Bolagsdefinitionen är en uppsättning egenskaper i ett rättsförhållande som avgör om en sammanslutning utgör ett bolag. Bolagsdefinitionen kan bland annat få praktisk betydelse för att avgöra registreringsärenden eller att bedöma om olika långfristiga samarbetsavtal, till exempel aktieägaravtal, ska tillämpa lagen om handelsbolag och enkla bolag.
Bolagskriterierna är följande:
Sammanslutningen ska var grundad i en frivillig Rättshandling.
Sammanslutningen ska ha ett gemensamt ändamål.
Skyldighet att verka för ändamålet.
1. Bolag uppstår på grund av en frivillig rättshandling. Det vanliga rör sig om ett frivillig ingått avtal mellan två eller flera personer. Exempel på rättshandlingar som ger upphov till bolag är Bolagsavtal, Stiftelseurkund och Bolagsordning. Det krävs att handlingen är frivillig, vilket medför att en sammanslutning som bygger på till exempel arv eller testamente inte utgör ett bolag. Det finns särskilda regler om samlevnad i oskiftat dödsbo i 24 kap. ärvdabalken och i vissa fall kan bolag uppkomma mellan dödsbodelägarna genom avtal. Den frivilliga rättshandlingen skiljer bolagen från till exempel offentliga verksamheter.
2. Ett bolag kräver ett gemensamt ändamål. I detta ligger att ha en bestämd verksamhet och ett syfte. Verksamheten är medlet för att uppnå målet. Verksamheten (ofta kallad rörelse) ska vara rimligt avgränsad, se Verksamhetsföremål. Verksamheten kan, men behöver inte, vara Näringsverksamhet. Syftet med verksamheten kan vara att ge vinst, men även andra mål eller flera delmål är möjliga (jämför Vinstpresumtionen). Ändamålet ska vara gemensamt för delägarna, vilket innebär det ska föreligga en intressegemenskap där samtliga delägare är delaktiga i och förmånstagare till ändamålet. Det gemensamma ändamålet är det sammanhållande elementet för bolaget.
3. Det finns flera olika sätt att verka för det gemensamma syftet, vanligt är bland annat att pengar eller annan egendom överförs till bolaget. Delägare kan även verka för syftet genom att arbeta för bolaget eller utföra andra typer av prestationer. Att verka för syftet kan till och med vara att underlåta att göra något, som till exempel vid priskarteller. Delägarnas medverkan kan vara olika, både i omfattning och i form. Det är till exempel vanligt med bolag där vissa delägare arbetar i bolaget och andra tillskjuter kapital. Delägarnas prestationer behöver inte komma direkt i samband med bildandet utan kan ske vid andra tidpunkter enligt överenskommelse mellan delägarna.
Bolagskriterierna överensstämmer i princip med vad som gäller för att vara Association, men för bolag gäller alltså en skyldighet att verka för bolagets syfte, det vill säga en andelsägare kan inte vägra att göra den överenskomna insatsen. Delägarna måste alltså på något sätt bidra till förverkligandet av målsättningen för bolaget.
Andra rättsförhållanden än bolag
Det finns många rättsförhållanden som angränsar till bolagsrätten och där det ibland kan vara vanskligt att avgöra om andra lagar och regler ska tillämpas. Exempel på sådana situationer är bland annat samägande av fastigheter eller egendom, långfristiga lån till affärsverksamhet och anställning med vinst istället för lön. Om det finns regler som skyddar en svagare part, till exempel vid arrende och anställning så finns det stor risk att domstolar tillämpar dessa regler snarare än bolagsrätten. Det är därför viktigt att vara tydlig ifråga om det är ett bolagsavtal parterna träffar, exempelvis genom att underteckna ett skriftligt kontrakt som tydligt stadgar det gemensamma syftet och skyldigheten att verka för syftet.