Redovisningsutredningen har presenterat sitt slutbetänkande som innehåller ett antal förslag till ändringar i årsredovisningslagen, ÅRL, årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag, ÅRKL, samt för försäkringsföretag, ÅRFL. Utredningens utgångspunkt har varit att föreslå förenklingar på redovisningsområdet, framförallt för mindre företag. En av de största förändringarna är att en ny företagskategori införs, mikroföretag. I denna artikel redogör Pernilla Lundqvist för de huvudsakliga föreslagna förändringarna i slutbetänkandet.

Redovisningsutredningen presenterade ett delbetänkande i april 2014. Detta delbetänkande har varit ute på remiss och för närvarande pågår arbete med att skriva lagrådsremiss som förväntas bli klar i maj och proposition i juni. Propositionen kommer att behandlas av riksdagen hösten 2015 och tänkt ikraftträdandetidpunkt är redan 1 januari 2016. De förändringar som föreslogs i detta delbetänkande har presenterats i Balans Fördjupning nr 2/2014.

Redovisningsutredningen har nu överlämnat sitt slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna, SOU 2015:8. I samband med detta är Redovisningsutredningens uppdrag fullgjort. Slutbetänkandet förväntas komma ut på remiss innan sommaren och de nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 januari 2017.

Mikroföretag

En ny företagskategori föreslås införas i årsredovisningslagen, mikroföretag. Gränsvärdena för mikroföretag är föreslagna på samma nivå som de gränsvärden som finns för revisionsplikt i aktiebolag:

  • Medelantalet anställda 3.

  • Balansomslutning 1,5 miljoner kronor.

  • Nettoomsättning 3 miljoner kronor.

Bestämmelser om mikroföretag har sedan tidigare funnits inom EU-rätten men Sverige har valt att inte utnyttja dessa. Numera återfinns bestämmelserna i det nya Redovisningsdirektivet. EU-rätten tillåter högre gränsvärden (medelantalet anställda 10, balansomslutning cirka 3 miljoner kronor, nettoomsättning cirka 6 miljoner kronor) än nu föreslagna men det står medlemsstaterna fritt att sätta egna gränsvärden om så önskas, dock inte högre än vad direktivet anger. Redovisningsdirektivet tillåter även fler förenklingar för mikroföretag än vad utredningen föreslår i Sverige. Dessa överväganden har skett utifrån å ena sidan vilka fördelar som kan uppnås i form av minskade administrativa kostnader för det redovisande företaget och å andra sidan vilka nackdelar som skulle kunna uppkomma för företagens intressenter genom försämrad informationsgivning från företagen. Generellt sett kan sägas att ju större ett företag är desto större är kretsen av intressenter som kan ha ett intresse att ta del av finansiell information.

Det är även viktigt att poängtera att om ett mikroföretag vill lämna ytterligare information står det företaget fritt att göra detta. Ett mikroföretag får till exempel frivilligt agera som ett mindre eller större företag. I utredningsarbetet har även den internationella utvecklingen studerats för att se hur andra medlemsstater hanterat bestämmelserna om mikroföretag. Vissa länder har gjort som Sverige, nämligen avvaktat det nya Redovisningsdirektivet, varför det är för tidigt att dra några slutsatser om antalet länder som utnyttjar bestämmelserna. Bland de länder som redan infört bestämmelserna märks Storbritannien och Tyskland. Dessa länder har gått längre än Sverige genom att ha direktivets maximala gränsvärden samt utnyttjat övriga regler i princip fullt ut.

Bestämmelserna om mikroföretag gäller för samtliga företagsformer som omfattas av ÅRL förutom finansiella holdingföretag, investmentföretag, företag som lyder under definitionen företag av allmänt intresse samt stiftelser. Utifrån den storleksnivå som föreslås för mikroföretag kommer drygt 70 procent av de företag som i dag är mindre (enligt gränsvärdena medelantalet anställda 50, balansomslutning 40 miljoner kronor, nettoomsättning 80 miljoner kronor) att vara mikroföretag. Om man i stället gått på maximala gränsvärden som Redovisningsdirektivet tillåter hade mikroföretagen utgjort cirka 82 procent av de företag som i dag utgör mindre företag. Värt att notera i sammanhanget är att såsom bestämmelserna är utformade kommer alla nystartade företag vara mikroföretag de två första åren (i dag är alla nystartade företag mindre de två första åren).

De förenklingar som föreslås för mikroföretag avser utformning av årsredovisningen såsom innehåll i förvaltningsberättelse, uppställningsformer samt upplysningskrav. Värderingsreglerna är desamma som för andra företag i ÅRL, dock tillåts inte värdering till verkligt värde av finansiella instrument.

