Balans nr 3 1984

Redovisning: Hur skall värdet av inköpsrätter redovisas?

Värdet av begagnade inköpsrätter kan redovisas som intäkt i resultaträkningarna för 1983. Härmed uppnås en rättvisande redovisning som är förenlig med realisationsprincipen.

Detta hävdar Caj Nackstad, auktoriserad revisor vid Bohlins Revisionsbyrå, som framhåller att en sådan redovisning är ett fullvärdigt alternativ till den traditionella mer försiktiga redovisningsmetoden.

Under senare år har det blivit vanligt att företag låter sina aktieägare köpa ut dotterbolag. Sådana ”avknoppningar” har ökat kraftigt i omfattning och storlek under 1983. Som exempel kan nämnas Volvos försäljning av Investment AB Beijer, Incentives av LKB, Saléninvest av Argonaut och Sabas av NK. Totalt har under 1983 bland börsföretagen ett tiotal utförsäljningar av dotterbolag till aktieägarna skett och utvecklingen tycks komma att fortsätta, förmodligen i ökad utsträckning.

Det pris per aktie som aktieägarna får betala för att köpa ut dotterbolagen ur moderbolagen är genomgående lägre än det marknadsvärde som efter utförsäljningen etableras för dotterbolagets aktier. Detta beror dels på att utförsäljningspriset sätts försiktigt för att utförsäljningen skall lyckas, dels på att möjligheten att köpa dotterbolag billigt uppfattas som en ”favör” till aktieägarna.

Skillnaden mellan inköpspriset och marknadspriset på dotterbolagets aktier ger upphov till ett värde på inköpsrätten. Hur bör då detta värde behandlas i redovisningen för ett företag som genom att äga aktier i ett ”avknoppande” företag erhåller inköpsrätter?

Inköpsrätten kan antingen avyttras eller utnyttjas för köp (”begagnas”). Olika slags redovisningsfrågor uppstår i de två fallen. Först dock några ord om den skattemässiga behandlingen av inköpsrätter.

Skattemässig behandling

Skattemässigt skall marknadsvärdet av en inköpsrätt behandlas som intäkt oavsett om den avyttras eller begagnas. Motivet är att värdet av inköpsrätten likställs med en utdelning från det ”avknoppade” företaget. Vid avyttring är den skattemässiga intäkten lika med försäljningssumman, vid begagnande fastställs värdet av RSV på basis av inköpsrättens marknadsvärde. Vid begagnande skall det som intäkt behandlade värdet läggas till det skattemässiga ingångsvärdet för de inköpta aktierna.

En transaktions skattemässiga behandling skall som bekant inte alltid vara avgörande för behandlingen i den civilrättsliga redovisningen. Det är dock ofrånkomligt att en viss påverkan uppstår. När det gäller inköpsrätter som begagnas är det lockande att ta upp ett värde motsvarande den skattemässiga intäkten som intäkt i resultaträkningen för att uppnå parallellitet mellan beskattat och redovisat resultat. Detta gäller naturligtvis framför allt i investmentbolag, där beloppen för erhållna inköpsrätter kan vara betydande och där villkoret för skattefrihet för erhållna utdelningar är att minst 80 % av dessa vidareutdelas till investmentbolagets aktieägare. Eftersom erhållna inköpsrätter skattemässigt anses utgöra erhållna utdelningar gäller regeln även värdet av inköpsrätterna. Om detta värde inte redovisas som intäkt kan investmentbolag tyckas ”överutdela” även om de vidareutdelar endast 80 % av de rena utdelningsintäkterna.

Därmed över till frågan om den civilrättsliga redovisningen.

Inköpsrätten avyttras

Om inköpsrätten avyttras uppstår inget större problem, försäljningsbeloppet kan intäktsföras.

Man bör dock kontrollera om någon nedskrivning av det bokförda värdet på aktierna i det ”avknoppande” företaget erfordras. Utdelningen av inköpsrätterna till aktieägarna kan ju tänkas medföra att en dold reserv i detta företag försvinner och att ett nedskrivningsbehov därför uppstår. Någon automatisk nedskrivningsskyldighet bör däremot ej föreligga, lika litet som i fallet med en normal utdelning.

