Ett koncernkonto innebär lite förenklat att en koncerns mellanhavanden gentemot banken redovisas som ett konto. Respektive företag har dock sitt eget saldo på sin del av bankkontot. Andra vanliga benämningar är cash pool och centralkonto.

På konto 1960 redovisas moderföretagets saldo på det koncernkonto som moderföretaget är ägare till. Detta konto förutsätter således att det är moderföretaget som har mellanhavandet med banken eftersom moderföretaget kontrollerar alla företag som ingår i koncernkontosystemet och då även de säkerheter som koncernen normalt ställer för sina åtaganden. Moderföretaget självt men även de olika koncernföretagen som är anslutna till koncernkontot kan ha tillgångar på koncernkontot eller ha en nettoskuld. Syftet med koncernkontot är just att jämna ut dessa saldon så att koncernen minskar sina finansiella kostnader eftersom det är dyrare att låna upp pengar än vad ett enskilt tillgodohavande på ett bankkonto ger i finansiella intäkter. Ett annat namn på koncernkonton är således också ”samlingskonto” eftersom kontot innehåller bankmedel för en samling företag.

Schematisk beskrivning av hur ett koncernkonto fungerar

När moderföretaget har huvudansvaret för mellanhavandet med banken innebär det att det moderbolaget som inför banken innehar nettot av koncernens samlade bankmedel. I vårt exempel utgår vi från en koncern med ett moderföretag och fem dotterföretag:

Bild 1

Koncernkontot är strukturerat enligt följande:

Bild 2

Redovisning hos huvudkontoinnehavaren

Det framgår av kontraktet med koncernens bank vilket av koncernföretaget som står som ägare för koncernkontot men i de allra flesta fall är det moderföretaget som gör det eftersom moderföretaget har kontroll över såväl innehaven i koncernföretagen som koncernens ställda säkerheter för koncernkontot. I huvudkontoinnehavarens redovisning måste det totala saldot gentemot banken återspegla, i exemplet ovan är det 50. Det innebär att saldot på koncernkontot i moderföretaget måste justeras minst månadsvis för att återspegla rätt saldo gentemot banken och rätt saldo på mellanhavanden gentemot respektive dotterföretag. Ovanstående mellanhavanden på koncernkontot ger följande utgående balans på relevanta konton (vi förutsätter här att moderföretaget genom att använda underkontot har lagt upp ett konto för respektive dotterföretag).

Bild 3

Mellanskillnaden dvs. debetsaldon på 50+300+500 och kreditsaldon på 600+100+300 utgör moderföretagets egna bankkredit på 150.

Följande månad ser utgående kassabehållning enligt följande:

Bild 4

I moderföretaget måste därmed följande justeringar göras av mellanhavandena gentemot dotterföretagen:

Bild 5

En sådan justering ska göras innevarande månad men kan göras som en justering av den totala skillnaden gentemot föregående månad. Eftersom de olika transaktionerna är affärshändelser i respektive dotterföretag finns inget krav att justera moderföretagets samlade saldo utan det är tillräckligt att moderföretaget har som rutin att utgående saldo justeras så att utgående balans återspeglar det rätta saldot gentemot banken.

Klassificering i balansräkningen

Varken enligt K2 eller K3 sker någon särredovisning av innestående medel/skuld på koncernkontot utan dessa ingår antingen i Fordringar på koncernföretag eller Skulder till koncernföretag. Om det enbart finns ett mellanhavande med moderföretaget på dessa konton kan det vara lämpligt att rubricera om raden i årsredovisningen.

Om posterna innehåller mellanhavanden med moderföretaget och även andra koncernföretag och mellanhavandet med just moderföretaget till följd av koncernkontot är väsentligt träder upplysningsplikten om väsentliga delposter i 3 kap. 4 § ÅRL och upplysning om delposten ska lämnas i not.

K3-regler

Större företag ska i sin årsredovisning infoga en kassaflödesanalys. Dessutom ska samtliga moderföretag som upprättar en koncernredovisning också inkludera en kassaflödesanalys. Denna avslutas med en avstämning av hur likvida medel förändrats under året. De koncernföretag som ingår i ett koncernkontosystem har ju endast ett mellanhavande gentemot moderföretaget. En kassaflödesanalys slutar därmed som huvudregel med noll. I punkt 7.21 finns ett undantag i juridisk person som innebär att likvida medel kan utgöras av koncernföretagets positiva saldo på koncernkonto. Detta påverkar inte klassificeringen av medlen i balansräkningen.

K2-regler

Företag kan i sin årsredovisning frivilligt inkludera en kassaflödesanalys. Denna avslutas med en avstämning av hur likvida medel förändrats under året. De koncernföretag som ingår i ett koncernkontosystem har ju endast ett mellanhavande gentemot moderföretaget. En kassaflödesanalys slutar därmed som huvudregel med noll. Enligt punkt 21.5 får företagets andel av medel på koncernkonto anses som likvida medel. Detta påverkar inte klassificeringen av medlen i balansräkningen.