I 3 kap. 9 § ÅRL definieras avsättningar som sådana förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de ska infrias. Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättning.
Enligt 4 kap. 15 a § ÅRL ska avsättningar värderas så att de motsvarar den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen (se nedan).
Avsättningar omprövas varje balansdag och förändringen i avsättningen redovisas i resultaträkningen som en ändrad bedömning, dvs. under det år som den nya bedömningen görs.
Avsättningen får enbart minskas med sådana utgifter som ingår i balansposter. Skulle andra utgifter uppkomma, exempelvis till följd av en omstrukturering, ska dessa kostnadsföras.
Löpande bokföring
Avsättningar bokförs normalt enligt BAS 2024 i kontogrupp 22.
Bokslut
Avsättningar utgör normalt en egen rubrik i balansräkningen enligt ÅRL bilaga 1.
K3-regler
Enligt punkt 21.4 ska en avsättning endast redovisas om
företaget på balansdagen har en befintlig legal förpliktelse eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse,
det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att reglera förpliktelsen, och
en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
En legal förpliktelse är enligt punkt 21.5 en förpliktelse till följd av
ett kontrakt,
lagstiftning, eller
annan laglig grund.
En informell förpliktelse är enligt punkt 21.6 en förpliktelse till följd av att företaget
på grund av etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller ett tillräckligt utförligt och aktuellt uttalande har visat externa parter att det påtar sig vissa skyldigheter, samt
därigenom har skapat en välgrundad förväntan hos dessa parter att det kommer att fullgöra sina skyldigheter.
Vid omstrukturering av en verksamhet får en avsättning enligt punkt 21.7 endast redovisas om företaget måste fullfölja omstruktureringen till följd av en legal förpliktelse eller informell förpliktelse. En informell förpliktelse innebär att företaget har en fastställd och utförlig omstruktureringsplan och att de som berörs har en välgrundad uppfattning att omstruktureringen kommer att genomföras. Av omstruktureringsplanen ska enligt denna punkt minst framgå
vilken verksamhet, eller del av verksamhet, som berörs,
vilka driftställen som främst berörs,
det ungefärliga antalet anställda som kommer att få avgångsvederlag samt deras placering och arbetsuppgifter,
de utgifter åtgärderna kommer att medföra, och
när planen kommer att genomföras.
Vid omstrukturering av en verksamhet får enligt punkt 21.8 avsättning inte göras för utgifter som hör samman med den framtida verksamheten.
Avsättningen ska enligt punkt 21.9 redovisas till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen, om effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig. Den diskonteringsränta som ska användas vid beräkningen av nuvärdet är den räntesats före skatt som avspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med framtida betalningar till den del riskerna inte beaktats genom att justeringar gjorts vid bedömningen av de framtida betalningarna. Vinster vid förväntade avyttringar av tillgångar ska inte beaktas vid värderingen av en avsättning.
Om det belopp som krävs för att reglera en förpliktelse förväntas helt eller delvis bli ersatt av tredje part, t.ex. genom försäkringsersättning, ska gottgörelsen enligt punkt 21.10 redovisas som en tillgång, om det är så gott som säkert att företaget kommer att erhålla gottgörelsen när förpliktelsen regleras. Det belopp som redovisas som tillgång får inte överstiga avsättningsbeloppet. Tillgången avseende ersättningen från tredje man får inte kvittas mot avsättningen i balansräkningen. I resultaträkningen får däremot gottgörelsen kvittas mot den kostnad som motsvarar avsättningen
En avsättning får enligt punkt 21.11 tas i anspråk endast för de utgifter som avsättningen ursprungligen var avsedd för.
En avsättning ska enligt punkt 21.12 omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den aktuella bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Varje justering av tidigare redovisade avsättningsbelopp ska redovisas i resultaträkningen, med undantag för avsättningar som tidigare redovisats som del av utgiften för lager eller materiella anläggningstillgångar.
En förändring av det redovisade värdet på en avsättning till följd av att utbetalningstidpunkten närmar sig ska enligt punkt 21.13 redovisas som räntekostnad.
