Auktor revisor Lennart Huldén känner sig tvungen att ta till begrepp som laglöshet och moralupplösning för att ge en bild av vad som händer på årsredovisningsområdet inom många av Sveriges stora fina internationella företag.

En utveckling som lämnar mycket övrigt att önska. Det var vad auktor revisor Lennart Huldén, Hagström & Sillén i Göteborg, ledamot av Bokföringsnämnden och av FARs redovisningskommitté, hade att ta upp när han vid FINFORUM talade om aktuella redovisningsfrågor inför 1988 års bokslut.

Från Lennart Huldéns horisont har bristen på efterlevnad av FARs rekommendationer fortsatt i ökad omfattning.

– Vad några kallar kreativ redovisning och vad jag snarare vill kalla laglöshet och moralupplösning sprider sig som en löpeld bland börsbolagen, sa Lennart Huldén.

Han refererade bl.a. till en undersökning som Rolf Rundfelt gjort för Stockholms Fondbörs och Bokföringsnämnden om 1987 års årsredovisningar. Den visar att minst 31 börsbolag inte följer FARs rekommendation om redovisning av goodwill.

Tretton av dessa företag har skrivit bort goodwill direkt mot eget kapital.

Sopar undan 982 miljoner

AGA sopar undan 982 Mkr på det sättet. Åtta företag behandlar avskrivningen som extraordinär kostnad, vilket det sällan är. Fyra företag skriver av goodwill på 40 år: Electrolux, Esselte, Pharmacia och Beijer. Fem skriver av på mellan 15 och 25 år.

Beträffande latent skatt i förvärvade obeskattade reserver använder minst 18 företag en procentsats som är lägre än de 50 procent som FAR rekommenderar.

– Det är stora ledande fina internationella företag som redovisar direkt i strid mot en redovisningsrekommendation som varit god och egentligen aldrig ifrågasatt redovisningssed under de senaste tio åren, säger Lennart Huldén.

De små familjeföretagen gör däremot fortfarande som revisorerna säger.

Lennart Huldén tror att missbruket började för några år sedan när ett investmentbolag (Hexagon, Reds anm.) plötsligt skrev bort goodwill som extraordinär kostnad. Revisorerna lät sig ovanligt nog intervjuas i årsredovisningen och tycktes gilla de nya friska redovisningstagen.

Beröm för flagrant avsteg

– I stället borde de ha skrivit i revisionsberättelsen att årsredovisningen inte var upprättad enligt ABL, menar Lennart Huldén. Och vad gjorde affärspressen? I stället för att ge företaget en avhyvling skrev man närmast berömmande om dess ”fakirmetod”. Det är klart att om man gör ett så flagrant avsteg från god redovisningssed och nästan bara får beröm, så får man den utveckling vi nu ser. Tänk om FAR hade gett revisorerna en reprimand. Då hade utvecklingen kanske blivit en annan.

Men den chansen finns inte längre.

– FAR har misslyckats med att upprätthålla sin rätt att utge rekommendationer och få företagen att följa dem, konstaterar Lennart Huldén.

Han hoppas som många andra att initiativet till att bilda en redovisningsnämnd med representanter för FAR, Näringslivets Börskommitté (NBK) och Bokföringsnämnden (BFN) kröns med framgång.

BFN in på FARs områden

Från FARs synpunkt kan det vara bråttom att hänga med tåget.

– Bokföringsnämnden har fått större resurser och vunnit en hel del i slagstyrka, menar Lennart Huldén. Uppenbart är att Bokföringsnämnden har för avsikt att ge sig in på FARs traditionella områden, koncernredovisning, värderingsfrågor i årsredovisning m.m. Nu förs livliga diskussioner om att bilda en gemensam redovisningsnämnd. Men det är inte gjort i en handvändning. Bokföringsnämnden är en statlig myndighet. En sådan organiseras inte om utan vidare.

– BFN sorterar som bekant under justitiedepartementet och när BFN väl lyckats förklara för den sittande justitieministern att det finns en bokföringsnämnd och vad det är för något, så har det inträffat något slags affär, sa Lennart Huldén. Då har BFN fått börja om på ny kula igen.

Svårt få pengar till bullar

Han gav ytterligare inblick i vilka problem av byråkratisk art som BFN råkat ut för.

Ett exempel är kaffet till ledamöterna vid BFNs sammanträden. På den tiden när Birgitta Jönsson Lundmark var kanslichef bakade hon bullar som hon bjöd på. (Nuvarande kanslichef bakar inte bullar.) Det fanns dock inga anslag för Birgittas bullar. Baket var ganska jobbigt eftersom det var en stor nämnd. Så det sattes upp en anslagsframställan till departementet om ett representationsanslag på 5.000 kr till bullarna.

Justitiedepartementet svarade att det kunde inte beviljas. Men departementet tipsade BFN om att det fanns en affär på Vasagatan som sålde kaffebröd och skrev kontorsmaterial på kvittot.

Lennart Huldén garanterar inte att historien är sann.

Inge Wennberg