Redovisningsuppdrag utförda i enlighet med Reko kan effektivisera revisorns arbete betydligt. I så kallade kombiuppdrag skapas därmed en marginal för ökad kundnytta, där revisorn och redovisningskonsulten kan dra nytta av varandras arbete utan att frånträda sina självständiga bedömningar. Det skriver FAR:s sektion för redovisning i en artikel som visar revisorers nytta med Reko.

Denna artikel belyser fördelarna för revisorn när kunden anlitar en auktoriserad redovisningskonsult som arbetar enligt Reko, både när dessa arbetar på samma byrå (kombiuppdrag) eller på olika byråer. Artikeln kan läsas som en uppföljning till vår tidigare artikel ”Redovisningsuppdrag för kundens bästa” (tidningenbalans.se 27/5.2014) där vi skriver om Reko utifrån ett kundperspektiv. Vi tydliggör vad en kund kan förvänta sig i form av leverans och kvalitet i ett boksluts- och årsredovisningsuppdrag, som upprättas enligt Reko. Samtidigt lyfter vi fram samt vilket ansvar den auktoriserade redovisningskonsulten tar i kunduppdraget. I denna artikel ska vi titta på Reko ur ett revisionsperspektiv.

Förutsättningar för revisorn respektive redovisningskonsulten

Det övergripande målet med en revision är att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna avge en revisionsberättelse. För detta utformar och utför revisorn granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till det aktuella bolaget.

Auktoriserade redovisningskonsulter arbetar enligt Reko vilket innebär att arbetet har utförts i enlighet med lagar och regler och god redovisningssed. Detta innebär att arbetet är genomfört och dokumenterat på ett sätt så att revisorn enkelt kan följa redovisningen och avstämningar av denna.

Reko är en svensk standard för redovisningstjänster som är utgiven av branschorganisationerna FAR och SRF och är en obligatorisk standard att följa för auktoriserade redovisningskonsulter. Reko behandlar bland annat:

  • Redovisningsverksamhetens organisation.

  • Ansvarsfördelning i redovisningsuppdrag och tystnadsplikt.

  • Redovisningskvalitet och skyldighet att ta hänsyn till lagar och regler.

  • Kvalitetssäkring och dokumentation av redovisningsuppdrag.

  • Antagande och omprövning av redovisningsuppdrag.

  • Förståelse av verksamheten.

  • Uppdragsavtal.

  • Planering, utförande och rapportering.

  • Skriftlig dokumentation som gör det möjligt att förstå hur uppdraget har utförts.

  • Avslut av uppdrag.

Förståelse för företaget och uppdragsplanering

Gemensamt för både revisorn (enligt ISA) och redovisningskonsulten (enligt Reko) är att i uppdragsplaneringen införskaffa en förståelse av företaget och dess verksamhet.

I revisorns process för att årligen utvärdera kunderna införskaffas bland annat information om företagets rutiner för bokföring, och i de fall företaget anlitar en auktoriserad redovisningskonsult bedöms tillförlitligheten för redovisningen öka och riskerna för oegentligheter och felaktigheter minska1.

I kombiuppdrag har revisorn och redovisningskonsulten fördel av att oftast kunna dela den insamlade och dokumenterade informationen om kunden och dess verksamhet. Både redovisningskonsulten och revisorn måste sedan göra en egen bedömning av informationen och hur den påverkar det fortsatta arbetet.

Revisorn ska i planeringsskedet skaffa sig en förståelse för bolagets interna kontroll som är relevant för revisionen. Vid granskning av den interna kontrollen bedömer revisorn de relevanta kontrollernas utformning och effektivitet samt kontrollerar att de har tillämpats på avsett vis under året.

I redovisningskonsultens arbetsprocess, enligt Reko, ingår kontrollaktiviteter för att säkerställa redovisningen. Detta dokumenteras så att det i efterhand kan följas hur arbetet har utförts. Revisorn kan därigenom på ett enkelt sätt ta del av redovisningskonsultens dokumentation och förstå vilka kontroller som har utförts och utfallet av dessa.

I revisionsplaneringen gör revisorn även en bedömning av de kontroller som redovisningskonsulten utför och kvaliteten på dessa, samt skapar sig en förståelse för vilka kontroller som företagsledningen utför avseende det arbete som redovisningskonsulten levererar.

Svårigheterna ligger ofta i hur företagsledningen responderar på redovisningskonsultens kontroller och utfall av dessa. Det är vanligt att den interna kontrollen i mindre företag oftare härrör från kontrollmiljö än från särskilda kontrollaktiviteter, vilket innebär att det i mindre företag är särskilt viktigt med företagsledningens engagemang, etiska värderingar, kompetens och inställning.

