Aktiemarknadsnämndens uttalande 2002:31

(2002-12-05)

Fråga om undantag från budplikt vid företagsrekonstruktion (Telenor – Utfors; omprövning av 2002:30)

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 21 november 2002 en framställning från Linklaters Advokatbyrå som ombud för Telenor Business Solutions Holding AS angående undantag från budplikt. Sedan nämnden den 29 november 2002 meddelat beslut med anledning av framställningen, återkom sökanden den 1 december 2002 med en begäran om omprövning av nämndens beslut.

Bakgrund

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse.

Utfors AB, som är ett svenskt aktiemarknadsbolag, har under viss tid befunnit sig i finansiell kris. På grund härav har Utfors jämte två av dess dotterbolag inlett ett rekonstruktionsförfarande enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Stockholms tingsrätt har genom beslut den 22 november 2002 fastställt ett av rekonstruktören tillstyrkt ackordsförslag och rekonstruktionen fortsätter. Avsikten med rekonstruktionen är att ett offentligt ackord skall fastställas, vilket skulle innebära att Utfors och dotterbolagens oprioriterade borgenärer erhåller ersättning om 25 procent av sina respektive fordringar. En förutsättning för att det offentliga ackordet skall kunna finansieras är att en extern investerare tillskjuter kapital till Utfors. Vidare är Utfors i behov av kortfristig finansiering av den löpande verksamheten.

Följande bakgrundsinformation framgår av en den 20 november 2002 utfärdad kallelse till extra bolagsstämma i Utfors, att avhållas den 18 december 2002:

”Bolagets finansiella ställning har under sommaren och hösten blivit alltmer ansträngd. Bolagets situation accentuerades ytterligare då Bolaget inte längre uppfyllde villkoren i Bolagets låneavtal med bankkonsortiet vilket resulterade i att Bolaget inte längre hade tillgång till finansiering under låneavtalet. För att lösa den allvarliga situationen som därmed uppkom fattade Utfors styrelse och ledning beslut om att ansöka om företagsrekonstruktion. Detta ansågs vara den bästa lösningen för att på bästa sätt bevara värdet i Utfors för alla inblandade parter inklusive aktieägare, långivare, kunder, leverantörer och personal. Under företagsrekonstruktionen har Bolaget och vissa aktieägare arbetat tillsammans med rekonstruktören för att finna en lösning på Bolagets finansiella problem och därigenom kunna säkerställa fortsatt drift av Bolagets verksamhet samtidigt som man tillgodosåg Bolagets aktieägares och långivares intressen. Styrelsen och rekonstruktören var eniga om att en sådan lösning förutsatte att man fann en industriell partner med långsiktigt intresse som kunde fortsätta drift och utveckling av Bolagets verksamhet. Efter intensiva förhandlingar träffades den 18 november 2002 avtal mellan, bl.a. Bolaget, Telenor, bankkonsortiet, rekonstruktören och aktieägare representerande ca 34 procent av aktier och röster i Bolaget avseende Telenors investering i Bolaget och en finansiell rekonstruktion av Bolaget.”

Telenor Business Solutions Holding AS (”Telenor”) har förklarat sig villigt att, direkt eller genom svenskt dotterbolag, genom kontant betalning, kvittning av fordran eller tillskott av apportegendom, tillskjuta kapital i den utsträckning som är nödvändig för att finansiera det offentliga ackordet samt Utfors löpande verksamhet fram till dess transaktionen har slutförts. Telenor, Utfors, Utfors prioriterade borgenärer och vissa större aktieägare i Utfors undertecknade den 18 november 2002 det avtal som nämns i ovanstående utdrag ur bolagstämmokallelsen (”Avtalet”). Avtalet reglerar en lösning som i sina huvuddrag offentliggjordes genom ett pressmeddelande den 18 november 2002. Utfors styrelse har undersökt olika alternativ för att ta bolaget ur den nuvarande situationen och därvid dragit slutsatsen att den nu avtalade lösningen med Telenor är det bästa alternativet för Utfors, dess långivare och aktieägare.

