Materiell anläggningstillgång, anskaffningsvärde

Materiella anläggningstillgångar ska enligt 4 kap. 3 § ÅRL tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4 § (avskrivning), 5 § (nedskrivning), 6 § (uppskrivning) och 12 § (bestämd mängd och fast värde).

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska enligt 4 kap. 3 § ÅRL räknas in, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, ska en upplysning om detta lämnas av större företag i en not. Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

Materiella anläggningstillgångar som omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för företaget, får enligt 4 kap. 12 § ÅRL tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt.

Löpande bokföring

Anskaffningsvärdet kan bokas på ett huvudkonto, exempelvis 1110 Byggnader, eller på ett underkonto, exempelvis 1111 Byggnader på egen mark. Om anskaffningen av tillgången tar längre tid kan konto 1180 Pågående nyanläggningar och förskott för byggnader och mark eller konto 1280 Pågående nyanläggningar och förskott för maskiner och inventarier användas. När tillgången är färdigställs flyttas det totala anskaffningsvärdet till ett konto som beskriver innehållet, exempelvis konto 1110 Byggnader, och tillgången börjar skrivas av.

K3-regler

Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska enligt punkt 17.4 tillgångens anskaffningsvärde fördelas på dessa.

Har en tillgång delats upp i komponenter, materiell anläggningstillgång, avskrivning, ska enligt punkt 17.5 utgifter för utbyte av en sådan komponent räknas in i tillgångens redovisade värde. Detta gäller även för tillkommande nya komponenter. Har en tillgång inte delats upp i komponenter ska tillkommande utgifter som är väsentliga räknas in i tillgångens redovisade värde, om kriterierna för att redovisa en tillgång enligt punkt 2.18 är uppfyllda enligt punkt 17.5 A. Utgifter för pantbrev får räknas in i anskaffningsvädet, se kommentaren till punkt 17.7.

Enligt punkt 17.6 ska indirekta tillverkningskostnader som utgör mer än en oväsentlig del av den sammanlagda utgiften för tillverkningen eller uppgår till mer än ett obetydligt belopp för företaget räknas in i anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång.

Det belopp som företaget gjort avsättning för avseende beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling eller återställande av plats ska enligt punkt 17.7 räknas in i anskaffningsvärdet. I juridisk person behöver dock inte enligt punkt 17.26 dessa utgifter räknas in i anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång.

Senareläggs en betalning, och är den ekonomiska innebörden av överenskommelsen att köparen erhåller en finansiering, är anskaffningsvärdet enligt punkt 17.8 nuvärdet av alla framtida betalningar. Vid beräkningen av nuvärdet ska diskonteringsräntan enligt punkt 23.4 användas.

Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång som förvärvats genom testamente eller gåva är enligt punkt 17.9 tillgångens verkliga värde. I juridisk person får dock enligt punkt 17.25 ett sådant anskaffningsvärde bestämmas till det värde som används vid beskattningen.

Ett offentligt bidrag som härför sig till förvärv av anläggningstillgång ska enligt punkt 24.5 minska tillgångens anskaffningsvärde eller redovisas som en förutbetald intäkt.

Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång som förvärvats genom byte ska enligt punkt 17.10, om transaktionen har kommersiell innebörd, bestämmas till verkligt värde på den tillgång som erhållits, justerat för eventuella överförda likvida medel. Kan verkligt värde på det som erhållits inte bestämmas på ett tillförlitligt sätt ska anskaffningsvärdet bestämmas till verkligt värde på det som lämnats, justerat för eventuella överförda likvida medel. Kan verkligt värde på varken det som erhållits eller lämnats bestämmas på ett tillförlitligt sätt, eller om transaktionen saknar kommersiell innebörd, ska anskaffningsvärdet bestämmas till det redovisade värdet på det som lämnats, justerat för eventuella överförda likvida medel.

K2-regler

När en tillgång betalas med likvida medel är utgångspunkten vid beräkningen av anskaffningsvärdet enligt punkt 9.8 det inköpspris som anges i en faktura, ett avtal eller liknande handling.

Endast belopp som ges ut för företagets räkning ska enligt punkt 9.9 ingå i anskaffningsvärdet. Belopp som ges ut för någon annans räkning, t.ex. moms, ska inte räknas in i anskaffningsvärdet.

