Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019:13

(Beslutades 2019-03-25, offentliggjordes 2019-03-26)

Fråga om god sed vid minoritetsaktieägares begäran om extra bolagsstämma (Arwidsro – Oasmia)

Ärendet

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 7 mars 2019 en framställning från Advokatfirman Törngren Magnell som ombud för Arwidsro Investment AB (”Arwidsro”). Den 14 mars 2019 inkom Arwidsro med en kompletterande framställning. Framställningarna rör frågor om god sed på aktiemarknaden.

Framställningar

I framställningen av den 7 mars anförs i huvudsak följande.

Bakgrund

Allmän information

Oasmia Pharmaceutical AB, org. nr. 556332-6676, (”Oasmia” eller ”Bolaget”) är ett läkemedelsbolag som utvecklar läkemedel med fokus på human- och veterinäronkologi. Oasmias aktie är noterad på NASDAQ Stockholm (”Börsen”) sedan 2010. Oasmias aktie är även noterad på Frankfurt Stock Exchange, Tyskland, och på Nasdaq Capital Market, USA. Det totala antalet aktier och röster i Oasmia uppgick per dagen för Arwidros framställning till 201.952.111.

Arwidsro innehar 36.755.592 aktier i Bolaget motsvarande 18,2 procent av det totala antalet utestående aktier och röster i Oasmia. Arwidsro är sedan hösten 2016 storägare i Oasmia och sedan 2018 huvudägare. Per Arwidsson är tillsammans med Arwidsro part i ärendet förekommande avtal och Per Arwidsson och Arwidsro benämns i vissa sammanhang nedan gemensamt ”PA”.

Händelseförloppet

Arwidsro har begärt att Oasmia kallar till en extra bolagsstämma där fråga om styrelsesammansättning ska prövas av aktieägarna. Arwidsro anser att Oasmias nuvarande styrelse inte följer lag eller ingångna avtal samt brister i sin informationsgivning till marknaden, vilket gör att Arwidsro inte längre har förtroende för styrelsen. Vidare anser Arwidsro att den nuvarande styrelsen inte har tillräcklig erfarenhet och kapacitet för att transformera Oasmia från ett forskningsintensivt bolag till ett kommersiellt lyckat life-science bolag.

Vissa av de åtgärder och händelser som har gjort att Arwidsro har tappat förtroende för styrelsen är även föremål för tvist mellan Arwidsro och Oasmia. Tvisten redogörs kortfattat för i Bilaga 1 (utesluten här).

Den 9 november 2018 skickade Arwidsro en begäran till Bolagets styrelse om att Oasmia skulle kalla till en extra bolagsstämma enligt 7 kapitlet 13 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) (”ABL”), Bilaga 2 (utesluten här). I begäran angavs att ärendet som Arwidsro önskade att få behandlat vid extra bolagsstämma var utseende av en ny styrelse. Eftersom Oasmia inte sammankallade stämman inom den tvåveckorsfrist som föreskrivs i lagen skickade Arwidsro den 26 november 2018 en begäran till Bolagsverket om att Bolagsverket skulle kalla till en extra bolagsstämma i enlighet med 7 kapitlet 17 § andra stycket, Bilaga 3 (utesluten här).

Den 28 november 2018 meddelade Oasmia genom ett pressmeddelande att Oasmia avsåg att kalla till en extra bolagsstämma med anledning av Arwidsros begäran. I samma pressmeddelande skrev Oasmia att:

Arwidsros uteslutande syfte med att få till stånd en extra bolagsstämma får antas vara att därigenom få tillsatt en styrelse som är beredd att fatta ett beslut till förmån för Arwidsro i den ovan nämnda tvisten. Ett sådant beslut skulle innebära ett otillbörligt gynnande av Arwidsro på bekostnad av Oasmias övriga aktieägare och vara i strid med aktiebolagslagens generalklausul.”

Samma dag, den 28 november 2018, erhöll Arwidsro ett föreläggande från Bolagsverket med anledning av att det inte framgick att Arwidsro var direktregistrerad aktieägare enligt det inskickade utdraget från aktieboken utan istället som förvaltarregistrerad, Bilaga 4 (utesluten här). Med anledning av detta tillsåg Arwidsro genast att dess aktier blev direktregistrerade.

Oasmia utfärdade aldrig någon kallelse med anledning av den begäran som framställdes den 9 november 2018. Något meddelande till marknaden eller till Arwidsro om varför någon kallelse inte utfärdades lämnades inte.

Den 3 december 2018, när Arwidsro tillförsäkrat sig om att dess aktier var direktregistrerade, skickades en ny begäran till styrelsen för Oasmia, Bilaga 5 (utesluten här). I enlighet med 7 kapitlet 13 § andra stycket ABL var således Oasmia skyldigt att kalla till extra bolagsstämma senast den 17 december 2018.

Den 14 december 2018 utfärdade Oasmia en kallelse till extra bolagsstämma att hållas den 25 januari 2019, Bilaga 6 (utesluten här). I kallelsen angavs att bakgrunden till kallelsen var Arwidsros begäran. Vidare lämnade Oasmia den 17 december 2018 genom ett pressmeddelande, Bilaga 7 (utesluten här), sin syn på Arwidsros begäran och uttryckte då bland annat att:

Begäran om extra bolagsstämma måste ses mot bakgrunden av PAs anspråk på teckningsoptioner i Oasmia, vilka PA inte har rätt till enligt Oasmias styrelse. Styrelsen kan inte se något annat syfte med begäran om bolagsstämma än ett försök av PA att byta ut bolagets styrelse i avsikt att söka komma åt dessa teckningsoptioner och på så sätt berika sig själv.”

Den 20 december beslutade Bolagsverket att avslå Arwidsros begäran, Bilaga 8 (utesluten här). Avslaget motiverades med att Oasmia under Bolagsverkets handläggning utfärdat en kallelse till en extra bolagsstämma, vilket enligt Bolagsverkets mening innebär att det saknas förutsättningar för Bolagsverket att utfärda en kallelse.

Den 14 januari meddelade Arwidsro sitt förslag på nya styrelseledamöter för Oasmias valberedning. Eftersom valberedningen inte offentliggjorde Arwidsros förslag till ny styrelse offentliggjorde Arwidsro förslaget genom ett pressmeddelande den 15 januari 2019, Bilaga 9 (utesluten här). Till nya styrelseledamöter föreslogs Jörgen Olsson, Sven Rohmann och Peter Zonabend. Arwidsros bedömning var att den föreslagna styrelsen uppfyllde samtliga krav på en styrelse i ett börsbolag. Arwidsro upplevde även att ett stort antal av Oasmias övriga aktieägare stödde förslaget. Under januari hade ett betydande antal aktieägare i Bolaget lämnat röstfullmakt till Arwidsro för stämman.

Den 21 januari 2019 offentliggjorde Oasmia via ett pressmeddelande att den planerade extra bolagsstämman ställts in av Oasmia Bilaga 10 (utesluten här). Beslutet att ställa in extra bolagsstämman motiverades med att:

Den 15 januari 2019 presenterade Arwidsro förslag till ny styrelse i Oasmia. Oasmias styrelse samt majoriteten i dess valberedning bedömer att frågan om styrelsens sammansättning bör beredas ytterligare i syfte att säkerställa att ett förslag uppfyller de krav som uppställs i Nasdaq Stockholms regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning och andra för Oasmia tillämpliga noteringskrav. För att värna Bolaget, och mot bakgrunden att Oasmia och Arwidsro under hand för diskussioner kring den uppkomna tvisten mellan Bolaget och Arwidsro, har Oasmias styrelse beslutat att ställa in den extra bolagsstämman som avsågs att hållas den 25 januari 2019. Oasmias styrelse har för närvarande inte för avsikt att kalla till ny extra bolagsstämma på basis av Arwidsros begäran.”

Efterföljande dag, den 22 januari 2019, offentliggjorde Oasmia ytterligare ett pressmeddelande där ytterligare motivering till beslutet att ställa in den extra bolagsstämman lades fram, Bilaga 11 (utesluten här). I detta pressmeddelande gick styrelsen för Oasmia ännu längre och pekade på specifika regler i Nasdaq Stockholms Regelverk för Emittenter som Arwidsros förslag inte uppfyllde enligt styrelsen:

Det förslag till ny styrelse i Oasmia som kort tid före den planerade bolagsstämman presenterades av Arwidsro Investment AB och Per Arwidsson (gemensamt ”Arwidsro”) är inte förenligt med Nasdaq Stockholm ABs (”Nasdaq”) krav på en styrelse i ett börsbolag, se främst Nasdaqs Regelverk för Emittenter, avsnitt 2.4 om Emittentens organisation.”

I samma pressmeddelande lät Oasmia även meddela att:

I rättsligt hänseende föreligger inget förbud eller annat lagligt hinder i aktiebolagslagen för styrelsen att ställa in en bolagsstämma, i vart fall inte under rådande omständigheter. Styrelsen för Oasmia har fastmera haft en skyldighet att tillvarata Oasmias och samtliga dess aktieägares intressen och därför funnit det i högsta grad angeläget att ställa in stämman i beaktande av rådande förhållanden, vilka utvecklats i en fyrsidig skrivelse till Nasdaq av den 21 januari 2019. Med hänsyn till de specifika omständigheterna i ärendet ser Oasmias styrelse inte heller att styrelsens agerande står i strid med god sed på aktiemarknaden.”

Med anledning av att Oasmia ställde in den extra bolagsstämman skickade Arwidsro ånyo en begäran till Bolagsverket den 22 januari 2019 att Bolagsverket skulle kalla till en extra bolagsstämma, Bilaga 12 (utesluten här). Under Bolagsverkets handläggning av ärendet bereddes Oasmia möjlighet att yttra sig och Bolagsverket meddelade i samband med detta att Bolagsverket avsåg att fatta beslut i ärendet omkring den 5 februari 2019 på eftermiddagen. Bolagsverket meddelade även Arwidsro och allmänheten att en ny kallelse från Oasmia skulle göra att Bolagsverket var förhindrat att utfärda en kallelse.

Samma dag som Bolagsverket annonserat att beslut skulle fattas, den 5 februari 2019, kallade Oasmia återigen till en extra bolagsstämma, denna gång att hållas den 19 mars 2019, Bilaga 13 (utesluten här).

Bolagets kallelse medförde att Bolagsverket återigen meddelade att det enligt Bolagsverkets mening saknades förutsättningar för Bolagsverket att kalla till stämma. Bolagsverket gav samtidigt Arwidsro möjligheten att yttra sig i ärendet. Arwidsro inkom med ett sådant yttrande den 13 februari 2019 där Arwidsro argumenterade för att Bolagsverket borde utfärda en kallelse till en extra bolagsstämma trots att Oasmia utfärdat en kallelse. Arwidsros yttrande stöddes av ett utlåtande av professor Daniel Stattin, Bilaga 14 (utesluten här). Den 14 februari 2019 meddelade emellertid Bolagsverket att det ansåg att det inte finns förutsättningar för Bolagsverket att kalla till en extra bolagsstämma, men att Bolagsverket avvaktar med att fatta ett slutligt beslut avseende Arwidsros begäran till dess att tiden för den extra bolagsstämma Oasmia kallat till har passerat.

Den 1 mars 2019 offentliggjorde Oasmia delårsrapport för perioden maj 2018 – januari 2019 och uttalade följande om den inställda stämman:

Tyvärr har kvartalet präglats av en ägarstrid inom bolaget där Arwidsro Investment AB och Per Arwidsson begärt en extra stämma för att byta ut styrelse och ledning i Oasmia. Oasmias styrelse var nödgade att ställa in extrastämman då det styrelseförslag som Arwidsro presenterade på flera punkter inte uppfyllde Nasdaqs krav avseende bl.a. kompetens, erfarenhet och kunskap om bolaget vilket strider mot flertalet regelverk och skulle kunna varit ett hot mot både bolagets fortsatta verksamhet samt börsnotering. Bolagets valberedning och styrelse har en förhoppning om att komma till en gemensam överenskommelse med Arwidsro och dess företrädare innan nästa extra stämma.”

Den 4 mars offentliggjorde Oasmia att Oasmia har genomfört en placering av aktier, genom en riktad nyemission av 22.948.535 aktier, motsvarande cirka 10,2 procent av kapitalet i Bolaget, till en begränsad grupp vidtalade investerare mot kontant betalning. Emissionen skedde med stöd av bemyndigande från årsstämman som hölls den 25 september 2018. Oasmia uppgav att skälet till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt var att ”diversifiera aktieägarbasen med institutionella investerare och investerare i läkemedelsbranschen, däribland Bolagets samarbetspartner OncoGenerix USA, Inc. med ett belopp om cirka 70 MSEK, samt att på samma gång genomföra en kapitalanskaffning på ett tids- och kostnadseffektivt sätt.” Någon ytterligare information om till vilka emissionen riktades till angavs inte. Det gavs inte heller information om när betalningen ska vara genomförd. Emissionens storlek innebär att den kan komma att ha väsentlig betydelse för huruvida Arwidsros förslag till ny styrelse får stöd på stämman.

Arwidsros bedömning av händelseförloppet

Övergripande bedömning

Arwidsro vill att en ny styrelse väljs i Oasmia och har därför med stöd av ABL begärt att Oasmia ska kalla till extra bolagsstämma. Enligt den ordning som föreskrivs i ABL ska styrelsen kalla till en sådan stämma inom två veckor från begäran och maximal kallelsetid enligt ABL är sex veckor. En begäran om stämma vid tidpunkt då Arwidsro kunde styrka direktregistrering av sina aktier framställdes till Oasmia den 3 december 2018. Om styrelsen skulle ha fullgjort sina skyldigheter enligt ABL skulle således en stämma ha kallats till att hållas senast den 28 januari 2019 och genomförts i enlighet med kallelsen.

Oasmias styrelse förefaller vara av en annan uppfattning. Styrelsen har underlåtit att uppfylla den skyldighet styrelsen har enligt ABL. Främst genom åtgärden att inte kalla till extra bolagsstämma på det sätt som anges i ABL, men även genom att därefter ställa in den stämma som den därefter kallade till. [1] Vidare har styrelsen vid upprepade tillfällen agerat på ett sätt som är avsett att hindra att en stämma kallas till av Bolagsverket.

Nedan beskrivs de specifika händelser som Arwidsro är kritisk till.

Utebliven kallelse

Oasmias styrelse meddelade att man avsåg att kalla till en stämma (se pressmeddelandet från den 28 november 2018), för att tillmötesgå Arwidsros begäran, vilket skapade en förväntan hos Arwidsro och i marknaden om att en stämma skulle kallas till och genomföras. Oasmias styrelse underlät emellertid att kalla till stämma, inom den i lagen uppställda tvåveckorsfristen, utan att ange varför, vare sig till Arwidsro eller till marknaden. Arwidsro anser att agerandet är mycket anmärkningsvärt och i strid med hur en styrelse bör agera, särskilt en styrelse i ett bolag på reglerad marknad.