Avtalet innebär bl.a. att Telenor kommer att teckna sig i en nyemission mot tillskott av apportegendom för aktier motsvarande 90 procent av det totala antalet aktier och röster i Utfors efter nyemissionen. Vidare skall Telenor genom teckning i två emissioner av konvertibla skuldebrev ges rätt att genom konvertering förvärva aktier motsvarande ytterligare ca 7 procent av det totala antalet aktier och röster i Utfors med beaktande av latent utspädning. Inom ramen för den ena konvertibelemissionen kommer Telenor att tillskjuta samtliga aktier i ett av dess rörelsedrivande dotterbolag till Utfors och därigenom erhålla rätt till konvertering av lånebelopp till aktier motsvarande omkring ytterligare 5 procent av aktierna och rösterna i bolaget. De närmare villkoren för denna konvertibelemission kommer att fastställas på grundval av en utomstående, oberoende värdering av Utfors och apportegendomen. Den andra konvertibelemissionen kommer att ske mot tillskott av apportegendom och berättiga Telenor till konvertering av lånebelopp till aktier motsvarande ytterligare 2 procent av aktierna och rösterna i bolaget.

Telenor kommer även att bevilja Utfors ett kortfristigt lån för att säkra driften av den löpande verksamheten till dess att transaktionen genomförts.

De ovan beskrivna transaktionerna är bl.a. villkorade av att Telenor och dess dotterbolag beviljas undantag från den budplikt som enligt NBKs rekommendation om offentligt erbjudande på aktiemarknaden uppkommer till följd av transaktionerna.

Om inte villkoren för transaktionerna uppfylls har Telenor enligt Avtalet rätt och på vissa villkor skyldighet att i stället förvärva aktierna eller tillgångarna i vissa av Utfors dotterbolag genom pantrealisation eller försäljning i konkurs.

Nämndens tidigare ställningstagande

Mot hänvisning till att de övervägda förvärven av aktier angavs utgöra erforderliga led i en rekonstruktion av ett bolag med betydande ekonomiska svårigheter hemställde Telenor i sin tidigare framställning till Aktiemarknadsnämnden om undantag från budplikt för Telenors direkta eller indirekta förvärv av 1) 90 procent av aktierna och rösterna i Utfors genom nyteckning, 2) omkring 5 procent av aktierna och rösterna i Utfors genom konvertering av konvertibla skuldebrev, samt 3) 2 procent av aktierna och rösterna i Utfors genom konvertering av konvertibla skuldebrev.

Som skäl för framställningen åberopade Telenor att Telenor samtyckt till en lösning som innebär att Utfors aktieägare kvarstår som en minoritet under en övergångsperiod, att vid ett offentligt erbjudande enligt reglerna om budplikt Telenors ägande i Utfors skulle kunna komma att överskrida 90 procent av aktierna och rösterna, vilket skulle möjliggöra för såväl Telenor som för minoritetsaktieägare att omedelbart påkalla tvångsinlösen, och att i ett sådant scenario Utfors nuvarande aktieägare skulle gå miste om Utfors framtida värdeutveckling.

Aktiemarknadsnämnden anförde i AMN 2002:30 bl.a. följande.

En förutsättning för att dispens skall kunna beviljas med hänvisning till exempelvis en ekonomisk krissituation är enligt nämndens mening att inte andra skäl med tillräcklig styrka talar emot dispens. Ett sådant skäl kan vara att investeraren i fråga skulle komma att uppnå en så hög ägarandel i bolaget att kvarvarande ägare berövas många av sina aktiebolagsrättsliga minoritetsrättigheter. Gränsen för utövande av flertalet sådana rättigheter går vid ett innehav om minst en tiondel av aktierna i bolaget. Detta talar för att undantag från budplikten normalt inte bör beviljas för förvärv som resulterar i en ägarandel överstigande 90 procent av totalantalet aktier i bolaget. I ett aktiemarknadsbolag medför emellertid spridningen av aktierna att de aktuella minoritetsrättigheterna i praktiken bortfaller redan vid en lägre ägarandel än 90 procent. I konsekvens härmed uppställde Aktiemarknadsnämnden i AMN 2002:12 vid beslut om undantag från budplikten vid förvärv av aktier representerande totalt ca 85 procent av kapital och röster det villkoret att ägaren fullföljde en i framställningen redovisad plan för att inom viss tid nedbringa andelen till en lägre nivå. Jfr även AMN 2002:29.