Redovisningsdirektivet ställer inga krav på att mikroföretag ska ha en förvaltningsberättelse. Utredningen föreslår dock att förvaltningsberättelsen ska bibehållas även för mikroföretag, dock med mindre information än vad som gäller för mindre företag. Den information som ska finnas i ett mikroföretags förvaltningsberättelse begränsas i princip till en vinstdisposition och specifikation av förändring av eget kapital om förslag till värdeöverföring föreligger.

Resultat- och balansräkningen i ett mikroföretag upprättas i förkortad form. För ett aktiebolag kan uppställningsformerna se ut enligt följande:

Balansräkning i förkortad form:

TILLGÅNGAR

  1. Tecknat men ej inbetalt kapital

  2. Anläggningstillgångar

    1. Immateriella anläggningstillgångar

    2. Materiella anläggningstillgångar

    3. Finansiella anläggningstillgångar

  3. Omsättningstillgångar

    1. Varulager m.m.

    2. Fordringar

    3. Kortfristiga placeringar

    4. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

  1. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

    1. Aktiekapital

    2. Överkursfond

    3. Uppskrivningsfond

    4. Andra fonder

    5. Balanserad vinst eller förlust

    6. Årets resultat

  2. Obeskattade reserver

  3. Avsättningar

  4. Skulder

Resultaträkning i förkortad form (kostnadsslagsindelning)

  1. Bruttoresultat

  2. Personalkostnader

  3. Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

  4. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar

  5. Övriga rörelsekostnader

  6. Intäkter från andelar i koncernföretag

  7. Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

  8. Intäkter från övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer

  9. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)

  10. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)

  11. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar

  12. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader avseende koncernföretag)

  13. Bokslutsdispositioner

  14. Skatt på årets resultat

  15. Övriga skatter

  16. Årets resultat

De notupplysningar som måste lämnas begränsas i princip till följande:

  • Tillämpade värderingsprinciper.

  • Avvikelse från principen om kvittningsförbud.

  • Upplysningar om ställda säkerheter och eventualförpliktelser samt säkerheter och ansvarsförbindelser som har ställts till koncernföretag.

  • Lån och ställda säkerheter till ledande befattnings-havare.

  • Medelantalet anställda.

Det är också av vikt att i sammanhanget notera att upplysningskraven kommer att reduceras för mindre företag från och med 1 januari 2016 på grund av Redovisningsdirektivets krav på fullharmonisering, innebärande att direktivet sätter upp tvingande krav på vilka upplysningar som ska lämnas och nationell lag eller kompletterande normgivning inte får kräva fler upplysningar för mindre företag, vilket presenterats i Redovisningsutredningens delbetänkande.

Sammanfattningsvis kan konstateras att årsredovisningen för ett mikroföretag som helhet kommer att innehålla begränsad information jämfört med vad vi är vana vid i dag. Samtidigt kommer årsredovisningen för mindre företag att innehålla mindre information på grund av EU:s krav på fullharmonisering. Det står dock företag fritt att lämna ytterligare information om de önskar.

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden i juridisk person

Redan i dag tillåter ÅRL att noterade företag och företag som omfattas av en koncernredovisning upprättad i enlighet IFRS får redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i juridisk person. Dock tillåter inte den kompletterande normgivningen detta idag eftersom IFRS inte har möjliggjort detta. Med anledning av ändringar i IFRS från och med 2016 får det antas att kompletterande normgivning öppnar upp för detta. Utredningen föreslår att möjligheten att tillämpa kapitalandelsmetoden ska utvidgas till att även gälla för redovisning av andelar i dotterföretag. Möjligheten avser, precis som för intresseföretag, noterade företag och företag som omfattas av en koncernredovisning upprättad enligt IFRS.

Värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde

Eftersom FAR med flera skickat in en hemställan om lagändring avseende värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde i juridisk person har denna fråga varit uppe till diskussion i Redovisningsutredningen. Med tanke på samband mellan redovisning, beskattning och utdelningsbara medel föreslås dock ingen förändring i detta avseende. Det innebär att förvaltningsfastigheter även fortsättningsvis endast kan värderas med utgångspunkt i anskaffningsvärdemetoden i juridisk person.

Uppdelning av avsättningar i korta och långa poster

Utöver ovanstående föreslagna förändringar sker ett förtydligande avseende uppställningsformer för noterade företag samt företag som omfattas av en koncernredovisning upprättad enligt IFRS. Omsättningstillgångar och anläggningstillgångar respektive skulder och avsättningar ska kunna delas upp i kortfristiga och långfristiga poster i balansräkningen. Dessa bestämmelser utgör ett undantag från huvudregeln i ÅRL:s Bilaga 1. Bestämmelserna har funnits tidigare i ÅRL, dock med oklarheter om avvikelse kan ske från ÅRL:s uppställningsschema eller inte. Utöver förtydligandet sker även en hänvisning till att det bör ankomma på den kompletterande normgivningen att lämna närmare vägledning för hur bestämmelsen ska tillämpas. Detta skulle till exempel kunna innebära att avsättningar inte behöver ha en egen rubrik utan delas upp i korta och långa skulder, motsvarande vad som gäller i IFRS.