Revisorn kan förutom att ställa frågor till företagsledningen om dennes inställning till intern kontroll, även fråga den auktoriserade redovisningskonsulten och få en objektiv bedömning av företagets inställning till intern kontroll. Detta förutsätter att redovisningskonsulten fått ett godkännande från företaget att lämna information till revisorn för att inte bryta mot sin tystnadsplikt.

Vi har inför den här artikeln pratat med två av författarna till Revisionshandboken, Mattias Karlsson och John Osser, och de delar vår syn att det i planeringsfasen, som omfattar uppdragsadministration, förståelse för företaget samt övergripande revisionsstrategi, finns ett flertal områden där revisorn kan utnyttja det arbete som den auktoriserade redovisningskonsulten utfört.

Exempel på sådana områden kan, enligt Mattias Karlsson och John Osser, vara:

  • I kombiuppdrag kan en gemensam process för att acceptera eller bibehålla kunder finnas som skapar förutsättningar för att minska dubbelarbete.

  • Eftersom den auktoriserade redovisningskonsulten är en del av företagets interna kontroll måste revisorn enligt ISA 402 inhämta förståelse för redovisningskonsultens påverkan på intern kontroll – detta görs bland annat genom att ta del av uppdragsbrev, ställa förfrågningar till redovisningskonsulten och ledning samt ta del av eventuell rapportering från redovisningskonsulten.

  • Enligt Reko 320 och 410 ska den auktoriserade redovisningskonsulten skaffa sig förståelse för verksamheten. Denna information kan med fördel användas av revisorn som en del i revisorns informationsinsamling enligt ISA 315 där revisorn ska skaffa sig förståelse för företaget och dess miljö samt av företagets interna kontroll. Har den auktoriserade redovisningskonsulten dokumenterat sin förståelse på ett bra sätt kan revisorn ta del av denna dokumentation, ställa kontrollfrågor, göra de kompletteringar som revisorn bedömer nödvändiga samt dokumentera sina egna ställningstaganden.

  • I den auktoriserade redovisningskonsultens dokumentation finns beskrivningar av hur de väsentliga processerna hos kunden fungerar (rutinbeskrivningar) exempelvis försäljnings-­, inköps- och löneprocess. Dessa kan revisorn ta del av som en del i sin riskbedömning och förståelse för företaget.

  • Att kunden anlitar en auktoriserad redovisningskonsult är en fördel när revisorn ska fastställa sitt arbetsväsentlighetstal. En auktoriserad redovisningskonsult skapar förutsättningar för en lägre risknivå i företaget med ett fåtal förväntade felaktigheter i bokslutet. Detta tillsammans med andra faktorer kan medföra att en högre arbetsväsentlighet kan tillämpas än om bolaget inte anlitat en auktoriserad redovisningskonsult.

Det är dock viktigt att poängtera att revisorn och redovisningskonsulten måste göra egna och självständiga bedömningar av all information men att det finns tid att spara med gemensamma processer, betonar Mattias Karlsson och John Osser. I kombiuppdrag kan detta informationsutbyte ske än mer effektivt eftersom revisorn kan ha större förståelse för byråinterna processer och att byrån kan arbeta fram processer och dokument som stöttar respektive revisors/redovisningskonsults arbete.

Genomförande av revisionsuppdraget

Revisorn kan införskaffa nödvändiga revisionsbevis på olika sätt, till exempel genom inspektion, observation, externa bekräftelser, omräkning, upprepning av aktivitet, analytisk granskning och/eller förfrågan. Vilken mängd revisionsbevis som behövs påverkas dels av revisorns bedömning av riskerna för felaktigheter, dels av kvaliteten på revisionsbevisen.

När redovisningskonsulten genomför bokslutsarbetet enligt Reko dokumenterar han/hon sitt arbete på ett sådant sätt att det klart framgår vad som har gjorts, vilka kontroller som har utförts för att säkerställa den underliggande redovisningen och de finansiella rapporternas riktighet, samt viktiga slutsatser som han/hon kommit fram till under arbetet. Revisorn kan i sin granskning ta del av redovisningskonsultens dokumentation av utförda kontroller och slutsatser för att i sin tur göra uppföljande kontroller av väsentliga poster och genomförda kontrollåtgärder. Detta kan till exempel göras genom att upprepa en del av redovisningskonsultens kontroller.