Enligt nämndens mening bör inte det förhållandet att minoritetsaktieägarna, om förvärvaren är ett svenskt aktiebolag och uppnår mer än 90 procent av aktierna och rösterna, enligt aktiebolagslagen har möjlighet att begära att få aktierna inlösta anses utgöra ett godtagbart substitut för ett offentligt erbjudande. En begäran om inlösen är nämligen förenad med vissa komplikationer och innebär inte utan vidare att minoritetsaktieägarna får den information som följer av ett offentligt erbjudande.

I det aktuella fallet skulle Telenor komma att förvärva aktier i Utfors under sådana omständigheter som enligt rekommendationen normalt skall kunna läggas till grund för dispens från budplikten. Med hänsyn till att ägarandelen initialt skulle komma att uppgå till 90 procent anser nämnden emellertid att en sådan dispens i princip inte bör beviljas med mindre än att denna andel är avsedd att inom viss angiven tid minskas till en lägre nivå. Telenors avsikt är tvärtom att öka ägarandelen ytterligare. Till detta kommer att några skäl som skulle göra ett undantag från budplikten särskilt angeläget inte har lagts fram. Ingenting skulle nämligen hindra Telenor från att förbinda sig att för viss tid avstå från att använda tvångsinlösenrätten, för det fall bolaget efter ett offentligt erbjudande skulle uppnå en andel som överstiger 90 procent av antalet aktier och röster. Det i framställningen som undantagsskäl angivna intresset för vissa aktieägare att ta del i Utfors framtida värdeutveckling kan ju då tillgodoses genom att dessa avstår från att acceptera budet och från att själva begära tvångsinlösen av sina aktier.

Under sådana förhållanden fann nämnden att Telenors framställning inte kunde bifallas.

Framställningen om omprövning

Telenor har begärt omprövning av nämndens beslut såvitt avser Telenors planerade förvärv av 90 procent av aktierna och rösterna i Utfors genom nyteckning i samband med apportemission. I ärendet har hållits en muntlig överläggning varvid den av Stockholms tingsrätt utsedde rekonstruktören i Utfors advokaten Mats Emthén samt företrädare för Telenor och Utfors och för de två största aktieägarna i Utfors har varit närvarande.

I sin begäran om omprövning har Telenor anfört bl.a. följande.

Telenors investering i Utfors regleras i ett ramavtal samt ett antal underavtal. Parterna till avtalen är Telenor, Utfors, Utfors rekonstruktör advokaten Mats Emthén, det bankkonsortium som har säkerhet i samtliga tillgångar i Utforskoncernen (”Bankerna”) samt större aktieägare i Utfors (däribland Litorina Kapital och Norsk Vekst). Avtalen undertecknades den 18 november 2002 och är bindande för parterna.

Parterna har i olika omgångar och olika konstellationer förhandlat i omkring fyra månader för att finna en lösning som tillgodoser Telenors och Bankernas samt, i den mån utrymme funnits, Utfors oprioriterade borgenärers och aktieägares intressen. Bankernas principiella utgångspunkt har därvid varit att oprioriterade borgenärer och aktieägare – i nämnd ordning – endast skall erhålla ersättning i den mån ett överskott föreligger efter att Bankerna fått full betalning för sina fordringar om 765 milj. kr. Det belopp som Telenor ansett sig kunna erbjuda understiger väsentligt Bankernas fordringar, vilket har medfört stora svårigheter att nå konsensus rörande en fördelning av Telenors finansiella åtagande mellan Bankerna, de oprioriterade borgenärerna och Utfors aktieägare. Efter utdragna och svåra förhandlingar har Bankerna således gjort betydande eftergifter i såväl ekonomiskt som principiellt hänseende till förmån för aktieägarna. Vidare innebär lösningen att Telenor, i syfte att tillgodose såväl Bankerna som de oprioriterade borgenärerna och Utfors aktieägare, betalar mer än det skulle ha kostat att förvärva Utfors hela verksamhet i en konkurs eller genom pantrealisation, eller vad Telenor får betala enligt endera av de alternativa förvärvsstrukturerna, som blir aktuella om villkoren för transaktionen inte uppfylls. Den lösning som har avtalats är under föreliggande omständigheter extremt förmånlig för Utfors aktieägare.

