Definition
Borgenärsskyddet utgör en samling regler i aktiebolagslagen som syftar till att skydda personer (borgenärer) som har olika typer av fordringar på bolaget (gäldenären). Borgenärsskydd är också, liksom Minoritetsskydd, en grund för tolkning av aktiebolagslagens regler som innebär att regeln ska läsas som att den utformats för att ta tillvara ett visst skyddsintresse (se Skyddsintresse).
Eftersom aktieägare har ett Begränsat personligt ansvar kan det allmänt sett befaras att bolagets förvaltning, som ju styrs av aktieägarna direkt eller indirekt, inte i full utsträckning tillvaratar eventuella kreditgivares och andra fordringsägares intressen. Det finns en så kallad moralisk risk (moral hazard) att aktieägare och bolagsledning skaffar sig fördelar på borgenärernas bekostnad, Agentmodellen.
Borgenärsskyddet koncentreras framförallt till reglerna för aktiebolagets kapitalhantering, det vill säga alla ekonomiska utbyten bolaget har med aktieägarna. Reglerna handlar dels om att skjuta till aktiekapital så att aktieägarna överför medel till aktiebolaget, dels om transaktioner där aktiebolaget överför medel till aktieägarna. De senare reglerna kallas Kapitalskyddsregler och innefattar aktiebolagslagens regler om:
värdeöverföringar (17 kap.),
vinstutdelning (18 kap.),
förvärv av egna aktier (19 kap.),
minskning av aktiekapital och reservfond (20 kap.),
låneförbud (21 kap.), och
tvångslikvidation (25 kap.).
Men hänsyn till borgenärsskyddet återkommer även i andra regler, som har flera olika syften, bland annat reglerna om Revisionoch redovisning.
Borgenärsskyddsreglerna är i princip tvingande. De kan inte åsidosättas av vare sig bolaget självt, aktieägarna, borgenärerna eller andra inblandade intressenter. Det innebär att det är viktigt att avgöra om det finns ett skyddsvärt borgenärsintresse i en viss regel eller om den kan frångås med samtliga aktieägares samtycke, SAS-principen.