önskemål.
  3. Accepterar ansvaret för de eventuella åtgärder som ska vidtas enligt resultaten av uppdraget.

Andra överväganden

291.145Hot mot oberoendet kan uppstå när ett revisions- eller redovisningsföretag utför en tjänst som inte är ett bestyrkandeuppdrag men som har samband med informationen om granskningsobjektet för ett bestyrkandeuppdrag. I sådana fall ska en utvärdering av betydelsen av revisions- eller redovisningsföretagets inblandning i informationen om granskningsobjektet för uppdraget göras, och det ska fastställas om eventuella självgranskningshot som inte är på en godtagbar nivå kan minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas.

291.146Ett självgranskningshot kan uppstå om revisions- eller redovisningsföretaget är engagerat i sammanställningen av information om granskningsobjektet som därefter blir information om granskningsobjektet för ett bestyrkandeuppdrag. Ett självgranskningshot skulle t.ex. uppstå om revisions- eller redovisningsföretaget tog fram och upprättade framåtblickande finansiell information och därefter bestyrkte denna information. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera betydelsen av eventuella självgranskningshot som uppstår när sådana tjänster utförs och vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.

291.147När ett revisions- eller redovisningsföretag utför en värdering som utgör en del av informationen om granskningsobjektet för ett bestyrkandeuppdrag, ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera betydelsen av eventuella självgranskningshot och vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.

Arvoden

Arvoden – relativ storlek

291.148När de totala arvodena från en bestyrkandekund motsvarar en betydande andel av de totala arvodena för det revisions- eller redovisningsföretag som gör uttalandet, ger beroendet av den kunden och oro för att förlora kunden upphov till ett egenintresse- eller skrämselhot. Hotets betydelse beror på faktorer som:

  1. revisions- eller redovisningsföretagets operativa struktur,
  2. om revisions- eller redovisningsföretaget är etablerat eller nytt, och
  3. kundens kvalitativa och/eller kvantitativa betydelse för revisions- eller redovisningsföretaget.

Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. minska beroendet av kunden,
  2. utföra externa kvalitetskontroller, eller
  3. rådfråga en extern part, t.ex. en yrkesorganisation eller revisor, rörande viktiga bestyrkandebedömningar.

291.149Ett egenintresse- eller skrämselhot uppstår också när de arvoden som genereras från en bestyrkandekund motsvarar en stor del av intäkterna från en enskild delägares kunder. Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta en revisor som inte var medlem i bestyrkandeteamet granska arbetet eller på annat sätt ge råd efter behov.

Arvoden – förfallna

291.150Ett egenintressehot kan uppstå om förfallna arvoden från en bestyrkandekund är obetalda under lång tid, särskilt om en betydande del inte är betald innan den eventuella bestyrkanderapporten för följande period lämnas. Vanligen förväntas revisions- eller redovisningsföretaget kräva betalning av sådana arvoden innan rapporten i fråga lämnas. Om arvoden fortfarande är obetalda efter det att rapporten har lämnats, ska betydelsen av ett eventuellt hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta en annan revisor som inte deltog i bestyrkandeuppdraget ge råd eller granska det utförda arbetet. Revisions- eller redovisningsföretaget ska fastställa om de förfallna arvodena kan jämställas med ett lån till kunden och om det, med hänsyn till de förfallna arvodenas storlek, är lämpligt att revisions- eller redovisningsföretaget låter sig omväljas eller fortsätter med bestyrkandeuppdraget.

Resultatbaserade arvoden

291.151Resultatbaserade arvoden beräknas enligt en på förhand fastställd grund, som är hänförlig till resultatet av en transaktion eller av de tjänster som revisions- eller redovisningsföretaget har utfört. I detta avsnitt anses inte arvoden som resultatbaserade om de har fastställts av domstol eller annan offentlig myndighet.

291.152Ett resultatbaserat arvode som faktureras direkt eller indirekt, t.ex. genom en mellanhand, av ett revisions- eller redovisningsföretag avseende ett bestyrkandeuppdrag ger upphov till ett egenintressehot som är så betydande att inga motåtgärder kan minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte ingå sådana överenskommelser om arvode.

291.153Ett resultatbaserat arvode som faktureras direkt eller indirekt, t.ex. via en mellanhand, av ett revisions- eller redovisningsföretag avseende en annan tjänst än ett bestyrkandeuppdrag till en bestyrkandekund kan också ge upphov till ett egenintressehot. Om resultatet av det andra uppdraget, och därmed arvodesbeloppet, är beroende av en framtida eller samtida bedömning avseende en fråga som är väsentlig för informationen om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget kan inga motåtgärder minska hotet till en godtagbar nivå. Sådana överenskommelser ska därför inte accepteras.

291.154När det gäller andra resultatbaserade arvoden som ett revisions- eller redovisningsföretag fakturerar en bestyrkandekund avseende ett annat uppdrag än ett bestyrkandeuppdrag, beror förekomsten och betydelsen av eventuella hot på faktorer som:

  1. inom vilket intervall de möjliga arvodesbeloppen ligger,
  2. om en behörig myndighet bestämmer utfallet av det ärende som det resultatbaserade arvodet fastställs utifrån,
  3. tjänstens karaktär, och
  4. effekten av händelsen eller transaktionen på informationen om granskningsobjektet.

Betydelsen av eventuella hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. låta en revisor granska relevant bestyrkandearbete eller på annat sätt ge råd efter behov, eller
  2. använda medarbetare som inte är medlemmar i bestyrkandeteamet och låta dem utföra andra uppdrag än bestyrkandeuppdraget.

Gåvor och gästfrihet

291.155Att ta emot gåvor eller gästfrihet av en bestyrkandekund kan ge upphov till egenintresse- och vänskapshot. Om ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i bestyrkandeteamet tar emot gåvor eller gästfrihet och värdet inte är obetydligt och oviktigt, skulle de hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i bestyrkandeteamet inte ta emot sådana gåvor eller sådan gästfrihet.

Pågående eller hotande rättstvister

291.156När det uppstår, eller framstår som sannolikt att det kommer att uppstå, en rättstvist mellan å ena sidan revisions- eller redovisningsföretaget eller en person i bestyrkandeteamet och å andra sidan bestyrkandekunden, uppstår egenintresse- och skrämselhot. Relationen mellan kundens företagsledning och medlemmarna i bestyrkandeteamet måste kännetecknas av total öppenhet och öppen redogörelse av alla aspekter av kundens affärsverksamhet. Om revisions- eller redovisningsföretaget och kundens företagsledning hamnar i motpartsställning till följd av en pågående eller hotande rättstvist och detta påverkar företagsledningens vilja att lämna fullständiga upplysningar, uppstår egenintresse- och skrämselhot. Hur betydande hoten är beror på faktorer som:

  1. hur väsentlig rättstvisten är, och
  2. om rättstvisten avser ett tidigare bestyrkandeuppdrag.

Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:

  1. om rättstvisten berör en medlem i bestyrkandeteamet, avlägsna den personen från bestyrkandeteamet, eller
  2. låta en medarbetare granska det utförda arbetet.

Om sådana motåtgärder inte minskar hoten till en godtagbar nivå, är den enda lämpliga åtgärden att avgå från, eller avsäga sig, bestyrkandeuppdraget.

Tolkning 2005–01 (omarbetad i juli 2009 till följd av ändringarna efter IESBAs projekt med syftet att förbättra kodens tydlighet)

Tillämpning av avsnitt 291 på bestyrkandeuppdrag som inte är uppdrag att revidera finansiella rapporter

Denna tolkning ger vägledning om tillämpningen av oberoendekraven i avsnitt 291 på bestyrkandeuppdrag som inte är uppdrag att revidera finansiella rapporter.

Tolkningen är inriktad på de tillämpningsfrågor som särskilt gäller bestyrkandeuppdrag som inte är uppdrag att revidera finansiella rapporter. Det finns andra förhållanden som anges i avsnitt 291 som är relevanta vid beaktandet av oberoendekraven för alla bestyrkandeuppdrag. T.ex. anger punkten 291.3 att en utvärdering ska göras av eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro att ett nätverksföretags intressen och relationer ger upphov till. Den anger också att när bestyrkandeteamet har anledning att tro att ett närstående företag till en sådan bestyrkandekund är relevant för utvärderingen av revisions- eller redovisningsföretagets oberoende av kunden, ska bestyrkandeteamet inbegripa det närstående företaget vid utvärderingen av hoten mot oberoendet och vid behov vidta motåtgärder. Dessa förhållanden behandlas inte särskilt i denna tolkning.

Enligt förklaringen i Ramverk för bestyrkandeuppdrag som har utfärdats av International Auditing and Assurance Standards Board gör revisorn i ett bestyrkandeuppdrag ett uttalande avsett att öka graden av förtroende hos de avsedda användarna utöver den ansvariga parten om utfallet av utvärderingen eller mätningen av ett granskningsobjekt mot kriterier.

Påståendebaserade bestyrkandeuppdrag

I ett påståendebaserat bestyrkandeuppdrag utförs utvärderingen eller mätningen av granskningsobjektet av den ansvariga parten och information om granskningsobjektet är i form av ett påstående av den ansvariga parten, vilket görs tillgängligt för de avsedda användarna.

I ett påståendebaserat uppdrag krävs oberoende av den ansvariga parten, som är ansvarig för information om granskningsobjektet och kan vara ansvarig för granskningsobjektet.

I de påståendebaserade bestyrkandeuppdrag där den ansvariga parten är ansvarig för information om granskningsobjektet men inte för själva granskningsobjektet, krävs oberoende av den ansvariga parten. Dessutom ska en utvärdering göras av eventuella hot revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro skapas av intressen och relationer mellan en medlem i bestyrkandeteamet, revisions- eller redovisningsföretaget, ett nätverksföretag och den part som är ansvarig för granskningsobjektet.

Bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering

I ett bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering gör revisorn antingen utvärderingen eller mätningen av granskningsobjektet direkt eller inhämtar ett uttalande från den ansvariga part som gjort den utvärdering eller mätning som inte finns tillgänglig för de avsedda användarna. Information om granskningsobjektet tillhandahålls till de avsedda användarna i bestyrkanderapporten.

I ett bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering krävs oberoende av den ansvariga part som är ansvarig för granskningsobjektet.

Flera ansvariga parter

I både påståendebaserade bestyrkandeuppdrag och bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering kan det finnas flera ansvariga parter. Exempelvis kan en revisor få en förfrågan om att bestyrka upplagestatistik per månad för ett antal oberoende ägda dagstidningar. Uppdraget kan vara ett påståendebaserat bestyrkandeuppdrag där varje dagstidning mäter sin upplaga och statistiken redovisas i ett påstående som finns tillgängligt för de avsedda användarna. Alternativt kan uppdraget vara ett bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering där det inte finns något påstående och det kan finnas ett skriftligt uttalande från dagstidningarna eller inte finnas något sådant.

Vid sådana uppdrag, när revisions- eller redovisningsföretaget fastställer om det är nödvändigt att tillämpa villkoren i avsnitt 291 på varje ansvarig part kan revisions- eller redovisningsföretaget beakta om ett intresse eller en relation mellan revisions- eller redovisningsföretaget, eller en medlem i bestyrkandeteamet, och en viss ansvarig part skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet som inte är obetydligt och oviktigt inom ramen för informationen om granskningsobjektet. Då beaktas

  1. väsentligheten i information om granskningsobjektet (eller granskningsobjektet) för vilket den särskilda ansvariga parten är ansvarig, och
  2. hur stort allmänhetens intresse är, när det gäller uppdraget.

Om revisions- eller redovisningsföretaget fastställer att hotet mot oberoende som uppstår på grund av en sådan relation med en viss ansvarig part skulle vara obetydligt och oviktigt, behöver det inte vara nödvändigt att använda alla villkor i detta avsnitt på denna ansvariga part.

