Innehåll

Aktiemarknadsnämndens uttalande 1999:16

(1999-09-13)

Fråga om en budgivare vid ett offentligt erbjudande om aktieförvärv är skyldig att erlägga räntekompensation i budet om föraffärer genomförts (Linde)

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 9 september 1999 en framställning från Deutsche Bank, Alfred Berg Fondkommission AB och Advokatfirman Hammarskiöld & Co på uppdrag av Linde AG (Linde). Nämnden har inhämtat visst material i ärendet från AGA AB.

Bakgrund

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som är hämtad ur Lindes framställning till nämnden.

Den 15 augusti 1999 ingick Linde avtal med Gas Vision AG, AB Industrivärden, Svenska Handelsbankens pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens pensionskassa, Svenska Handelsbankens personalstiftelse respektive Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse om förvärv av deras aktier i AGA för SEK 141 per aktie. Köpeskilling erlades den 24 augusti 1999.

Den 16 augusti 1999 offentliggjorde Linde ett beslut att lämna ett offentligt erbjudande till aktieägarna i AGA att överlåta sina A- respektive B-aktier till Linde mot en köpeskilling om SEK 141 per aktie. Enligt det offentliga erbjudandet beräknas likvid kunna erläggas i slutet av oktober 1999. Erbjudandet är enbart villkorat av att förvärvet godkänns av berörda konkurrensmyndigheter.

Linde hemställer att Aktiemarknadsnämnden skall uttala sig om huruvida punkt II.7 i Näringslivets Börskommittés rekommendation (1999) rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv skall tolkas på så sätt att Linde är skyldigt att erbjuda räntekompensation i Lindes offentliga erbjudande till aktieägarna i AGA i anledning av de föraffärer som skett med vissa aktieägare i AGA.

Linde anser att punkt II.7 i NBKs rekommendation och kommentaren till denna inte ger vid handen att någon skyldighet att utge räntekompensation föreligger. Linde anser att olika praktiska svårigheter vid beräkning av räntekompensation utgör ytterligare skäl för att räntekompensation inte skall utgå.

Linde har erhållit bekräftelse från den engelska advokatbyrån Slaughter and May och the Takeover Panel i London att den som lämnar ett offentligt erbjudande inte har någon skyldighet att erbjuda någonting utöver det högsta pris som erlagts under den relevanta perioden före det offentliga erbjudandet enligt City Code, trots att de aktieägare som accepterar erbjudandet kommer att erhålla betalning senare än de aktieägare som sålde sina aktier före det att erbjudandet offentliggjordes. Således föreligger inte någon skyldighet att erbjuda räntekompensation enligt City Code. Enligt Lindes uppfattning är detta ett starkt argument för att även tolka punkt II.7 i NBKs rekommendation på detta sätt.

Linde har vid förfrågningar om hur situationen förhåller sig på andra viktiga marknader i Europa erhållit uppgiften att det på dessa marknader inte föreligger någon skyldighet att utge räntekompensation i situationer som här är för handen.

Det är enligt Lindes uppfattning viktigt att Sverige har samma regler som andra europeiska marknader och det är därför angeläget att nämnden klargör att det inte finns någon skyldighet att utge räntekompensation i fall som detta.

Enligt Lindes uppfattning kan det inte anses finnas någon etablerad svensk marknadspraxis avseende frågan om räntekompensation. Linde känner till ett mindre antal offentliga erbjudanden där räntekompensation har erbjudits. Linde känner vidare till ett mindre antal offentliga erbjudanden där räntekompensation inte har erbjudits trots att aktieägare har sålt och fått betalt före erbjudandet. Linde påpekar att det är svårt att fastställa i hur många fall räntekompensation inte har givits eftersom likvidtidpunkten avseende föraffärerna normalt sett inte offentliggörs.

Om Aktiemarknadsnämnden är av uppfattningen att räntekompensation skall utgå, hemställer Linde att nämnden skall uttala sig om vilken räntesats som skall tillämpas vid räntekompensationens beräkning samt från vilken tidpunkt ränta skall utgå.

Överväganden

I punkt II.7 i Näringslivets Börskommittés rekommendation från år 1999 rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv anges att, om köparen inom kortare tid än sex månader innan ett erbjudande offentliggjorts har förvärvat aktier i målbolaget på annat sätt än genom ett tidigare offentligt erbjudande, villkoren i erbjudandet inte får vara mindre förmånliga än de som gällde för det tidigare förvärvet. Vidare gäller enligt punkt II.8 att, om köparen sedan ett erbjudande offentliggjorts förvärvar aktier i målbolaget enligt villkor som för överlåtaren är förmånligare än erbjudandet, detta skall höjas i motsvarande mån. Slutligen föreskrivs i punkt II.9 att köparen inte under en tid av nio månader från det att redovisning av vederlaget enligt erbjudandet har påbörjats får förvärva aktier i målbolaget enligt villkor som för överlåtaren är förmånligare än erbjudandet utan att utge kompenserande vederlag till dem som har accepterat budet.

Det kan finnas visst utrymme för uppfattningen att man vid en sådan jämförelse mellan villkoren för förvärv som sker före, under eller efter erbjudandet som i enlighet härmed är förutsatt alltid bör beakta räntefrågan på det sättet att räntekompensation måste utgå, för att ett förvärv till samma kontantpris som ett tidigare förvärv skall anses utgöra ett vederlag identiskt med det tidigare. Praxis är också, såvitt nämnden känner till, att i den mån en budgivare efter det att erbjudandet har offentliggjorts förvärvar aktier i målbolaget över börsen, ett ränteavdrag brukar göras i förhållande till dagen för redovisning av vederlaget enligt erbjudandet.

Mot detta kan anföras att det i enlighet med allmänna principer inte är någon självklarhet att en säljare skall få tillgodoräkna sig ränta även för den tid då han fortfarande har sin tillgång i behåll och på olika sätt har möjlighet att utnyttja denna.

Rekommendationstexten kan inte läsas på det sättet att frågan om räntekompensation i fall som nu avses skall anses reglerad genom rekommendationen. Snarare ger rekommendationen och kommentarerna till denna underlag för uppfattningen att avsikten har varit att lämna frågan öppen, med följd att räntekompensation får men inte behöver utgå när budgivaren förvärvar aktier i målbolaget vid olika tidpunkter.

Vid nu angivna förhållanden står det enligt Aktiemarknadsnämndens mening inte i strid med rekommendationen att ej utge räntekompensation i ett fall av det slag som nu har underställts nämnden. Praxis i denna fråga varierar i Sverige och en underlåten räntekompensation kan därför inte heller av hänsyn till vad som är allmänt brukligt i likartade fall betraktas som stridande mot god sed på aktiemarknaden. Ett konsekvent fasthållande vid principen att räntefaktorn alltid skall beaktas vid jämförelse mellan förvärv som sker vid olika tidpunkter skulle för övrigt kunna ge upphov till vissa praktiska svårigheter.

På grund av det anförda anser nämnden inte att det offentliga erbjudande som Linde avser att lämna från synpunkten av god sed på aktiemarknaden måste innefatta räntekompensation.

Aktiemarknadsnämnden saknar därmed anledning att gå in på Lindes andra fråga om vilken räntesats som skall tillämpas vid räntekompensationens beräkning och från vilken tidpunkt ränta skall utgå.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%