Det bedöms angeläget att uttalanden från revisorn får så standardiserad form som möjligt.

Den sammanställning över revisorsuttalanden enligt 1975 års aktiebolagslag (ABL) som nu framläggs jämte kommentarer kan ses som en komplettering till det år 1979 publicerade förslaget till rekommendation om revisionsberättelse och revisorspåteckning enligt 10 kap 9–10 §§ ABL. Den publiceras nu som ett uttalande från revisionskommittén och det får bli en senare fråga huruvida den skall omarbetas till en rekommendation.

Angelägenheten av standardiserade uttalanden från revisorns sida torde möjligen här vara mindre än vad gäller den vanliga revisionsberättelsen enligt 10 kap. I det senare fallet är just den stora frekvensen av årliga berättelser ett av motiven för en strävan att uppnå enhetlighet i formuleringar.

Redogörelsen lämnas i den ordning de olika paragraferna uppträder i ABL. I vissa fall har redogörelsen för de lagbestämmelser, där krav på revisorsuttalanden föreligger, kompletterats med vederbörande departementschefs motiveringar i propositionen till ABL. Parentetiskt må nämnas att uttalandena i lagrummen fått en skiftande benämning: berättelse, yttrande, intyg eller bestyrkande.

Till redogörelsen har bilagts en exempelsamling som avser de situationer då revisorn inte har funnit anledning till anmärkning mot, komplettering till eller synpunkter i övrigt på föremålet för granskningen i de olika fallen.

ABL 1975 har varit i kraft alltför kort tid för att några mer omfattande erfarenheter inom förevarande ämnesområde kunnat vinnas i revisorernas dagliga gärning. Utvecklingen får därför avvaktas innan projektet kan anses mera fullgånget. Det förefaller för övrigt som om de lagliga kraven på uttalanden från revisorns sida successivt utvidgas. Under projektarbetets gång har ytterligare revisorsuttalanden sålunda aktualiserats genom ändringar i aktiebolagsförordningen, nämligen intyg om dels genomförd aktiekapitalhöjning, dels verkställd anmälan till länsstyrelsen om ändring av bolagets firma eller av styrelsens säte.

De redovisningsmässiga problemen vid apportemission till underkurs behandlas i Redovisningskommitténs utkast till rekommendation om ”Redovisning av aktier och andra andelar” se Balans nr 9/81, vari också finns en kommentar i den beledsagande artikeln i ämnet. Revisionskommittén har diskuterat och i utkastet något kommenterat problematiken ur bolagsrevisorns synvinkel vad gäller lagens formulering av kravet på uttalande från revisorns sida om apportegendomens värde. Härutöver kan det finnas anledning att understryka att revisorn bör vara vaksam för eventuella irrationella redovisningsmässiga konsekvenser i fortsättningen för bolag som apportemitterat till underkurs.

Emissionsprojekt gällande svenska aktiebolag har hittills mycket ofta innehållit ett värdeomdöme som direkt eller indirekt anknyter till bolagets resp koncernens ställning och utveckling (resultat) men som praktiskt taget alltid saknar motsvarighet i revisionsberättelserna enligt ABL 10 kap 10 § och detta trots att innehållet i emissionsprospekten i väsentliga hänseenden ändå är detsamma – eller baseras på samma information – som återfinns i de (senast) framlagda årsredovisningarna för resp bolag. Formuleringen har därvid varit att prospektets innehåll ger ”en rättvisande bild av bolagets/koncernens ställning och utveckling” eller liknande. Prospekten torde som regel inte ge en sådan tilläggsinformation att dessa skiljaktiga formuleringar i revisorsuttalandena kan vara motiverade. Det är alltså fråga om olikhet i uttryckssätt och inte i saklig bedömning från revisorers sida. Inom revisionskommittén har övervägts lämpligheten av att acceptera ovannämnda slag av revisorsuttalanden i emissionsprospekt och låta dem bli förebild vid formuleringen av revisionsberättelsen. Flera vägande skäl synes emellertid åtminstone för närvarande tala häremot. Svensk redovisningspraxis är vid en strikt bedömning inte helt invändningsfri i flera hänseenden och avviker från exempelvis den anglosaxiska, vad beträffar t ex redovisningen av skatter och skatteskuld (å obeskattade reserver), i vissa fall även i fråga om avskrivning å anläggningstillgångar (vi redovisar ej alltid avskrivning enligt plan). Vidare redovisas hos oss skuld på grund av pensionsförpliktelser ej sällan ”inom linjen”. Ytterligare ett skäl är den ofta bristfälliga redovisningen av penningvärdeförändringarnas effekt å resultat och ställning. Revisionskommittén har mot denna bakgrund valt att anpassa formuleringen av revisorsuttalandena i emissionsprospekt till den praxis som etablerats beträffande den årliga revisionsberättelsen enligt ABL 10 kap 10 §.

Sigvard Lövgren, auktoriserad revisorn, Bertil Olssons Revisionsbyrå AB