Vid beräkning av anskaffningsvärdet för en tillgång som anskaffas med försäkringsersättning är utgångspunkten enligt punkt 9.10 det belopp som anges i punkterna 9.8 (betalning med likvida medel) och 9.9 (endast belopp som ges ut för företagets räkning) samt 2.7 och 2.8 (redovisning av byten av tillgångar).

Förvärv genom testamente och gåva framgår av punkt 9.11. Förvärv genom tillskott eller insättning framgår av punkt 9.13. Förvärv genom offentliga stöd framgår av punkterna 9.14 och 9.15. Förvärv genom bidrag framgår av punkterna 9.17 (stiftelser) och 9.19 (ideella föreningar).

Värdet av en delpost i posten Materiella anläggningstillgångar, som enligt 4 kap. 12 § ÅRL får tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde, anses inte variera väsentligt om delpostens värde kan antas ligga i intervallet plus/minus 20 procent av det redovisade värdet, se punkt 10.8.

Sådana utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet enligt 4 kap. 3 § ÅRL andra stycket och som enligt punkt 10.9 ska räknas in i anskaffningsvärdet för en immateriell och materiell anläggningstillgång, kan vara utgifter för

frakt
tull och import
lagfart
installation
konsulttjänster.

Avdrag ska göras för varurabatter, bonus och andra liknande prisavdrag. Beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling eller återställande av plats ska inte räknas in i anskaffningsvärdet för en förvärvad anläggningstillgång. Vid förvärv i utländsk valuta ska valutakursen vid tidpunkten då transaktionen bokfördes användas vid fastställande av anskaffningsvärdet.

Utgifter för pantbrev som avser en förvärvad materiell anläggningstillgång får enligt punkt 10.10 räknas in i anskaffningsvärdet för tillgången.

Fördelning mellan byggnad och mark

Anskaffningsvärdet för en fastighet som vid förvärvet består av både byggnad och mark, ska enligt punkt 10.11 normalt fördelas på byggnad och mark enligt taxeringsvärdets fördelning. Ingår i anskaffningsvärdet sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken, ska den del av anskaffningsvärdet som avser dessa räknas bort före fördelningen mellan byggnad och mark. För fastigheter som saknar taxeringsvärde fördelas anskaffningsvärdet enligt annan skälig grund.

Tidigare leasad materiell anläggningstillgång

Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång som tidigare leasats utgörs enligt punkt 10.12 av

leasetagarens utgift för att lösa tillgången, och
de på lösendagen kvarvarande leasingavgifter som redovisats som en tillgång i balansräkningen.

Egentillverkad materiell anläggningstillgång

I anskaffningsvärdet för en egentillverkad materiell anläggningstillgång ska enligt punkt 10.13 följande direkta utgifter räknas in:

inköpspriset för material,
utgifter för lön till och arbetsgivaravgifter för anställda och utgifter för inhyrd personal som arbetar med att tillverka tillgången,
utgifter för legoarbeten och underentreprenörer, och
sådana utgifter och avdrag som anges i punkt 10.9, dvs. frakt, tull och import, lagfart, installation samt konsulttjänster.

Ett företag får räkna in andra direkta utgifter i anskaffningsvärdet med undantag av utgifter enligt punkt 10.15 (se nedan).

Utgifter för pantbrev som avser en egentillverkad materiell anläggningstillgång får enligt punkt 10.14 räknas in i anskaffningsvärdet för tillgången.

I anskaffningsvärdet för en egentillverkad materiell anläggningstillgång får enligt punkt 10.15 inte räknas in utgifter för

ränta,
förkastade alternativ,
administration,
nedmontering, bortforsling och återställning,
forskning, eller
annan utveckling än sådan som avser produktion av ritningar eller liknande vilka är avsedda att utan vidare bearbetning kunna ligga till grund för tillverkning av tillgången.

De av årets utgifter som är hänförliga till egentillverkning av materiella anläggningstillgångar ska enligt punkt 10.16 bruttoredovisas i resultaträkningen. I praktiken bokförs normalt utgifterna löpande i respektive post i resultaträkningen (Råvaror och förnödenheter, Personalkostnader etc.). Vid bokslutet sker aktiveringen genom en kreditering av resultaträkningsposten Aktiverat arbete för egen räkning.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Enligt K ÅB kapitel 8 och 9 gäller samma bestämmelser som enligt K2 ovan.