Om revisorn avser att förlita sig på kontroller måste revisorn få tillräckliga revisionsbevis för att vara trygg i att den interna kontrollen fungerat, menar Mattias Karlsson och John Osser. Värdet av en fungerande intern kontroll är att omfattningen av substansgranskningen kan minskas. I genomförandefasen kan revisorn bland annat utnyttja följande material:

  • De eventuella rutinbeskrivningar som upprättats av den auktoriserade redovisningskonsulten som nämnts tidigare kan även revisorn ta del av som en del av förvaltningsrevisionen för att kunna bedöma styrelsens och eventuellt vd:s förvaltning av bolaget. Om revisorn avser att förlita sig på processerna som en del i sin bokslutsrevision måste revisorn testa om dessa varit i bruk under räkenskapsåret och fungerat som avsett.

  • Revisorn kan göra bedömningen att delvis kunna förlita sig på den auktoriserade redovisningskonsultens kontroller och då kan nivån på substansgranskningen minskas. Huruvida det är en effektiv ansats får revisorn bedöma från fall till fall och från post till post. Exempel på kontroller att testa kan vara avstämningsdokument, faktureringsunderlag mot fakturor, tidrapporter mot fakturor eller lönespecifikationer och så vidare.

  • I revisorns förvaltningsrevision ingår att ta del av protokoll, instruktioner, bolagsordning, aktiebok med mera. Denna typ av information biträder ofta den auktoriserade redovisningskonsulten med och skapar då förutsättningar för att effektivt kunna sammanställa och delge revisorn detta. I kombiuppdrag kan dessa handlingar med fördel arkiveras på gemensamma platser (pärmar eller digitalt).

Det är återigen viktigt att notera att revisorn måste göra självständiga bedömningar och kontrollera att dokument, rutiner, processer med mera fungerar som det framgår av det material som tillhandahålls från redovisningskonsulten, på samma sätt som sådan information som revisorn erhåller från företaget.

Rapportering och avslutande åtgärder

Bokslutsrapporten är ett ”kvitto” från redovisningskonsulten till företagsledningen/styrelsen att uppdraget är utfört i enlighet med Reko. Bokslutsrapporten är inte i sig en offentlig handling och är därför inte tillgänglig för revisorn om inte företaget lämnar ut den. Information om att bokslutsrapport lämnas blir ändå tillgänglig om det finns upplysning via en not i årsredovisningen att bokslutsrapport har avlämnats.

En bokslutsrapport bör lämnas när förutsättningarna enligt Reko är uppfyllda men det är inget krav att lämna en bokslutsrapport även om förutsättningarna finns. Om redovisningskonsulten däremot konstaterar att förutsättningar för att lämna en bokslutsrapport saknas ska orsakerna till detta rapporteras till kunden (rapport om väsentliga händelser). Det faktum att det inte har upprättats en bokslutsrapport kan därför signalera till revisorn att denne bör fråga om anledningen till detta.

Bokslutsrapporten i sig är en fastställd standard som inte får förändras och i den uppger redovisningskonsulten att han/hon har beaktat bestämmelserna i bokföringslagen/årsredovisningslagen och annan relevant normgivning samt genomfört kontroller och rimlighetsanalyser för att årsredovisningen ska uppnå en hög kvalitet och utgöra ett bra beslutsunderlag i verksamheten. Det faktum att en Bokslutsrapport är avlämnad borde indirekt fungera som en kvalitetssäkring för revisorn.

Bokslutsrapporten i sig kan inte självständigt utgöra ett revisionsbevis som medför att revisorns granskningsinsatser minskar men bokslutsrapporten tillför ett kvitto på att den auktoriserade redovisningskonsulten arbetat i enlighet med Reko, menar Mattias Karlsson och John Osser.

Vid kombiuppdrag finns ytterligare en fördel eftersom revisorn, förutom att kunna förlita sig på att redovisningskonsulten arbetar enligt Reko, även är insatt i redovisningskonsultens arbetsmetodik och byråns riktlinjer för genomförande och kvalitetssäkring av redovisningsuppdrag.

Att redovisningskonsulten och revisorn utför olika tjänster med olika regelverk tydliggörs för kunden bland annat genom att det finns självständiga uppdragsavtal, olika medarbetare och olika rapporteringar för respektive tjänst.

Vår bedömning är att revisorns granskning av bokslutsprocessen effektiviseras av att den auktoriserade redovisningskonsultens arbete är standardiserat, kvalitetssäkrat och noga dokumenterat. Bonuseffekten i kombiuppdragen är att revisorn har kunskap om arbetsprocesser och tillgång till bokslutstransaktioner och noteringar som effektiviserar granskningen.

Fotnoter

1) Johansson, Henrik, Karlsson, Mattias, Larsson, Annika och Osser, John, 2014: Revisionshandboken – Vägledning vid revision av mindre företag, FAR Akademi.

FAR:s sektion för redovisning genom Kristina Lilja, Bodil Gistrand och Yvonne Jansson.