Balans publicerar här FARs revisionskommittés utkast till rekommendation om granskning av kontrollbalansräkning. Utkastet diskuterades bl.a. på ett av seminarierna vid FAR-dagen.

Syfte och omfattning

Syftet med denna rekommendation är att ge vägledning beträffande god revisionssed vid granskning av kontrollbalansräkning och vid utformning av den granskningsberättelse som revisorn skall avge i sammanhanget.

Bakgrund

Aktiebolagslagens regler

Enligt 13 kap 2 § ABL åligger det styrelsen att ofördröjligen upprätta och låta revisorerna granska en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Samma skyldighet inträder om bolaget vid utmätning befinnes sakna utmätningsbara tillgångar. Visar balansräkningen att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns ej på bolagsstämma inom åtta månader efter hänskjutandet en av revisorerna granskad balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman som utvisar att det egna kapitalet uppgår till det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller aktieägare.

Ansvarsavgränsning mellan styrelse och revisor

Ansvaret för att upprätta kontrollbalansräkning åvilar styrelsen, som också skall svara för värderingen av balansposterna i denna. Styrelsen skall således ofördröjligen föranstalta om upprättande av en kontrollbalansräkning om den befarar att hälften av aktiekapitalet är förbrukat. En sådan situation kan inträffa när som helst under året, inte bara per ordinarie balansdag. Om mer än hälften av aktiekapitalet enligt kontrollbalansräkningen är förbrukat, skall styrelsen kalla till bolagsstämma. Sådan kallelse skall göras snarast möjligt. För att någon tid inte skall gå förlorad, bör styrelsen kalla till stämma även om revisorn ännu ej hunnit slutföra sin granskning av kontrollbalansräkningen. Kallelse, som skall ange ärendet, avser extra stämma, om inte ordinarie är nära förestående.

Revisorn är ansvarig för att granska kontrollbalansräkningen och för att avge en berättelse över denna granskning. Skyldigheten avser av styrelsen upprättade kontrollbalansräkningar oavsett vid vilken tidpunkt de upprättas eller vad de utvisar.

Det krav på skyndsamhet som enligt ABL måste iakttas i samband med upprättande och granskning av kontrollbalansräkning medför att revisorns möjligheter att i förväg planera och genomföra sina granskningsåtgärder försvåras. Det förutsätts därför att revisorn blir kontaktad så snart styrelsen överväger att upprätta kontrollbalansräkning för att revisorn skall beredas möjlighet att inom rimlig tid förbereda och genomföra granskningen därav.

Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, skall revisorns granskningsberättelse av styrelsen läggas fram på den bolagsstämma till vilken hänskjuts frågan om bolaget skall träda i likvidation.

Revisorns granskning

Granskningsuppgift

Revisorn skall enligt ABL granska kontrollbalansräkningen. ABLs anvisningar för hur en kontrollbalansräkning skall utformas är mycket knapphändiga. I 13 kap 2 § sägs att ”vid beräkning av det egna kapitalets storlek skall inom linjen tilläggas en post utvisande den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärde med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträffande sådana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning gäller dock att de tas upp till anskaffningsvärde minskat med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar, om därigenom erhålls ett högre värde”.

Vad lagstiftaren åsyftat när det sägs ”skall inom linjen tilläggas” är oklart. Med den utformning som lagtexten fått blir det emellertid nödvändigt att upprätta kontrollbalansräkningen i två steg. I steg ett upprättas vanligen först ett bokslut med en balansräkning efter samma principer som gäller för ett årsbokslut oavsett om det görs på bokslutsdag eller vid någon annan tidpunkt. I steg två görs sedan med tillämpning av de särskilda värderingsregler som ABL anvisar för detta fall de justeringar i de olika balansposterna som bedöms rimliga. Det beräknade egna kapitalet efter justeringar i steg två skall därefter ligga till grund för bedömningen av huruvida bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.

Inriktning och omfattning

Revisorns uppgift är sålunda att granska och uttala sig om huruvida kontrollbalansräkningen upprättas enligt ABL. För att kunna göra detta måste revisorn bedöma de värden som åsatts bolagets tillgångar och skulder i de båda stegen i kontrollbalansräkningen.