Kallelse utfärdas först när ärende har initierats hos Bolagsverket och stämman ställs in

Oasmias styrelse kallade den 14 december till stämma först sedan Arwidsro framställt en begäran hos Bolagsverket att kalla till stämma. Oasmia agerade således först vid den tidpunkt Bolaget insåg att Bolagsverket annars skulle komma att kalla till stämma.

Oasmias styrelse ställde därefter in stämman bara dagar innan den skulle hållas (stämman var kallad till den 25 januari 2019) med angivande av skäl som var direkt vilseledande och felaktiga.

Arwidsro är mycket kritiskt till att styrelsen ställde in stämman som Arwidsro har rätt till enligt ABL med hänvisning till risk för att den föreslagna styrelsen inte uppfyller noteringskrav och kraven enligt Svensk kod för bolagsstyrning. Påståendet var även materiellt felaktigt då den föreslagna styrelsen uppfyller Nasdaq Stockholms krav. Nasdaq Stockholm har gjort en bedömning, vilken framgår av Bilaga 15 (utesluten här). Ett annat skäl som angavs var att det fördes diskussioner mellan Oasmia och Arwidsro, vilket inte var sant. Det var också mycket anmärkningsvärt och olämpligt att Oasmia uttalade att Bolaget inte avsåg att kalla till någon extra bolagsstämma, eftersom en sådan skyldighet följer av lag.

Ny kallelse utfärdas för att stoppa Bolagsverket från att kalla

Oasmias styrelse kallade den 5 februari till en ny extra bolagsstämma i syfte att förekomma Bolagsverket. Det var vid tidpunkten känt att Bolagsverket ansåg att en kallelse från Oasmia skulle förhindra Bolagsverket från att kalla. Bolagsverket hade även meddelat tidpunkt för när beslut om att utfärda kallelse skulle fattas. Med endast timmar kvar till den tidpunkt då Bolagsverket hade meddelat att beslut skulle fattas, kallade Oasmia till extra bolagsstämma (se pressmeddelande från den 5 februari 2019) (uteslutet här).

Bolagsverket hittillsvarande handläggning av denna typ av ärenden, där Bolagsverket anser att det saknar förutsättningar att kalla om bolaget självmant har kallat, får till följd att styrelsen genom att kalla till en extra bolagsstämma (som styrelsen inte har för avsikt att genomföra) förhindrar Bolagsverket från att utfärda en kallelse. Ett sådant missbruk får effekten att minoritetsskyddsregeln som avser att ge rätt för en minoritetsaktieägare att få frågor prövade på extra bolagsstämma sätts ur spel. Att utnyttja en möjlighet till sådant missbruk är särskilt allvarligt då frågan som aktieägaren vill få behandlad är sittande styrelses fortsatta förtroende att företräda aktieägarna.

För Arwidsro framstår det som uppenbart att Oasmia kallade till extra bolagsstämman för att förhindra att Bolagsverket kallade. Arwidsro anser att det även finns en uppenbar risk för att styrelsen för Oasmia ställer in även denna stämma. Arwidsro anser att Oasmia på ett utstuderat sätt missbrukar omständigheten att ABLs minoritetsskyddsregel är svagt sanktionerad och/eller att Bolagsverket har etablerat en olycklig praxis i tillämpningen av regeln. Att missbruket sker i ett bolag noterat på reglerad marknad, med spritt ägande är extra allvarligt. Till skillnad från ett bolag med endast ett fåtal ägare, saknas det i praktiken möjlighet för aktieägarna i ett bolag med spritt ägande att genomföra en stämma utan medverkan av styrelsen i bolaget. Det är därför mycket viktigt, enligt Arwidsros mening, att regeln om att aktieägare ska ha möjlighet att få till en stämma tillerkänns effekt genom normbildningen på aktiemarknaden.

Styrelsen kommenterar den styrelse som är föreslagen att ersätta befintlig styrelse

Oasmias styrelse har vid upprepade tillfällen sett det som sin roll kommentera Arwidsros förslag till styrelse. Ett tydligt exempel på det är pressmeddelandet från den 22 januari 2019 där det påstås, felaktigt, att den föreslagna styrelsen inte uppfyller kraven som kan ställas på en styrelse i ett börsbolag. Styrelsen, som enligt förlaget ska bytas ut, har ett egenintresse av att kritisera den styrelse som är föreslagen att ersätta sittande styrelse. Arwidsro anser därför att det är direkt olämpligt att sittande styrelse kommenterade förslaget.

Riktad nyemission

Som Kollegiet för svensk bolagsstyrning (”Kollegiet”) uttalar i sin rekommendation avseende riktade emissioner, utfärdad den 21 november 2014, ska kontantemissioner i första hand genomföras med företrädesrätt för aktieägarna. Kollegiet uttalar vidare att det normalt sett är förenligt med god sed på aktiemarknaden att genomföra riktade emissioner om det på ”objektiva grunder ligger i aktieägarnas intresse att avvika från företrädesrätten”. Kollegiets uttalande kan inte uppfattas som att det alltid är acceptabelt att genomföra en riktad emission, utan att bolaget noggrant måste analysera lämpligheten i det enskilda fallet.

Arwidsro anser att det under perioden från att en aktieägare har inkommit med en korrekt begäran om kallelse till extra bolagsstämma där frågan om styrelsens fortsatta förtroende ska prövas till dess att stämman har avhållits bör en styrelse endast utnyttja ett bemyndigande att genomföra riktade nyemissioner om det föreligger synnerliga skäl eftersom nyemissionen kan missbrukas för att påverka utgången av stämmobehandlingen av frågan. Arwidsro anser inte att några sådana synnerliga skäl förelåg i detta fall och är därför mycket kritisk till styrelsens för Oasmia beslut att genomföra en riktad nyemission.

Oasmias finansiella situation medgav att kapitalanskaffningen hade kunnat anstå till efter bolagsstämman. [2] Vidare så har Oasmia inte sonderat med Arwidsro om Arwidsro hade vilja eller förmåga att delta i en nyemission. Arwidsro kan därför inte frigöra sig från misstanken att det styrande skälet för att avvika från aktieägarnas företrädesrätt inte är något av de skäl som angavs, utan att Oasmias styrelse genom en riktad nyemission önskade att tillse att det kom in nya aktieägare i Bolaget som är emot Arwidsros förslag att byta ut sittande styrelse. I sammanhanget är det viktigt att notera att Oasmias styrelseordförande uttryckt att denne utgår ifrån att de nya aktieägarna kommer att rösta som sittande styrelse önskar, Bilaga 16 (utesluten här).

En omständighet som är värd att kommentera i den förevarande situationen är att det har varit en lång tid från Oasmias begäran om kallelse till extra bolagsstämma och tiden för stämman. Som nämnts ovan anser Arwidsro att det ska krävas synnerliga skäl för att genomföra riktade nyemissioner under ett sådant fönster. Det kan hävdas att det är betungande för Oasmia att vara förhindrade att genomföra riktade nyemissioner under en så pass lång tid. Det ska då betänkas att det är Oasmia som själv har förhalat stämmobehandlingen, se händelseförloppet ovan.

En annan omständighet som Arwidsro är kritisk till är bristen på information i Oasmias pressmeddelande. Eftersom pressmeddelandet saknar information om vilka personer (juridiska eller fysiska) som nyemissionen riktades till, med undantag av OncoGenerix USA, Inc., är det omöjligt för Arwidsro och marknaden att undersöka vilka kopplingar och relationer det eventuellt kan finnas mellan dem till vilka nyemissionen riktades och Oasmias sittande styrelse. Vad det gäller den enda kända deltagaren i den riktade nyemissionen, Oasmias samarbetspartner OncoGenerix USA, Inc., är Arwidsro oroad över den ”tjänster-och-gentjänster-dynamik” nyemissionen skapar. När OncoGenerix USA, Inc. röstar för att sittande styrelsen inte blir utbytt, sätts Oasmias styrelse – uttalat eller outtalat – i tacksamhetsskuld till OncoGenerix USA, Inc., vilket kan få styrelsen att erbjuda förmånliga villkor i affärer med Oasmia än vad som annars skulle ha varit fallet.

Oasmia borde även, enligt Arwidsros uppfattning, ha offentliggjort det fullständiga emissionsbeslutet, så att Arwidsro och marknaden kan se om det innehåller några osedvanliga villkor. Arwidsro skulle till exempel önska att kontrollera att inga interimsaktier kommer att utfärdas innan dess att Oasmia har fått betalt för aktierna. Det vore ytterst anmärkningsvärt om det i förevarande situation skulle finnas personer som närvarar och röstar på stämman utan att ha erlagt teckningslikviden till fullo. En annan typ av villkor som Arwidsro vill försäkra sig inte finns, är villkor av typen att erläggande av teckningslikviden är villkorad av att sittande styrelse blir omvald vid stämman den 19 mars 2019 eller dylikt.

Mot bakgrund av ovanstående händelser önskar Arwidsro att Aktiemarkandsnämnden prövar de frågor som framgår under rubriken ”Hemställan” nedan.

Aktiemarknadsnämnden har behörighet att uttala sig om, och verka för utbildningen av, god sed på aktiemarknaden. Aktiemarknadsnämnden brukar avstå från att uttala sig om rent bolagsrättsliga frågor, som i stället kan prövas i domstol. Arwidsros hemställan om yttrande från Aktiemarknadsnämnden i detta ärende gäller innebörden av god sed på aktiemarknaden i två avseenden:

  1. Huruvida det kan anses vara förenligt med god sed på aktiemarknaden att inte följa tvingande regler i ABL som syftar till att skapa skydd för aktieägare. I det specifika fallet som avser aktieägares rätt att få kallelse till extra bolagsstämma utfärdad är omständigheten att ABLs aktieägarskyddsregel är svagt sanktionerad och/eller att Bolagsverket har etablerat en olycklig praxis i tillämpningen av regeln av betydelse eftersom det öppnar för missbruk. Behovet av självreglering framstår därför som angeläget.
  2. Om Oasmia i övrigt följt god sed på aktiemarknaden.

Aktiemarknadsnämnden har därför behörighet att pröva ärendet.

Hemställan

Arwidsro önskar mot bakgrund av ovanstående Aktiemarknadsnämndens svar på följande frågor:

  1. Strider det mot god sed på aktiemarknaden att inte tillse att en stämma kallas till och hålls inom den i lagen uppställda tidsramen under förutsättning att begäran från aktieägaren är korrekt?
  2. Strider det mot god sed på aktiemarknaden att ställa in en av aktieägares rättsligt korrekt begärd extra bolagsstämma, med hänvisning antingen till
    1. invändningar mot aktieägares styrelseförslag som grundas på styrelsens egen bedömning av innehållet i ett självregleringsinstrument;
    2. andra tillräckliga sakskäl enligt nämndens bedömning; eller
    3. utan sakskäl överhuvudtaget?
  3. Under antagande om att en aktieägare på ett korrekt sätt har begärt att kallelse utfärdas till extra bolagsstämma och bolaget utfärdar kallelse, strider det mot god sed på aktiemarknaden att bolagets styrelse uttalar sig om sin uppfattning om aktieägarens motiv till begäran, utan att inhämta upplysning från aktieägaren och aktieägarens samtycke? Vidare, är det förenligt med god sed att sittande styrelse uttalar sig om den föreslagna styrelsens kvalifikationer och lämplighet?
  4. Strider det mot god sed att genomföra en riktad nyemission med stöd av bemyndigande på sådant sätt som har genomförts i situationen?
  5. Vidare, förutsatt att emissionen inte är i strid med god sed, är det förenligt med god sed att utelämna information om till vilka emissionen riktas och fullständigt emissionsbeslut?

I den kompletterande framställningen av den 14 mars anförs i huvudsak följande.

Händelseförloppet

Arwidsro har i tiden efter att framställan tillsänts Aktiemarknadsnämnden fått kännedom om att vissa aktieägare blivit kontaktade av Mangold Fondkommission (”Mangold”) via telefon och brev. Av brevet, Bilaga 1 (utesluten här), till vilket ett fullmaktsformulär och svarskuvert bilagts, framgår bland annat att:

Anledningen till vår kontakt med dig är att Mangold Fondkommission söker ditt stöd för Oasmias befintliga ledning och styrelse vid den extra bolagsstämman den 19 mars i Uppsala. Vi vill be dig att vid bolagsstämman ge ledningen fortsatt stöd att driva Oasmias utveckling och kommersialiseringen av läkemedel inom human och veterinär onkologi.”

Vidare önskar Mangold att aktieägare som inte personligen kan närvara ska fylla i till brevet bifogad fullmakt och returnera den till Julian Aleksovs (Oasmias nuvarande styrelseordförande) ombud Jonas Gibson. För kännedom anges det felaktigt i brevet att Jonas Gibson är advokat.

Mangold har som ovan nämnts även sökt kontakt med aktieägare via telefon. I en artikel skriven av Nyhetsbyrån Direkt, Bilaga 2 (utesluten här), ger Mangolds verkställande direktör, Per-Anders Tammerlöf, uttryck för vad som är syftet med samtalen samt vem som är uppdragsgivare:

”’Syftet är att uppmärksamma aktieägarna på att det är bolagsstämma och att om man inte ska gå så kan man lämna fullmakt för att rösta’, säger Per-Anders Tammerlöf som är vd på Mangold och han bekräftar att det är på uppdrag av den sittande styrelsen och Alseco som fondkommissionsfirman ringer runt till aktieägarna. Han säger även att det är Alseco som betalar för telefonkampanjen.”

Av ovan redogörelse framgår det tydligt att Mangold försöker samla in fullmakter till stöd för nuvarande styrelse genom både brev och telefon på uppdrag av nuvarande styrelse. Kostnaderna för detta står Alseco för, vilket är ett bolag som ägs av bland annat Julian Aleksov och Bo Cederstrand, båda nuvarande styrelseledamöter i Oasmia.

Arwidsros bedömning av händelseförloppet

Arwidsro finner det anmärkningsvärt att nuvarande styrelse gett en tredje part i uppdrag att samla in fullmakter till stöd för nuvarande styrelse. Vidare finner Arwidsro det uppseendeväckande att Mangold, ett noterat bolag, tar på sig att utföra uppdrag av denna karaktär. Arwidsro anser att styrelsens för Oasmias agerande strider mot 7 kap. 4 § 1 ABL där det stadgas att fullmakter endast får samlas in av bolaget om bolagets bolagsordning har en särskild bestämmelse därom, vilket Oasmias bolagsordning saknar. Förbudet gäller oaktat vem som står för kostnaden för insamlingen. [3] Förbudet motiveras av att det, precis som i det aktuella fallet, förekommer att aktieägargrupper försöker samla in fullmakter från ”neutrala” aktieägare när det har uppkommit stridigheter mellan olika aktieägare. En grupp som har styrelsens stöd skulle således, om förbudet saknades, kunna genomföra en insamling av fullmakter via bolaget och därmed ges ett försteg i förhållande till opponerande aktieägare. Därutöver anges det att fullmaktsstrider i regel är hänförliga till ägarnivån och inte bolagsnivån, vilket ger fog för att styrelsen inte ska beblanda sig i frågor av detta slag. [4]

Som konstateras i AMN 2014:24, saknas effektiva sanktionsmöjligheter när överträdelser mot 7 kap. 4 § ABL har förekommit. Arwidsro anser därför att Aktiemarknadsnämndens syn på vad som är i god sed är av särskilt intresse.

