Balans nr 1 1995

Nya IASC-normer för redovisning av FoU

Några principiella hinder mot att tillämpa den modifierade IAS 9 för redovisning av forsknings och utvecklingskostnader även i vårt land från den 1 januari 1995 torde inte föreligga, skriver Christer Westermark, som också översatt rekommendationen.

Näringslivets kostnader för FoU-verksamhet är som bekant avsevärda. Forskning och utveckling kring nya produkter, processer och system har strategisk betydelse för hur företagen kommer att lyckas i framtiden. IAS nr 9 – accounting for research and development activities – har varit internationellt gällande norm för redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader sedan 1980. Den har även inspirerat till en svensk motsvarighet, nämligen bokföringsnämndens rekommendation R 1 gällande från 1988.

Från och med räkenskapsår som börjar per eller efter den 1 januari 1995 gäller en reviderad IAS 9, som härintill återges i svensk översättning. Det finns betydande skillnader mellan den nya och den gamla IAS 9 och de grundar sig till stor del på att den nya IAS 9 tar sin utgångspunkt i IASC:s framework for the preparation and presentation of financial statements. För en närmare presentation av ramverket hänvisas till en artikel i Balans nr 8–9/1993.

FoU-versamheten tydliggörs

Man får ett övergripande intryck vid läsning av den reviderade IAS 9 att den jämställer FOU-aktiviteter med övrig målinriktad verksamhet, som har betydande omfattning i ett företag. Detta tar sig uttryck i ökade redovisningskrav i olika avseenden:

* IAS 9 ställer ökade krav på en tydlig och enhetlig redovisning av resursanvändningen. Den tidigare valfriheten vad gäller aktivering eller kostnadsföring har utmönstrats.

* IAS 9 knyter tydligare samman företagets med sannolikhet beräknade framtida favörer av sin FOU-verksamhet med använda resurser.

* IAS 9 kräver uppgift om redovisning av avskrivningarna på balanserade FOU i form av s.k. fortsatt periodisering.

* IAS 9 inför krav på reversering av ned- eller bortskrivna FOU-belopp då skälen som föranledde ned- eller bortskrivning inte längre föreligger.

Valfriheten inskränks

Den viktigaste principiella nyheten i den reviderade IAS 9 torde vara kravet på aktivering av utvecklingskostnader om kriterierna i punkt 17 är uppfyllda. I den tidigare versionen av IAS 9 – och för övrigt även i BFN R1 – får aktivering ske om kriterierna är uppfyllda. Givetvis ökar jämförbarheten mellan olika företags årsredovisningar och även mellan samma företags årsredovisningar över tiden om den strategiskt väsentliga aktiviteten FOU redovisas på ett enhetligt sätt.

Utrymmet för eventuell kreativ bokföring i manipulerande syfte inskränks i motsvarande mån.

Som bekant har flera av IASC:s redovisningsrekommendationer tillåtit mer än ett redovisningssätt av en viss företeelse. Det kan ha varit det pris man i kompromissens namn tidigare fick betala för att alls kunna lägga en rekommendation i ämnet. Under senare år har man dock systematiskt arbetat igenom detta problemområde med utgångspunkt från E 32, comparability of financial statements. Där konstaterades inte mindre än 29 fall av alternativa val mellan redovisningsmässig behandling av en likartade transaktioner.

Den gamla IAS 9 var ett exempel på denna valfrihet i tillämpningen genom att man i punkt 17 formulerade sig development costs of a project may be deferred to future periods if all the following criteria are satisfied:

I den nya IAS 9 har man i stället formulerat om punkt 17 till the development costs of a project should be recognised as an asset when all of the following criteria are met:.

(Här skall tillfogas en kommentar angående den språkbehandling, som bedömts erforderlig vid översättningen av vissa formuleringar i rekommendationen som inbegriper det engelska ordet cost. Som bekant skiljer man i svensk redovisningstermonologi mellan utgift och kostnad. Det är den förstnämnda som kan periodiseras till kostnad eller aktiveras, dvs. redovisas som en tillgång i balansräkningen. Detta har i översättningen beaktats bland annat genom ordvalen utvecklingsutgifter respektive aktiverade utgifter för utveckling. Däremot torde det vara redovisningsterminologiskt språkvidrigt med uttrycket aktiverade utvecklingskostnader, som därför inte tillämpats).

Fortsatt periodisering

En annan väsentlig nyhet i den reviderade IAS 9 gäller behandlingen av avskrivningsbeloppen för aktiverade utvecklingskostnader. Tidigare konstaterades att avskrivning skulle ske på ett systematiskt sätt under en rimlig tidsperiod. Samma synsätt, dock med en övre gräns på fem år (huvudregel), gäller enligt BFN R1. Den nya IAS 9 inför i punkt 24 ett mer nyanserat synsätt:

I vissa fall kommer tillgodogörandet av utgifter för utveckling att ingå som en kostnadskomponent vid produktionen av andra tillgångar hos företaget istället för att bli en kostnad under perioden. I sådant fall utgör avskrivningen på de aktiverade utvecklingsutgifterna en del av kostnaden för den andra tillgången och ingår i det bokförda värdet för den sistnämnda. Till exempel kan utvecklingsutgifter, som tidigare bokförts som tillgång, ingå bland kostnaderna för egentillverkat lager. Periodiserade utvecklingsutgifter, som på detta sätt inkluderats i bokförda värdet på andra tillgångar, bokföres som kostnad vid samma tidpunkt som dessa tillgångars övriga kostnader.

Kraven på beloppsmässiga avstämningar enligt IAS 9 punkt 30 (e) omfattar även fortsatt periodisering:

Årsredovisningen skall innehålla uppgift om

(iii) utvecklingskostnader som fördelats till andra tillgångskonton.

Rätt tillämpad i lagervärderingssammanhang innebär tekniken med fortsatt periodisering såväl ett mer rättvisande lagervärde som en mer rättvisande kostnad för sålda varor. Det går dock inte att bortse från vissa praktiska tillämpningsproblem, exempelvis i ett fall då tillverkningen under det första avskrivningsåret kommit igång ganska sent och det därför finns ganska få tillverkade produkter (kanske enbart produkter i arbete) som bas för fortsatt periodisering.

Konsekvenser för svensk redovisningspraxis

Några principiella hinder mot att tillämpa den modifierade IAS 9 även i vårt land från den 1 januari 1995 torde inte föreligga, eftersom rekommendationen inte synes strida mot BFL eller den dynamiskt föränderliga goda redovisningsseden. Att anknyta till internationell redovisningsstandard är i och för sig numera allmänt vedertaget och BFN R1 nämner i punkt 3 några internationella normgivningsorgan och hänvisar särskilt till IAS 9.

Däremot är det något bekymmersamt att BFN R1 i vissa delar numera framstår som överspelad till följd av redovisningens fortsatta utveckling, en dynamik som tydligt dokumenterats i och med tillkomsten av den reviderade IAS 9. Detta borde dock kunna åtgärdas relativt snabbt så att den svenska rekommendationen åter kommer i fas med de internationella redovisningsnormerna på området.

Christer Westermark är avdelningsdirektör vid Riksskatteverket. Han medverkade senast i Balans nr 11/1994.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%