Undertecknande av årsredovisningar samt fastställelseintyg

Enligt ÅRL ska en års- och koncernredovisning i ett aktiebolag undertecknas av samtliga styrelseledamöter och i förekommande fall vd. Detta krav på undertecknade följer dock inte av EU-rätten. Att få till stånd underskrifter av samtliga styrelseledamöter och vd kan ibland vara svårt i praktiken, till exempel för publika företag där styrelsen är spridd i olika länder samtidigt som årsredovisningen ska tryckas och publiceras under en kort tidsperiod. De nuvarande bestämmelserna om undertecknande föreslås därför att kompletteras med en möjlighet att färdigställa redovisningen genom ett protokollfört beslut vid ett styrelsemöte där samtliga styrelseledamöter och vd deltar. Detta beslut gäller i sådana fall istället för undertecknande.

Även bestämmelserna om fastställelseintyg har ändrats. I utredningen föreslås att fastställelseintyget ska kunna undertecknas av annan person än styrelseledamot eller vd om styrelsen har utsett denna person till det. Den som utses kan till exempel vara en anställd eller en redovisningskonsult.

Elektronisk ingivning

Utredningen har även undersökt frågan om obligatorisk elektronisk ingivning. Inga förändringar har dock föreslagits på detta område. I stället förordar utredningen att det inleds ett arbete inriktat på att skapa praktiska tillämpliga system för elektroniskt upprättande och elektronisk ingivning av redovisningshandlingar. Observera dock att det i SOU 2014:70, Ändrade informationskrav på värdepappersmarknaden, har föreslagits att företag som har värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad ska vara skyldiga att upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Bokföringsskyldighet ideella föreningar

I dag finns bestämmelser i bokföringslagen, BFL, som anger när en ideell förening är bokföringsskyldig och därmed skyldig att följa samtliga bestämmelser i BFL. Dessa regler föreslås ändras eftersom nyttan av lagstadgad bokföringsskyldighet för mindre ideella föreningar oftast inte står i proportion till den administrativa börda som bokföringsskyldigheten innebär. De föreslagna förändringarna avser när bokföringsskyldigheten inträder i en ideell förening kopplat till föreningens nettoomsättning hänförlig till näringsverksamhet. Vissa krav på bokföringsskyldighet är idag kopplad till om den ideella föreningen bedriver näringsverksamhet, definitionen av näringsverksamhet är dock inte entydig.

I utredningen föreslås att en ideell förening ska vara bokföringsskyldig först när nettoomsättningen från näringsverksamheten normalt uppgår till mer än fyra prisbasbelopp, för närvarande cirka 177.000 kronor. Det föreslås dock inga förändringar i skattelagstiftningen varför effekten kan bli att även om föreningen inte är bokföringsskyldig måste det finnas ett underlag för inkomstdeklarationen i det fall föreningen ska lämna inkomstdeklaration.

Motsvarande ändringar föreslås även för registrerat trossamfund, samfällighetsförening, viltvårdsområdesförening eller fiskevårdsområdesförening.

Nya årsredovisningslagar och bestämmelser för finansiella företag

I utredningen föreslås att nuvarande ÅRL ersätts med en ny lag. Den nya lagen bygger till stora delar på nuvarande ÅRL men har fått en ny utformning innebärande att lagen består av fler kapitel och paragrafer samt att språket har moderniserats. Detsamma har även skett avseende årsredovisningslagarna för finansiella företag. Precis som tidigare knyter dessa lagar an till ÅRL.

Bestämmelser om upprättande av delårsrapport föreslås strykas från årsredovisningslagarna och har istället samlats i en ny särskild lag, Lag om delårsrapporter. Innehållet i bestämmelserna om delårsrapporter är dock oförändrade.

Utredningen föreslår även att kreditinstitut och värdepappersföretag vid upprättande av koncernredovisning inte ska behöva göra den uppdelning av eget kapital som ska göras vid upprättande av en årsredovisning. Uppdelning ska därför inte behöva ske av fördelning mellan bundet och fritt eget kapital i koncernredovisningen. Det föreslås även att det i samtliga kreditinstitut och värdepappersbolag ska krävas medgivande från Finansinspektionen vid uppskrivning av anläggningstillgångar.

Pernilla Lundqvist är ekonomie doktor, redovisningsspecialist på KPMG, adjunkt vid Handelshögskolan i Göteborg, samt tidigare ledamot i redovisningsutredningen.