Hemställan

Arwidsro önskar mot bakgrund av ovanstående Aktiemarknadsnämndens svar på följande frågor:

  1. Strider det mot god sed på aktiemarknaden att sittande styrelse uppdrar tredje part att samla in fullmakter till stöd för sittande styrelse inför en bolagsstämma?
  2. Strider det mot god sed på aktiemarknaden att utnyttja fullmakter som insamlats av tredje part på uppdrag av styrelsen?
  3. Strider det mot god sed på aktiemarknaden för ett noterat bolag, Mangold, att ta på sig samt utföra uppdrag som strider mot ABL?

Oasmias yttrande

Oasmia har beretts tillfälle att yttra sig över framställningen och har därvid anfört följande.

  1. Aktiemarknadsnämnden kan inte pröva framställan i materiellt avseende
    1. Arwidsros framställan till Aktiemarknadsnämnden måste ses som ett led i Arwidsros och Per Arwidssons (PA:s) ”krigföring” (enligt den terminologi som Arwidsro och Per Arwidsson själva använder sedan länge) mot Oasmia allt sedan den pågående tvisten mellan Oasmia och PA inleddes i november 2018, varom mera nedan. Före denna tvist utvecklades samarbetet mellan parterna i mycket positiv anda utan någon kritik från PAs sida mot Oasmias styrelse, dess beslut, bolagets verksamhet, eller i övrigt.
    2. Som kommer att framgå nedan, är bakgrunden till framställan således den tvist som har förelegat mellan Oasmia och Arwidsro sedan hösten 2018. Mot den bakgrunden finns det väsentligt skilda uppfattningar om centrala och relevanta delar av det händelseförlopp som Aktiemarknadsnämnden, om den tar upp ärendet till materiell prövning, i sådana fall måste ta ställning till.
    3. Arwidsros framställan är enligt Oasmias mening sådan att Aktiemarknadsnämnden bör förklara, att den inte alls kan pröva framställan i materiellt avseende.
    4. Arwidsros framställan låter enligt Oasmia mening på ett missvisande och oriktigt sätt förespegla, att de frågor som Arwidsro vill att Aktiemarknadsnämnden skall pröva i framställan är hänförliga till god sed på aktiemarknaden. I själva verket är framställan ett illa dolt försök att klä frågor som inte omfattas av Aktiemarknadsnämndens behörighet, och som inte lämpar sig för Aktiemarknadsnämnden att ta ställning till, i en god sed-skrud, varigenom Aktiemarknadsnämnden därmed enligt Arwidsros förmenande kan ta ställning till dessa frågor. I själva verket fordras, för att Aktiemarknadsnämnden skall kunna besvara framställningen från Arwidsro dels att Aktiemarknadsnämnden tar ställning till och fastslår vilket händelseförlopp som skall ligga till grund för Aktiemarknadsnämndens bedömning, dels att Aktiemarknadsnämnden tar ställning till rent bolagsrättsliga frågor, dels, slutligen, att Aktiemarknadsnämnden tar ställning i andra frågor rörande specifika lagbestämmelser och regelverk (t.ex. förvaltningsprocessuella frågor avseende Bolagsverkets handläggning).
    5. Framställan fordrar således att Aktiemarknadsnämnden tar ställning i frågor som den enligt etablerad praxis ej tar ställning till. Ett begränsad skriftligt förfarande är inte heller en lämplig handläggningsform för att avgöra och behandla dessa frågor. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas, om det ligger inom Aktiemarknadsnämndens behörighet, att behandla en framställning såsom den förevarande, särskilt som de frågor Aktiemarknadsnämnden enligt Arwidsro har att pröva är sådana som redan helt eller delvis är föremål för bedömning i de processer som pågår med anledning de förhållanden som beskrivs i Arwidsros framställan och detta Oasmias svar. Med andra ord: Det som framställan avser är sådant som ska behandlas i annan ordning.
    6. Trots det nu sagda, kommer Oasmia i det följande att bemöta Arwidsros framställan i sak.
  2. Arwidsros redovisning av händelseförloppet är inte fullständig och blir därigenom vilseledande
    • 7.I Arwidsros framställan förekommer under rubriken ”Händelseförloppet” en redovisning av de omständigheter som Arwidsro funnit relevanta som underlag för sin framställan till Aktiemarknadsnämnden. Redovisningen är emellertid inte fullständig. Den utelämnar väsentliga omständigheter och blir därigenom vilseledande. I det följande skall Oasmia först fylla ut redovisningen med relevanta omständigheter och därefter kommentera Arwidsros redovisning.
    • 8.Arwidsro blev under hösten 2016 en Oasmias största ägare. Samarbetet mellan Oasmia och Arwidsro utvecklades väl fram till november 2018. Under denna tvåårsperiod förekom ingen kritik mot Oasmias styrelse, dess beslut, bolagets verksamhet, etc. från Arwidsros sida. Arwidsros intresse för Oasmia och dess styrelse var dock mindre framträdande. Så till exempel deltog inte Arwidsro i Oasmias årsstämmor. Vid Oasmias årsstämma den 25 september 2018 var Arwidsro inte ens närvarande. Före denna årsstämma i Oasmia den 25 september 2018 förekom över huvud ingen kritik eller invändningar mot styrelsens i Oasmia arbete.
    • 9.Arwidsros kritiska hållning till Oasmias styrelse, dess verksamhet och ledning av bolaget utvecklades först efter det att en betydande tvist uppstod mellan Arwidsro och Oasmia i början av november 2018. Enligt Oasmias mening är det uteslutande denna tvist som har föranlett Arwidsro att ställa krav på en ny styrelse i Oasmia och rikta svepande och ogrundad kritik mot Oasmias nuvarande styrelse.

      Det är också av denna anledning som Oasmia i ett pressmeddelande av den 28 november 2018 uttalade följande.

      Arwidsro’s uteslutande syfte med att få till stånd en extra bolagsstämma får antas vara att därigenom få tillsatt en styrelse som är beredd att fatta ett beslut till förmån för Arwidsro i den ovan nämnda tvisten. Ett sådant beslut skulle innebära ett otillbörligt gynnande av Arwidsro på bekostnad av Oasmias övriga aktieägare och vara i strid med aktiebolagslagens generalklausul.”

    • 10.Med hänsyn till att Arwidsros kritiska inställning till Oasmias styrelse utvecklats först efter det att tvisten mellan Oasmia och Arwidsro inletts i november 2018, har Oasmia haft fog för sitt uttalande i ovan nämnt pressmeddelande. På grundval av sitt ägande i Oasmia, numera cirka 18 procent, vilket kan antas leda till en praktisk och enkel majoritet på en kommande, extra bolagsstämma, kan Arwidsro förutses få makten att ersätta Oasmias styrelse med en i förhållande till Arwidsro vänligt sinnad styrelse. De förslag till ny styrelse i Oasmia som Arwidsro lämnat tyder också på att Arwidsro kommer att få kontroll över styrelsen samt därigenom Oasmia och den pågående tvisten mellan Oasmia och Arwidsro.
    • 11.På sätt som Oasmia uttalat i ovan citerat pressmeddelande, kan Oasmia också förutse att en ny styrelse skulle vara beredd att fatta ett beslut om att bilägga den aktuella tvisten och tillgodose Arwidsros anspråk i tvisten. Ett sådant beslut skulle enligt Oasmias mening stå i strid med generalklausulen i aktiebolagslagen 8 kap. 41 §, första stycket. Beslutet skulle på ett otillbörligt sätt gynna Arwidsro och otillbörligt missgynna såväl Oasmia som övriga aktieägare.
    • 12.Det är mot den ovan givna bakgrunden som Oasmias nuvarande styrelse har varit kritiskt mot Arwidsros åtgärder i syfte att ersätta den nuvarande styrelsen med en arwidsrovänlig styrelse, utan kompetens om Oasmia, dess verksamhet, branschen, bolagets intressenter, distributörer, tillverkare och investerare, varom mera nedan.
    • 13.Sammanfattningsvis har Oasmia inte kunnat förstå Arwidsros handlande från och med november 2018 på annat sätt än att Arwidsro därigenom söker tillgodose sina anspråk i tvisten. På grund härav meddelade också Oasmia den 17 december 2018 sin syn på Arwidsros begäran om en extra bolagsstämma enligt följande.

      Begäran om extra bolagsstämma måste ses mot bakgrunden av PAs anspråk på teckningsoptioner i Oasmia, vilka PA inte har rätt till enligt Oasmias styrelse. Styrelsen kan inte se något annat syfte med begäran om bolagsstämma än ett försök av PA att byta ut bolagets styrelse i avsikt att söka komma åt dessa teckningsoptioner (nedan ”Ränteoptionerna”) och på sätt berika sig själv.”

  3. Den pågående tvisten mellan Oasmia och Arwidsro [texten komprimerad här]
    • 14.Oasmia påkallade den 29 november 2018 skiljeförfarande för att lösa den pågående tvisten. Bakgrunden till tvisten är i korthet följande.
    • 15.Enligt ett låneavtal av den 31 oktober 2016, med ett tillägg den 1 oktober 2017, manifesterat i ett enkelt skuldebrev, lämnade Nexttobe AB (”Nexttobe”) ett lån till Oasmia. Den 1 oktober 2017 uppgick lånebeloppet till 102.418.575 kr (”Nexttobes lån”). Räntan från och med den sistnämnda dagen löpte med 8,5 %, varför Oasmias totala skuld den 30 maj 2018 uppgick till över 108.000.000 miljoner kr (”Oasmias skuld”).
    • 16.För Nexttobes lån gällde som förfallodag den 30 maj 2018, vilken senare kom att ändras till den 31 juli 2018 (”Förfallodagen Nexttobe”).
    • 17.Mellan Oasmia och MGC tecknades den 31 december 2017 ett avtal (”Låneavtalet”) om lånelöfte (”MGCs lånelöfte”) omfattande maximalt 33.000.000 kr och utgörande ca 30 % av Oasmias skuld till Nexttobe. MGCs lånelöfte gavs mot bakgrund av att Nexttobes lån förföll till betalning den 30 maj 2018 enligt den ursprungliga överenskommelsen. När Förfallodagen Nexttobe ändrades, tecknades ett tilläggsavtal den 15 maj 2018 mellan Oasmia och MGC med vissa justeringar av villkoren för MGCs lånelöfte (”Tilläggsavtal MGC”). För det fall Oasmia ianspråktog MGCs lånelöfte, gällde enligt Tilläggsavtal MGC att lånebeloppet skulle vara tillgängligt på Oasmias konto senast den 30 september 2018.
    • 18.En väsentlig ändring i Tilläggsavtal MGC var förfallodagen för lånet i fråga, för det fall Oasmia valde att begagna sig av MCGs lånelöfte. Denna förfallodag fastställdes till den 30 september 2019 (”Förfallodagen MGC”).
    • 19.På motsvarande sätt som för MGC tecknade Oasmia Avtalet innehållande PAs lånelöfte den 31 december 2017 avseende ett lån om 75.000.000 kr, utgörande ca 70 % av Oasmias dåvarande skuld till Nexttobe. Det framgår otvetydigt av Avtalet och PAs lånelöfte att det enda syfte med detsamma är att få till stånd en slutlig reglering av Oasmias skuld till Nexttobe på grund av Förfallodagen Nexttobe. På samma sätt som för MGCs lånelöfte kom villkoren för PAs lånelöfte att ändras i ett tilläggsavtal av den 15 maj 2018 (”Tilläggsavtal PA”). Tilläggsavtal PA innebar också att förfallodagen för lånet kom att fastställas till den 30 september 2019, för det fall Oasmia tog i anspråk PAs lånelöfte (”Förfallodagen PA”). För den händelse Oasmia ianspråktog PAs lånelöfte, gällde enligt Tilläggsavtal PA att lånebeloppet skulle vara tillgängligt på Oasmias konto senast den 30 september 2018.
    • 20.För såväl MGCs som PAs lånelöfte gällde rätt för MGC och PA att erhålla teckningsoptioner betecknade som ”Ränteoptioner” och ”Löftesoptioner” (gemensamt ”Teckningsoptionerna”). Löftesoptionerna utgjorde ett vederlag för MGCs och PAs lånelöften som sådana, allt medan Ränteoptionerna var avsedda att utgöra en ersättning för faktiskt lämnade lån i enlighet med respektive lånelöfte. Det sagda framgår bl.a. av PAs lånelöfte, Avtalet, punkten 7.1, som har följande lydelse.

      ”Så som ersättning för Lånet utgår den ränta som föreskrivs i punkt 4 ovan [en årlig ränta om 8 procent] tillsammans med Ersättningsoptionerna, där 23.225.806 teckningsoptioner (”Ränteoptionerna”) är hänförliga till ersättning under Lånets löptid från utbetalning och 967.742 teckningsoptioner (”Löftesoptionerna”) är hänförliga till ersättning för att Arwidsro redan vid dagen för detta Avtals ingående binder sig vid en senare utbetalning” (kursivering tillagd).

    • 21.En korresponderande bestämmelse återfinns i MGCs lånelöfte punkten 7.1 (dock på det engelska språket).
    • 22.Fördelningen av Teckningsoptionerna mellan PA och MGC i vad avser såväl Löftesoptionerna som Ränteoptionerna korresponderade med fördelningen av finansieringsansvaret för reglering av Oasmias skuld, dvs. 70 % respektive 30 %.

    PA har avböjt att finansiera Oasmias reglering av skulden till Nexttobe

    • 23.Vid tidpunkten för Förfallodagen Nexttobe, dvs. den 31 juli 2018, saknade Oasmia förmågan att reglera skulden enligt Nexttobes lån. På grund härav riktade Nexttobe den 9 augusti 2018 såväl muntligen som skriftligen en betalningsanmaning till Oasmia med tillägget, att om betalning inte ägde rum omedelbart, skulle Nexttobe vidta rättsliga åtgärder, bl.a. ansöka om att försätta Oasmia i konkurs i enlighet med konkurslagen 2 kap. 9 § (”Nexttobes betalningsanmaning”).
    • 24.Med hänsyn till Nexttobes betalningsanmaning inledde Oasmia förhandlingar med såväl PA som MGC om ianspråktagande av dessa bolags lånelöften i syfte att få till stånd ett övertagande av fordringen enligt Nexttobes lån. Förhandlingarna grundades helt på dessa lånelöften samt syftade till att PA och MGC skulle svara med de andelar (70 % respektive 30 %) av Nexttobes lån som kom till uttryck i PAs lånelöfte respektive MGCs lånelöfte.
    • 25.Förhandlingarna gav till resultat att MGC och PA gemensamt lade ett bud på hela Nexttobes fordring på grund av Nexttobes lån till Oasmia. Detta första bud, som tvingades fram av PA, uppgick till 50 miljoner för hela fordringen, fördelat mellan MGC och PA till 30 % respektive 70 %. Budet avvisades dock omedelbart av Nexttobe.
    • 26.Därefter lämnade MGC och PA ytterligare ett bud om 68 miljoner kr för hela Nexttobes fordring (fördelat på samma sätt mellan MGC och PA), vilket bud också avvisades omedelbart.
    • 27.Efter ytterligare förhandlingar framkom, att Nexttobes krav på köpeskilling för fordringen uppgick till 90 miljoner kr. På grund härav upprättades ett utkast till avtal avseende överlåtelse av fordringen till MGC och PA med samma fördelningsnyckel som tidigare.
    • 28.Förhandlingarna om detta avtal, och PAs medverkan i finansieringen av en slutlig reglering av Oasmias skuld till Nexttobe, blev emellertid resultatlösa. PA avböjde all fortsatt medverkan.
    • 29.Under dessa förhandlingar mellan företrädare för Oasmia, Nexttobe, MGC och PA, som pågick under augusti 2018 (i viss utsträckning även i september 2018), visade det sig således att PA i det kritiska slutskedet inte var villiga att lämna lån enligt PAs lånelöfte och därmed medverka i ett övertagande av Nexttobes fordring hos Oasmia enligt Nexttobes lån.

