Definition
Bordläggning innebär att ett beslut i en beslutande grupp skjuts upp till nästkommande möte eller ett senare datum. Styrelsen får vid bordläggning alltså ett uppskov med att fatta ett visst beslut, exempelvis på grund av dåligt underlag, tidsbrist eller oenighet. Bordläggning kan förekomma i olika sammanträden, men i bolagsrätten är framförallt bordläggning vid bolagsstämma och styrelsesammanträde av intresse.
Bordläggningen kan kombineras med att ärendet skickas tillbaka (återremitteras) för ytterligare utredning av den person eller utskott som dragit ärendet inför gruppen. I det fallet kan ärendet justeras till nästa gång det kommer upp för beslut. Vid en bordläggning är det exakt samma ärende och beslut som kommer upp till behandling.
Bordläggning vid bolagsstämma
En bolagsstämma kan besluta att bordlägga ett ärende eller att inte ta upp det till behandling. I allmänhet krävs det Enkel majoritet för stämmans beslut om att bordlägga ett ärende.
Det finns en minoritetsskyddregel som gör det möjligt för en mindre andel av aktieägarna att bordlägga vissa beslut på en årsstämma. En minoritet som uppgår till en tiondel av samtliga aktier i bolaget kan bordlägga årsstämmas obligatoriska beslut om fastställelse av resultat- och balansräkning, disposition av vinst och ansvarsfrihet för bolagsledning. De kan dock endast skjutas upp till en fortsatt stämma som måste hållas inom 4-8 veckor. Beslutet om bordläggning till fortsatt stämma måste även registreras hos Bolagsverket, Fortsatt stämma.
Lagar och regler
7 kap. 14 § 2 st. aktiebolagslagen (2005:551)