Innehåll

Balans nr 2 1994

Debatt: Avskrivning goodwill – dags att ändra Bokföringslagen

Enligt Redovisningsrådets rekommendation är koncernmässig goodwill en anläggningstillgång som skall avskrivas. Avskrivningen skall belasta rörelseresultatet.

Avskrivningsmetoden för goodwill skall i enlighet med internationell praxis vara linjär (lika belopp per år) eller degressiv (minskat belopp per år). Avskrivning av goodwill skall för varje dotterbolag ske över beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningsperioden bör ej överstiga 10 år om inte en längre ekonomisk livslängd är motiverad. En längre avskrivningstid än 10 år kan komma ifråga, exempelvis vid långsiktiga strategiska förvärv eller när marknads- och tekniska förhållanden kan bedömas som speciellt stabila.

Om avskrivningstiden för goodwill sätts till mer än 10 år skall särskild motivering härför lämnas i årsredovisning närmast efter förvärvet. Avskrivningstiden får aldrig överstiga 20 år.

Emot koncernredovisningsrekommendationen stipulerar bokföringslagen 17 § följande:

Har den bokföringsskyldige övertagit rörelse mot vederlag som överstiger det behållna värdet av de övertagna tillgångarna, får skillnaden tas upp som anläggningstillgång till den del den representerar affärsvärde (goodwill). Denna tillgång skall årligen avskrivas med skäligt belopp, dock minst 1/10”.

Bokmark/Svensson säger i sina kommentarer till Bokföringslagen att ”vid köp av aktier i dotterbolag förekommer det ofta att ett goodwillvärde ligger inlagt i priset för aktierna. Första stycket (17 § BFL) bör i sådant fall tillämpas analogt, dvs. det i aktievärdet ingående goodwillvärdet bör avskrivas med minst 10 % om året. Det kan emellertid ibland stöta på praktiska svårigheter att göra sådan avskrivning, om goodwillvärdets belopp inte särskilt räknats ut vid aktieköpet”.

Redovisningsrådets rekommendationer som under vissa omständigheter tillåter en 20-årig avskrivning på goodwill som uppkommer vid köp av aktier tycks vara ett avsteg från Bokman/Svenssons analoga tillämpning.

Argumentet har förts fram att s.k. inkråmsgoodwill är annorlunda än förvärvsgoodwill:

* Inkråmsgoodwill är avdragsgill. Detta kan knappast påverka den ekonomiska livslängden

* Förvärvsgoodwill är förknippad med ett bolag och är således svårt att särskilja. Argumentet är återigen svårt att förstå då även ett bolag kan avyttra tillgångar från balansräkningen.

IASC har tagit konsekvensen av att det är svårt att på ett logiskt sätt skilja mellan olika arter av goodwill. International Accounting Standard 22, § 5 säger följande:

A business combination may involve the purchase of the net assets including any goodwill, of another enterprise rather than the purchase of the shares in the other enterprise. Such a business combination does not result in a parent subsidiary relationship. In such circumstances, the acquirer applies this standard in its separate financial statements and consequently in its consolidated financial statements.

IAS 22 skiljer således ej mellan förvärvsgoodwill och inkråmsgoodwill och i enlighet med IAS 22 skall

Goodwill be amortised by recognising it as an expense over its useful life. In amortising goodwill, the straight-line basis should be used unless another amortisation method is more appropriate in the circumstances. The amortisation period should not exceed five years unless a longer period, not exceeding twenty years from the date of acquisition, can be justified”.

Med hänvisning till Redovisningsrådets rekommendation och International Accounting Standards kan det möjligen hävdas att den livslängd som kan tillämpas vid förvärvsgoodwill kan analogt tillämpas även för inkråmsgoodwill. Problemet finns dock kvar att bokföringslagen fortfarande är lag och således måste följas.

Redovisningsexpertis tycks vara oeniga om hur situationen skall tolkas och det är möjligt att bokföringslagen bör ändras för att komma i linje med Redovisningsrådets rekommendation och internationell praxis.

Robert Barnden, auktor revisor Öhrlings Reveko och Hasse Lundin, auktor revisor SET Revisionsbyrå

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%