    MGC tog ensamt den mycket betydande risken med finansiering av Oasmias reglering av skulden till Nexttobe

    • 30.MGC var däremot villigt att ensamt förvärva hela Nexttobes fordring och ta hela den ekonomiska risken för denna. Det bör understrykas att denna ekonomiska risk var mycket betydande i beaktande av Oasmias mycket svaga betalningsförmåga och osäkerheten kring frågan om Oasmias läkemedelsprodukter skulle godkännas av EMA, som flera gånger skjutit upp beslutet härom (egentligen att rekommendera EU-kommissionen att godkänna produkterna).
    • 31.När PA hade avböjt medverkan i att finansiera den slutliga regleringen av Oasmias skuld till Nexxtobe, upptogs därför förhandlingar mellan Oasmia och MGC, som utmynnade i ett avtal av den 27 augusti 2018, enligt vilket MGC förvärvade hela Nexttobes fordring enligt Nexttobes lån (”Överlåtelseavtalet”). Överlåtelseavtalet innebar således att MGC förvärvade Nexttobes hela fordring hos Oasmia (motsvarande hela Oasmias skuld) för 90 miljoner kr.
    • 32.PA fick del av utkast till Överlåtelseavtalet och även det slutligt undertecknade Överlåtelseavtalet i e-brev av den 28 augusti 2018. Vissa av Överlåtelseavtalets villkor kommenterades av PA i ett e-brev till Oasmia den 28 augusti 2018. PA erbjöds både före och efter undertecknandet av Överlåtelseavtalet att medverka i detta förvärv med sin andel (70 %) eller annan andel, men PA avböjde genomgående all medverkan.
    • 33.Ett intresse för ytterligare medverkan från PAs sida uppkom först efter EMAs beslut av den 21 september 2018 att rekommendera EU-kommissionen att godkänna Oasmias läkemedel, när resultatet av beslutet blev en mycket betydande kursuppgång för Oasmia.
    • 34.MGC har hitintills uppfyllt sina betalningskrav enligt Överlåtelseavtalet och således erlagt 25 miljoner kr den 29 augusti 2018 och ytterligare 30 miljoner kr den 25 september 2018 i enlighet med villkoren i Överlåtelseavtalet punkten 4. Av sammantaget 90 miljoner kr återstår för MGC att betala 35 miljoner kr senast den 24 augusti 2019. MGC har emellertid deklarerat att denna sista amortering skall ske väsentligt tidigare och redan någon gång under våren 2019.
    • 35.I anslutning till Överlåtelseavtalet tecknades samma dag mellan Oasmia och MGC ytterligare ett tilläggsavtal (”Addendum 2”), enligt vilket MGC gavs rätt till de Ränteoptioner som Oasmia åtagit sig att utfärda inte endast enligt MGCs lånelöfte utan också PAs lånelöfte. Addendum 2 tecknades i beaktande av att MGC genom Överlåtelseavtalet tog ansvar för en större andel av Oasmias skuld till Nexttobe på grund av Nexttobes lån än vad som var förutsatt enligt MGCs och PAs lånelöften, 100 % istället för 30 %, varför följaktligen MGC i Addendum 2 gavs rätt till ytterligare Ränteoptioner, nämligen det antal Ränteoptioner som PA hade rätt till enligt PAs lånelöfte, drygt 23 miljoner, under förutsättningen att MGC fullföljde Överlåtelseavtalet i enlighet med dess villkor.

    PA kände mycket väl till Överlåtelseavtalet, fick flera erbjudanden om att medverka, men visade inget intresse förrän efter EMAs beslut

    • 36.PA har i skilda sammanhang gjort gällande att Överlåtelseavtalet tecknades mellan Nexttobe och MGC ”utan PAs vetskap”. Detta är ett osant påstående, främst av följande skäl.
    • 37.Innan Överlåtelseavtalet tecknades mellan Nexttobe och MGC, föreslog Oasmia att PA skulle medverka till förvärvet av Nexttobes fordring hos Oasmia och således vara part till Överlåtelseavtalet med fördelningen 70/30 eller annan fördelning efter PAs val. Det fanns till och med ett avtalsutkast före det slutgiltiga Överlåtelseavtalet med både MGC och PA som avtalsparter i förhållande till Nexttobe. PA avvisade emellertid all vidare medverkan i övertagandet av Nexttobes fordring.
    • 38.Den 28 augusti 2018 översände Julian Aleksov, styrelseordförande i Oasmia, per e-brev hela Överlåtelseavtalet till PA för deras information. Dessförinnan hade Julian Aleksov samma dag haft ett längre möte med PA och informerat PA om händelseutvecklingen i vad avser förhandlingarna om övertagandet av Nexttobes fordring hos Oasmia. Av ett ebrev av den 28 augusti 2018 från Peter Zonabend hos Arwidsro Investment AB framgår att PA har tagit del av Överlåtelseavtalet och analyserat dess olika villkor, vilket bland annat framgår av att Peter Zonabend i samma e-brev diskuterar villkoren, m.m. Under ett möte samma dag framkom inget som indikerade att PA var villiga att medverka i finansieringen av Oasmias reglering av skulden till Nexttobe eller medverka i Överlåtelseavtalet.
    • 39.Av sistnämnda e-brev från Peter Zonabend till Julian Aleksov följer således att PA mycket väl kände till Överlåtelseavtalet redan den 28 augusti 2018, till och med diskuterade Överlåtelseavtalets olika villkor, men inte riktade några som helst invändningar, inte ens antydde sådana invändningar, mot att PA inte var part till Överlåtelseavtalet och att PA således inte medverkade till övertagandet av Nexttobes fordring hos Oasmia. Av ett e-brev av den 10 september 2018 från Peter Zonabend hos PA till Julian Aleksov framgår, att PA, trots full kunskap om Överlåtelseavtalet inte gör anspråk på att medverka i detta eller i övrigt i finansieringen av Oasmias reglering av skulden till Nexttobe. Trots full kunskap om Överlåtelseavtalet redan den 28 augusti 2018 riktade PA således över huvud taget inga som helst invändningar mot Överlåtelseavtalet, MGCs övertagande av Nexttobes fordring och det förhållandet att PA inte medverkade i övertagandet av Nexttobes fordring under augusti och september 2018, förrän efter EMAs beslut den 21 september 2018, och närmare bestämt den 23 och 24 september 2018, när PA visade intresse för att medverka i Överlåtelseavtalet och övertagandet av Nexttobes fordring. Enligt ett meddelande från Peter Zonabend till Julian Aleksov den 24 september kl. 11.07 skriver Peter Zonabend, att PA numera avser att medverka i övertagandet av Nexttobes fordring med 70 procent av beloppet 90 miljoner kr, dvs. 63 miljoner kr. Denna avsikt kom överhuvudtaget till uttryck i något sammanhang före EMAs beslut den 21 september 2018 med en mycket betydande kursuppgång som följd. Vid denna tidpunkt hade MGC tagit hela den mycket betydande ekonomiska risken för finansieringen av övertagandet av Nexttobes fordring och när EMAs beslut resulterade i en kraftig kursuppgång den 21 september 2018 hade MGC inte längre ett intresse av att låta PA ta del av den vinst som MGC erhöll genom att ta den mycket betydande ekonomiska risken för finansieringen.
    • 40.Efter den 28 augusti 2018 och ända fram till EMAs beslut den 21 september 2018 framförde MGC vid ett flertal tillfällen ett erbjudande till PA, att trots allt i någon form medverka i övertagandet av Nexttobes fordring. Erbjudandena framfördes i beaktande av den mycket betydande ekonomiska risk som MGC tog ända fram till EMAs beslut. MGC erbjöd PA att medverka med någon andel av övertagandet av fordringen, och inte nödvändigtvis 70 procent, utan också mindre andelar. PA förklarade dock att det inte förelåg något intresse av att medverka i övertagandet av Nexttobes fordring. PA bekräftade vid flera tillfällen att det inte på några villkor var intresserade av att ta någon ytterligare risk avseende Oasmia innan bolaget hade erhållit EMAs beslut.
    • 41.Med hänvisning till det ovan anförda står således klart att MGC under perioden den 15 augusti till i vart fall den 19 september 2018 vid ett flertal tillfällen framförde erbjudanden till PA, att PA, trots deras tidigare, tydligt uttryckta ovilja att medverka i förvärvet av fordringen till högre belopp än 68 miljoner kronor, att slutligt överta någon del av fordringen. I sms från Per Arwidsson kommer det sagda till uttryck i orden ”lagt bud ligger”, dvs. i ett ointresse att höja budet från 68 miljoner kr. PA har emellertid genomgående vidhållit sitt ointresse av att på något sätt överta en del av förvärvet av fordringen, med mindre Oasmia först erhållit marknadstillstånd från EMA. PA har därvid uttryckt sin mening och dessutom framfört, att Teckningsoptionerna enligt såväl PA som MGCs lånelöften på intet sätt hade något samband med fordringen. Samtidigt framförde PA åsikten, att Nexttobes fordring på intet sätt berörde PA, utan att det var MGCs problem och att detta bolag hade tagit hela risken.
    • 42.Det är följaktligen Oasmias ståndpunkt i tvisten att Arwidsro saknar varje rätt till Ränteoptionerna. Frågan skall emellertid prövas i skiljeförfarandet, som förväntas vara avslutat under hösten 2019.

    Arwidsro har inte rätt till Ränteoptionerna

    • 43.Den avtalsrättsliga grunden för att PA inte har rätt till Ränteoptionerna är följande.
    • 44.Av Avtalet 7.1 följer att PA hade rätt till Teckningsoptionerna av två slag, nämligen Löftesoptionerna och Ränteoptionerna. Rätten till Löftesoptionerna grundades på det förhållandet att Avtalet utgjorde ett lånelöfte från PA till Oasmia.
    • 45.Rätten till Ränteoptionerna enligt Avtalet 7.1 förutsatte emellertid att PA faktiskt lämnade ett lån till Oasmia enligt Avtalet och levererade enligt PAs lånelöfte. Det sagda framgår tydligt av ordalydelsen i Avtalet 7.1, där rätten till Ränteoptionerna knutits till lånets utbetalning som ersättning för ”Lånets löptid från utbetalning”.
    • 46.Det avtalade och uttryckliga syftet med Avtalet att genom lån från MGC och PA finansiera Oasmias reglering av skulden till Nexttobe. Eftersom Oasmia inte har någon skuld till Nexttobe efter tecknandet av Överlåtelseavtalet, eller i vart fall genom att PA slutligt övertagit Nexttobes resterande fordring (om 35 miljoner kronor) hos MGC enligt Överlåtelseavtalet, har Avtalet inte längre några rättsverkningar eller funktion. Avtalet är med andra ord obsolet och kan därför inte grunda några som helst rättigheter.
    • 47.Oasmia har också i flera skrivelser till PA under hösten 2018 klart deklarerat, att Avtalet inte längre är aktuellt och att det över huvud taget inte kan komma ifråga att Oasmia gör gällande PAs lånelöfte enligt Avtalet, eftersom Oasmia inte längre har någon skuld till Nexttobe. Denna skuld återfinns av samma skäl inte heller längre i Oasmias reviderade balansräkning (och i detta hänseende ren revisionsberättelse).
    • 48.Det kan inte råda något som helst tvivel om att Avtalet skall tillämpas och tolkas på ovan angivet sätt, nämligen att PA endast har rätt till Ränteoptionerna om PA lämnat ett lån till Oasmia för att Oasmia skall kunna reglera sin skuld till Nexttobe. Eftersom Oasmia inte längre har en skuld till Nexttobe, kan ett lån från PA till Oasmia i detta syfte inte längre bli aktuellt. På grund härav har PA inte rätt till Ränteoptionerna och är således skyldigt att efterge Ränteoptionerna, vilket inte bara framgår av Avtalet 7.1, utan också av PAs egna ställningstaganden, PAs egen tolkning av Avtalet, samt Oasmias pressmeddelande av den 2 januari 2018, vilka dokument klart uttrycker att Ränteoptionerna skulle ”återlämnas”, det vill säga efterges, om en verkställighet av PAs lånelöfte inte blev aktuell.
    • 49.Det förefaller under alla förhållanden märkligt, att PA skulle ha rätt till Ränteoptionerna till ett värde om cirka 270 miljoner kronor (när tvisten inleddes) ex gratia, dvs. utan något som helst vederlag. Det är också av det skälet som Oasmia vid flera tillfällen har understrukit, att ett styrelsebeslut om att tillerkänna PA Ränteoptionerna skulle stå i strid med generalklausulen i aktiebolagslagen 8 kap. 41 §, första stycket, innebärande ett otillbörligt gynnande av PA och ett otillbörligt missgynnande av Oasmia och övriga aktieägare.
    • 50.Den fråga som tingsrätten måste ställa sig är varför PA skall ha rätt till Ränteoptionerna med ett förmögenhetsvärde om 270 miljoner kr helt vederlagsfritt. Som framgått ovan, betalade Oasmia för PAs lånelöfte i form av Löftesoptionerna, som också har ett betydande värde.
    • 51.Det förhållandet att Avtalet endast utgör ett lånelöfte från PA till Oasmia för finansieringen av Oasmias skuld till Nexttobe är ostridigt i skiljeförfarandet. Innebörden av det sagda är att Oasmia inte har någon skyldighet att uppta lånet enligt PAs lånelöfte. Oasmias styrelse kan inte heller längre fatta ett beslut om att påkalla PAs lånelöfte, eftersom Avtalet endast avser finansiering av Oasmias skuld till Nexttobe, vilken inte längre existerar.