I juridisk person får enligt punkt 21.21 en avsättning till följd av beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande av plats redovisas successivt över tillgångens nyttjandeperiod.
En avsättning behöver enligt punkt 4.8 inte klassificeras som kortfristig eller långfristig.
Upplysningar
Ett större företag ska enligt 3 kap. 10 § ÅRL i not eller i balansräkningen specificera större avsättningar som tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen.
Ett större företag ska enligt K3 punkt 21.16 för varje slag av avsättning specificera
det redovisade värdet vid räkenskapsårets början och slut,
de ytterligare avsättningar som gjorts under räkenskapsåret, inklusive justeringar till följd av förändring av nuvärdet,
belopp som tagits i anspråk under räkenskapsåret, samt
outnyttjade belopp som har återförts under räkenskapsåret.
K2-regler
Enligt punkt 16.2 får avsättningar endast göras till följd av avtal och offentligrättsliga regler, dvs. legala förpliktelser. Följande ska vara uppfyllt:
a) att det enligt avtal eller offentligrättsliga regler finns ett åtagande som härrör från en inträffad händelse,
b) att det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och
c) att företagen kan göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet.
Avsättning får inte göras för framtida utgifter (punkt 16.3), uppskjuten skatt (punkt 16.4) och förluster i valutaterminskontrakt till den del terminen per balansdagen säkrar en fordran eller skuld (punkt 16.5).
Avsättning behöver enligt punkt 16.6 inte göras för åtaganden som tillsammans uppgår till det lägsta av 25 tkr och 10 procent av eget kapital vid räkenskapsårets ingång. För handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare gäller enbart beloppet 25 tkr, se punkt 16.20. Inte i något fall gäller undantaget pensionsåtaganden inklusive särskild löneskatt utan sådana ska alltid redovisas.
K2 innehåller bestämmelser för hur avsättningar beräknas utöver lagtexten där det i punkt 16.7 framgår att den bästa uppskattningen enligt 4 kap. 15 a § ÅRL normalt innebär följande:
Åtagande | Den bästa uppskattningen innebär | Den bästa uppskattningen får alternativt anses innebära |
Av löpande karaktär, t.ex. öppet köp | att avsättningen ska beräknas med ledning av tidigare års faktiska utgifter för motsvarande typ av åtagande | att avsättningen, i avsaknad av uppgifter om tidigare års faktiska utgifter, beräknas utifrån företagsekonomiskt motiverade riktlinjer för branschen |
Garantiåtaganden | att avsättningen ska beräknas med ledning av tidigare års faktiska utgifter för motsvarande typ av åtagande | att avsättningen, i avsaknad av uppgifter om tidigare års faktiska utgifter, beräknas utifrån företagsekonomiskt motiverade riktlinjer för branschen |
Förlustkontrakt, t.ex. ej annullerbara inköpskontrakt för varor | att avsättningen ska beräknas som det lägsta av företagets utgifter för att inte fullfölja kontraktet och nettot av kontrakterat pris minskat med tillgångens nettoförsäljningsvärde |
|
Övriga avsättningar utom avsättningar enligt punkterna 16.9 och 16.10 | att avsättningen ska beräknas med ledning av innehållet i avtal eller offentligrättsliga regler |
|
Vinst vid avyttring och utrangering ska inte beaktas.
En garantiavsättning får enligt punkt 16.8 beräknas enligt IL om det kan antas att det värde som en sådan beräkning ger inte avviker mer än 20 procent från det värde som en beräkning enligt punkt 16.7 ovan skulle ge.
En avsättning till följd av tvist med myndighet eller i domstol ska enligt punkt 16.9 redovisas till det belopp som beslutats av den instans som senast prövat ärendet.
Avsättning till följd av beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande av plats ska enligt punkt 16.10 redovisas successivt över tillgångens nyttjandperiod.
Nuvärdesberäkning är tillåtet, men inte ett krav, för andra avsättningar än pensionsåtaganden, om åtagandet kan antas vara reglerat inom 10 år från balansdagen (punkt 16.11). Väljer företaget att nuvärdesberäkna avsättningar, ska alla avsättningar nuvärdesberäknas (pensionsavsättningar nuvärdesberäknas alltid, varför detta val inte inkluderar sådana avsättningar). Skulle företaget välja en nuvärdesberäkning, ska statslåneräntan användas och inte en företagsspecifik räntesats (punkt 16.12). Samma räntesats användas under flera år och den ska vara avrundad till närmast hela procenttal.