Inköpsrätten begagnas

När inköpsrätten begagnas finns två alternativa redovisningsmetoder:

  1. En försiktig metod är att något belopp ej redovisas som intäkt och att endast den kontant erlagda köpesumman för aktierna bokförs som anskaffningsvärde. Argumentet för detta skulle vara att någon intäkt ej realiserats därför att likvid betalning ej erhållits för inköpsrätten och att den dolda reserv som motsvaras av inköpsrättens värde överflyttats från det bokförda värdet på aktierna i det ”avknoppande” företaget till det nyförvärvade dotterbolaget.

    Denna metod har hittills varit den vanliga, kanske på grund av att frågan till och med år 1982 ej varit så uppmärksammad.

  2. En alternativ metod är att även då inköpsrätten begagnats ett belopp redovisas som intäkt på samma sätt som vid avyttring och att beloppet läggs till anskaffningsvärdet för aktierna i det nyförvärvade dotterbolaget. Beloppet kan lämpligen sättas lika med av RSV fastställt värde på inköpsrätten. Argumenten för denna metod är att utdelningen från det ”avknoppande” företaget lämnats i form av inköpsrätten och att en intäkt därför är realiserad. Metoden skulle dessutom bättre återspegla den ekonomiska verkligheten och de alternativ som stått till förfogande.

Oavsett vilken metod som används föreligger samma behov av kontroll av eventuellt nedskrivningsbehov på aktierna i det ”avknoppande” företaget som när inköpsrätterna avyttrats.

Effekt på disponibla vinstmedel

Den alternativa metoden innebär att inköpsrättens värde omedelbart tillförs det aktieägande företagets disponibla vinstmedel. Om den försiktigare metoden används sker detta först efter försäljning av aktierna i det nyförvärvade dotterbolaget, under förutsättning att dessa ej minskar i värde innan försäljningen. Uppskrivning av värdet kan visserligen eventuellt göras, men beloppet måste i så fall i någon form bindas i bolagets balansräkning.

Redovisning i resultaträkningen

Om värdet av inköpsrätten intäktsförs, antingen genom avyttring eller vid begagnande genom användning av den alternativa metoden, bör beloppet redovisas på särskild rad i resultaträkningen om det är av väsentlig storlek. En lämplig beteckning kan vara ”Värdet av erhållna inköpsrätter”.

Posten bör placeras närmast efter utdelningsintäkter om den kan förväntas återkomma kommande år. Särskilt i investmentbolag är detta sannolikt och för bedömning av investmentbolagets utdelningspolitik är uppgiften av betydelse, varför den förtjänar en framträdande placering inom ramen för förvaltningsverksamhetens resultat. Beroende på omständigheterna kan posten dock redovisas som extraordinär.

Den tillämpade redovisningsprincipen bör beskrivas i notapparaten.

Teckningsrätter

Inköpsrätter bör ej förväxlas med teckningsrätter i samband med nyemissioner. Avyttring av sådana kan anses vara en försäljning av en del av innehavet i det emitterande bolaget och redovisas efter avdrag för proportionerad del av anskaffningsvärdet för aktierna som realisationsresultat. På motsvarande sätt behandlas avyttring av teckningsrätter skattemässigt vanligen som tillfällig förvärvsverksamhet. Begagnande av teckningsrätterna leder icke till någon åtgärd vare sig redovisnings- eller skattemässigt.

Praxis

Under tidigare år har redovisning av begagnade inköpsrätter inte rönt någon större uppmärksamhet, förmodligen därför att det sällan rört sig om några betydande belopp. Frågan har ej heller behandlats av FARs redovisningskommitté.

Mot bakgrund av 1983 års utveckling kommer det att bli intressant att följa framför allt investmentbolagens årsredovisningar på denna punkt. Flera av de största investmentbolagen har lämnat bokslutskommunikéer som antyder att värdet av begagnade inköpsrätter kommer att redovisas som intäkt i resultaträkningarna för 1983. Enligt min uppfattning är detta såväl rättvisande redovisning som förenligt med realisationsprincipen och därför ett fullvärdigt alternativ till den traditionella, mer försiktiga redovisningsmetoden.

Caj Nackstad, auktoriserad revisor vid Bohlins Revisionsbyrå

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%