    Enligt Avtalet har PA en skyldighet att efterge Ränteoptionerna

    • 52.Frågan, varför Oasmia valde att tilldela Ränteoptionerna, innan PA hade förtjänat dessa enligt Avtalet, dvs. före utbetalningen av lånet enligt PAs lånelöfte, besvaras av följande. Enligt aktiebolagsrättsliga principer är ett avtalslöfte om emission av aktier, emissionsgarantier, tecknandet av aktier, etc. förmodligen inte rättsligt bindande, se NJA 1918 s. 394, dock att här föreligger numera föreligger att betvivla den ståndpunkten efter NJA 2016 s. 107, som möjligen har samma utgångspunkt, men som innebär att den som inte fullgör sitt avtalslöfte istället kan bli skadeståndsskyldig för uppkommen skada. Vad som gäller för teckningsoptioner är oklart. För det fall principerna avseende aktier skulle tillämpas analogt, finns i vart fall skäl att anta att ett brutet avtalslöfte, dvs. i förevarande fall ett löfte från Oasmia att utge teckningsoptioner så snart PA lämnat ett lån enligt PAs lånelöfte och Avtalet, skulle leda till skadeståndsansvar för Oasmia.
    • 53.På grund av att frågan om den rättsligt bindande karaktären av ett avtalslöfte från Oasmia av ovan angivet slag var oklart, även om NJA 2016 s. 107 tydligt gav vid handen att ett brutet avtalslöfte var skadeståndsgrundande, valde parterna till Avtalet onödigtvis att låta Oasmia redan i utgångsläget, att långt innan PA presterat enligt Avtalet och gjort sig förtjänta av Ränteoptionerna, tilldela PA Ränteoptionerna, dock med det otvetydiga villkoret, att dessa skulle ”återlämnas”, egentligen efterges, om lånet enligt Avtalet och PAs lånelöfte inte kom att återbetalas.

    Eftersom PA inte eftergav Ränteoptionerna när Oasmia slutligt reglerat sin skuld till Nexttobe, och Avtalet därmed förlorat alla rättsverkningar, beslutade Oasmia att makulera Ränteoptionerna

    • 54.Eftersom PA inte har rätt till Ränteoptionerna enligt Avtalet och har skyldighet att efterge desamma, beslutade styrelsen den 31 oktober 2018 att makulera Ränteoptionerna. Makuleringen är en logisk och rättslig följd av ovan redovisade förhållanden, främst det förhållandet att Avtalet inte längre har några rättsverkningar, att Oasmia vid ett flertal tillfällen deklarerat att Oasmia inte avser att påkalla PAs lånelöfte, eftersom Oasmia inte längre har en skuld till Nexttobe, och att Avtalet således är obsolet, varför PA i enlighet med vad som ovan anförts har en skyldighet att efterge Ränteoptionerna.

    Frågan måste åter igen ställas, varför PA helt vederlagsfritt skall ha rätt till Ränteoptioner enligt Avtalet till ett värde om 270 miljoner kr

    • 55.Den rubricerade frågan ställer sig styrelsen i Oasmia. Vad är det som skall grunda PAs rätt att helt vederlagsfritt få Ränteoptioner värda 270 miljoner kr? För det fall styrelsen ger vika och medger PA denna rätt, trots att Avtalet inte ger rätt till Ränteoptionerna, gör sig styrelsen skyldig till ett brott mot aktiebolagslagen 8 kap. 41 §, första stycket, genom att otillbörligt gynna PA som en av Oasmias aktieägare och på samma gång otillbörligt missgynna Oasmia och dess övriga aktieägare.
  4. Oasmia hade fullt legitima skäl att ställa in den extra bolagsstämman
    • 56.I sin redovisning av händelseförloppet i framställan påtalar Arwidsro att Oasmias nuvarande styrelse ”inte följer lag eller ingångna avtal samt brister i sin informationsgivning till marknaden”. Hitintills har emellertid Arwidsro inte förmått ge substans till dessa svepande och ogrundade påståenden. Så till exempel har Arwidsro inte förmått visa i vilket hänseende styrelsen i Oasmia ”inte följer lag”. Påståendet att styrelsen i Oasmia (vilket i själva verket borde vara Oasmia som bolag och inte styrelsen) inte följer ”ingångna avtal” torde uteslutande sammanhänga med den tvist som föreligger mellan Oasmia och Arwidsro. Oasmia har ej heller hitintills erhållit något underlag för påståendet om att bolaget ”brister i sin informationsgivning till marknaden”. I samma stycke påstår Arwidsro att den nuvarande styrelsen i Oasmia ”inte har tillräcklig erfarenhet och kapacitet för att transformera Oasmia från ett forskningsintensivt bolag till ett kommersiellt lyckat life-sciencebolag”. Påståendet är helt grundlöst. Den nuvarande styrelsen i Oasmia har mycket lång erfarenhet av Oasmias, forskningsintensiva verksamhet och dess kommersiella arbete. Den styrelse som föreslagits av Arwidsro saknar emellertid sådan erfarenhet och kunskap. Härvid hänvisas till Oasmias skrivelse till Nasdaq Stockholm , Bilaga 1 (utesluten här), där Oasmia framför sina synpunkter på Arwidsro’s förslag till styrelse. Som styrelseledamot föreslår Arwidsro bland annat Peter Zonabend. Zonabend är bolagsjurist i Arwidsro och ledamot i flera av Per Arwidssons bolag. Han är också helt instrumental i den tvist som pågår mellan Oasmia och Arwidsro. Det är också Zonabend som tillsammans med Per Arwidsson och Arwidsro drivit frågan om en extra bolagsstämma i Oasmia i syfte att ersätta den nuvarande styrelsen med en helt ny, Arwidsro-vänlig styrelse. Zonabend saknar all erfarenhet av den verksamhet som Oasmia bedriver. Han saknar också erfarenhet från börsbolag, med undantag av ett styrelseuppdrag i HQ AB, när detta bolag var noterat på Aktietorget. HQ ABs verksamhet bestod uteslutande i att som ett processbolag driva processer mot ett antal tidigare styrelseledamöter och övrig ledning i HQ och HQ Bank AB, bolagets tidigare revisorer, etc. Oavsett utgången i dessa processer var avsikten att HQ AB skulle avvecklas så snart lagakraftvunna domar förelåg. När Stockholms tingsrätt ogillat HQ ABs talan, försattes bolaget i konkurs med flera hundra miljoner kronor i skulder.
    • 57.Det förhållandet som upptas av Arwidsro i framställan, att Arwidsro har ”tappat förtroendet” för Oasmias nuvarande styrelse, är uteslutande att hänföra till tvisten mellan Oasmia och Arwidsro. Någon annan förtroendepåverkande omständighet har inte påvisats. Före tvisten förelåg fullt förtroende för den nuvarande styrelsen.
    • 58.Oasmias styrelse har givetvis ingenting att invända emot att en minoritet i Oasmia vill få till stånd en extra bolagsstämma. Oasmia har också vidtagit åtgärder för detta ändamål. Som skall framgå närmare nedan, tvingades emellertid Oasmia att ställa in den extra bolagsstämman den 25 januari 2019 på grund av att Oasmias styrelse insåg, att Arwidsros förslag till ny styrelse i Oasmia inte var hållbart, vilket också framförts till Nasdaq Stockholm.
    • 59.En betydande svårighet med Arwidsros förslag till ny styrelse i Oasmia inför den extra bolagsstämman den 25 januari 2019 var, att valberedningen i Oasmia över huvud inte gavs möjlighet att genomföra sitt arbete. En av tre ledamöter i valberedningen är Per Arwidsson. Som Oasmia framfört i sin skrivelse till Nasdaq Stockholm, Bilaga 1(utesluten här), har Oasmias valberedning inte kunnat utföra det arbete för vilket beredningen varit avsedd, främst på grund av att ledamoten Per Arwidsson obstruerade beredningens arbete och inte förrän på ett mycket sent stadium inför den extra bolagsstämman (kring den 11 januari 2019) visade vilja att medverka i valberedningens möten. Hitintills har dock Per Arwidsson i egenskap av ledamot i valberedningen avböjt medverkan i en diskussion om en ny styrelse och har genom Arwidsro endast framfört egna förslag till ny styrelse i Oasmia.
    • 60.Utan att ta del av valberedningens arbete, som därigenom omintetgjordes, offentliggjorde Arwidsro på eget initiativ och självständigt ett förslag till ny styrelse i Oasmia i ett pressmeddelande den 15 januari 2019. Den nya styrelsen föreslogs bestå av tre ledamöter, däribland Peter Zonabend. Dagen efter Arwidsros offentliggörande av sitt förslag till ny styrelse, det vill säga den 16 januari 2019, beslutade Nasdaq Stockholm att placera Oasmia på observationslistan. Av Nasdaq Stockholms offentliggörande av beslutet framgick endast att beslutet fattats i anledning av Arwidsros offentliggörande av sitt styrelseförslag den 15 januari 2019. Oasmia gjorde därför bedömningen att Nasdaq Stockholm till grund för beslutet att placera Oasmia på observationslistan lagt Arwidsros styrelseförslag och att detta förslag enligt Nasdaq Stockholm inte var godtagbart med hänsyn till Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter (”Regelverket”). Sedan styrelsen i Oasmia lämnat in sin skrivelse till Nasdaq Stockholm och därvid gjort sin bedömning av Arwidsros styrelseförslag, har Nasdaq Stockholm också i särskilt yttrande kommit till slutsatsen att Arwidsros förslag till styrelse inte är godtagbart med hänsyn till Regelverket.

    Oasmias skäl för att ställa in den extra bolagsstämman den 25 januari 2019 var fullt legitima

    • 61.Valberedningen i Oasmia hade inte kunnat utföra sitt arbete med framtagandet och nomineringen av styrelseledamöter. Orsaken härtill var främst att en av valberedningens ledamöter, Per Arwidsson, som kontrollerar Arwidsro, inte ville medverka i valberedningens arbete förrän någon gång kring den 11 januari 2019, vilket Oasmia ansåg vara för sent (endast två veckor till den utlysta stämman). Även om valberedningen hade kunnat utveckla ett förslag till ny styrelse under den korta tid som kvarstod till den extra bolagsstämman, hade valberedningens förslag inte kunnat bifogas kallelsen till den extra bolagsstämman. Efter den 15 januari 2019, när Arwidsro i ett pressmeddelande presenterat sitt förslag till ny styrelse, gavs inte längre tillfälle till arbete i valberedningen.
    • 62.Oasmia uppfattade Nasdaq Stockholms beslut den 16 januari 2019, att placera Oasmia på observationslistan, som ett direkt resultat av Arwidsros pressmeddelande den 15 januari 2019 med förslag till ny styrelse bestående av tre ledamöter, däribland Peter Zonabend. I Nasdaq Stockholms beslut hänvisades också direkt till detta pressmeddelande. Någon motivering i övrigt till beslutet gavs inte, i vart fall inte till Nasdaq Stockholms offentliggörande av beslutet. Oasmia gjorde därför bedömningen att Nasdaq Stockholm kommit till slutsatsen, att det förslag till ny styrelse i Oasmia som Arwidsro presenterade den 15 januari 2019 inte var tillfredsställande. Sedan Oasmia i efterhand till Nasdaq Stockholm lämnat sina synpunkter på Arwidsros förslag till ny styrelse, se Bilaga 1 (utesluten här), har Nasdaq Stockholm i ett uttalande också funnit, att Arwidsros förslag inte är förenligt med Regelverket. Främst hänvisar Nasdaq Stockholm till att de av Arwidsro nominerade ledamöterna inte har tillräcklig insikt i Regelverket, men också till det förhållandet att Arwidsros styrelseförslag innehöll för få kandidater och att det därför borde utökas, se Bilaga 2 (utesluten här).
    • 63.Oasmias egen bedömning av Arwidsros styrelseförslag var således att detta var otillfredsställande med utgångspunkt i Regelverket. De närmare bedömningsgrunderna framgår av Oasmias skrivelse till Nasdaq Stockholm, Bilaga 1 (utesluten här). Oasmias bedömning har i vart fall till en del bekräftats av Nasdaq Stockholm.
    • 64.Vid tidpunkten för Oasmias beslut att ställa in den extra bolagsstämman, det vill säga den 21 januari 2019, fanns endast Arwidsros förslag till ny styrelse i Oasmia. Med hänsyn till Oasmias tolkning av Nasdaq Stockholms beslut den 16 januari 2019 att placera Oasmia på observationslistan samt de krav som ställs på en styrelse i ett börsbolag som Oasmia, förelåg enligt styrelsens i Oasmia bedömning vidare en visserligen avlägsen, men inte helt obetydlig risk för att Nasdaq Stockholm skulle fatta ett beslut om avnotering av Oasmia, för det fall Arwidsros förslag skulle vinna gehör vid den extra bolagsstämman. Förutsättningarna för att Arwidsros förslag skulle drivas igenom förelåg, i beaktande av att det kunde förutses att Arwidsro i kraft av sitt ägande skulle få majoritetsställning på bolagsstämman.
    • 65.Till det anförda skall läggas det förhållandet att en helt ny styrelse i Oasmia bestående av tre ledamöter, varav två helt saknar kompetens i branschen, och utan att någon av ledamöterna har haft någon som helst erfarenhet från Oasmias verksamhet, skulle skapa ett långvarigt vakuum i Oasmias verksamhet i förhållande till omvärlden. Den avgörande kontinuiteten för bolagets verksamhet skulle brytas. Härvid får Oasmia hänvisa till sin skrivelse till Nasdaq Stockholm, Bilaga 1 (utesluten här)., där Oasmia framhåller generella svårigheter med en helt ny styrelse i bolaget.

      Vid en samlad bedömning av de föreslagna tre kandidaternas kompetens och erfarenhet av börsbolag i allmänhet och Oasmia och dess verksamhet i synnerhet har den nuvarande styrelsen i Oasmia nått slutsatsen, att den föreslagna styrelsen inte uppfyller de grundläggande kraven i Regelverket och i övrigt.

      Julian Aleksov är för närvarande arbetande styrelseordförande och på heltid engagerad i bolaget, framförallt i arbetet med externa partners, samt med kliniska- och regulatoriska strategier. Byts styrelsen ut, går den kompetensen helt förlorad. Detsamma gäller relationerna med Oasmias intressenter. Med en helt ny styrelse skulle Oasmia försättas i ett mycket svårt läge och förlora ett betydande förtroendekapital framförallt mot externa partners.

      Per Arwidsson och Peter Zonabend har härutöver i media upprepat, att ledningen i Oasmia i övrigt ska bytas ut, vilket således kommer ske i det fall de tillsätter de föreslagna styrelseledamöterna. Om Oasmias övriga ledning ersätts, förlorar bolaget ytterligare en mycket betydande kompetens och erfarenhet som kommer ta flera år att återställa. Även om utbytet av ledningen inte sker omedelbart, är den nuvarande ledningen med dessa uttalanden från Per Arwidsson och Peter Zonabend synnerligen omotiverad att arbeta kvar vid ett styrelsebyte. Härigenom kommer Oasmia att lida en väsentlig skada.