En avsättning i balansräkningen ska enligt punkt 16.13 omprövas varje balansdag. Är något villkor i punkt 16.2 (se ovan) inte uppfyllt ska avsättningen återföras om det inte finns begränsningar i tryggandelagen (punkt 16.19).
Värdet på en avsättning (förutom pensionsåtaganden, inklusive särskild löneskatt) i balansräkningen ska enligt punkt 16.14 justeras varje balansdag så att det återspeglar den aktuella bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera åtagandet.
En återföring eller en förändring i avsättningens redovisade värde ska, enligt punkt 16.15, redovisas i den kostnadspost som avsättningen hänför sig till. Den del av förändringen av en avsättnings redovisade värde som beror på nuvärdesberäkning (se punkt 16.11) ska dock redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter.
K-årsbokslut
K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.
Enligt punkt 15.2 får avsättningar endast göras till följd av avtal och offentligrättsliga regler, dvs. legala förpliktelser. Följande ska vara uppfyllt:
att det enligt avtal eller offentligrättsliga regler finns ett åtagande som härrör från en inträffad händelse,
att det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och
att företagen kan göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet.
Avsättning får inte göras för framtida utgifter (punkt 15.3), uppskjuten skatt (punkt 15.4) och förluster i valutaterminskontrakt till den del terminen per balansdagen säkrar en fordran eller skuld (punkt 15.5).
Avsättning behöver enligt punkt 15.6 inte göras för åtaganden som tillsammans uppgår till det lägsta av 25 tkr och 10 procent av eget kapital vid räkenskapsårets ingång.
K ÅB innehåller bestämmelser för hur avsättningar beräknas utöver lagtexten där det i punkt 15.7 framgår att risk och osäkerhet ska beaktas. Vinst vid avyttring och utrangering ska inte beaktas. Se tabell i K ÅB punkt 15.7 om när en välgrundad förväntan normalt föreligger.
En garantiavsättning får enligt punkt 15.8 beräknas enligt IL om det kan antas att en sådan beräkning inte avviker mer än 20 procent från det värde som en beräkning enligt punkt 15.7 ger.
En avsättning till följd av tvist med myndighet eller i domstol ska enligt punkt 15.9 redovisas till det belopp som beslutats av den instans som senast prövat ärendet.
Avsättning till följd av beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande av plats ska enligt punkt 15.10 redovisas successivt över tillgångens nyttjandeperiod.
Nuvärdesberäkning är tillåtet, men inte ett krav, för andra avsättningar än pensionsåtaganden, om åtagandet kan antas vara reglerat inom 10 år från balansdagen (punkt 15.11). Väljer företaget att nuvärdesberäkna avsättningar, ska alla avsättningar nuvärdesberäknas (pensionsavsättningar nuvärdesberäknas alltid, varför detta val inte inkluderar sådana avsättningar). Skulle företaget välja en nuvärdesberäkning, ska statslåneräntan användas och inte en företagsspecifik räntesats (punkt 15.12). Samma räntesats används under flera år, och den ska vara avrundad till närmast hela procenttal.
För omprövning och justering, se K2-regler.
K1-regler
Enligt K1 för enskilda näringsidkare får inga avsättningar göras i det förenklade årsbokslutet.
K4-regler
Enligt IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar definieras avsättningar som skulder som är ovissa med avseende på belopp eller den tidpunkt då dessa kommer att regleras. Avsättningar utgör inte en egen kategori skulder utan inkluderas bland långfristiga och kortfristiga skulder.
Upplysningar
Enligt 3 kap. 10 § ÅRL ska större företag i balansräkningen eller i not specificera större avsättningar som ingår i posten Övriga avsättningar i balansräkningen. Upplysningar enligt IFRS framgår av IAS 37 punkt 84-85 och 92.
Se även upplysningar under K3-regler ovan.