Exempel

Följande exempel har utarbetats för att visa tillämpningen av avsnitt 291. Det förutsätts att kunden inte också är revisionskund hos revisions- eller redovisningsföretaget eller ett nätverksföretag.

Ett revisions- eller redovisningsföretag har fått i uppdrag att ge säkerhet om de totala bevisade oljereserverna för tio oberoende företag. Varje företag har utfört geografiska och tekniska undersökningar för att fastställa sina reserver (granskningsobjektet). Det finns fastställda kriterier för att fastställa när en reserv bedöms vara en bevisad reserv, och revisorn bestämmer att dessa kriterier är passande kriterier för uppdraget.

De bevisade reserverna för varje företag per den 31 december 20X0 var som följer:

Bevisade oljereserver, tusental fat
Företag 15.200
Företag 2725
Företag 33.260
Företag 415.000
Företag 56.700
Företag 639.126
Företag 7345
Företag 8175
Företag 924.135
Företag 109.635
Summa104.301

Uppdraget skulle kunna struktureras på olika sätt:

Påståendebaserade uppdrag

A1Varje företag mäter sina reserver och gör en försäkran till revisions- eller redovisningsföretaget och avsedda användare.
A2Ett annat företag än dessa företag mäter reserverna och gör en försäkran till revisions- eller redovisningsföretaget och avsedda användare.

Uppdrag som föranleder direkt rapportering

D1Varje företag mäter reserverna och lämnar ett skriftligt uttalande till revisions- eller redovisningsföretaget som mäter företagets reserver mot de fastställda kriterierna för att mäta bevisade reserver. Uttalandet är inte tillgängligt för de avsedda användarna.
D2Revisions- eller redovisningsföretaget mäter reserverna för några av företagen.

Tillämpning av metoden

A1 Varje företag mäter sina reserver och gör en försäkran till revisions- eller redovisningsföretaget och avsedda användare

Det finns flera ansvariga parter i uppdraget (Företag 1–10). När revisions- eller redovisningsföretaget fastställer om det är nödvändigt att tillämpa oberoendevillkoren på alla företag kan revisions- eller redovisningsföretaget beakta om ett intresse eller en relation med ett visst företag skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet som inte är på en godtagbar nivå. Då beaktas faktorer som:

  1. väsentligheten i företagets bevisade reserver i förhållande till de totala reserverna som rapporteringen gäller, och
  2. graden av allmänhetens intresse för uppdraget (punkten 291.28).

Exempelvis står Företag 8 för 0,17 procent av de totala reserverna, varför en affärsrelation eller ett intresse i Företag 8 skulle ge upphov till ett mindre hot än en liknande relation med Företag 6, som står för cirka 37,5 procent av reserverna.

Efter att ha fastställt de företag för vilka oberoendekraven gäller, måste bestyrkandeteamet och revisions- eller redovisningsföretaget vara oberoende av de ansvariga parter som skulle anses vara bestyrkandekunden (punkten 291.28).

A2 Ett annat företag än dessa företag mäter reserverna och tillhandahåller ett påstående till revisions- eller redovisningsföretaget och avsedda användare

Revisions- eller redovisningsföretaget ska vara oberoende av företaget som mäter reserverna och tillhandahåller ett påstående till revisions- eller redovisningsföretaget och till avsedda användare (punkten 291.19). Det företaget är inte ansvarigt för granskningsobjektet och därför ska en utvärdering göras av eventuella hot revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro att intressen/relationer med den ansvariga parten för granskningsobjektet (punkten 291.19) ger upphov till. Det finns flera ansvariga parter för granskningsobjektet i det här uppdraget (Företag 1–10). Enligt vad som nämns i exempel A1 ovan kan revisions- eller redovisningsföretaget beakta om ett intresse eller en relation med ett visst företag skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet som inte är på en godtagbar nivå.

D1 Varje företag ger revisions- eller redovisningsföretaget ett uttalande som mäter dess reserver mot de fastställda kriterierna för mätning av bevisade reserver. Uttalandet är inte tillgängligt för de avsedda användarna

Det finns flera ansvariga parter i uppdraget (Företag 1–10). När revisions- eller redovisningsföretaget fastställer om det är nödvändigt att tillämpa oberoendevillkoren på alla företag kan revisions- eller redovisningsföretaget beakta om ett intresse eller en relation med ett visst företag skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet som inte är på en godtagbar nivå. Då beaktas faktorer som:

  1. väsentligheten i företagets bevisade reserver i förhållande till de totala reserverna som rapporteringen gäller, och
  2. graden av allmänhetens intresse för uppdraget (punkt 291.28).

Exempelvis står Företag 8 för 0,17 procent av reserverna, så därför skulle en affärsrelation eller ett intresse i Företag 8 ge upphov till ett mindre hot än en liknande relation med Företag 6, som står för cirka 37,5 procent av reserverna.

Efter att ha fastställt de företag för vilka oberoendekraven gäller, ska bestyrkandeteamet och revisions- eller redovisningsföretaget vara oberoende av de ansvariga parter som skulle anses vara bestyrkandekunden (punkten 291.28).

D2 Revisions- eller redovisningsföretaget mäter reserverna för några av företagen

Tillämpningen är likadan som i exempel D1.

Del CAnställda

Avsnitt 300 Introduktion

300.1I den här delen av koden beskrivs hur det principbaserade ramverk som återfinns i del A i vissa situationer gäller för anställda. Däremot beskrivs inte alla de omständigheter och relationer som en anställd kan stöta på, som ger eller kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av grundläggande principer. Därför uppmuntras den anställda att vara uppmärksam på sådana omständigheter och relationer.

300.2Investerare, fordringshavare, arbetsgivare och andra delar av affärslivet samt myndigheter och allmänheten, kan alla komma att förlita sig på arbete som utförs av anställda. Anställda kan vara ensamt eller gemensamt ansvariga för upprättande och rapportering av finansiell och annan information, som både deras arbetsgivare och externa parter kan komma att förlita sig på. De kan också vara ansvariga för att tillhandahålla effektiv finansiell styrning och kompetent rådgivning i olika affärsrelaterade frågor.

300.3En anställd kan vara en avlönad medarbetare, en delägare, styrelseledamot (vare sig de har verkställande uppgifter eller inte), en ägare-företagsledare, en volontär eller på annat sätt arbeta för en eller flera arbetsgivare. Den juridiska formen av relationen med arbetsgivaren, om det finns någon, har inte någon betydelse för det yrkesetiska ansvar som åligger den anställda.

300.4En anställd har ett ansvar att verka för de legitima målen hos sin arbetsgivare. Koden vill inte hindra en anställd från att på rätt sätt uppfylla det ansvaret, utan behandlar de omständigheter i vilka efterlevnaden av de grundläggande principerna kan äventyras.

300.5En anställd kan inneha en ledande befattning i en organisation. Ju högre befattning, desto större förmåga och möjlighet att påverka händelser, metoder och inställningar. En anställd förväntas därför att uppmuntra en kultur som präglas av etik hos en arbetsgivare, som betonar vikten som den högre ledningen lägger på etiskt uppträdande.

300.6En anställd ska inte medvetet engagera sig i verksamhet, yrke eller aktivitet som skadar eller kan skada integritet, objektivitet eller yrkets goda anseende och till följd av detta inte skulle vara förenligt med de grundläggande principerna.

300.7Efterlevnaden av de grundläggande principerna kan potentiellt hotas av en mängd olika slags omständigheter och relationer. Hot kan placeras i en eller flera av följande kategorier:

  1. egenintresse,
  2. självgranskning,
  3. partsställning,
  4. vänskap, och
  5. skrämsel.

Dessa hot diskuteras ytterligare i del A i denna kod.

300.8Exempel på omständigheter som kan ge upphov till egenintressehot för en anställd inbegriper följande:

  1. Ha ett ekonomiskt intresse i, eller ta emot ett lån eller en garanti av arbetsgivaren.
  2. Delta i program för incitamentsersättning som erbjuds av arbetsgivaren.
  3. Otillbörlig privat användning av företagstillgångar.
  4. Oro över anställningstrygghet.
  5. Kommersiellt tryck som ligger utanför arbetsgivaren.

300.9Ett exempel på en omständighet som ger upphov till ett självgranskningshot för en anställd är om han eller hon ska fastställa lämplig redovisning av ett företagsförvärv efter att ha utfört den förstudie som var underlag för förvärvsbeslutet.

300.10När anställda verkar för de legitima målen hos sina arbetsgivare, kan de marknadsföra organisationens ställning, förutsatt att eventuella uttalanden som görs vare sig är osanna eller vilseledande. Sådana handlingar skulle normalt inte ge upphov till ett partsställningshot.

300.11Exempel på omständigheter som kan ge upphov till vänskapshot för en anställd inbegriper följande:

  1. Att vara ansvarig för arbetsgivarens ekonomiska rapportering när en närstående eller familjemedlem som är anställd av företaget fattar beslut som påverkar företagets finansiella rapportering.
  2. Långvarig anknytning till affärskontakter som påverkar affärsbeslut.
  3. Acceptera gåva eller förmån, såvida inte värdet är obetydligt och oviktigt.

300.12Exempel på omständigheter som kan ge upphov till skrämselhot för en anställd inbegriper följande:

  1. Hot om avsked eller ersättning av den anställda eller en närstående eller familjemedlem på grund av oenighet om tillämpningen av en redovisningsprincip eller sättet på vilket den finansiella informationen rapporteras.
  2. En dominant person som försöker påverka beslutsprocessen, t.ex. med avseende på tilldelning av kontrakt eller tillämpningen av en redovisningsprincip.

300.13Motåtgärder som kan eliminera eller minska hot till en godtagbar nivå kan delas in två kategorier:

  1. motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning, och
  2. motåtgärder på arbetsplatsen.

Exempel på motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning beskrivs i punkt 100.14 i del A i denna kod.

300.14Motåtgärder på arbetsplatsen inbegriper följande:

  1. Arbetsgivarens system för företagstillsyn eller andra tillsynsstrukturer.
  2. Arbetsgivarens program för etik och uppträdande.
  3. Rekryteringsrutiner hos arbetsgivaren som betonar vikten av att anställa kompetent och skicklig personal.
  4. Starka interna kontroller.
  5. Lämpliga disciplinära åtgärder.
  6. Ledarskap som betonar vikten av etiskt uppträdande och förväntningen att medarbetare ska uppträda på ett etiskt sätt.
  7. Riktlinjer och rutiner för att införa och övervaka kvaliteten i medarbetarnas prestationer.
  8. Kommunikation vid rätt tidpunkt om arbetsgivarens riktlinjer och rutiner, däribland eventuella ändringar i dem, till alla medarbetare samt lämplig utbildning om sådana riktlinjer och rutiner.
  9. Riktlinjer och rutiner för att uppmuntra medarbetare och ge dem eget ansvar att ta upp etiska frågor med ledande befattningshavare hos arbetsgivaren, utan oro för vedergällning.
  10. Rådfråga en annan lämplig medlem.

300.15I situationer där en anställd tror att andras oetiska uppträdande eller oetiska handlingar kommer att fortsätta hos arbetsgivaren, ska den anställda överväga att inhämta juridisk rådgivning. I de extrema fall där alla tillgängliga motåtgärder har uttömts och det inte går att minska hotet till en godtagbar nivå, kan en anställd dra slutsatsen att det är lämpligt att säga upp sig från arbetsgivaren.