      I Oasmias styrelsearbete bryts följaktligen kontinuiteten fullständigt genom att den efter Per Arwidssons och Arwidsro vilja ersätts av en styrelse som tidigare aldrig varit i kontakt med Oasmia och dess verksamhet (för Peter Zonabends del inte på annat sätt än i tvisten). Det kommer att dröja mycket länge innan en ny styrelse har satt sig in i Oasmia och dess verksamhet, samarbetspartners, investerare, etc. Effekterna blir desamma efter utbytet av Oasmias ledning i övrigt.

      Till detta ska dock också läggas risken för att en ny styrelse orienterar sig efter Per Arwidssons och Arwidsros intressen, inte endast i den förevarande tvisten mellan Oasmia och dessa personer, utan också i andra frågor, i all synnerhet som en ny styrelse med den förslagna sammansättningen inte kan förväntas arbeta självständigt och oberoende i förhållande till Per Arwidsson och Arwidsro. Den nuvarande styrelsen kan med hänsyn till det ovan anförda inte finna att Arwidsros krav på en ny styrelse är genomtänkt och har därför gjort bedömningen, att styrelsen har en skyldighet att tillse, att kontinuiteten i styrelsearbetet och det övriga ledningsarbetet upprätthålls. Vidare har den nuvarande styrelsen sett sig ha skyldigheten att tillse, att en ny styrelse har de erforderliga kunskaperna om och insikterna i Oasmia och dess verksamhet, men också att en ny styrelse verkar lojalt i förhållande till uppdragsgivaren Oasmia och förhåller sig oberoende vis á vis externa parters, särskilt Per Arwidssons och Arwidsros, intressen.”

    • 66.Oasmias pressmeddelande av den 21 januari 2019 rörande den inställda, extra bolagsstämman var följaktligen väl förankrat i sak och motiverades enligt följande.

      Den 15 januari 2019 presenterade Arwidsro ett förslag till ny styrelse i Oasmia. Oasmias styrelse samt majoriteten i dess valberedning bedömer att frågan om styrelsens sammansättning bör beredas ytterligare i syfte att säkerställa att ett förslag uppfyller de krav uppställs i Nasdaq Stockholms regelverk, svensk kod för bolagsstyrning och andra för Oasmia tillämpliga noteringskrav.

      För att värna Bolaget, och mot bakgrunden av att Oasmia och Arwidsro under hand för diskussioner kring den uppkomna tvisten mellan Bolaget och Arwidsro, har Oasmias styrelse beslutat att ställa in den extra bolagsstämman som avsågs att hållas den 25 januari 2019.”

    • 67.Nästföljande dag förtydligade Oasmia sitt beslut att ställa in den extra bolagsstämman med följande meddelande.

      Det förslag till ny styrelse i Oasmia som kort tid före den planerade bolagsstämman presenterades av Arwidsro Investment AB och Per Arwidsson (gemensamt ”Arwidsro”) är inte förenligt med Nasdaq Stockholm ABs (”Nasdaq”) krav på en styrelse i ett börsbolag, se främst Nasdaqs regelverk för emittenter, avsnitt 2.4 om emittentens organisation. ... I rättsligt hänseende föreligger inget förbud eller annat lagligt hinder i aktiebolagslagen för styrelsen att ställa in en bolagsstämma, i vart fall inte under rådande omständigheter. Styrelsen för Oasmia har fastmera haft en skyldighet att tillvarata Oasmias och samtliga dess aktieägares intressen och därför funnit det i högsta grad angeläget att ställa stämman i beaktande av rådande förhållanden, vilka utvecklats i en fyrsidig skrivelse till Nasdaq av den 21 januari 2019. Med hänsyn till de specifika omständigheterna i ärendet ser Oasmias styrelse inte heller att styrelsens agerande står i strid med god sed på aktiemarknaden.”

  5. Styrelsen i Oasmia har fullgjort sina skyldigheter enligt aktiebolagslagen
    • 68.Det Arwidsro framhåller i sin framställan till Aktiemarknadsnämnden s. 5, andra stycket, är inte korrekt. Styrelsen i Oasmia har fullgjort sin skyldighet att kalla till extra bolagsstämma den 25 januari 2019. Valberedningen i Oasmia har också på olika sätt försökt att få till stånd ett arbete syftande till att lämna ett förslag till ny styrelse i god tid före den extra bolagsstämman. Detta arbete har emellertid tillintetgjorts på grund av att Per Arwidsson, som en av ledamöterna i valberedningen, obstruerat valberedningens arbete.
    • 69.I ett aktiebolag är det normalt styrelsen som kallar till bolagsstämma. Det kan finnas flera orsaker till att en kallelse inte sker omedelbart efter begäran av en aktieägarminoritet. I förevarande fall har styrelsen uppfattat Arwidsros begäran som ett led i Arwidsros allmänna ”krigföring” (enligt Arwidsros egen terminologi) mot Oasmia på grund av den rådande tvisten. Dessutom var det oklart vad Arwidsros begäran om bolagsstämma ytterst syftade till. Något förslag från Arwidsros sida till ny styrelse i Oasmia förelåg inte förrän den 15 januari 2019, när Arwidsro självständigt och på eget initiativ offentliggjorde förslaget i ett pressmeddelande. Oasmias styrelse inväntade också valberedningens förslag, som emellertid aldrig kom att läggas fram på grund av att valberedningens arbete förhindrades av Per Arwidsson.
    • 70.Vad sedan gäller Oasmias grunder för att ställa in den extra bolagsstämman hänvisas till framställningen ovan. Tvärtemot vad Arwidsro framför i sin framställan till Aktiemarknadsnämnden var Oasmias skäl till inställelse av stämman väl förankrade och på intet sätt vilseledande eller felaktiga. I detta hänseende hänvisas till vad som anförts ovan. Nasdaq Stockholm har i sin bedömning, se Bilaga 2 (utesluten här), nått slutsatsen att den styrelse som Arwidsro föreslog inte var börsfähig och inte heller tillräcklig. Det Arwidsro gör gällande i sin framställan, att den av Arwidsro föreslagna styrelsen skulle ha uppfyllt Nasdaqs krav, är med beaktande av Nasdaq Stockholms bedömning inte riktigt. Det förekom dessutom förhandlingar mellan Oasmia och Arwidsro genom olika kanaler under den aktuella tiden. Förhandlingarna blev emellertid resultatlösa.
    • 71.ABL saknar särskilda bestämmelser om återkallelse av kallelse till bolagsstämma eller beslut om att inställa stämman. Det har i doktrinen och i affärsrättsliga sammanhang antagits, att en styrelse alltid har rätt att återta en redan utfärdad kallelse. Det sagda gäller i synnerhet när styrelsen har en skyldighet att värna bolaget mot risken för skada på grund av en större aktieägares begäran om bolagsstämma, såsom i förevarande fall. Med hänvisning till det ovan anförda, hade styrelsen i Oasmia en skyldighet att tillse att Oasmia som bolag och dess övriga aktieägare skyddades mot Arwidsros mer eller mindre kuppartade försök att överta Oasmia med den icke helt obetydliga risken, att en ny styrelse under Arwidsros kontroll skulle fatta ett beslut om återkallelse av Oasmias talan i skiljeförfarandet och tillgodogörandet av Arwidsros anspråk i tvisten mellan Oasmia och Arwidsro, men också att en kompetent styrelse ersätts av en långt mindre kompetent styrelse i vad avser Oasmia, bolagets verksamhet, dess intressenter, etc.
    • 72.Arwidsros historieskrivning i framställan är vilseledande. I själva verket var det Bolagsverket som gav Oasmia möjligheten att självt kalla till bolagsstämma senast den 5 februari 2019. Oasmia valde därför att den 5 februari 2019 kalla till sådan bolagsstämma att hållas den 19 mars 2019. Det är givetvis från alla praktiska utgångspunkter lämpligast att bolaget självt kallar till bolagsstämma, utformar kallelsen, dagordningen samt utser orten för bolagsstämman, med mera. Enligt det förslag som Arwidsro hade lämnat till Bolagsverket till grund för Bolagsverkets kallelse skulle Oasmias bolagsstämma hållas i Advokatbyrån Törngren Magnells lokaler i Stockholm, vilket redan detta är uteslutet med hänsyn till att Oasmia har cirka 27.000 aktieägare.
    • 73.Oasmia kallade således till extra bolagsstämma den 5 februari 2019 att hållas den 19 mars 2019. Ändamålet med tidsutdräkten var att få till stånd ett arbete i valberedningen. Återigen har emellertid Per Arwidsson obstruerat detta arbete, varvid Arwidsro åter igen endast kort tid före stämman har offentliggjort sitt förslag till ny styrelse i Oasmia bestående av fyra ledamöter, inklusive de tre tidigare nominerade ledamöterna. Den fjärde, nominerade ledamoten saknar emellertid tillräckliga erfarenheter från börsbolag och den bransch inom vilken Oasmia verkar. Oasmias ifrågasättande av Arwidsros förslag till ny styrelse kvarstår.
    • 74.Det Arwidsro för fram i framställan under rubriken ”Ny kallelse utfärdas för att stoppa Bolagsverket från att kalla”, kan knappast ses som en kritik mot Oasmia eller dess nuvarande styrelse, utan mot lagstiftaren, som möjligen inte tillhandahållit tillräckliga redskap för att skydda en minoritet. Å andra sidan måste en styrelse i ett bolag som hotas av kuppartade åtgärder ges möjlighet att värna bolaget och dess övriga aktieägare, bland annat genom beslut om att ställa in en kommande stämma. Eventuellt skall det Arwidsro framför också ses som en kritik mot Bolagsverket. Arwidsro karaktäriserar Bolagsverkets handläggning som ett ”missbruk”, vilken uppfattning inte delas av Oasmia.
    • 75.Oasmia kallade till extra bolagsstämman helt enkelt därför att Bolagsverket gav Oasmia denna möjlighet. Av praktiska skäl var detta också det lämpligaste tillvägagångssättet. Styrelsen i Oasmia har fullgjort sina skyldigheter i förhållande till bolaget och övriga aktieägare. Något missbruk har inte förekommit från styrelsens sida.
    • 76.I Arwidsros framställan under rubriken ”Styrelsen kommenterar den styrelse som är föreslagen att ersätta befintlig styrelse”, förefaller Arwidsro inta ståndpunkten, att styrelsen skall förhålla sig passiv till allehanda åtgärder som riskerar att skada bolaget och övriga aktieägare. Som framgår av Nasdaq Stockholms uttalande om Arwidsros första förslag till styrelse, se Bilaga 2 (utesluten här), uppfyller den föreslagna styrelsen inte kraven i Regelverket. Härvid hänvisas till vad som anförts ovan. Det är fastmera styrelsens skyldighet att informera bolagets aktieägare att den av Arwidsro föreslagna styrelsen saknar erforderlig kompetens, erfarenhet, med mera, samt att Oasmia med den nya styrelsen kan komma att lida väsentlig skada.
  6. Den riktade nyemissionen var objektivt grundad och nödvändig för Oasmia
    • 77.Oasmia har under sin långa verksamhetstid och i egenskap av forsknings- och ut- vecklingsbolag genomfört ett stort antal riktade nyemissioner i syfte att säkra sin finansiering. Den senaste riktade nyemissionen, som genomfördes i början av mars 2019, är ett normalt led i finansieringen av Oasmias verksamhet. Oasmias främsta produkt, som EMA godkände för rekommendation den 21 september 2018, ger fortfarande inga intäkter. För närvarande utvecklar Oasmia sin verksamhet för tillverkning och distribution av denna produkt. Utan intäkter i verksamheten är Oasmias främsta sätt att överleva att genomföra nyemissioner, och i syfte att minimera kostnader och tidsutdräkt, främst riktade sådana.
    • 78.Den aktuella nyemissionen har genomförts bland annat för att ge Oasmias samarbetsparter i tillverkning och distribution ett utökat intresse för Oasmia som bolag. Styrelsens beslut om den riktade nyemissionen har skett på grundval av ett bemyndigande från Oasmias bolagsstämma. Nyemissionen skedde genom ett s.k. accelerated bookbuilding-förfarande genom Mangold Fondkommission varigenom prissättningens marknadsmässighet säkerställdes.
    • 79.Det förhållandet att en aktieägare i Oasmia framställer begäran om att styrelsen skall kalla till extra bolagsstämma kan enligt Oasmias mening inte hindra kapitalanskaffningsåtgärder. Arwidsros påstående, att det skulle krävas ”synnerliga skäl” för att besluta om och genomföra en riktad nyemission efter det att en sådan begäran riktats till Oasmias styrelse, är helt ogrundad. Styrelsen i Oasmia är skyldig att tillse att bolaget har tillräckligt med kapital för sin verksamhet, men också att Oasmias samarbete i vad avser tillverkning och distribution av produkterna utvecklas i positiv riktning. Styrelsen i Oasmia kan därför inte låta sig hindras i sina kapitalanskaffningsåtgärder av en begäran om extra bolagsstämma.
    • 80.Arwidsros uppgifter i framställan (s. 7, fotnot 2), kommenteras enligt följande. Som framgår av uppgifterna fanns likvida medel om endast 7,6 miljoner kronor, vilket inte skulle räcka till mer än några få veckors verksamhet (i dag är dessa medel förbrukade). De aktuella fordringarna på grund av ett konvertibellån är osäkra. Skälet härtill är att Oasmias aktie visat en skarp negativ värdeutveckling främst på grund av den pågående tvisten mellan Oasmia och Arwidsro. Efter EMAs beslut att rekommendera Oasmias ifrågavarande läkemedel den 21 september 2018 ökade aktiens börskurs till cirka 15,5 kronor, men på grund av den pågående tvisten har börskursen därefter varit cirka 8 kronor. De personer som åtagit sig att låna ut enligt konvertibellånet har därför ställt sig tveksamma härtill. Fordringarna kan visserligen drivas in av Oasmia, men det kan ta tid. Krediten hos Alceco om 40 miljoner kronor kommer att återkallas inom kort och kommer inte kunna ge något nytt kapital till Oasmia. De omnämnda kundfordringarna tar lång tid i anspråk att tillgodogöra sig. Påståendet att Arwidsro har åtagit sig att utbetala 75 miljoner kronor till Oasmia är grundlöst om det avser annat än det historiska förhållandet enligt Låneavtalet. Påståendet sammanhänger med den tvist som föreligger mellan Oasmia och Arwidsro och lånelöftet enligt Låneavtalet, som dock inte längre har några rättsverkningar. Låneavtalet är obsolet, eftersom Låneavtalets enda syfte var att finansiera Oasmias skuld till Nexttobe. Denna skuld är sedan länge reglerad. Arwidsros lånelöfte är således inte längre aktuellt. Oasmias styrelse har också vid flera tillfällen klart deklarerat, att Oasmia inte kan och inte avser att låna medel från Arwidsro på grund av Låneavtalet.
    • 81.Oasmias information kring den riktade nyemissionen följer de krav som är gängse på marknaden. Den information som har lämnats till marknaden genom pressmeddelandet om den riktande emissionen innehöll sådan information som enligt Oasmias förmenande typiskt sett lämnas i samband med riktade emissioner i börsbolag. Det finns inga specifika krav på Oasmia och dess styrelse att i ett pressmeddelande om en nyemission ge uppgifter om varje medverkande i nyemissionen. Inte heller torde det vara marknadspraxis att också publicera emissionsbeslutet in extenso. Syftet med att pressmeddela emissionen är ju bland annat att marknaden genom informationen i pressmeddelandet ska få information om villkoren för emissionen.
    • 82.I förevarande fall har Oasmia begränsat sitt uppgiftslämnande till att namnge en viktig samarbetspartner i vad avser tillverkning och distribution av Oasmias produkter. Härutöver finns ett antal investerare med mindre kapitalinsatser som Oasmia valt att inte namnge. Vidare torde det inte heller vara särskilt vanligt förekommande, om det ens har förekommit, att i ett pressmeddelande genom negativa bestämningar ange icke förhandenvaron av vissa omständigheter avseende emissionen: med andra ord, att i ett pressmeddelande ange att t.ex. de omständigheter som beskrivs i punkten 85 inte är för handen. Att utforma ett pressmeddelande på ett sådant sätt som skulle bli fallet om Arwidsros synpunkter om vad ett pressmeddelande ska innehålla vinner gehör, skulle snarare medföra att informationen i pressmeddelandet riskerar att bli svårtillgänglig och svårtolkad, eftersom pressmeddelandet i sådana fall skulle behöva innehålla en förmodat förhållandevis omfångsrik beskrivning av de förhållanden som inte är relevanta och för handen avseende den aktuella emissionshändelsen.
    • 83.Det torde inte heller vara ett obefogat påstående att marknaden tolkar ett pressmeddelande som inte innehåller en beskrivning av några särskilda villkor avseende emissionen (eller någon annan omständighet), som att emissionen inte är förenad med några sådana villkor (eller annan omständighet). Inte minst den av Oasmia tidigare beskrivna uppfattningen av marknadspraxis härvidlag, talar starkt för att så är fallet. Dessutom är en sådan tolkning i allra högsta grad logisk och rimlig. Det är inte Oasmias avsikt att i det här avseendet vara raljant, men Arwidsros synpunkter i det här avseendet visar tydligt att Arwidsro försöker att greppa efter halmstrån avseende påstådda brister i Oasmias informationsgivning i syfte att klä framställningen i en god sed-skrud på sätt som Oasmia anför i avsnitt I. Den obefogade kritiken mot Oasmias informationsgivning är nämligen en del i Arwidsros tviststrategi.
    • 84.Arwidsros oro i framställan över att Oasmias nuvarande styrelse skulle hamna i ”tacksamhetsskuld” till en av Oasmias samarbetspartner, är givetvis helt obefogad. Det förhållandet att denna samarbetspartner beräknas rösta för att den sittande styrelsen inte blir ersatt av en helt ny styrelse är väl närmast en självklarhet i beaktande av den dynamik som har utvecklats mellan Oasmia och samarbetspartnern ifråga. Arwidsros spekulation om att den nuvarande styrelsen på grund härav skulle erbjuda förmånligare villkor till denna samarbetspartner i affärer med Oasmia är därför helt grundlösa. Arwidsros ogrundade spekulationer borde under sådana förhållanden också gälla samtliga röstande på den kommande extra bolagsstämman, inklusive de aktieägare som lämnat fullmakter till Arwidsro i syfte att byta ut den nuvarande styrelsen.
    • 85.Till det som Arwidsro framför i framställan kan Oasmia försäkra, att emissionsbeslutet inte innehåller några osedvanliga villkor som till exempel skulle ge rösträtt utan full betalning av aktier. Det finns dessutom inget villkor av karaktären att teckningslikvidens erläggande skulle vara villkorad av att den sittande styrelsen blir omvald. Sådana villkor ligger långt utanför Oasmias föreställningsvärld.
    • 86.Sammanfattningsvis har alltså styrelsen i samband med den riktade nyemissionen tagit ställning till de legala och andra krav som aktualiseras i samband med en riktad emission i ett noterat bolag. Och det är Oasmias bedömning att nyemissionen uppfyller dessa krav.