Den transaktionsstruktur som avtalats är komplicerad och innehåller – utöver flera moment av intresseavvägningar – en rad osäkerhetsmoment, såsom utgången av ackordsförhandlingarna, godkännande av Utfors bolagsstämma samt erhållande av dispens från budplikt. Dessa osäkerhetsmoment, vilka i stor utsträckning är föranledda av att parterna strävat efter att tillgodose och balansera Bankernas, aktieägarnas och de oprioriterade borgenärernas samt Telenors intressen, utgör villkor för transaktionens genomförande.

För att säkerställa främst Bankernas men även Telenors målsättning att genomföra en transaktion även om något av villkoren för huvudtransaktionen inte skulle uppfyllas innehåller avtalen en särskild reglering för att tillgodose denna målsättning. Denna reglering innebär att Bankerna skall realisera sin panträtt i aktierna i Utfors dotterbolag, vilka utgör de enda tillgångarna av betydelse i Utfors, varefter Telenor antingen förvärvar aktierna i dotterbolagen eller Bankernas fordringar och säkerheter gentemot dotterbolagen, vilka i sistnämnda fall sätts i konkurs. Utfors förlorar med denna alternativlösning dels sin rörelse, dels den nödvändiga ackordsfinansiering som Telenor skulle ha tillhandahållit inom ramen för transaktionen, varvid konkurs eller annan upplösning av bolaget utan ersättning till aktieägarna blir oundviklig.

En direkt och omedelbar konsekvens av att Telenor och dess dotterbolag inte erhåller undantag från budplikt är således att Utfors aktieägares aktier blir värdelösa och att ingen utdelning utgår till aktieägarna vid Utfors upplösning.

De kommersiella överväganden som ligger till grund för att parterna avtalat att erhållande av dispens från budplikt skall utgöra ett villkor för transaktionens genomförande innefattar bland annat det faktum att parterna är ense om att Utforsaktien är kraftigt övervärderad av marknaden. Vidare är en kommersiell förutsättning för att Telenor skall acceptera att endast förvärva 90 procent av aktierna i Utfors – till ett högre pris än det som skulle ha betalats för Utfors hela verksamhet vid en omedelbar konkurs- eller pantrealisationslösning – att ingen skyldighet att omedelbart lämna ett offentligt erbjudande eller inlösensituation enligt 14 kap. 31 § aktiebolagslagen (1975:1385) avseende minoritetsaktierna uppstår. Det är även från Bankernas perspektiv oacceptabelt att aktieägarna omedelbart erbjuds en oproportionellt hög ersättning i förhållande till den ersättning som Bankerna erhåller i egenskap av borgenärer med bästa säkerhet.

Såsom Telenor har kommunicerat i sin pressrelease i samband med offentliggörande av transaktionen har Telenor för avsikt att verka för att Utfors om möjligt förblir börsnoterat eller liknande, och på så sätt säkra likviditet i Utforsaktien samt underlätta för framtida förvärv och konsolideringar inom branschen.

Telenors begäran har biträtts av Utfors samt av Mats Emthén. Emthén har i skrivelse till nämnden anfört bl.a. följande.

”Under rekonstruktionen har förhandlingar förts med ett flertal intressenter av börsbolagsstorlek i syfte att finna en lösning på Utfors prekära ekonomiska situation. I varje given situation har bankerna, i vissa fall i samråd med intressenterna, förordat en konkurslösning då det enligt bankernas uppfattning inte fanns utrymme för betalning till de oprioriterade fordringsägarna – och än mindre till aktieägarna – med hänsyn till att tillgångarna inte ens räckte till betalning till bankerna. Särskilt svår var situationen i det börsnoterade moderbolaget, Utfors AB, vars tillgångar endast bestod av aktier och fordringar utan värde gentemot dotterbolagen.

Såvitt avser de närmare förutsättningarna i övrigt för rekonstruktionen samt offentliga ackordet hänvisas till bifogade ackordsförslag samt rekonstruktörsberättelse.

Efter flera långa och svåra förhandlingar framkom att Telenor var det enda bolag som efter konkurrens med övriga intressenter visade sig besitta den finansiella samt verksamhetsmässiga styrka som erfordrades för att kunna genomföra en rekonstruktion. Slutförhandlingar fördes med Telenor, bankkonsortiet, Utfors styrelse samt representanter för de största aktieägarna jämte undertecknad rekonstruktör. Detta resulterade i en rekonstruktion av bolagen genom ett offentligt ackord om 25 procent gentemot de oprioriterade fordringsägarna i enlighet med vad som föreslagits. Trots att bankerna innehade säkerheter i samtliga bolag enligt ovan kunde dessa slutligen övertygas om en betalning av samma storlek, motsvarande ca 25 procent av bankernas fordringar om MSEK 765, jämte en mindre aktiepost i det rekonstruerade bolaget om 1,2 procent. Det börsnoterade moderbolagets i allt dominerande fordringsägare, Capman, med fordringar om ca MSEK 163 accepterade en betalning om MSEK 10 i ett för allt. Telenor utfäste sig att garantera ackordslikviden i den del den omfattade betalning till borgenärer med vilka ej träffats underhandsuppgörelser.