Avsnitt 310 Intressekonflikter

310.1En anställd kan ställas inför en intressekonflikt när han eller hon genomför en professionell aktivitet. En intressekonflikt ger upphov till ett hot mot objektiviteten och kan ge upphov till hot mot andra grundläggande principer. Sådana hot kan uppstå när

  1. den anställda genomför en professionell aktivitet avseende ett visst förhållande åt två eller flera parter vars intressen med avseende på det förhållandet står i konflikt med varandra, eller
  2. det finns en konflikt mellan den anställdas intressen med avseende på det särskilda förhållandet och intressena för en part åt vilken den anställda genomför den professionella aktiviteten avseende förhållandet.

En part kan vara en arbetsgivare, en leverantör, en kund, en långivare, en aktieägare eller en annan part.

En anställd ska inte tillåta att en intressekonflikt äventyrar professionell eller affärsmässig bedömning.

310.2Exempel på situationer i vilka intressekonflikter kan uppstå innefattar:

  1. Ingå i en företagsledning eller ha en styrande befattning åt två arbetsgivare och få konfidentiell information av en arbetsgivare som skulle kunna användas av den anställda till fördel eller nackdel för den andra arbetsgivaren.
  2. Genomföra en professionell aktivitet åt var och en av två parter i ett delägarskap som anlitar den anställda för att bistå dem i att upplösa samarbetet.
  3. Upprätta finansiell information åt vissa personer i ledningen för det företag där den anställda arbetar, där dessa personer vill köpa ut företaget.
  4. Vara ansvarig för att välja en leverantör åt den anställdas arbetsgivare när en närstående till den anställda skulle kunna gynnas ekonomiskt av affären.
  5. Ha en styrande funktion hos en arbetsgivare som godkänner vissa investeringar åt företaget där en av dessa särskilda investeringar kommer att öka värdet på den privata investeringsportföljen för den anställda eller en närstående.

310.3När en anställd identifierar och utvärderar intressena och relationerna som kan ge upphov till en intressekonflikt och vid behov vidtar motåtgärder, för att eliminera eller minska hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna till en godtagbar nivå, ska han eller hon använda professionellt omdöme och vara uppmärksam på alla intressen och relationer om vilka en omdömesgill och informerad extern part som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för den anställda vid den tidpunkten, sannolikt skulle dra slutsatsen att efterlevnaden av de grundläggande principerna kan äventyras.

310.4När en anställd hanterar en intressekonflikt uppmuntras han eller hon att söka vägledning hos arbetsgivaren eller från andra, t.ex. en yrkesorganisation, jurist eller annan medlem. När den anställda lämnar ut upplysningar eller information internt och söker vägledning hos externa parter, ska han eller hon vara uppmärksam på de grundläggande principerna om sekretess.

310.5Om hotet som uppstår till följd av en intressekonflikt inte ligger på en godtagbar nivå ska den anställda vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Om motåtgärder inte kan minska hotet till en godtagbar nivå ska den anställda avböja att genomföra eller upphöra med den professionella aktiviteten som skulle leda till intressekonflikten, eller avsluta relevanta relationer eller avyttra relevanta intressen för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.

310.6När en anställd identifierar om det föreligger eller kan uppstå en intressekonflikt ska han eller hon vidta rimliga åtgärder för att fastställa

  1. karaktären på relevanta intressen och relationer mellan de berörda parterna, och
  2. karaktären på aktiviteten och dess följder för relevanta parter.

Karaktären på aktiviteterna och de relevanta intressena och relationerna kan förändras över tid. Den anställda ska vara uppmärksam på sådana förändringar i syfte att identifiera omständigheter som kan ge upphov till en intressekonflikt.

310.7Om en intressekonflikt identifieras ska den anställda utvärdera

  1. betydelsen av relevanta intressen eller relationer, och
  2. betydelsen av de hot som uppstår när den professionella aktiviteten eller aktiviteterna genomförs. Generellt sett, ju mer direkt kopplingen är mellan den professionella aktiviteten och förhållandet som det råder en intressekonflikt om, desto mer betydande kommer hotet mot objektiviteten och efterlevnaden av de andra grundläggande principerna att vara.

310.8Den anställda ska vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten mot efterlevnaden av de grundläggande principerna som intressekonflikten ger upphov till eller minska dem till en godtagbar nivå. Beroende på de omständigheter som ger upphov till intressekonflikten kan det vara lämpligt att vidta en eller flera av följande motåtgärder:

  1. Omstrukturera eller dela upp vissa ansvarsområden och plikter.
  2. Inhämta lämplig tillsyn, t.ex. agera under översyn av en styrelseledamot som är anställd i företaget eller en styrelseledamot som inte är anställd i företaget.
  3. Lämna beslutsprocessen avseende det förhållande som ger upphov till intressekonflikten.
  4. Rådfråga externa parter, t.ex. en yrkesorganisation, jurist eller annan medlem.

310.9Dessutom är det normalt nödvändigt att upplysa relevanta parter, inklusive lämpliga nivåer hos arbetsgivaren, om konfliktens karaktär och, när motåtgärder krävs för att minska hotet till en godtagbar nivå, att inhämta deras samtycke att den anställda genomför den professionella aktiviteten. Under vissa omständigheter kan samtycke vara underförstått genom en parts agerande där den anställda har tillräckligt med belägg för att dra slutsatsen att parterna känner till omständigheterna från början och har accepterat intressekonflikten, om de inte invänder mot den.

310.10När upplysningen är muntlig eller samtycket är muntligt eller underförstått, bör den anställda dokumentera karaktären på omständigheterna som ger upphov till intressekonflikten, de motåtgärder som vidtagits för att minska hoten till godtagbar nivå och det inhämtade samtycket.

310.11En anställd kan stöta på andra hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Detta kan t.ex. ske vid upprättande eller rapportering av finansiell information till följd av oskäligt tryck från andra hos arbetsgivaren eller ekonomiska, affärsrelaterade eller privata relationer som familjemedlem eller närstående till den anställda har med arbetsgivaren. Vägledning om hur sådana hot ska hanteras finns i avsnitt 320 och 340 i koden.

Avsnitt 320 Upprättande och rapportering av information

320.1Anställda är ofta engagerade i upprättande och rapportering av information som antingen kan bli offentlig eller användas av andra inom eller utanför arbetsgivaren. Sådan information kan inbegripa finansiell information eller ledningsinformation, t.ex. prognoser och budgetar, finansiella rapporter, företagsledningens diskussion och analys samt uttalandet från företagsledningen som revisorerna har fått under revisionen av företagets finansiella rapporter. En anställd ska upprätta eller presentera sådan information rättvisande, ärligt och enligt relevanta standarder för yrkesutövningen så att informationen kan förstås i sitt sammanhang.

320.2En anställd som har ansvaret för upprättandet eller godkännandet av generella finansiella rapporter från en arbetsgivare ska förvissa sig om att dessa finansiella rapporter presenteras enligt tillämpliga standarder för finansiell rapportering.

320.3En anställd ska vidta rimliga åtgärder för att upprätthålla information för vilken han eller hon är ansvarig på ett sätt som:

  1. tydligt beskriver den verkliga karaktären på affärstransaktioner, tillgångar eller skulder,
  2. klassificerar och registrerar information på ett riktigt sätt i rätt tid, och
  3. återger fakta korrekt och fullständigt i alla väsentliga avseenden.

320.4Hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna, t.ex. egenintresse- eller skrämselhot mot hederlighet, objektivitet eller professionell kompetens och vederbörlig omsorg, uppstår när en anställd pressas att (antingen externt eller genom möjligheten till privata fördelar) upprätta eller rapportera information på ett vilseledande sätt eller att associeras till vilseledande information genom andras handlingar.

320.5Betydelsen av sådana hot kommer att bero på faktorer som varifrån pressen kommer och företagskulturen hos arbetsgivaren. Den anställda ska vara uppmärksam på principen om hederlighet, som innebär en skyldighet för alla medlemmar att vara uppriktiga och ärliga i alla yrkes- och affärsrelationer. När hoten uppstår på grund av ersättnings- och incitamentsarrangemang är vägledningen i avsnitt 340 relevant.

320.6Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder ska vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Sådana motåtgärder inbegriper råd från överordnade hos arbetsgivaren, revisionsutskottet eller de som har ansvar för företagets styrning, eller från relevant yrkesorganisation.

320.7I de fall det inte går att minska hotet till en godtagbar nivå ska en anställd vägra att vara eller att fortsätta vara associerad till den information den anställda har fastställt vara vilseledande. En anställd kan utan vetskap vara förknippad med vilseledande information. När den anställda blir medveten om detta ska han eller hon vidta steg för att inte längre vara förknippad med den informationen. När den anställda fastställer om det finns ett rapporteringskrav kan han eller hon överväga att rådfråga en jurist. Dessutom kan den anställda överväga att säga upp sig.

Avsnitt 330 Agera med tillräcklig sakkunskap

330.1Den grundläggande principen om professionell kompetens och vederbörlig omsorg kräver att en anställd endast ska utföra betydelsefulla uppgifter för vilka den anställda har, eller kan inhämta, tillräcklig särskild utbildning eller erfarenhet. En anställd ska inte avsiktligt vilseleda en arbetsgivare om sin kunskapsnivå eller erfarenhet, och inte heller ska han eller hon underlåta att när så krävs be om råd och hjälp av specialister.

330.2Omständigheter som ger upphov till ett hot mot en anställd som utför plikter med lämplig professionell kompetens och vederbörlig omsorg inbegriper att ha:

  1. Otillräckligt med tid för att korrekt utföra eller slutföra de relevanta uppgifterna.
  2. Ofullständig, begränsad eller på annat sätt otillräcklig information för att utföra uppgifterna på rätt sätt.
  3. Otillräcklig erfarenhet eller utbildning.
  4. Otillräckliga resurser för rätt utförande av uppgifterna.

330.3Betydelsen av hotet beror på faktorer som i vilken omfattning den anställda arbetar med andra, den anställdas ställning i företaget samt graden av övervakning och granskning som tillämpas på arbetet. Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:

  1. Inhämta ytterligare råd eller utbildning.
  2. Säkerställa att det finns tillräckligt med tid för att utföra de relevanta uppgifterna.
  3. Inhämta stöd från någon med nödvändig sakkunskap.
  4. Där så är lämpligt rådfråga:
    1. överordnade hos arbetsgivaren,
    2. oberoende specialister, eller
    3. en relevant yrkesorganisation.

330.4När hot inte kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå, ska anställda fastställa om de ska vägra att utföra uppgifterna i fråga. Om den anställda bestämmer att vägran är lämpligt, ska skälen till detta tydligt kommuniceras.

Avsnitt 340 Ekonomiska intressen

340.1Anställda kan ha ekonomiska intressen, inklusive sådana som uppstår vid ersättnings- eller incitamentsarrangemang, eller kan känna till närståendes eller familjemedlemmars ekonomiska intressen som, under vissa omständigheter, kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Exempel: egenintressehot mot objektiviteten eller tystnadsplikten kan uppstå genom förekomsten av motiv och möjlighet att manipulera priskänslig information med ekonomisk vinning som syfte. Exempel på omständigheter som kan ge upphov till egenintressehot inbegriper situationer där den anställda eller en närstående eller familjemedlem:

  1. Har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i arbetsgivaren och värdet på det ekonomiska intresset direkt kan påverkas av beslut som fattas av den anställda i fråga.
  2. Har rätt till resultatrelaterad bonus och värdet på den bonusen direkt kan påverkas av beslut som fattas av den anställda i fråga.
  3. Har, direkt eller indirekt, rätt till aktier eller aktieoptioner i arbetsgivaren och värdet på dem direkt skulle kunna påverkas av beslut som fattas av den anställda i fråga.
  4. På annat sätt deltar i ersättningsarrangemang med incitament att uppnå resultatmål eller stödja ansträngningar att maximera värdet på arbetsgivarens aktier, t.ex. genom att delta i långsiktiga incitamentsprogram som är kopplade till att vissa resultatvillkor uppfylls.

