Definition
Försiktighetsregeln innebär att aktiebolag endast får göra utdelningar och andra värdeöverföringar när det är ekonomiskt försvarligt. Försiktighetsregeln innebär en allsidig bedömning som kompletterar Beloppsspärren.
Försiktighetsregeln kallas även försiktighetsprincipen, men är någonting annat än den redovisningsrättsliga försiktighetsprincipen.
Syftet med försiktighetsregeln är att försöka se till att bolag har tillräckligt riskkapital för att vara uthålliga på lång sikt. Värdeöverföringar från bolaget ska ske med försiktighet så att bolagets framtid inte hotas. Försiktighetsregeln tar, till skillnad från beloppsspärren, hänsyn till hela det egna kapitalets storlek och inte bara det bundna egna kapitalet. Bedömningen är också öppen för att behovet av riskkapital varierar beroende på bland annat den bransch i vilken bolaget är verksam. Till exempel bör ett bolag med verksamhet inom mineralletning ha en högre soliditet än ett bolag med en lönsam verksamhet inom verkstadsindustrin.
Kriterier
Regeln innebär att en värdeöverföring bara får ske om den är försvarlig med hänsyn till:
de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och
bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Att en värdeöverföring ska vara försvarlig innebär att den ska kunna motiveras av bolagsledningen med grund i de kriterier som regeln ställer upp. Det handlar dock om en relativt fri bedömning som styrelsen har stort inflytande över.
Den första delen för bedömningen av bolagets kapitalbehov innebär att bolagets rörelse analyseras. För bedömningen ska kapitalbehoven i bolagets bransch och affärsmodell, verksamhetens storlek samt risker för bolaget fälla avgörandet. Faktorerna pekar på en affärsmässig bedömning av kapitalbehovet.
Den andra delen för bedömningen av bolagets kapitalbehov innebär att bolagets finansiella struktur och stabilitet analyseras. Det innebär att en bedömning även ska göras av bland annat hur stor andel skulder bolaget har i förhållande till eget kapital, räntetäckningsgraden och bolagets kortsiktiga betalningsförmåga. Dessutom ska bolagets ställning i övrigt beaktas. Faktorerna pekar på en finansiell bedömning av kapitalbehovet.
Regeln syftar till att fånga upp andra sådana förhållanden som bör påverka bolagets möjlighet att avhända sig värden, det vill säga sådana faktorer som avgör om bolaget kan överleva på kort och lång sikt. Det finns inga normer eller referensramar för vad som är godtagbart utifrån försiktighetsregeln, utom de allmänna jämförelsenormer som finns inom branschstandarder och finansiell analys.
Bedömningen enligt försiktighetsregeln ska ta hänsyn till om bolaget är moderbolag i en Koncern. Detta skiljer regeln från beloppsspärren som inte tar höjd för koncernredovisning. I moderbolagets bedömning om en värdeöverföring är försvarlig ska alltså inkluderas krav på koncernens egna kapital utifrån de båda kriterierna.
Bedömningen enligt regeln innebär en prövning av om de värdeöverföringar som överskrider beloppsspärren också ska testas med hänsyn till vilka framtida behov bolaget har på lång och kort sikt. Försiktighetsregeln kan ses som ett slags stresstest för bolagets kapitalkrav för att se om det tål vinstutdelningar och värdeöverföringar. Testet kan användas för att ta reda på hur stora värdeöverföringar bolaget maximalt får göra innan påföljderna för olagliga värdeöverföringar aktualiseras. Notera dock att även en bedömning med hänsyn till beloppsspärren måste utföras. Stresstestet kan beskrivas med följande formel:
Beräkningen av maximal värdeöverföring visar en del av beräkningen av Utdelningsbara medel, som i grunden är detsamma som det fria egna kapitalet. Även om bedömningen i praktiken ofta utgår från Fritt eget kapital presenterar testet den bedömning som måste göras enligt försiktighetsregeln.
Tänk på
En bedömning av framtida kapitalbehov enligt försiktighetsregeln kan endast leda till att utrymmet för vinstutdelning och värdeöverföringar minskar, i förhållande till det initiala utrymme som finns enligt beloppsspärren. Det innebär alltså att även om försiktighetsregeln indikerar att kapitalbehovet är lägre än det bundna egna kapitalet kan värdeöverföringen ändå inte vara större än vad som beräknats enligt beloppsspärren.
Påföljder av överträdelse
Konsekvenserna av värdeöverföringar som strider mot försiktighetsregeln är att en mottagare som är medveten om den felaktiga utbetalningen ska återbära beloppet och de som medverkat till överföringen ska täcka brister som uppkommer, Olaglig värdeöverföring.
En olaglig värdeöverföring kan i allvarliga fall även vara straffbar, bland annat kan brotten oredlighet mot borgenärer eller vårdslöshet mot borgenärer aktualiseras.