Ett företag som är leasetagare och tillämpar K3 eller RFR 2, får redovisas sina finansiella leasingavtal efter dess ekonomiska innebörd i juridisk person. Detta innebär att företaget redovisar leasingavtalet som ett köp. Dock måste dessa transaktioner återläggas i företagets inkomstdeklaration eftersom företaget enbart erhåller skattemässigt avdrag för leasingavgifterna och inte för avskrivningarna på de leasade tillgångarna eller för räntekostnaden.

För att kunna göra detta måste företaget först beräkna den aktuella skulden till leasingbolaget, initialt samt sedan per varje rapporteringstillfälle (bokslutstillfälle). Skulden är lika stor som de återstående leasingbetalningarna diskonterande med leasingavtalets implicita ränta. Om denna inte är känd kan företaget istället använda sin marginella låneränta.

I den händelse att den framräknade skulden till leasingbolaget är lägre än det verkliga värdet på den leasade tillgången ska det lägsta värdet bokföras som anskaffningsutgift. Anskaffningsutgiften bokförs normalt på 1260 Leasade tillgångar och samma belopp bokas upp som en skuld till leasingbolaget i kontoklass 23. (BAS-kontoplanen saknar ett motkonto till leasade tillgångar, men det är viktigt att leasingskulden bokförs på eget konto.)

Om företaget betalar en förhöjd förstagångshyra är detta en amortering av skulden, men måste särredovisas på följande sätt: Kredit bank och debet ett konto i kontoklass 13. BAS saknar konto för förhöjd förstagångshyra avseende aktiverade leasingavtal. Förslagsvis skapas ett konto under 1380, nedan förslås konto 1388 som är ett ledigt konto.

Detta beskrivs bäst genom ett exempel:

Ett företag leasar en lastbil på fem år. Företaget räknar ut att anskaffningsvärdet och den initiala skulden är 1 000 tkr. Dessutom räknar företaget ut att skulden per nästkommande bokslut är 790 tkr. Under året har företaget betalat en förhöjd förstagångshyra på 20 tkr och leasingavgifter med 230 tkr. Företaget skriver av lastbilar över 10 år.

Följande konton kan användas:

1260 Leasade tillgångar,

1269 Ackumulerade avskrivningar leasade tillgångar,

1388 Förhöjd förstagångshyra leasade tillgångar (vårt tillägg),

1920 Plusgiro,

2356 Skuld till leasingbolag (vårt tillägg),

2357 Motkonto förhöjd förstagångshyra (vårt tillägg),

5621 Leasingkostnader kapitaliserade leasingavtal (vårt tillägg),

5622 Återbokning leasingavgifter (vårt tillägg),

7836 Avskrivning på leasade tillgångar samt

8470 Räntekostnader, leasade tillgångar (vårt tillägg).

Löpande bokföring

  1. 1. Uppbokningen av tillgång: debet 1260 1 000 tkr, kredit 2380 1 000 tkr.

  2. Betalning av den förhöjda förstagångshyran, debet 1388 20 tkr, kredit 1930 20 tkr.

  3. Ombokning av den första förhöjda hyran till en initiala amorteringen För att ha kontroll över hur mycket som ska periodiseras över leasingperioden redovisas denna separat. Debet 2356 20 tkr, kredit 1388 20 tkr.

  4. I takt med att leasingbetalningarna görs, totalt under året 230, debiteras dessa på konto 5621 och krediteras konto 1930.

Bokslut

Per balansdagen görs följande bokningar:

  1. Periodisering av den förhöjda förstagångshyran: 4 tkr, debet 5621 4 tkr kredit 1390 4 tkr.

  2. Kostnadsförda leasingavgifterna bokas om till ränta och amortering. Totalt har företaget betalat 230 tkr i leasingavgifter och den beräknade skulden enligt ovan är 790 tkr. Kontot 2380 har innan ombokning sker ett saldo på 980 tkr (1 000 tkr - 20). Mellanskillnaden 980-790 = 190.

  3. Kontot 5622 krediteras med 234 tkr, kontot 2356 debiteras med 190 tkr, kontot 2356 debiteras med 4 tkr samt kontot 8470 debiteras med 40 tkr.

  4. Avskrivningen bokförs 1 000 / 10 = 100, debet konto 7836 100 tkr och kredit konto 1269 100 tkr.

I huvudboken finns följande kontosaldon

1260

1 000 tkr

 

1269

- 100 tkr

 

1388

16 tkr

i årsredovisningen kvittas dessa konto mot 2357

2356

- 790 tkr

 

2357

- 16 tkr

 

5621

234 tkr

i årsredovisningen kvittas detta konto mot 5259

5622

- 234 tkr

 

7836

100 tkr

 

8470

40 tkr

 

Eftersom företaget tillämpar K3 eller RFR 2 måste uppskjuten skatt redovisas. Den temporära skillnaden är 900 avseende tillgångar och 790 avseende skulder. Total temporär skillnad netto uppgår därmed till 110 och den uppskjutna skatten är då 20,6 % på 110 dvs. 22,7 tkr. Denna ska bokas i debet på konto 8940 Uppskjuten skatt och i kredit på konto 2240 Avsättning för uppskjutna skatter.

K3-regler

Ett större företag ska i noten om materiella anläggningstillgångar upplysa om hur stor del av dessa som avser leasade tillgångar, se punkt 20.12.

I företagets redovisnings- och värderingsprinciper ska det framgå att företaget aktiverar finansiella leasingavtal i juridisk person.

K2-regler

Det är inte tillåtet att aktivera finansiella leasingavtal enligt K2 eftersom företaget inte äger tillgången, se punkt 9.2.

K-årsbokslut

Det är inte tillåtet att aktivera finansiella leasingavtal enligt K ÅB eftersom företaget inte äger tillgången, se punkt 8.2.

Se uppslagsordet Finansiell leasing i Rätt Skatt.