340.2Egenintressehot som uppstår vid ersättnings- eller incitamentsarrangemang kan förvärras ytterligare genom tryck från överordnade eller kollegor hos arbetsgivaren som deltar i samma arrangemang. Exempel: sådana arrangemang ger ofta deltagare rätt att bli tilldelade aktier i arbetsgivaren till liten eller ingen kostnad för den anställda förutsatt att vissa resultatkriterier har uppnåtts. I vissa fall kan värdet på de tilldelade aktierna vara betydligt högre än grundlönen för den anställda.

340.3En anställd ska inte manipulera information eller använda konfidentiell information för personlig vinning eller för andras ekonomiska vinning. Ju högre befattning den anställda har desto större förmåga och möjlighet att påverka den finansiella rapporteringen och beslutsfattandet och desto större tryck kan det finnas från överordnade och kollegor på att manipulera information. I sådana situationer ska den anställda vara särskilt uppmärksam på principen om hederlighet, som innebär en skyldighet för alla medlemmar att vara uppriktiga och ärliga i alla yrkes- och affärsrelationer.

340.4Betydelsen av eventuellt hot som uppkommer på grund av ekonomiska intressen ska utvärderas och motåtgärder vid behov användas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. När en anställd utvärderar betydelsen av eventuellt hot och vid behov fastställer lämpliga motåtgärder som ska vidtas, ska han eller hon utvärdera intressets karaktär. Detta innefattar att utvärdera betydelsen av intresset. Vad som utgör ett betydande intresse kommer att bero på de privata omständigheterna. Exempel på motåtgärder är:

  1. Riktlinjer och rutiner för ett utskott, som är oberoende av företagsledningen, för att fastställa nivån på eller formen för ersättningen till den högsta ledningen.
  2. Upplysningar om alla relevanta intressen och om eventuella planer på att utnyttja tilldelningar eller handla i relevanta aktier till de som har ansvar för företagets styrning hos arbetsgivaren, enligt eventuella interna riktlinjer.
  3. Rådfråga, där så är lämpligt, överordnade hos arbetsgivaren.
  4. Rådfråga, där så är lämpligt, de som har ansvar för företagets styrning hos arbetsgivaren och relevanta yrkesorganisationer.
  5. Interna och externa granskningsåtgärder.
  6. Uppdaterad utbildning i yrkesetiska frågor och om juridiska restriktioner och andra bestämmelser som rör potentiell insiderhandel.

Avsnitt 350 Erbjudanden

Få erbjudanden

350.1En anställd eller en närstående eller familjemedlem kan få ett erbjudande. Dessa erbjudanden kan ha olika former, däribland gåvor, gästfrihet, förmåner och otillbörliga vädjanden till vänskap eller lojalitet.

350.2Sådana erbjudanden kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. När en anställd eller en närstående eller familjemedlem får ett sådant erbjudande ska situationen utvärderas. Egenintressehot mot objektiviteten eller sekretessen uppstår när ett erbjudande görs i syfte att otillbörligt påverka handlingar eller beslut, uppmuntra till olagligt eller oärligt uppträdande eller inhämta konfidentiell information. Skrämselhot mot objektiviteten eller tystnadsplikten skapas om ett sådant erbjudande accepteras och följs av hot om att göra erbjudandet offentligt och skada anseendet för antingen den anställda i fråga eller en närstående eller familjemedlem.

350.3Förekomsten och betydelsen av eventuella hot beror på karaktären på, värdet på och avsikten med erbjudandet. Om en omdömesgill och informerad extern part som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter skulle bedöma erbjudandet som obetydligt och inte avsett att uppmuntra oetiskt uppträdande, kan en anställd dra slutsatsen att erbjudandet har gjorts inom ramen för den normala affärsverksamheten och kan normalt dra slutsatsen att det inte är ett betydande hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna.

350.4Betydelsen av eventuella hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera eller minska dem till en godtagbar nivå. När hoten inte kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas ska en anställd inte acceptera erbjudandet. Eftersom faktiska eller synbara hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna inte bara uppstår när ett erbjudande accepteras, utan ibland utifrån det faktum att erbjudandet görs, ska ytterligare motåtgärder vidtas. En anställd ska utvärdera eventuella hot som uppstår på grund av sådana erbjudanden och fastställa om han eller hon ska vidta en eller flera av följande åtgärder:

  1. omedelbart informera högre ledningsnivåer eller styrelsen för arbetsgivaren när sådana erbjudanden har gjorts,
  2. informera externa parter om erbjudandet – t.ex. en yrkesorganisation eller arbetsgivaren till den person som har gjort erbjudandet, men den anställda kan överväga att inhämta juridisk rådgivning innan han eller hon vidtar en sådan åtgärd,
  3. genast informera närstående eller familjemedlemmar om relevanta hot och motåtgärder i de fall de potentiellt befinner sig i positioner som kan leda till erbjudanden, t.ex. till följd av deras anställningssituation, och
  4. informera högre ledningsnivåer eller styrelsen hos arbetsgivaren i de fall närstående eller familjemedlemmar är anställda av konkurrenter eller potentiella leverantörer till den organisationen.

Lämna erbjudanden

350.5En anställd kan komma att befinna sig i en situation där han eller hon förväntas, eller utsätts för tryck att, lämna erbjudanden för att påverka bedömningen eller beslutsprocessen hos en enskild person eller organisation, eller inhämta konfidentiell information.

350.6Ett sådant tryck kan komma inifrån arbetsgivaren, t.ex. från en kollega eller överordnad. Det kan också komma från en person utifrån eller en organisation som föreslår handlingar eller affärsbeslut som skulle vara fördelaktiga för arbetsgivaren, och möjligen otillbörligt påverka den anställda.

350.7En anställd ska inte lämna ett erbjudande i syfte att otillbörligt påverka en extern parts professionella omdöme.

350.8I de fall trycket att lämna ett oetiskt erbjudande kommer inifrån arbetsgivaren, ska den anställda följa principerna och vägledningen om lösning av etiska konflikter som anges i del A i denna kod.

Avsnitt 360 Hantera överträdelser av lagar och andra författningar

Syfte

360.1En anställd kan påträffa eller få kännedom om överträdelser eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar när han eller hon utför professionella tjänster. Syftet med detta avsnitt är att beskriva den anställdas ansvar när han eller hon påträffar sådana överträdelser eller misstänkta överträdelser, och ge vägledning vid bedömningen av effekterna av sakförhållandet och de möjliga åtgärder som kan vidtas för att hantera det. Detta avsnitt gäller oavsett vilken typ av arbetsgivare det rör sig om, vilket innefattar både företag av allmänt intresse och andra företag.

360.2Överträdelser av lagar och andra författningar (”överträdelser”) består av underlåtelser eller handlingar som bryter mot gällande lagar och andra författningar, avsiktliga eller oavsiktliga, som görs av den anställdas arbetsgivare eller av styrelsen, av företagsledningen eller av andra personer som arbetar åt arbetsgivaren eller under arbetsgivarens ledning.

360.3I vissa jurisdiktioner styr bestämmelser i lagar eller andra författningar hur anställda ska hantera överträdelser eller misstänkta överträdelser, och dessa kan skilja sig från eller gå utöver detta avsnitt. När anställda påträffar sådana överträdelser eller misstänkta överträdelser har han eller hon ansvar för att skaffa sig en förståelse av dessa bestämmelser och följa dem, vilket innefattar varje krav på att rapportera förhållandet till behörig myndighet och förbud mot att uppmärksamma berörd part innan upplysning lämnas, t.ex. enligt lagstiftning mot penningtvätt.

360.4Något som utmärker branschen är att dess utövare åtar sig att agera i allmänhetens intresse. När en anställd hanterar en överträdelse eller en misstänkt överträdelse, är målen att

  1. följa de grundläggande principerna om integritet och professionellt uppträdande,
  2. omedelbart informera företagsledningen eller, i tillämpliga fall, styrelsen hos arbetsgivaren för att försöka
    1. ge dem möjlighet att korrigera, åtgärda eller minska följderna av den identifierade eller misstänkta överträdelsen, eller
    2. förhindra att överträdelsen sker i de fall den ännu inte har inträffat, och
  3. vidta sådana ytterligare åtgärder som ligger i allmänhetens intresse.

Tillämpningsområde

360.5Detta avsnitt beskriver hur en anställd ska gå till väga när han eller hon påträffar eller får kännedom om överträdelser eller misstänkta överträdelser av

  1. lagar och andra författningar som allmänt vedertaget har en direkt inverkan på hur väsentliga belopp och upplysningar i arbetsgivarens finansiella rapporter fastställs, och
  2. andra lagar och författningar som inte har någon direkt inverkan på hur belopp och upplysningar i arbetsgivarens finansiella rapporter fastställs men vars efterlevnad kan vara grundläggande för driften av arbetsgivarens verksamhet, för dess förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet eller för att undvika kännbara sanktioner.

360.6Exempel på lagar och andra författningar som detta avsnitt berör innefattar de som behandlar:

  1. Oegentligheter, korruption och mutor.
  2. Penningtvätt, terrorismfinansiering och intäkter från brott.
  3. Värdepappersmarknader och -handel.
  4. Finansiella produkter och tjänster.
  5. Datasäkerhet.
  6. Skatter, avgifter och pensioner.
  7. Miljöskydd.
  8. Hälsa och säkerhet.

360.7Överträdelser av lagar och andra författningar kan leda till böter, rättstvister eller andra konsekvenser för arbetsgivaren, vilka kan ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna. Sådana överträdelser kan dessutom på ett påtagligt sätt inverka på allmänhetens intressen, i form av t.ex. betydande skada för investerare, fordringsägare, anställda eller allmänheten. För detta avsnitts syften är en handling som orsakar betydande skada en handling som har allvarliga negativa konsekvenser för någon av dessa parter i finansiella eller icke-finansiella avseenden. Detta inkluderar till exempel att begå oegentligheter som leder till betydande ekonomiska förluster för investerare och brott mot miljölagar och andra författningar som äventyrar hälsa eller säkerhet hos anställda eller allmänheten.

360.8En anställd som påträffar eller får kännedom om förhållanden som är uppenbart oviktiga, utifrån deras karaktär och inverkan, ekonomisk eller på annat sätt, på arbetsgivaren, dess intressenter och allmänheten, behöver inte tillämpa detta avsnitt med avseende på sådana förhållanden.

360.9Detta avsnitt behandlar inte

  1. personlig misskötsel som inte har något samband med arbetsgivarens verksamhet, eller
  2. överträdelser av andra än arbetsgivaren eller styrelsen, företagsledningen eller andra personer som arbetar åt arbetsgivaren eller under arbetsgivarens ledning.

Den anställda kan trots detta finna att vägledningen i detta avsnitt är till hjälp vid övervägande av hur dessa situationer ska hanteras.

Företagsledningens och styrelsens ansvar

360.10Det är arbetsgivarens företagsledning som har ansvar för att, under tillsyn av styrelsen, säkerställa att verksamheten följer lagar och andra författningar. Det är också företagsledningens och styrelsens ansvar att identifiera och hantera varje överträdelse av arbetsgivaren, av en person som har ansvar för företagets styrning, av en medlem av företagsledningen eller av andra personer som arbetar åt arbetsgivaren eller under arbetsgivarens ledning.

Den anställdas ansvar

360.11Många arbetsgivare har inrättat regler och rutiner (t.ex. en etikpolicy eller ett internt visselblåsningssystem) för hur överträdelser eller misstänkta överträdelser hos arbetsgivaren ska tas upp internt. Sådana regler och rutiner kan tillåta att förhållanden rapporteras anonymt via särskilt utsedda kanaler. Om sådana regler och rutiner finns hos den anställdas arbetsgivare ska han eller hon beakta dessa när han eller hon avgör hur överträdelsen ska hanteras.

