FOLKSAM

Principer för aktieägarengagemang

(2019-06-05)

Inledning

Vi vill ha en bred exponering mot den svenska och globala aktiemarknaden. Syftet är att genom att ha en god riskspridning i portföljen fånga den avkastning som aktiemarknaden ger över tiden. [1] Våra etiska placeringskriterier sätter de yttre ramarna för hur vi kan investera. Därför investerar vi inte i vissa branscher, som till exempel tobaksbranschen eller i bolag som producerar eller säljer massförstörelsevapen. [2] Vi granskar regelbundet våra portföljer för att säkerställa att vi inte har innehav som bryter mot våra etiska placeringskriterier.

Bolagen vi investerar i har verksamhet över hela världen. Eftersom vi vill få en bred exponering mot aktiemarknaden i sig är det mindre relevant för oss att granska alla de enskilda bolagens strategier. I vissa fall är det emellertid relevant för oss att studera strategin närmare, genom investerarinitiativ i särskilda frågor och mot utvalda branscher. Initiativen driver vi antingen själva eller tillsammans med andra investerare, och dessa kan till exempel rikta sig mot ett antal bolag i en specifik bransch.

Långsiktig investerare och aktiv ägare

Som långsiktig investerare tror vi på välskötta bolag som inkorporerar hållbarhet i sin affärsmodell. Vi har därför en viktig roll som ägare att bidra till att bolagen utvecklas i en mer hållbar riktning. Det är en roll vi tar på stort allvar, och därför går aktivt ägande hand i hand med hur vi väljer att investera.

Traditionellt har hållbarhet, och hållbarhetsrisker, inte betraktats som finansiella frågor. Vi håller inte med. Vi är övertygade om att hållbarhet, och hållbarhetsrisker såväl som hållbarhetsmöjligheter, påverkar bolagets långsiktiga möjligheter och värdeutveckling. Vi har tillgång till olika verktyg för att analysera såväl enskilda bolag som hela portföljer. Analyserna kan vi göra både ur ett traditionellt finansiellt perspektiv (till exempel genom att analysera relevanta nyckeltal), men också ur ett hållbarhetsperspektiv (till exempel genom att analysera hur bolagen påverkar miljön, eller hur bolagen arbetar med sociala frågor). Vi använder oss även av rådgivare i analysen.

Vi följer regelbundet portföljbolagen och övervakar eventuella incidenter. En incident kan till exempel vara misstankar om överträdelser av lagar och regler, eller att anställda eller miljön far illa. Om vi får kännedom om en misstänkt incident analyserar vi fallet och – om misstanken bedöms välgrundad och/eller allvarlig – inleder vi en dialog med bolaget. Dialogen syftar bland annat till att få klarhet i vad som inträffat och vilka förbättringar bolaget bör genomföra.

Bolagsstyrning och samarbeten – hur vi arbetar som ägare

Vi utövar bolagsstyrning på olika sätt. Möjligheterna och metoderna skiljer sig åt beroende på om investeringen gjorts direkt eller genom fonder. Vissa av våra portföljer lämpar sig inte för direktinvesteringar, mycket på grund av storleken på det förvaltade kapitalet. I dessa fall investerar vi genom fonder. När vi investerat genom fonder har vi mindre möjligheter att utöva bolagsstyrning, eftersom vi till exempel inte kan rösta på bolagsstämmor och liknande. Där blir vår roll i stället att följa upp hur fondförvaltaren har arbetat med frågorna.

När vi är direktägare har vi större möjligheter – och ansvar – att utöva bolagsstyrning. Då kan vår bolagsstyrning påverkas av till exempel vilka risker vi identifierat och vår ägarandel i bolaget. Gemensamt för samtliga bolag, såväl svenska som utländska, är att vi anser att det är viktigt att delta vid bolagsstämmor. [3] Vi tar hjälp av rådgivare för att analysera de förslag och ärenden som behandlas på bolagsstämman. När vår ägarandel så motiverar deltar vi även i valberedningens arbete. Om vi har identifierat ett särskilt viktigt förbättringsområde kan vi, ensamma eller tillsammans med andra, även lägga förslag på bolagsstämman. På svenska bolagsstämmor ställer vi även en fråga rörande hållbarhet till bolagets verkställande direktör. [4]

De svenska bolagen har vi som mål att träffa minst en gång vartannat år (utöver bolagsstämman). Detta på grund av vår ägarandel som ofta är större i svenska bolag jämfört med de utländska, men också på vår ställning i marknaden. För utländska bolag har vi dialog vid incidenter eller om det i övrigt finns skäl för det. Ofta har vi kontakt med någon i bolagens koncernledning eller styrelse, eller andra relevanta befattningshavare.

Vi ser det som en fördel att samarbeta med andra aktieägare – både i långsiktiga samarbeten och vid enskilda tillfällen. För bolagsstyrningen är det ofta en fördel att samarbeta med andra ägare för att på så sätt få ett ökat stöd för vår uppfattning. Olika exempel på investerarsamarbeten vi deltar i finns på hemsidan folksam.se och i vår årliga rapportering. Vid behov har vi naturligtvis även diskussioner med andra relevanta intressenter till portföljbolagen, såsom organisationer, leverantörer och myndigheter.

Vi kommunicerar även med våra intressenter – främst våra kunder. Vi engagerar oss i det som är viktigt för våra kunder, och vi genomför därför kundundersökningar för att ta del av deras synpunkter.

Intressekonflikter

Inom ramen för vårt aktieägarengagemang kan det uppkomma faktiska och potentiella intressekonflikter. Vi har interna regelverk som styr hur vi agerar vid intressekonflikter, och vi genomför intressekonfliktsanalyser i enlighet med regelverken eller om särskilda skäl föranleder det. En logg förs över alla identifierade möjliga intressekonflikter, och vi följer årligen upp hur dessa har hanterats.

  • [1]

    Mer information om vår aktieinvesteringsstrategi finns på folksam.se.

  • [2]

    Mer om våra kriterier kan man läsa på folksam.se.

  • [3]

    När det gäller innehav i utländska bolag deltar vi huvudsakligen genom att förtidsrösta elektroniskt.

  • [4]

    Samtliga frågor och svar publiceras i vår bolagsstämmorapport, som återfinns på vår hemsida folksam.se.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%