Definition
Aktieägare har en frågerätt på bolagsstämmor, den aktiebolagsrättsligt korrekta termen är ”upplysningsplikt”. Det handlar alltså snarast om en rätt för aktieägaren att få svar på sina frågor om bolaget från styrelsen och verkställande direktören direkt på bolagsstämman.
Frågerättens förutsättningar
Rätten tillkommer varje enskild aktieägare, det behövs därmed inte någon röstandel för att framtvinga svar från bolagsledningen. Frågans svar kan dock i nästa skede leda till att exempelvis en särskild granskare eller minoritetsrevisor utses, vilket kräver viss röstandel.
Frågorna som aktieägare har rätt att få svar på måste vara relaterade till antingen 1) ett ärende på dagordningen eller 2) bolagets ekonomiska situation. Det är alltså i princip dagordningen som sätter gränserna för frågerätten. Frågorna bör präglas av någon form av relevans för förhållanden som kan påverka bedömningen av antingen ett stämmoärende eller bolagets ekonomi. I publika bolag kan frågerätten rörande bolagets ekonomiska situation bara användas på stämmor där årsredovisningen behandlas. Informationen som lämnas för moderbolag ska även gälla dotterbolag och koncernredovisningen.
Vilken information får lämnas ut?
Aktieägarens frågerätt är inte absolut, utan information ska bara lämnas om den inte skadar bolaget. Styrelsen måste alltså bedöma om frågan kan besvaras utan att bolaget orsakas en väsentlig skada. Vad ”väsentlig skada” är finns inte preciserat, men det bör röra betydelsefulla affärshemligheter kan påverka bolagets konkurrensförhållanden. Det är bara i särskilt grava fall som begränsningen aktualiseras, i de flesta fall bör frågor kunna besvaras på ett eller annat sätt. Om styrelsen finner att information inte kan lämnas ut ska styrelsen omedelbart berätta det för aktieägaren som ställt frågan. Om frågeställaren begär det ska styrelsen istället lämna den skadliga informationen till bolagets revisor som ska göra en bedömning efter stämman.
Tänk på
Aktieägarens frågerätt kan bara användas vid bolagsstämman. Den ger alltså inte rätt att få svar på frågor från bolagsledningen mellan stämmorna.
Information kan lämnas efter stämman
I de flesta fall kan antagligen bolagsledningen direkt besvara frågorna muntligen på stämman. I undantagsfall kan det dock hända att information lämnas skriftligen efter stämman.
Styrelsen har möjlighet att besvara aktieägarnas frågor efter stämman om informationen inte finns tillgänglig på stämman. I så fall ska informationen finnas tillgänglig skriftligen hos bolaget senast två veckor efter stämman. Informationen ska även skickas till den aktieägare som begärt upplysningen.
Om styrelsen bedömer att den begärda informationen kan skada bolaget väsentligt så ska den genast underrätta frågeställaren om det. På begäran av frågeställaren kan styrelsen istället lämna information till bolagets revisor. Revisorn har då två veckor på sig, efter att information lämnades, att avge ett skriftligt yttrande till styrelsen. Av yttrandet ska det framgå om upplysningen enligt revisorns mening föranleder ändring i revisionsberättelsen eller på annat sätt ger anledning till en Erinran från revisor. Styrelsen ska hålla revisorns yttrande tillgängligt för aktieägarna och sända det till den aktieägare som begärt upplysningen.