Granskning av en kontrollbalansräkning är begränsad och skiljer sig därigenom från en revision av en årsredovisning. Sålunda omfattar granskningen inte resultaträkningen, annat än som ett led i granskningen av balansräkningen i steg ett, och ej heller styrelsens och VDs förvaltning. Vidare gäller att det bokslut som ligger till grund för kontrollbalansräkningen som regel inte är dokumenterat i samma utsträckning som ett årsbokslut. Dessa omständigheter i förening med det krav på skyndsamhet som föreligger i sammanhanget begränsar revisorns möjligheter att ta ställning till alla de förhållanden som skulle ha kommit fram vid en revision av motsvarande årsredovisningsmaterial.

Revisorns åtgärder vid granskning av kontrollbalansräkning, en granskning som således är av översiktligt slag, består främst av förfrågningar och analyser av för kontrollbalansräkningen väsentliga faktorer. För att kunna bedöma de förutsättningar som värderingen av bolagets tillgångar och skulder baseras på måste revisorn därför först skaffa sig en klar bild av omständigheterna kring och orsakerna till den uppkomna situationen. Revisorns åtgärder kan därefter omfatta bl.a. följande:

1. Intervjuer med företagsledning och andra ansvariga befattningshavare för att utröna eventuella väsentliga förändringar i redovisningssystem och interna kontroller samt förändringar i redovisningsprinciper resp. i metoderna att upprätta bokslut.

Analytisk granskning, t.ex. analys av relevanta relationstal som bl.a. bruttovinstprocent – hämtade från upprättat bokslut i steg ett – genom jämförelser med tidigare år samt uppföljning av poster som vid en sådan analys utvisar markanta avvikelser eller som i tidigare rapportering krävt speciella överväganden.

3. Rimlighetsbedömning av de underlag som styrelsen haft för sin omvärdering av tillgångar och skulder i enlighet med ABLs särskilda värderingsregler.

4. Stickprovsvis granskning av att de i kontrollbalansräkningen presenterade siffrorna kan härledas till underliggande bokföring och dokumenterat periodbokslut.

Omfattningen av granskningsinsatserna påverkas även av en allmän riskbedömning och av de iakttagelser som revisorn gör under sin granskning och som kan leda till behov av utökade granskningsinsatser för att revisorn skall kunna fullgöra sin rapportering. Om revisorn inte kan erhålla tillfredsställande förklaringar till gjorda iakttagelser på annat sätt kan det bli nödvändigt att utvidga granskningsinsatsen till att omfatta fullständiga revisionsåtgärder.

Granskningen skall utmynna i ett uttalande av revisorn att det vid hans granskning inte framkommit något som tyder på att kontrollbalansräkningen inte uppfyller ABLs krav. Granskningen skall syfta till att ge revisorn underlag för detta uttalande.

Revisorns granskningsberättelse

ABL innehåller inga särskilda bestämmelser om hur revisorns granskningsberättelse skall utformas. Som för revisionsberättelse i aktiebolag gäller dock att granskningsberättelsen skall ange

– vad som granskats – huruvida granskningen utförts enligt god revisionssed – slutsatser av granskningen.

Beträffande inriktning och omfattning av den granskning som utförts bör en hänvisning göras till god revisionssed med tilläggande av att granskningen i överensstämmelse härmed varit översiktlig och begränsad i förhållande till en fullständig revision.

Något uttalande om huruvida kontrollbalansräkningen upprättats inom den i ABL föreskrivna tiden skall revisorn inte göra i granskningsberättelsen.

Granskningsberättelsen bör tas in i kontrollbalansräkningen. Om detta av t.ex. utrymmesskäl inte är möjligt, skall revisorn på kontrollbalansräkningen teckna hänvisning till granskningsberättelsen i enlighet med vad som gäller vid revision av en årsredovisning.

Nedan lämnas förslag till formulering av granskningsberättelse.

Revisorns granskningsberättelse

Jag (Vi) har i egenskap av revisor(er) i AB ........ granskat kontrollbalansräkning per ........ Granskningen har utförts enligt god revisionssed. I överensstämmelse härmed har granskningen varit översiktlig och begränsad i förhållande till en fullständig revision.

Det har inte framkommit något som tyder på att kontrollbalansräkningen inte uppfyller aktiebolagslagens krav.

Datum

Namnförtydligande

Auktoriserad(e) revisor(er)