I ett yttrande över den kompletterande framställningen har Oasmia anfört följande.

Enligt Oasmias mening ligger det utanför Aktiemarknadsnämndens behörighet att pröva den direkta tillämpligheten av en bestämmelse i aktiebolagslagen (”ABL”), i förevarande fall ABL 7 kap. 4 §, första stycket. vilket också får anses framgå av Aktiemarknadsnämndens praxis.

Oberoende av det nyss anförda, innehåller Arwidsros kompletterande framställan på samma sätt som den tidigare, ursprungliga framställan, en rad vilseledande uppgifter, vilka, om de korrigeras, torde utesluta en tillämpning av den i ABL aktualiserade bestämmelsen.

Av utslagsgivande betydelse är att varken Oasmia eller dess styrelse lämnat uppdrag till Mangold att samla in fullmakter inför den extra bolagsstämman i Oasmia den 19 mars 2019 eller i övrigt. Det Arwidsro gör gällande i sin kompletterande framställan om att ”nuvarande styrelse” i Oasmia lämnat ett uppdrag av aktuell innebörd till Mangold, är således ett ogrundat och felaktigt påstående.

Det uppdrag Mangold erhållit i det förevarande fallet har lämnats av andra aktieägare i Oasmia, häribland en större aktieägare. Dessa aktieägare har utgått ifrån att det är fullt tillåtet för dem att, på samma sätt som Arwidsro, och därvid i mycket betydande omfattning, samla in fullmakter och på allehanda, övriga lagliga sätt söka påverka aktieägarna i Oasmia att rösta på visst sätt på den kommande bolagsstämman.

Det förhållandet att ett par av de personer som kontrollerar en av de aktieägare som lämnat det ifrågavarande uppdraget till Mangold, Alceco International, är styrelseledamöter i Oasmia, kan enligt Oasmias bedömning inte hindra dem att i egenskap av företrädare för aktieägare i Oasmia vare sig lämna uppdraget till Mangold eller vidta åtgärder i övrigt för att samla in fullmakter, m.m. inför den kommande bolagsstämman (eller över huvud). Följaktligen bör inte de aktieägare i Oasmia som företräds i Oasmias styrelse vara uteslutna från dessa grundläggande aktierättigheter. En motsatt syn skulle innebära att vissa aktieägare, i regel större aktieägare, skulle vara förhindrade att på demokratisk väg argumentera för sin ståndpunkt och söka övertyga övriga aktieägare om dennas riktighet, bl.a. genom fullmaktsinsamling.

Arwidsros framställan i här aktuella del bör således enligt Oasmias mening inte leda till annan åtgärd än en avskrivning.

Mangold fondkommissions yttrande

Mangold Fondkommission AB har i ett yttrande över den kompletterande framställningen avseende fullmaktsinsamlingen anfört i huvudsak följande.

I Arwidsros framställan anges att Arwidsro ”bedömer” att Mangold Fondkommission åtagit sig ett uppdrag som strider mot aktiebolagslagen. Mangold Fondkommissions uppfattning är att Arwidsros bedömning är felaktig. Mangold Fondkommission har visserligen innan fullmaktsinsamlingen påbörjades haft ett uppdrag för Oasmia bestående i genomförandet av en nyemission, men något uppdrag att, som Arwidsro gör gällande, samla in fullmakter för Oasmias räkning har Mangold Fondkommission inte haft.

Uppdraget att samla in fullmakter har lämnats av och utförts för en av Oasmias större aktieägare, Alceco International S.A. (ett luxemburgiskt företag). Julian Aleksov och Bo Cederstrand som kontrollerar Alceco, var vid tidpunkten för fullmaktsinsamlingen, styrelseledamöter i Oasmia.

Det är inte oförenligt med Mangold Fondkommissions intressekonfliktsregler att utföra uppdrag för ägare i ett bolag för vilket Mangold Fondkommission har utfört andra uppdrag även om dessa är i konflikt med andra ägare. Enligt Mangolds uppfattning kan det förhållande att en styrelseledamot på beskrivet sätt är närstående till en aktieägare inte lägga hinder i vägen för aktieägaren ifråga att samla in fullmakter att användas för att stödja omval av styrelseledamoten på bolagsstämma i bolaget. Det skulle innebära ett allvarligt ingrepp i aktiva aktieägares möjligheter att utöva de möjligheter till inflytande som aktiebolagsrätten ger och föra alldeles för långt.

Mangold har mot denna bakgrund inte ansett sig förhindrad att bistå Alceco och dess huvudägare Julian Aleksov med fullmaktsinsamling i syfte att ge ”ledningen fortsatt stöd” (som det anges i bilaga 1 till Arwidsros framställan) vid styrelseval i Oasmia. Den artikel som är bilaga 2 till framställan ger inte en korrekt bild och Per-Anders Tammerlöv fick heller inte tillfälle att granska vad som anges i form av citat innan publiceringen skedde. Då hade de felaktigheter och oklarheter som där förekommer korrigerats.

Enligt Mangold Fondkommissions bedömning strider fullmaktsinsamlingen inte mot aktiebolagslagen, vilket såvitt Mangold Fondkommission förstår inte heller ankommer på AMN att pröva. Mangold Fondkommission anser därför att AMN inte heller bör göra någon hypotetisk prövning av den i framställan allmänt hållna frågan om det kan strida mot god sed på aktiemarknaden att ett noterat bolag (eller för den delen ett onoterat bolag) tar på sig och utför uppdrag i strid mot aktiebolagslagen.

Arwidsros slutkommentar

Arwidsro har i en slutkommentar avseende Oasmias yttrande anfört följande. Arwidsro har avstått från att göra någon slutkommentar avseende Mangolds yttrande.

Aktiemarknadsnämndens behörighet

Arwidsro delar inte Oasmias uppfattning att de frågor som Arwidsro framställt till Aktiemarknadsnämnden ska behandlas i annan ordning. Arwidsros ursprungliga framställan innehåller de skäl till varför Arwidsro anser att Aktiemarknadsnämnden är behörig att pröva ärendet.

Arwidsro vill i detta sammanhang vara tydlig med att Arwidsro inte anser att den bakomliggande tvisten bör vara föremål för prövning i Aktiemarknadsnämnden. Arwidsro anser inte heller att någon av de frågor som ställs till Aktiemarknadsnämnden ska uppfattas på det sättet. Arwidsro tillhandahöll en kortfattad beskrivning för att sätta de uttalanden som görs i pressmeddelanden från Oasmia i ett sammanhang. Arwidsro anser att de frågor om god sed som ställs kan besvaras av Aktiemarknadsnämnden utan att ta ställning i själva tvisten.

Av samma anledning kommer Arwidsro lämna stora delar av Oasmias yttrande utan vidare kommentar (framförallt avsnitt II och III). Det innebär inte att Arwidsro därmed bekräftar Oasmias syn på saken, utan bara att Arwidsro anser att Oasmias svar i denna del saknar relevans för de frågor som Arwidsro vill att Aktiemarknadsnämnden ska besvara.

Begäran om att kalla till extra stämma

Arwidsro delar inte Oasmias uppfattning att styrelsen hade legitima skäl att ställa in stämman. Arwidsro är allmänt av uppfattningen att styrelsen inte ska ställa in en bolagsstämma som ska hållas enligt lag eller bolagsordning. I detta fall lägger Oasmia stor vikt vid att valberedningen inte har fått förutsättningar att genomföra sitt arbete. Arwidsro anser inte att det stämmer, men även om så skulle ha varit fallet kan knappast, enligt Arwidsros uppfattning, ett undermåligt eller uteblivet beredningsarbete av valberedningen läggas till grund för att en stämma som ska hållas enligt lag ställs in.

Arwidsro ställer sig också mycket frågande till att Oasmia fortsätter hävda att Nasdaq i ett särskilt yttrande har kommit fram till att ”...Arwidsros förslag till styrelse inte är godtagbart med hänsyn till Regelverket” (punkt 60 i Oasmias svar, se även punkt 70). För att citera Nasdaq: ”Börsen finner att föreslagen styrelse uppfyller de krav som framgår av punkt 2.4.1 i Regelverket förutsatt att Sven Rohman och Peter Zonabend innan den extra bolagsstämman den 19 mars 2019 deltar vid Börsens utbildning i börsregler eller motsvarande utbildning.” Nasdaq anser således att förslaget uppfyller regelverkets krav villkorat av att två av ledamöterna går Nasdaqs utbildning, en utbildning på knappa tre och en halvtimme. Att anföra det som skäl för att styrelsen inte skulle uppfylla kraven, framstår som stötande. Alldeles oavsett hur det förhåller sig med Oasmias uppfattning om styrelseförslaget har detta inte utgjort en grund att ställa in en bolagsstämma som ska hållas enligt lag eller bolagsordning.

Den riktade emissionen

Oasmias svar kring den riktade emissionen innehåller ingen information om att några särskilda överväganden skulle ha gjorts av bolaget med anledning av den pågående ägarstriden i bolaget. Att Oasmia inte anser sig behöva beröra problematiken att man väljer en kapitalanskaffningsmetod som kan påverka röstförhållandena till sittande styrelses fördel inför stämman där styrelsens förtroende ska prövas ger intryck av att styrelsen inte kan, eller vill, se den uppenbara intressekonflikten. Situationen var unik, vilket enligt Arwidsros mening höjer kraven vad som kan förväntas av Oasmia, jämfört med vad som skulle vara fallet om intressekonflikten inte förelåg.

Oasmias svar i punkt 84 förtjänar uppmärksammas noga i detta sammanhang. Där framgår det att Oasmia anser det som ”närmast en självklarhet” att bolagets samarbetspartner (som tecknade flest aktier i den riktade emissionen) skulle stödja sittande styrelse på bolagsstämman.

Eftersom situationen var mycket speciell, blir det också missvisande att som Oasmia hänvisa till att man följt de informationskrav som är ”gängse på marknaden” (Oasmias svar, punkt 81). Uttalandet ger, enligt Arwidsros mening, felaktigt sken av att det skulle finnas en etablerad praxis för situationen.

Fullmaktsinsamlingen

Vi noterar att Oasmias styrelse inte anser att något uppdrag har givits till Mangold Fondkommission. Oasmias påståendet går inte att verifiera. Arwidsro noterar också att Oasmia inte har lämnat in någon information i samband med sitt svar som visar att de har försökt få Nyhetsbyrån Direkt att publicera en rättelse eller dylikt. Inte heller har information om innebörden att Oasmia inte står bakom Mangold Fondkommissionärs fullmaktsinsamlande funnits tillgänglig på Oasmias hemsida eller meddelats marknaden genom pressmeddelande. Detta trots att Arwidsro och enligt Arwidsros bedömning, andra aktieägare, genom artikeln och Mangold Fondkommissions brev, med fog uppfattat situationen så.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis anser Arwidsro att Oasmia inte lyft någon omständighet som förhindrar Aktiemarknadsnämndens prövning eller som föranleder att Arwidsro önskar att i något avseende justera sin hemställan.

Överväganden

Aktiemarknadsnämnden ska verka för god sed på den svenska aktiemarknaden. Varje åtgärd av ett svenskt aktiebolag som gett ut aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller av en aktieägare i ett sådant bolag kan bli föremål för nämndens bedömning, om åtgärden avser eller kan vara av betydelse för en aktie i ett sådant bolag. Nämnden kan pröva frågor på eget initiativ eller efter framställning. Nämnden avgör själv om en framställning ska föranleda att frågan tas upp till behandling.