360.12I de fall en anställd får kännedom om ett förhållande för vilket detta avsnitt gäller, ska de åtgärder som den anställda utför för att följa detta avsnitt vidtas utan dröjsmål, med beaktande av den anställdas förståelse av frågans karaktär och möjliga skador på arbetsgivares, investerares, fordringsägares, anställdas eller allmänhetens intressen.

Seniora anställdas ansvar

360.13Seniora anställda är styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller högre chefer som har möjlighet att utöva betydande inflytande över, och fatta beslut om, förvärv, utnyttjande och kontroll av mänskliga, ekonomiska, teknologiska, fysiska och immateriella resurser. På grund av dessa anställdas roller, positioner och intressesfärer hos arbetsgivaren finns en större förväntan på dem att vidta åtgärder som är lämpliga för allmänhetens intresse för att hantera överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen jämfört med andra anställda hos arbetsgivaren.

Skaffa sig en förståelse av förhållandet

360.14Om en senior anställd som under arbetet med professionella tjänster får kännedom om information som rör en överträdelse eller misstänkt överträdelse, ska han eller hon skaffa sig en förståelse av förhållandet, däribland

  1. dess karaktär och övriga omständigheter,
  2. tillämpningen av relevanta lagar och andra författningar i de berörda omständigheterna, och
  3. de möjliga konsekvenserna för arbetsgivare, investerare, fordringsägare, anställda eller den breda allmänheten.

360.15En senior anställd förväntas använda kunskap, professionell bedömning och expertis, men förväntas inte ha kunskap om lagar och andra författningar utöver det som krävs för den anställdas roll hos arbetsgivaren. Huruvida det rör sig om en faktisk överträdelse är i sista hand en fråga som ska avgöras av en domstol eller annat lämpligt dömande organ. Beroende på frågans karaktär och betydelse kan den anställda se till att, eller vidta åtgärder för att se till att, förhållandet utreds internt. Den anställda kan också, under tystnadsplikt, rådfråga andra inom arbetsgivaren, en yrkesorganisation eller en juridisk rådgivare.

Hantera förhållandet

360.16Om den seniora anställda identifierar eller misstänker att en överträdelse har inträffat eller kan inträffa, ska han eller hon, med beaktande av punkt 360.11, diskutera frågan med sin närmaste överordnade, om sådan finns, så att det går att fastställa hur förhållandet ska hanteras. Om den anställdas närmaste överordnade verkar vara inblandad i förhållandet, ska den anställda diskutera förhållandet med närmast högre nivå hos arbetsgivaren.

360.17Den seniora anställda ska också vidta lämpliga åtgärder för att

  1. förhållandet kommuniceras till styrelsen i syfte att inhämta dess samtycke avseende lämpliga åtgärder som ska vidtas för att hantera förhållandet och så att den kan fullgöra sina skyldigheter,
  2. följa tillämpliga lagar och andra författningar, däribland bestämmelser i lagar eller andra författningar som styr rapportering av överträdelser eller misstänkta överträdelser till behörig myndighet,
  3. korrigera, åtgärda eller minska konsekvenserna av överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen,
  4. minska risken för upprepning, och
  5. försöka förhindra att överträdelsen sker om den ännu inte har inträffat.

360.18Utöver att hantera förhållandet enligt bestämmelserna i detta avsnitt ska den seniora anställda fastställa om han eller hon behöver informera arbetsgivarens externa revisor, om sådan finns, om förhållandet, enligt den anställdas plikt eller juridiska förpliktelse att tillhandahålla all information som behövs för att revisorn ska kunna utföra revisionen.

Fastställa huruvida ytterligare åtgärder krävs

360.19Den seniora anställda ska om den anställdas överordnades (om sådana överordnade finns) och styrelsens respons är lämplig.

360.20Relevanta faktorer att överväga vid bedömningen av den seniora anställdas överordnades (om sådana överordnade finns) och av styrelsens respons, inbegriper huruvida:

  1. Responsen görs utan onödigt dröjsmål.
  2. De har vidtagit eller godkänt lämpliga åtgärder för att försöka korrigera, åtgärda eller minska konsekvenserna av överträdelsen, eller för att avvärja överträdelsen om den ännu inte har inträffat.
  3. Information om förhållandet i tillämpliga fall har lämnats till behörig myndighet och, i så fall, om informationen förefaller vara tillräcklig.

360.21Mot bakgrund av den seniora anställdas överordnades (om sådana överordnade finns) och av styrelsens respons, ska revisorn fastställa om ytterligare åtgärder krävs i allmänhetens intresse.

360.22Fastställandet av om ytterligare åtgärder krävs, samt deras karaktär och omfattning, beror på olika faktorer, t.ex.:

  1. Tillämpliga lagar och regler.
  2. Hur brådskande förhållandet är.
  3. Hur stor genomslagskraft förhållandet har i arbetsgivarens organisation.
  4. Om den seniora anställda fortsätter att ha förtroende för sina överordnades och styrelsens integritet.
  5. Om det är sannolikt att överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen kommer att upprepas.
  6. Om det finns trovärdiga bevis för faktisk eller potentiell betydande skada på arbetsgivarens, investerares, fordringsägares, anställdas eller allmänhetens intressen.

360.23Exempel på omständigheter som kan leda till att den seniora anställda inte längre har något förtroende för sina överordnades eller styrelsens integritet inbegriper situationer där:

  1. Den anställda misstänker eller har bevis för att de är delaktiga i eller avser att bli delaktiga i en överträdelse.
  2. De, i strid mot juridiska krav och myndighetskrav, inte inom rimlig tid har rapporterat eller bemyndigat någon annan att rapportera förhållandet till behörig myndighet.

360.24När den seniora anställda fastställer behovet av, samt karaktären på och omfattningen av, ytterligare åtgärder ska han eller hon använda sin professionella bedömning och beakta om en omdömesgill och informerad tredje man som överväger alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för den anställda vid tidpunkten i fråga, sannolikt skulle dra slutsatsen att den anställda har agerat på lämpligt sätt i allmänhetens intresse.

360.25Ytterligare åtgärder av den anställda kan innefatta att:

  1. Informera företagsledningen i moderbolaget om förhållandet om arbetsgivaren ingår i en koncern.
  2. Informera behörig myndighet om förhållandet även om det inte finns någon juridisk skyldighet att göra detta.
  3. Avsluta anställningen hos arbetsgivaren.

360.26I de fall den anställda kommer fram till att det skulle vara lämpligt att säga upp sig, ersätter detta inte andra åtgärder som kan behöva vidtas för att uppnå den anställdas mål enligt detta avsnitt. I vissa jurisdiktioner kan det dock finnas begränsningar i fråga om vilka ytterligare åtgärder som den anställda kan använda, och då kan uppsägning vara den enda möjliga åtgärden.

360.27Eftersom beaktande av frågan kan innefatta komplexa analyser och bedömningar kan den seniora anställda överväga att söka råd internt, inhämta juridisk rådgivning för att förstå sina alternativ och de yrkesmässiga eller juridiska effekterna av att vidta någon särskild åtgärd, eller, under tystnadsplikt, rådfråga en tillsynsmyndighet eller en yrkesorganisation.

Fastställa om behörig myndighet ska upplysas om förhållandet

360.28Det är inte tillåtet att informera behörig myndighet om förhållandet om detta skulle strida mot lag eller annan författning. I övrigt är syftet med att lämna information att ge behörig myndighet möjlighet att låta undersöka förhållandet och vidta åtgärder i allmänhetens intresse.

360.29Avgörandet om sådan information ska lämnas beror i synnerhet på karaktären på och omfattningen av den faktiska eller potentiella skada som förhållandet orsakar eller kan orsaka för investerare, fordringsägare, anställda eller allmänheten. Den seniora anställda kan till exempel fastställa att det är lämpligt att informera behörig myndighet om förhållandet om:

  1. Arbetsgivaren är inblandad i mutor (t.ex. av lokala eller utländska statstjänstemän i syfte att säkra stora kontrakt).
  2. Arbetsgivaren bedriver verksamhet som kräver särskilt tillstånd och förhållandet är av sådan betydelse att det äventyrar tillståndet.
  3. Arbetsgivaren är noterad på en börs och förhållandet skulle kunna få negativa konsekvenser för en rättvis och välordnad handel i arbetsgivarens värdepapper eller utgöra en systemrisk för finansmarknaderna.
  4. Arbetsgivaren troligen skulle sälja produkter som kan skada hälsa eller säkerhet.
  5. Arbetsgivaren marknadsför en plan till sina kunder för att hjälpa dem att kringgå skatt.

Avgörandet om sådan information ska lämnas kan också bero på externa faktorer som:

  1. Om det finns en behörig myndighet som kan ta emot uppgifterna och se till att ärendet utreds och åtgärder vidtas. Vad som är en behörig myndighet beror på förhållandets karaktär, t.ex. en tillsynsmyndighet för värdepapper när det gäller bedräglig finansiell rapportering eller en miljöskyddsmyndighet när det gäller brott mot miljölagar och -bestämmelser.
  2. Om det finns stabilt och trovärdigt skydd mot civilrättsligt, straffrättsligt eller yrkesmässigt ansvar eller repressalier enligt lag eller annan författning, t.ex. bestämmelser i lag eller annan författning om visselblåsning.
  3. Om det finns faktiska eller potentiella hot mot medlemmens eller andra personers fysiska säkerhet.

360.30Om den seniora anställda fastställer att det, med beaktande av omständigheterna, är lämpligt att informera berörd myndighet om förhållandet, kommer detta inte att betraktas som ett brott mot tystnadsplikten enligt avsnitt 140 i denna kod. När sådan information lämnas ska medlemmen agera i god tro och vara försiktig då han eller hon gör uttalanden och påståenden.

360.31I undantagsfall kan den seniora anställda få kännedom om faktiskt eller tänkt agerande som han eller hon har skäl att tro skulle utgöra en nära förestående överträdelse av lag eller annan författning som skulle orsaka betydande skada för investerare, fordringsägare, anställda eller allmänheten. Efter att ha övervägt om det skulle vara lämpligt att diskutera förhållandet med företagsledningen eller styrelsen ska han eller hon använda sin professionella bedömning och kan då informera behörig myndighet om förhållandet i syfte att förhindra eller minska konsekvenserna av en sådan nära förestående överträdelse av lag eller annan författning. Denna upplysning anses inte vara ett brott mot tystnadsplikten enligt avsnitt 140 i denna kod.

Dokumentation

360.32När det gäller en identifierad eller misstänkt överträdelse som ligger inom detta avsnitts tillämpningsområde uppmuntras den seniora anställda att dokumentera följande:

  1. Förhållandet.
  2. Resultaten av diskussioner med den seniora anställdas överordnade, om sådana finns, samt med styrelsen och andra externa parter.
  3. Hur den anställdas överordnade, om sådana finns, och styrelsen har hanterat förhållandet.
  4. De åtgärder den anställda övervägde, vilka bedömningar som gjordes och beslut som fattades.
  5. Hur den anställda har förvissat sig om att han eller hon har uppfyllt sitt ansvar enligt punkt 360.21.

Ansvar för andra anställda än seniora anställda

360.33Om en anställd, under ett uppdrag, får kännedom om information som rör en överträdelse eller misstänkt överträdelse, ska han eller hon försöka skaffa sig en förståelse av förhållandet, däribland dess karaktär och övriga omständigheter.