När det särskilt gäller moderbolaget understryker jag de extremt svåra förutsättningarna som funnits i syfte att åstadkomma en situation där även aktieägarnas intressen skulle kunna tillvaratas. Samtliga tillgångar i moderbolaget har varit pantförskrivna till bankerna samt härutöver saknat värde. Bankerna har under förhandlingar såväl av ekonomiska som principiella skäl motsatt sig att kvarvarande värden skulle finnas till gagn för aktieägarna. Ur detta perspektiv är utfallet av rekonstruktionen för aktieägarnas del bästa möjliga.

Jag vill sist men inte minst understryka att man inte kan begära eftergifter från fordringsägarna – som skett i detta fall – om man samtidigt genom utlösande av en budplikt erbjuder aktieägarna betalning. Detta skulle strida mot principerna i förmånsrättsordning samt därvid aktieägarnas ställning representerande riskkapitalet. Förstskall fordringsägarna erhålla full betalning,därefterkan betalning erbjudas aktieägarna. Rekonstruktioner av börsbolag, liksom andra bolag, bygger näst intill uteslutande på att en intressent tillskjuter nytt kapital och resurser mot erhållandet av ett större ägande som utlöser budplikt. Om inte ett undantag för budplikten kan ges kan några rekonstruktioner av börsbolag genom offentligt ackordsförfarande inte ske. En betalning till aktieägarna samtidigt som fordringsägarna tvångsmässigt måste skriva av sina skulder torde utgöra grund för det offentliga ackordets förverkande.

Mot bakgrund av vad jag anfört i föregående stycke rörande förhållandet att aktieägarna inte kan få betalt före fordringsägarna har jag rekommenderat såväl Utfors styrelse som Telenor att inte utforma sitt rekonstruktionsförslag på så sätt att betalning till aktieägarna erbjuds i samband med ackordet utan att aktieägarna, i enlighet med det slutliga förslag som nu föreligger, kvarstår med sitt aktieinnehav, ehuru i utspätt skick. De största aktieägarna har instämt i detta synsätt samt accepterat förslaget.”

Framställningen har vidare biträtts av aktieägare representerande sammanlagt 44 procent av antalet aktier och röster i Utfors.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) har inkommit med en skrivelse i ärendet, i vilken sammanfattningsvis anförs att Aktiespararna respekterar att det i vissa fall kan vara motiverat att medge undantag från budplikten i samband med företagsrekonstruktion. Aktiemarknadsnämnden bör emellertid enligt Aktiespararna ta i beaktande i vilken svår situation minoriteten försätts genom en rekonstruktion av detta slag. Aktiespararna kan vidare inte se att ett erbjudande till minoriteten allvarligt skulle påverka borgenärernas ställning. Aktiespararna uppmanar därför Aktiemarknadsnämnden att begära att Telenor, åtminstone vid en framtida tidpunkt efter det att borgenärerna fått betalning, lämnar ett erbjudande till minoriteten för att hjälpa dem ur den låsta position de nu försatts i.

Överväganden

Aktiemarknadsnämnden noterar att de skäl för undantag från budplikt som nu åberopas från Telenors sida inte kom till uttryck i den framställning som låg till grund för nämndens uttalande AMN 2002:30. Detta bör emellertid inte hindra att de nya skälen nu kommer under bedömande.