Den nu aktuella framställningen rör åtgärder som enligt framställningen har vidtagits av bolaget Oasmia. Aktierna i Oasmia är upptagna till handel på en reglerad marknad. Åtgärderna är av betydelse för aktierna i Oasmia.

Det ankommer inte på nämnden att tolka aktiebolagslagen. Nämnden gör från synpunkten av god sed följande bedömning i fråga om Arwidsros begäran om att kalla till extra bolagsstämma, i fråga om den riktade emissionen och i fråga om fullmaktsinsamlingen. Uttalandet behandlar inte rättstvisten mellan Arwidsro och Oasmia.

Begäran om att kalla till extra bolagsstämma

Den svenska bolagsstyrningsmodellen bygger på en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan bolagets ägare och bolagets förvaltande organ, dvs. styrelse och verkställande direktör. Detta kommer till uttryck i aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning, som anger en norm för god bolagsstyrning på en högre ambitionsnivå och som ska följas av bolag vilkas aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad.

I förarbetena till aktiebolagslagen betonas vikten av en aktiv ägarfunktion. Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämman, som är aktiebolagets högsta beslutande organ. Genom aktieägarnas aktiva stämmodeltagande främjas en väl avvägd maktbalans mellan ägare, styrelse och bolagsledning.

Om ingenting annat föreskrivs i bolagsordningen, väljs styrelsens ledamöter av bolagsstämman. Regeln avspeglar den aktiebolagsrättsliga principen att det är aktieägarna som bestämmer bolagets inriktning och förvaltning (jfr bl.a. Johansson, S., Bolagsstämma i svenska aktiebolag, 2018, s. 135).

Aktiebolagslagens beslutsregler bygger på en majoritetsprincip. En, eller flera aktieägare tillsammans, som innehar aktier med mer än hälften av rösterna på en bolagsstämma, tillerkänns som utgångspunkt ett avgörande inflytande över bolagsstämmans beslut. I linje därmed finns i lagen ett förbud mot att i bolagsordningen för ett publikt aktiebolag ställa upp krav på kvalificerad majoritet för entledigande av styrelseledamöter valda av stämman (8 kap. 59 §). Aktieägarnas möjlighet att när som helst besluta om entledigande av de styrelseledamöter som stämman har utsett är i själva verket, skriver regeringen i motiven till bestämmelsen, ”av grundläggande vikt för att främja en aktiv ägarfunktion i företagen” (prop. 1997/98:99 s. 86).

Aktiebolagslagen innehåller ockå en rad regler som ger aktieägare med ett mindre innehav av aktier vissa rättigheter i bolaget, ofta betecknade minoritetsskyddsregler. Sålunda gäller exempelvis att, om ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget skriftligen begär att en bolagsstämma sammankallas för att behandla ett angivet ärende, kallelse ska utfärdas inom två veckor från det att begäran kom in till bolaget. Skyldigheten att sammankalla stämman åvilar styrelsen.

I framställningen redovisas följande händelseförlopp.

Arwidsro begärde den 9 november 2018 att styrelsen i Oasmia skulle kalla till bolagsstämma för val av styrelseledamöter. Arwidsro innehade då (tillsammans med Per Arwidsson) aktier motsvarande ca 15 procent av aktierna i bolaget.

Oasmias styrelse efterkom inte Arwidsros begäran, varför Arwidsro den 26 november 2018 begärde att Bolagsverket skulle kalla till stämma i Oasmia.

Den 28 november 2018 meddelade Oasmia i ett pressmeddelande att bolaget avsåg att kalla till stämma samt framförde i pressmeddelandet synpunkter på Arwidsros begäran.

Den 3 december 2018 begärde Arwidsro ånyo att Oasmia skulle kalla till stämma för val av styrelseledamöter.

Den 14 december 2018 utfärdade Oasmia en kallelse till stämma att hållas den 25 januari 2019 och den 17 december framförde styrelsen i ett nytt pressmeddelande synpunkter på Arwidsros begäran.

Den 20 december 2018 avslog Bolagsverket Arwidsros begäran om kallelse genom Bolagsverkets försorg eftersom Oasmia kallat till stämma.

Den 21 januari 2019 meddelade Oasmia i ett pressmeddelande att den planerade stämman ställts in med en motivering avseende de av Arwidsro föreslagna styrelseledamöternas lämplighet. Ytterligare synpunkter framfördes av Oasmia i ett pressmeddelande dagen därpå, den 22 januari 2019.

Den 22 januari 2019 begärde Arwidsro ännu en gång att Bolagsverket skulle kalla till bolagsstämma.

Den 5 februari 2019 kallade Oasmia ånyo till bolagsstämma, denna gång att hållas den 19 mars 2019.

Den 4 mars 2019 meddelade Oasmia att bolaget med stöd av ett bemyndigande genomfört en nyemission.

Nämnden noterar att bolagsstämman genomfördes den 19 mars 2019.

Oasmia har i sitt yttrande inte ifrågasatt denna beskrivning av händelseförloppet. I relevanta delar handlar Oasmias yttrande i allt väsentligt om skälen till bolagets agerande.

God sed på aktiemarknaden förutsätter givetvis att aktiebolagslagens regler följs. God sed kräver emellertid också att de syften som ligger bakom lagens regler om aktieägarnas grundläggande rättigheter och kompetensfördelningen mellan bolagsorganen respekteras, i detta fall reglerna om aktieägares ovillkorliga rätt att få till stånd en bolagsstämma för behandling av visst ärende, här val av styrelseledamöter. Enligt nämndens mening har Oasmia genom att inte kalla till bolagsstämma när Arwidsro begärde det den 9 november 2018, genom att på ett sent stadium ställa in den planerade stämman den 25 januari 2019 och genom bolagets pressmeddelanden i anledning av Arwidsros begäran, åsidosatt god sed på aktiemarknaden. De skäl till bolagets agerande som anförs i Oasmias yttrande ger inte anledning till någon annan bedömning. Det ankommer inte på styrelsen att bedöma om av aktieägarna föreslagna nya styrelseledamöter i olika hänseenden är lämpliga att ingå i styrelsen, än mindre att motverka att aktieägarna väljer in dessa i styrelsen.

Inte heller de skäl som relaterar till svårigheten för valberedningen att hinna utföra sitt uppdrag före stämman har någon betydelse i sammanhanget. Aktieägarnas rätt att föreslå styrelseledamöter är inte beroende av valberedningens arbete.

Den riktade emissionen

Oasmia meddelade den 4 mars 2019 att bolaget genomfört en riktad emission till vissa investerare. I pressmeddelandet uppgavs namnet på en av aktietecknarna. Emissionen, som genomfördes med stöd av ett tidigare lämnat bemyndigande från bolagsstämman, innebar att antalet aktier i bolaget ökade med drygt 10 procent.

I framställningen till nämnden ifrågasätter Arwidsro om Oasmia haft objektiva skäl att frångå aktieägarnas företrädesrätt och om bolaget var i sådant behov av ett riskkapitaltillskott och att emissionen behövde genomföras innan den begärda extra bolagsstämman för styrelseval genomförts. Oasmia menar i sitt yttrande att bolaget var i behov av kapitalskott och att en begäran om extra stämma inte får lägga hinder i vägen för att utnyttja ett emissionsbemyndigande.

Nämnden konstaterar för sin del att Oasmia i sitt pressmeddelande avseende emissionen anger två skäl för emissionen. Det första handlar om att påverka aktieägarkretsens sammansättning. Det andra – och som det förefaller av pressmeddelandets formulering underordnade motivet är att anskaffa kapital. Oasmia skriver: ”Skälet till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt är att diversifiera aktieägarbasen med institutionella investerare och investerare i läkemedelsbranschen, däribland Bolagets samarbetspartner OncoGenerix USA, Inc. med ett belopp om cirka 70 MSEK, samt att på samma gång genomföra en kapitalanskaffning på ett tids- och kostnadseffektivt sätt.”

Enligt nämndens mening finns det vissa likheter mellan den situation som förelåg i Oasmia sedan bolagets största ägare begärt bolagsstämma för val av styrelse och den situationen att ett bolag är föremål för ett offentligt uppköpserbjudande. I det senare fallet är styrelsen enligt lag förbjuden att vidta åtgärder som är ägnade att försämra förutsättningarna för erbjudandets lämnande eller genomförande (5 kap. 1 § LUA). Regelns syfte är att garantera aktieägarna möjligheten att ta ställning till erbjudandet. Regeln innebär exempelvis att styrelsen som utgångspunkt inte får genomföra en riktad emission som kan försämra förutsättningarna för erbjudandets lämnande eller genomförande.

Någon lagregel motsvarande vad som gäller vid ett uppköpserbjudande finns inte ifråga om andra förfaranden som kan påverka kontrollen över ett bolag. Ett uttryck för samma synsätt är dock det förbud som sedan tjugo år tillbaka gäller för bolag, dvs. i praktiken för styrelsen, att samla in fullmakter inför en bolagsstämma. Enligt 7 kap. 4 § ABL får en insamling av fullmakter från bolagets sida ske endast om bolagets bolagsordning innehåller en särskild bestämmelse därom och, om så är fallet, endast på visst i lagen angivet sätt.

Fullmaktsinsamlingsförbudet tillkom för att komma till rätta med den enligt lagstiftaren tidigare gällande, otillfredsställande ordning, som tillät bolag att genomföra sådana fullmaktsinsamlingar och som ansågs ägnad att ”konservera den rådande ägar- och inflytandestrukturen i bolagen och därmed försvåra ledningsfientliga aktieägarinitiativ” (prop. 1997/98:99 s. 111).

I linje med vad nu sagts finns det, som nämnden ser det, i en sådan situation som den Oasmias styrelse befann sig i efter det att Arwidsro begärt en bolagsstämma för val av ny styrelse, skäl för styrelsen att vara återhållsam med åtgärder som kan påverka aktieägarkretsens sammansättning och därigenom förutsättningarna för bolagsstämmans beslut eller val. För det fall att styrelsen anser sig tvungen att vidta åtgärder som kan ha en sådan påverkan, exempelvis för att lösa ett akut finansieringsbehov i bolaget, bör styrelsen sträva efter sådan transparens att aktieägarna kan förvissa sig om att styrelsen inte agerat i syfte att uppnå en sådan påverkan. Det har Oasmias styrelse enligt nämndens mening inte gjort.

Fullmaktsinsamlingen

Inför Oasmias bolagsstämma den 19 mars 2019 samlade Mangold in fullmakter till stöd för sittande styrelses linje i det styrelseval som skulle äga rum på stämman. I ett brev till aktieägare i bolaget skrev Mangold:

”Anledningen till vår kontakt med dig är att Mangold Fondkommission söker ditt stöd för Oasmias befintliga ledning och styrelse vid den extra bolagsstämman den 19 mars i Uppsala. Vi vill be dig att vid bolagsstämman ge ledningen fortsatt stöd att driva Oasmias utveckling och fortsatta kommersialisering av läkemedel inom human och veterinär onkologi.

Kan du inte medverka vid den extra bolagsstämman ombeds du att utnyttja bifogad fullmakt vilken undertecknad och returnerad i bifogat svarskuvert ger Julian Aleksovs ombud adv. Jonas Gibson möjlighet att rösta för din räkning vid stämman.”

Oasmia har i sitt yttrande anfört att uppdraget till Mangold inte lämnades av Oasmia eller dess styrelse utan av ett par ägare, däribland bolaget Alceco International. Nämnden konstaterar att Alceco International är ett av Oasmias styrelseordförande Julian Aleksov och styrelseledamoten Bo Cederstrand kontrollerat bolag.

Ett aktiebolag får, som ovan konstaterats, inte samla in fullmakter inför en bolagsstämma, om det inte bolagsordningen finns en bestämmelse om sådan insamling. I Oasmias bolagsordning finns inte någon sådan bestämmelse. Fullmaktsinsamlingsförbudet är riktat mot bolaget (som företräds av styrelsen), inte mot enskilda styrelseledamöter i det fall dessa skulle agera i egenskap av aktieägare. Huruvida en fullmaktsinsamling som genomförs på initiativ av en eller flera styrelseledamöter, i detta fall med egna aktieinnehav i bolaget, ska anses utgöra ett kringgående av lagens förbud är inte en fråga för nämnden att bedöma.

Det är i dessa och andra sammanhang angeläget att marknaden informeras korrekt om på vems uppdrag rådgivare och andra konsulter agerar, särskilt i situationer när samma rådgivare anlitas av flera parter. Enligt nämndens mening kan Aleksovs och Cederstrands agerande (genom Alceco International) i detta avseende och därmed från synpunkten av god sed ifrågasättas. Styrelseledamöter, särskilt en styrelseordförande, som tillika är aktieägare och i den egenskapen vill samla in fullmakter inför en stämma bör enligt nämndens mening tydligt klargöra att fullmaktsinsamlingen sker i ägarrollen. Det är normalt inte heller lämpligt att engagera en av bolaget helt nyligen anlitad rådgivare att utföra insamlingen eller att utforma förfarandet så att fullmakterna lämnas till ett ombud som under lång tid fortlöpande biträtt bolaget i olika juridiska frågor.

Nämnden har vid flera tillfällen erinrat om rådgivares ansvar för att regler och god sed på aktiemarknaden respekteras (jfr AMN 2008:30, 2004:9 och 2003:29). Det gäller också i detta fall. Nämnden noterar att Mangold i sitt yttrande uppger att dess verkställande direktör i media citerats felaktigt när han uppgavs ha sagt att Mangold handlade på uppdrag bl.a. av Oasmia. Enligt nämndens mening borde Mangold ha försäkrat sig om att ha blivit korrekt citerade och, när publicering trots allt skett, i vart fall begärt rättelse, eftersom uttalandet ger läsaren intrycket att Mangold skulle ha biträtt Oasmia i ett lagstridigt förfarande.

  • [1]

    I Andersson m.fl. Aktiebolagslagen. En kommentar, avsnitt 7:41 står det att bolagsstyrelse kan ställa in stämma med undantag av sådan stämma som ska hållas enligt lag eller bolagsordning. I det här fallet ska stämma hållas enligt lag.

  • [2]

    Enligt Oasmias delårsrapport hade Oasmia per den 31 januari 2019, likvida medel om 7,6 miljoner kronor, fordringar enligt utgivet konvertibellån som ännu inte var inbetalt om 29 miljoner kronor, outnyttjade krediter hos bank om 5 miljoner kronor, en kredit hos Alceco om 40 miljoner kronor samt kundfordringar om 4,3 miljoner kronor. Vidare så har Arwidsro åtagit sig att utbetala om lån 75 miljoner kronor till Oasmia.

  • [3]

    Johansson, Bolagsstämma i svenska aktiebolag, s. 84.

  • [4]

    Andersson m.fl. Aktiebolagslagen. En kommentar, Avsnitt 7:13.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%