360.34Den anställda förväntas använda kunskap, professionell bedömning och expertis, men förväntas inte ha kunskap om lagar och andra författningar utöver det som krävs för att genomföra sin roll hos arbetsgivaren. Huruvida det rör sig om en faktisk överträdelse är i sista hand en fråga som ska avgöras av en domstol eller annat lämpligt dömande organ. Beroende på frågans karaktär och vikt kan den anställda, under tystnadsplikt, rådfråga andra inom arbetsgivaren eller en yrkesorganisation eller en juridisk rådgivare.

360.35Om den anställda identifierar eller misstänker att en överträdelse har inträffat eller kan inträffa, ska han eller hon, med beaktande av punkt 360.11, informera närmast överordnade så att vederbörande kan vidta lämpliga åtgärder. Om den anställdas närmaste överordnade verkar vara inblandad i frågan, ska han eller hon informera närmast högre nivå hos arbetsgivaren.

360.36I undantagsfall kan den anställda fastställa att en lämplig åtgärd är att informera behörig myndighet om förhållandet. Om den anställda gör detta enligt punkt 360.29 betraktas det inte som ett brott mot tystnadsplikten enligt avsnitt 140 i denna kod. När sådan information lämnas ska medlemmen agera i god tro och vara försiktig då han eller hon gör uttalanden och påståenden.

Dokumentation

360.37När det gäller en identifierad eller misstänkt överträdelse som ligger inom detta avsnitts tillämpningsområde uppmuntras den anställda att dokumentera följande:

  1. Förhållandet.
  2. Resultaten av diskussionen med den anställdas överordnade, företagsledningen och, i tillämpliga fall, med styrelsen och andra parter.
  3. Hur den anställdas överordnade har hanterat förhållandet.
  4. De åtgärder den anställda övervägde, vilka bedömningar som gjordes och beslut som fattades.

Avsnitt 540 Personal med långvarig anknytning till en revisionskund (revisorsrotation)

Inledning

540.1 [8] Revisionsföretag måste följa de grundläggande principerna, vara oberoende och använda det principbaserade ramverket i avsnitt 120 för att identifiera, utvärdera och hantera hot mot oberoendet.

540.2 [8] När en person är engagerad i ett revisionsuppdrag under lång tid kan vänskapshot och egenintressehot uppstå. Det här avsnittet innehåller krav och tillämpningsmaterial som rör hur det principbaserade ramverket ska tillämpas i sådana situationer.

Krav och tillämpningsmaterial

Alla revisionskunder

540.3 A1 [8] Även om det är grundläggande för revisionskvaliteten att förstå en revisionskund och dess miljö kan ett vänskapshot uppstå till följd av en persons långvariga anknytning, som medlem i revisionsteamet, till:

  1. revisionskunden och dess verksamhet,
  2. revisionskundens företagsledning, eller
  3. de finansiella rapporter avseende vilka medlemsföretaget gör ett uttalande eller den finansiella information som utgör grunden för de finansiella rapporterna.

540.3 A2 [8] Ett egenintressehot kan uppstå till följd av en persons oro för att förlora en långvarig kund eller ett intresse av att upprätthålla en nära relation med någon i företagsledningen eller de som har ansvar för företagets styrning (styrelsen). Ett sådant hot kan ha en otillbörlig påverkan på personens omdöme.

540.3 A3 [8] Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana vänskaps- eller egenintressehot innefattar:

  1. I förhållande till personen:
    1. Den totala längden på personens relation med kunden, vilket innefattar om det fanns en relation redan när personen arbetade på ett annat revisionsföretag.
    2. Hur länge personen har varit medlem i uppdragsteamet och vilka roller personen då haft.
    3. I vilket omfattning personens arbete styrs, granskas och övervakas av mer erfaren personal.
    4. I vilket omfattning personen, till följd av hur senior vederbörande är, har möjlighet att påverka resultatet av en revision, t.ex. genom att fatta viktiga beslut eller styra inriktningen på arbetet för andra medlemmar i uppdragsteamet.
    5. Hur nära personlig relation personen har med företagsledningen eller styrelsen.
    6. Vilken typ av kontakter samt frekvensen för och omfattningen av kontakterna mellan personen och företagsledningen eller styrelsen.
  2. När det gäller revisionskunden:
    1. Karaktären eller komplexiteten vad gäller kundens redovisning och finansiella rapporteringsfrågor samt om de har förändrats.
    2. Om det nyligen har skett förändringar i företagsledning eller styrelse.
    3. Om det har skett strukturella förändringar i kundens organisation som påverkar typen av, frekvensen för eller omfattningen av de kontakter personen har med företagsledningen eller styrelsen.

540.3 A4 [8] Kombinationen av två eller flera faktorer kan öka eller minska nivån på hoten. T.ex. skulle vänskapshot som uppstår över tid till följd av en allt närmare relation mellan en person och någon som sitter i kundens företagsledning minska om vederbörande lämnar kundens företagsledning.

540.3 A5 [8] Ett exempel på en åtgärd som kan eliminera vänskaps- och egenintressehot som uppstår till följd av att en person arbetar med ett revisionsuppdrag under lång tid skulle vara att rotera personen från revisionsteamet.

540.3 A6 [8] Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera sådana vänskaps- eller egenintressehot innefattar:

  1. Ändra personens roll i revisionsteamet eller karaktären och omfattningen av de uppgifter personen utför.
  2. Låta en lämplig granskare som inte var medlem i revisionsteamet granska personens arbete.
  3. Genomföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.

R540.4 [8] Om ett revisionsföretag bestämmer att den hotnivå som uppstått bara kan hanteras genom att rotera personen bort från revisionsteamet ska företaget fastställa en lämplig period under vilken personen inte ska:

  1. ingå i revisionsteamet,
  2. kvalitetskontrollera revisionsuppdraget, eller
  3. utöva direkt inflytande på resultatet av revisionsuppdraget.

Perioden ska vara tillräckligt lång för att kunna hantera vänskaps- och egenintressehoten. När det gäller företag av allmänt intresse gäller även punkterna R540.5 till R540.20.

Revisionskunder som är företag av allmänt intresse

R540.5 [8] Vid revision av ett företag av allmänt intresse, ska en person, med beaktande av punkterna R540.7 till R540.9, inte agera i någon av följande roller, eller kombination av sådana roller, under en period av mer än sammanlagt sju år (”time-on-perioden”):

  1. ansvarig revisor,
  2. ansvarig för den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen, eller
  3. annan nyckelrevisor.

Efter time-on-perioden” ska personen omfattas av en ”cooling-off-period” enligt bestämmelserna i punkterna R540.11 till R540.19.

R540.6 [8] Vid beräkning av ”time-on-perioden” ska antalet år inte nollställas, om inte personen upphör att agera i någon av rollerna i punkt R540.5 (a) till (c) under en minimiperiod. Denna minimiperiod är en sammanhängande period motsvarande minst den ”cooling-off-period” som fastställts enligt punkterna R540.11 till R540.13 tillämplig för den roll som personen haft året omedelbart innan dennes medverkan i uppdraget upphör.

540.6 A1 [8] T.ex. kan en person som agerat som ansvarig revisor i fyra år, följt av tre år ifrån uppdraget, därefter bara agera som nyckelrevisor i samma revisionsuppdrag i ytterligare tre år (vilket blir sammanlagt sju år). Därefter måste personen omfattas av en fullständig ”cooling-off-period” enligt punkt R540.14.

R540.7 [8] Som ett undantag till punkt R540.5 får nyckelrevisorer, vars kontinuitet är särskilt viktig för revisionskvaliteten, i sällsynta fall på grund av oförutsedda händelser som ligger bortom revisionsföretagets kontroll och med styrelsens medgivande, vara nyckelrevisor i ytterligare ett år så länge hotet mot oberoende kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå.

540.7 A1 [8] T.ex. får en nyckelrevisor vara kvar i den rollen i uppdragsteamet ytterligare ett år när, på grund av oförutsedda händelser, obligatorisk rotation inte är möjlig, vilket kan vara fallet om den tilltänkta ansvariga revisorn är allvarligt sjuk. I sådana situationer ska revisionsföretaget diskutera med styrelsen varför den planerade rotationen inte kan ske och behovet av motåtgärder för att minska eventuella uppkomna hot.

R540.8 [8] Om en revisionskund blir ett företag av allmänt intresse ska ett revisionsföretag, när tidpunkten för rotation fastställs, beakta hur länge en person har varit nyckelrevisor hos revisionskunden innan kunden blir ett företag av allmänt intresse. Om personen har varit nyckelrevisor hos revisionskunden i fem år eller mindre när kunden blir ett företag av allmänt intresse, kan personen i fråga arbeta åt kunden i den funktionen innan vederbörande roteras bort från uppdraget sju år minus antalet år som personen redan har varit nyckelrevisor. Som ett undantag till punkt R540.5 får en person som har varit nyckelrevisor åt revisionskunden i minst sex år när kunden blir ett företag av allmänt intresse fortsätta att arbeta i den funktionen med styrelsens medgivande i högst ytterligare två år innan vederbörande roteras bort från uppdraget.

R540.9 [8] När ett revisionsföretag endast har ett fåtal medarbetare med nödvändig kunskap om och erfarenhet av att fungera som nyckelrevisor vid revisionen av ett företag av allmänt intresse, är rotation av nyckelrevisorer kanske inte möjligt. Som ett undantag till punkt R540.5 får en person kvarstå som nyckelrevisor i mer än sju år om ett oberoende tillsynsorgan i relevant jurisdiktion under sådana omständigheter medger ett undantag från rotation. Detta förutsätter att det oberoende tillsynsorganet har preciserat andra krav som ska tillämpas, t.ex. hur lång tid nyckelrevisorn får undantas från rotation eller en återkommande oberoende extern granskning.

Andra överväganden avseende ”time-on-perioden”

R540.10 [8] Vid utvärdering av hot som uppstått till följd av en persons långvariga anknytning till ett revisionsuppdrag ska ett revisionsföretag särskilt överväga de roller som personen innehaft och hur länge denne haft anknytning till revisionsuppdraget innan han eller hon blir nyckelrevisor.

540.10 A1 [8] Det kan förekomma situationer där revisionsföretaget, vid tillämpning av det principbaserade ramverket, drar slutsatsen att det inte är lämpligt att en nyckelrevisor fortsätter i den rollen även om personen varit nyckelrevisor i mindre än sju år.

”Cooling-off-period”

R540.11 [8] Om en person har fungerat som ansvarig revisor i sammanlagt sju år ska ”cooling-off-perioden” vara fem år i rad.

R540.12 [8] I de fall personen har utsetts till ansvarig för uppdragsanknuten kvalitetskontroll och har haft den rollen i sammanlagt sju år ska ”cooling-off-perioden” var tre år i rad.

R540.13 [8] Om personen har fungerat som nyckelrevisor på annat sätt än vad som anges i punkterna R540.11 och R540.12 i sammanlagt sju år ska ”cooling-off-perioden” vara två år i rad.

Kombination av roller som nyckelrevisor

R540.14 [8] Om personen har haft en kombination av roller som nyckelrevisor och varit ansvarig revisor i minst sammanlagt fyra år ska ”cooling-off-perioden” vara fem år i rad.

R540.15 [8] Med förbehåll för punkt R540.16 (a), ska ”cooling-off-perioden” för en person som har haft en kombination av roller som nyckelrevisor och haft ansvar för den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen i minst sammanlagt fyra år, vara tre år i rad.

R540.16 [8] Om en person har haft en kombination av roller som ansvarig revisor och ansvarig för uppdragsanknuten kvalitetskontroll i minst sammanlagt fyra år sammanlagt, ska cooling-off-perioden:

  1. som undantag till punkt R540.15, vara fem år i rad i de fall personen har varit ansvarig revisor i minst tre år, eller
  2. vara tre år i rad när det gäller alla övriga kombinationer.