Enligt vad som framgår av den numera förebragta utredningen bygger det av Stockholms tingsrätt fastställda ackordsförslaget i Utfors på den uttryckliga förutsättningen att aktieägarna inte får erbjudas kontant betalning samtidigt som eftergifter begärs av fordringsägarkollektivet. Denna förutsättning har sålunda angetts i den offentliga rekonstruktörsberättelsen. Vidare är klarlagt att den av rätten förordnade rekonstruktören inte längre anser sig kunna stå bakom ackordet, om minoritetsaktieägarna erbjuds kontant betalning, och dessutom anser att ackordet i sådant fall torde vara förverkat. Det måste mot bakgrund härav och med hänsyn till det ramavtal rörande Telenors investering i Utfors som Telenor har åberopat anses att det finns en överhängande risk för konkurs i Utfors, om undantag från budplikten inte meddelas. Det är också klarlagt att en följd av konkurs skulle bli att aktierna i Utfors förlorar allt värde.

Nämnden vidhåller uppfattningen att en investerare som genom förvärv av aktier uppnår en så hög andel som 90 procent av antalet aktier och röster i ett aktiemarknadsbolag i princip inte bör beviljas dispens från budplikten i annat fall än om denna andel är avsedd att inom viss angiven tid minskas till en lägre nivå. De kvarvarande ägarna berövas nämligen annars på obestämd tid många av sina aktiebolagsrättsliga minoritetsrättigheter. Det är emellertid uppenbart att det innebär ett sämre utfall för minoritetsaktieägarna att aktierna blir värdelösa än att deras möjligheter att lämna bolaget försvåras. Även ett alternativ som innebär att Utfors begär omedelbar avnotering av sina aktier och på det sättet befriar Telenor från budplikten skulle innebära en försämring för de nuvarande aktieägarna.

Nämnden kan inte bedöma om den situation som har uppstått i förevarande fall hade kunnat undvikas genom en annan konstruktion av de avtalsöverenskommelser som ligger till grund för ackordsförslaget. På fråga från nämnden har från Telenors sida hävdats att det i nuvarande läge saknas möjlighet att omförhandla avtalen. Detta väcker viss tvekan om undantag från budplikten bör medges, eftersom det kan hävdas att parter som träffar avtal angående rekonstruktion av ett bolag i kris inte utan vidare skall utgå från att dispens meddelas från huvudregeln om budplikt.

Emellertid beaktar nämnden att det i kommentaren till punkt I.2 av Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv utan några reservationer har angetts att skäl för att bevilja undantag från budplikten normalt föreligger bl.a. i det fallet att innehavet uppkommit till följd av en emission av aktier som antingen utgör vederlag vid köp av bolag eller annan egendom eller också är ett erforderligt led i rekonstruktionen av ett bolag med betydande ekonomiska svårigheter. Budpliktsreglerna är alltjämt förhållandevis nya för svensk del, och någon fast praxis när det gäller frågan i vilka fall undantag inte kan meddelas kan i varje fall före ackordsförslagets tillkomst inte anses ha utvecklats. Parterna kan därför ha haft viss anledning att utgå från att möjlighet fanns till undantag från budplikten i enlighet med den huvudprincip som kommit till uttryck i kommentaren till rekommendationen.

Med hänsyn till det anförda anser nämnden att Telenor i förevarande fall – i samtliga aktieägares intresse – bör medges undantag från den budplikt som annars skulle uppstå till följd av Telenors förvärv av aktier genom apportemissionen. Detta innebär dock inte att nämnden övergivit sin tidigare angivna principiella inställning, och nämnden avser att, sedan dess uppfattning genom detta uttalande blivit allmänt känd, lägga denna till grund för bedömningen av liknande fall.

Nämnden har förståelse för Aktiespararnas uppfattning att Telenor bör åläggas att lämna ett erbjudande till minoriteten sedan borgenärerna fått betalt enligt ackordet. Av det föregående framgår emellertid att detta skulle rubba de förutsättningar som har legat till grund för ackordet och att ackordet enligt rekonstruktören då torde vara förverkat. Nämnden anser sig därför inte kunna meddela ett sådant villkor. God sed måste emellertid anses påkalla att Telenor, om företaget inte erbjuder sig att förvärva eller inlöser utestående aktier, vidtar åtgärder för att inom rimlig tid minska sin ägarandel i Utfors.

Beslut

Aktiemarknadsnämnden medger Telenor undantag från den budplikt som annars skulle uppstå till följd av Telenors planerade förvärv av aktier representerande 90 procent av det totala antalet aktier och röster i Utfors genom apportemission och erinrar om vad ovan sagts om att god sed påkallar att Telenor vidtar åtgärder för att inom rimlig tid minska sin ägarandel i Utfors.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%