R540.17 [8] Om personen haft en annan kombination av roller som nyckelrevisor än de som nämns i punkterna R540.14 till R540.16 ska ”cooling-off-perioden” vara två år i rad.

Tidigare uppdrag vid annat revisionsföretag

R540.18 [8] Vid fastställande av antalet år som en person varit nyckelrevisor enligt vad som anges i punkt R540.5 ska relationens längd innefatta en tidigare period när personen var nyckelrevisor för uppdraget vid ett annat revisionssföretag.

Kortare ”cooling-off-period” enligt lag eller annan författning

R540.19 [8] I de fall ett lagstiftande organ eller tillsynsorgan (eller organisation med behörighet från eller erkänd av sådant lagstiftande organ eller tillsynsorgan) har fastställt en cooling-off-period för en ansvarig revisor på mindre än fem år i rad, kan den längre av den perioden eller tre år ersätta cooling-off-perioden på fem år i rad som anges i punkterna R540.11, R540.14 och R540.16 (a) förutsatt att den tillämpliga ”time-on-perioden” inte överstiger sju år.

Restriktioner avseende aktiviteter under ”cooling-off-perioden”

R540.20 [8] Under hela ”cooling-off-perioden” får personen inte:

  1. vara medlem i uppdragsteamet eller utföra kvalitetskontroll för revisionsuppdraget,
  2. konsultera uppdragsteamet eller kunden rörande tekniska eller branschspecifika frågor, transaktioner eller händelser som påverkar revisionsuppdraget (med undantag av diskussioner med uppdragsteamet som rör arbete som genomförts eller slutsatser som dragits under det sista året i personens ”time-on-period” i de fall detta är relevant för revisionen),
  3. vara ansvarig för att leda eller samordna de professionella tjänster som tillhandahålls revisionskunden av revisionsföretaget eller ett nätverksföretag, eller relationen mellan revisionsföretaget eller ett nätverksföretag och revisionskunden, eller
  4. anta en roll eller utföra en tjänst åt revisionskunden som inte anges ovan, däribland tillhandahålla andra tjänster än bestyrkandetjänster som skulle leda till att personen
    1. har betydande eller frekvent interaktion med företagsledningen eller styrelsen, eller
    2. utövar direkt inflytande på resultatet av revisionsuppdraget.

540.20 A1 [8] Villkoren i punkt R540.20 är inte avsedda att hindra en person från att inneha en ledande funktion i revisionsföretaget eller ett nätverksföretag, t.ex. verkställande direktör eller motsvarande.

Avsnitt 940 Personal med långvarig anknytning av till en bestyrkandekund

Inledning

940.1 [8] Revisions- och redovisningsföretag måste följa de grundläggande principerna, vara oberoende och använda det principbaserade ramverket i avsnitt 120 för att identifiera, utvärdera och hantera hot mot oberoendet.

940.2 [8] När en person är engagerad i ett bestyrkandeuppdrag av återkommande karaktär under lång tid kan vänskaps- och egenintressehot uppstå. Det här avsnittet innehåller krav och tillämpningsmaterial som rör hur det principbaserade ramverket ska tillämpas i sådana situationer.

Krav och tillämpningsmaterial

Allmänt

940.3 A1 [8] Ett vänskapshot kan uppstå till följd av en persons långvariga anknytning till:

  1. bestyrkandekunden,
  2. revisionskundens företagsledning, eller
  3. granskningsobjektet och information om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget.

940.3 A2 [8] Ett egenintressehot kan uppstå till följd av en persons oro för att förlora en långvarig bestyrkandekund eller ett intresse av att upprätthålla en nära relation med någon i företagsledningen eller dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen). Ett sådant hot kan ha en otillbörlig påverkan på personens omdöme.

940.3 A3 [8] Faktorer som är relevanta för att utvärdera nivån för sådana vänskaps- eller egenintressehot innefattar:

  1. Bestyrkandeuppdragets karaktär.
  2. Hur länge personen har varit medlem i bestyrkandeteamet, hur senior personen är i teamet och karaktären på rollerna, däribland om det fanns en relation redan när personen arbetade på ett annat revisions- eller redovisningsföretag.
  3. I vilken omfattning personens arbete styrs, granskas och övervakas av mer erfaren personal.
  4. I vilket omfattning personen, till följd av hur senior vederbörande är, har möjlighet att påverka resultatet av ett bestyrkandeuppdrag, t.ex. genom att fatta viktiga beslut eller styra inriktningen av arbetet för andra medlemmar i uppdragsteamet.
  5. Hur nära personlig relation personen har med bestyrkandekunden eller, i relevanta fall, med företagsledningen.
  6. Vilken typ av kontakter samt frekvensen för och omfattningen av kontakterna mellan personen och bestyrkandekunden.
  7. Om karaktären eller komplexiteten vad gäller granskningsobjektet eller informationen om granskningsobjektet har förändrats.
  8. Om det nyligen har skett förändringar vad gäller den person eller de personer som är ansvarig part eller, i relevanta fall, företagsledningen.

940.3 A4 [8] Kombinationen av två eller flera faktorer kan öka eller minska hotnivån. T.ex. skulle vänskapshot som uppstår över tid till följd av en allt närmare relation mellan en person och en bestyrkandekund minska av att personen som är ansvarig part slutar.

940.3 A5 [8] Ett exempel på en åtgärd som kan eliminera vänskaps- och egenintressehot för ett visst uppdrag skulle vara att rotera personen från uppdagsteamet.

940.3 A6 [8] Exempel på åtgärder som kan fungera som motåtgärder för att hantera sådana vänskaps- eller egenintressehot innefattar:

  1. Ändra personens roll i bestyrkandeteamet eller karaktären och omfattningen av de uppgifter personen utför.
  2. Låta en lämplig granskare som har var medlem i bestyrkandeteamet granska personens arbete.
  3. Genomföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.

R940.4 [8] Om ett revisions- eller redovisningsföretag bestämmer att den hotnivå som uppstått bara kan hanteras genom att rotera personen bort från uppdragsteamet ska företaget fastställa en lämplig period under vilken personen inte ska:

  1. ingå i uppdragsteamet,
  2. kvalitetskontrollera bestyrkandeuppdraget, eller
  3. utöva direkt inflytande på resultatet av bestyrkandeuppdraget.

Perioden ska vara tillräckligt lång för att kunna hantera vänskaps- och egenintressehoten kan hanteras.

Definitioner

I IESBAs Etikkod har uttrycken nedan följande betydelser:

Anställd
Professional ­accountant in ­business
En medlem som är anställd eller engagerad i en verkställande eller icke verkställande funktion inom områden som handel, industri, tjänster, offentlig sektor, utbildning, ideell sektor, tillsynsorgan eller yrkesorganisationer eller en medlem som har ett avtal med sådana företag.
Ansvarig revisor
Engagement partner
Delägare eller annan person i revisionsföretaget som är ansvarig för uppdraget och dess utförande samt för den rapport som lämnas för revisionsföretagets räkning och som, där så krävs, har rätt behörighet från en yrkesorganisation, tillsynsmyndighet eller annan myndighet.
Befintlig uppdrags­tagare
Existing accountant
En medlem som för närvarande har ett revisionsuppdrag eller utför redovisnings-, beskattnings- och rådgivningstjänster eller liknande professionella tjänster åt en kund.
Bestyrkandekund
Assurance client
Den person (eller de personer) som:
a)i ett uppdrag som föranleder direkt rapportering, är ansvarig för granskningsobjektet, eller
b)i ett påståendebaserat uppdrag är ansvarig för informationen om granskningsobjektet och kan vara ansvarig för granskningsobjektet.
Bestyrkandeteam
Assurance team
a)Alla medlemmar i uppdragsteamet för bestyrkandeuppdraget.
b)Alla andra inom ett revisions- eller redovisningsföretag som direkt kan påverka utfallet av bestyrkandeuppdraget, däribland
ide som rekommenderar ersättning till, eller som direkt övervakar, leder eller på annat sätt har uppsyn över ansvarig revisor i samband med utförandet av bestyrkandeuppdraget,
iide som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller branschspecifika frågor, affärer eller händelser till bestyrkandeuppdraget, och
iiide som tillhandahåller kvalitetskontroll i bestyrkandeuppdraget, innefattande de som utför den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen för bestyrkandeuppdraget.
Bestyrkandeuppdrag
Assurance engagement
Ett uppdrag där en revisor uttalar en slutsats avsedd att öka graden av förtroende hos andra avsedda användare än den ansvariga parten rörande resultatet av utvärderingen eller mätningen av granskningsobjekt mot kriterier.
 (För vägledning om bestyrkandeuppdrag se Ramverk för bestyrkandeuppdrag som är utfärdat av International Auditing and Assurance Standards Board. Där beskrivs ett bestyrkandeuppdrags delar och mål samt identifieras de uppdrag för vilka ISA (International Standards on Auditing), ISRE (International Standards on Review Engagements) och ISAE (International Standards on Assurance Engagements) gäller.)
Börsnoterat företag
Listed entity
Ett företag vars aktier, andelar eller skuldebrev är noterade på en officiell börs eller är föremål för handel som följer bestämmelser på en officiell börs eller liknande organ.
De som har ansvar för företagets styrning
Those charged with governance
Den eller de personer eller den eller de organisationer som har ansvar för att utöva tillsyn över företagets strategiska inriktning samt förpliktelser som sammanhänger med företagets skyldigheter. Detta innefattar tillsyn över processen för finansiell rapportering. För vissa företag i vissa jurisdiktioner kan de som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) innefatta ledningspersonal, t.ex. ledningspersoner som ingår i styrelsen i ett privat företag eller i ett företag i den offentliga sektorn eller en ägare/företagsledare.
Direkt ekonomiskt intresse
Direct financial interest
Ett ekonomiskt intresse som:
a)ägs direkt av och står under bestämmande inflytande av en enskild person eller ett företag (däribland av andra diskretionärt förvaltade intressen), eller
b)innehas genom ett fondföretag, konkursbo, stiftelse eller annan mellanhand över vilket den enskilda personen eller företaget inte har bestämmande inflytande eller förmågan att påverka investeringsbeslut.
Ekonomiskt intresse
Financial interest
Ett intresse i en aktie eller annat värdepapper, obligationslån, lån eller annat skuldinstrument i ett företag, inklusive rättigheter och skyldigheter att förvärva ett sådant intresse och sådana derivat som är direkt relaterade till sådant intresse.
Extern specialist
External expert
En enskild person (som inte är delägare eller revisor, även en tillfälligt anställd, i revisions- eller redovisningsföretaget eller ett nätverksföretag) eller en organisation med färdigheter, kunskap och erfarenhet av annat område än redovisning och revision och vars arbete inom det området används i syfte att underlätta för revisorn att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.
Familjemedlem
Close family
En förälder, ett barn eller syskon som inte är ”närstående”, dvs. någon som man inte är underhållsskyldig för (se definitionen nedan).
Finansiella rapporter
Financial statements
En strukturerad framställning av historisk finansiell information, innefattande tillhörande noter, avsedd att informera om ett företags ekonomiska resurser eller förpliktelser vid en viss tidpunkt eller förändringarna i dessa för en tidsperiod enligt ett ramverk för finansiell rapportering. De tillhörande noterna innefattar vanligen en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper och andra upplysningar. Termen kan avse fullständiga finansiella rapporter men kan också avse en enskild finansiell rapport, t.ex. en balansräkning eller i en uppställning med intäkter och kostnader samt tillhörande upplysningar.
Finansiella rapporter för särskilt syfte
Special purpose ­financial statements
Finansiella rapporter som har upprättats enligt ett ramverk för finansiell rapportering avsett att uppfylla behoven av finansiell information hos angivna användare.
Finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisnings­företaget gör ett ­uttalande
Financial statements on which the firm will express an opinion
När det gäller ett enskilt företag, de finansiella rapporterna för det företaget. När det gäller de konsoliderade finansiella rapporterna, som också kallas koncernredovisning, de konsoliderade finansiella rapporterna.
Företag av allmänt intresse
Public interest entity
a)Ett börsnoterat företag.
b)Ett företag:
isom enligt lag eller annan författning definieras som ett företag av allmänt intresse, eller
iiför vilket revision enligt lag eller annan författning måste utföras genom iakttagelse av samma oberoendekrav som gäller vid revision av börsnoterade företag. Sådan författning kan vara utfärdad av relevant tillsynsmyndighet, vilket innefattar en normgivande organisation.
Godtagbar nivå
Acceptable level
En nivå om vilken en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid tidpunkten i fråga sannolikt skulle dra slutsatsen att efterlevnaden av de grundläggande principerna inte äventyras.
Granskningskund
Review client
Ett företag åt vilket ett revisions- eller redovisningsföretag utför en översiktlig granskning.
Granskningsteam
Review team
a)Alla medlemmar i uppdragsteamet för granskningsuppdraget.
b)Alla andra i ett revisions- eller redovisningsföretag som direkt kan påverka utfallet av granskningsuppdraget, däribland:
ide som rekommenderar ersättning till, eller som direkt övervakar, leder eller på annat sätt har uppsyn över ansvarig revisor i samband med utförandet av granskningsuppdraget (innefattande dem på alla successivt högre nivåer över ansvarig revisor ända till den person som är revisions- eller redovisningsföretagets huvuddelägare eller Managing Partner (verkställande direktör eller motsvarande),
iide som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller branschspecifika frågor, affärer eller händelser för uppdraget, och
iiide som tillhandahåller kvalitetskontroll i uppdraget, innefattande de som utför den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen för uppdraget.
c)Alla de i ett nätverksföretag som direkt kan påverka utfallet av granskningsuppdraget.
Granskningsuppdrag
Review engagement
Ett bestyrkandeuppdrag (en översiktlig granskning), utfört enligt International Standards on Review Engagements eller motsvarande, i vilket en revisor uttalar en slutsats om huruvida, utifrån åtgärder som inte ger alla bevis som skulle krävas i en revision, något har kommit till revisorns kännedom som får revisorn att tro att de finansiella rapporterna inte har upprättats, i alla väsentliga avseenden, enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering.
Historisk finansiell information
Historical financial ­information
Information uttryckt i finansiella termer om ett särskilt företag, i första hand hämtad från det företagets redovisningssystem, om ekonomiska händelser som har inträffat under tidigare perioder eller om ekonomiska förhållanden eller omständigheter vid tidigare tidpunkter.
Indirekt ekonomiskt intresse
Indirect financial ­interest
Ett ekonomiskt intresse som innehas genom ett fondföretag, konkursbo, stiftelse eller annan mellanhand över vilket individen eller företaget inte har bestämmande inflytande eller förmåga att påverka investeringsbeslut.
Kontor
Office
En tydlig delgrupp, vare sig den är uppdelad geografiskt eller efter verksamheter.
Medlem
Professional ­accountant
En person som är medlem i ett medlemsorgan i IFAC.
Medlem
Professional ­accountant in public practice
En medlem, oavsett kategori (t.ex. revision, skatter eller konsultverksamhet) i ett revisions- eller redovisningsföretag eller företag med nära anknytning.
Nyckelrevisor
Key audit partner
Den ansvariga revisorn, den person som är ansvarig för den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen, samt eventuella andra ansvariga revisorer om sådana finns, i uppdragsteamet, som fattar viktiga beslut eller gör bedömningar om betydelsefulla frågor avseende revisionen av de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande. Beroende på omständigheterna och rollen för personerna i revisionen, kan ”andra ansvariga revisorer” t.ex. innefatta ansvariga revisorer som har ansvar för betydelsefulla dotterföretag eller divisioner.
Närstående
Immediate family
En make/maka (eller motsvarande) eller någon som man är underhållsskyldig för.
Närstående företag
Related entity
Ett företag som har någon av nedanstående relationer med kunden:
a)Ett företag som har direkt eller indirekt bestämmande inflytande över kunden om kunden är väsentlig för detta företag.
b)Ett företag med ett direkt ekonomiskt intresse i kunden om det företaget har betydande inflytande över kunden och intresset i kunden är väsentligt för detta företag.
c)Ett företag över vilket kunden har direkt eller indirekt bestämmande inflytande.
d)Ett företag i vilket kunden, eller ett närstående företag till kunden enligt c ovan, har ett direkt ekonomiskt intresse som ger det betydande inflytande över detta företag och intresset är väsentligt för kunden och dess närstående företag i c.
e)Ett företag som står under bestämmande inflytande tillsammans med kunden (ett systerföretag), om systerföretaget och kunden båda är väsentliga för det företag som har bestämmande inflytande över både kunden och systerföretaget.
Nätverk
Network
En större struktur:
a)som syftar till samarbete, och
b)som klart syftar till vinst- eller kostnadsdelning eller har gemensamt ägande, gemensam styrning eller ledning, gemensamma riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll, gemensam affärsstrategi, använder ett gemensamt varumärkesnamn eller gemensamt använder en betydande andel professionella resurser.
Nätverksföretag
Network entity
Ett revisions- eller redovisningsföretag eller företag som tillhör ett nätverk.
Oberoende
Independence
Oberoende är:
a)Faktiskt oberoende – det tillstånd som tillåter att ett uttalande kan göras utan påverkan av faktorer som skulle kunna påverka professionellt omdöme, vilket innebär att en person kan uppträda hederligt, vara objektiv och förhålla sig professionellt skeptisk.
b)Synbart oberoende – undvikande av fakta och omständigheter som är så betydelsefulla att en omdömesgill och informerad tredje man, som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter, sannolikt skulle dra slutsatsen att integriteten, objektiviteten eller professionell skepsis hos ett revisions- eller redovisningsföretag, eller en medlem i uppdragsteamet, har äventyrats.
Professionell ­aktivitet
Professional activities
En aktivitet som kräver redovisningskunskaper eller näraliggande kunskaper som utförs av en medlem eller en anställd, däribland redovisning, revision, beskattning, managementkonsulttjänster och finanstjänster.
Professionella ­tjänster
Professional services
Professionella aktiviteter som utförs åt kunder.
Reklam
Advertising
Kommunikation till allmänheten av information om de tjänster eller färdigheter som erbjuds av medlemmar där syftet är att sälja professionella tjänster.
Resultatbaserat ­arvode
Contingent fee
Ett arvode som beräknas på i förväg fastställd grund avseende utfallet av en affär eller resultatet av de tjänster som revisions- eller redovisningsföretaget har utfört. Ett arvode som är fastställt av domstol eller annan offentlig myndighet är inte ett resultatbaserat arvode.
Revisions- eller redovisnings­företag
Firm
a)En enmansbyrå, ett handelsbolag eller ett aktiebolag bestående av medlemmar.
b)Ett företag som kontrollerar sådana företag genom ägande, ledning eller på annat sätt.
c)Ett företag som kontrolleras av sådana företag genom ägande, ledning eller på annat sätt.
Revisionskund
Audit client
Ett företag åt vilket ett revisions- eller redovisningsföretag utför ett revisionsuppdrag. I de fall kunden är ett börsnoterat företag avses med revisionskund även kundens närstående företag. I de fall kunden inte är ett börsnoterat företag, avses med revisionskund de närstående företag som kunden har direkt eller indirekt bestämmande inflytande över.
Revisionsteam
Audit team
a)Alla medlemmar i uppdragsteamet för revisionsuppdraget.
b)Alla andra inom ett revisions- eller redovisningsföretag som direkt kan påverka utfallet av revisionsuppdraget, däribland:
ide som rekommenderar ersättning till, eller som direkt övervakar, leder eller på annat sätt har uppsyn över ansvarig revisor i samband med utförandet av revisionsuppdraget (innefattande dem på alla successivt högre nivåer över ansvarig revisor ända till den person som är revisions- eller redovisningsföretagets huvuddelägare eller Managing Partner (verkställande direktör eller motsvarande),
iide som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller branschspecifika frågor, affärer eller händelser till uppdraget, och
iiide som tillhandahåller kvalitetskontroll i uppdraget, innefattande de som utför den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen för uppdraget.
c)Alla inom ett nätverksföretag som direkt kan påverka utfallet av revisionsuppdraget.
Revisionsuppdrag
Audit engagement
Ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet, i vilket en revisor gör ett uttalande om huruvida finansiella rapporter har upprättats, i alla väsentliga avseenden (eller ger en sann och rättvisande bild i alla väsentliga avseenden) enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, såsom ett uppdrag som utförs enligt International Standards on Auditing. Detta innefattar en lagstadgad revision, som är en revision som krävs enligt lag eller annan författning.
Styrelseledamot eller högre befattnings­havare
Director or officer
De som har ansvar för företagets styrning eller motsvarande befogenhet, oavsett titel, vilket kan variera från jurisdiktion till jurisdiktion.
Uppdragsanknuten kvalitetskontroll
Engagement quality control review
En process avsedd att ge en objektiv utvärdering, senast det datum rapporten lämnas, av de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort och av de slutsatser teamet har kommit fram till vid utformningen av rapporten.
Uppdragsteam [5]
Engagement team
Alla delägare och medarbetare som utför uppdraget samt eventuella personer som har anlitats av revisions- eller redovisningsföretaget eller ett nätverksföretag för att utföra bestyrkandeåtgärder i uppdraget. Denna definition innefattar inte externa specialister som har anlitats av revisions- eller redovisningsföretaget eller ett nätverksföretag.
Uppdragsteam [6]
Engagement team
Alla delägare och medarbetare som utför uppdraget samt eventuella personer som har anlitats av revisionsföretaget eller ett nätverksföretag för att utföra bestyrkandeåtgärder i uppdraget. Denna definition innefattar inte externa specialister som har anlitats av revisions- eller redovisningsföretaget eller ett nätverksföretag. Termen ”uppdragsteam” innefattar inte heller enskilda personer hos kundens internrevision som tillhandahåller direkt hjälp vid ett revisionsuppdrag när den externa revisorn följer kraven i ISA 610 (omarbetad 2013), Använda arbete som har utförts av internrevisionen. [7]

Ikraftträdande

2017:12

Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2017. Tidigare tillämpning är tillåten.

[Översättningsändringar avs. bl.a. termen nyckelrevisor träder i kraft den 1 mars 2017; ­red.anm.]

2018:10

Ändringarna träder i kraft den 15 mars 2018.

Ändringsförteckning

  • [1]

    Resultatbaserade arvoden för andra tjänster än bestyrkandeuppdrag som tillhandahålls till revisionskunder och andra bestyrkandekunder diskuteras i avsnitt 290 och 291 i denna kod.

  • [2]

    Internal Control – Integrated Framework, Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO).

  • [3]

    Guidance on Assessing Control – The CoCo Principles, Criteria of Control Board, The Canadian Institute of Chartered Accountants.

  • [4]

    Se punkterna 290.13–290.24 för vägledning om innebörden av begreppet nätverksföretag.

  • [5]

    Denna definition gäller för revisioner av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar före den 15 december 2014.

  • [6]

    Den ändrade definitionen gäller för revisioner av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar efter den 15 december 2014. Tidigare tillämpning är tillåten.

  • [7]

    ISA 610 (omarbetad 2013) fastställer avgränsningar för användningen av direkt hjälp. Därför är användningen av direkt hjälp begränsad till situationer där den är tillåten.

  • [8]

    Denna punkt träder i kraft den 15 december 2018 [red.anm.].

Logga in för att anteckna 0