Remissvar till Justitiedepartementet
Effektivare ekobrottsbekämpning (Ds 1996:1)
* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över rapporten från regeringens ekobrottsberedning Effektivare ekobrottsbekämpning (Ds 1996:1). FAR får med anledning härav anföra följande.
Informationsutbyte
Utredningen tar på sid. 291 upp frågan om organiserat informationsutbyte. Från revisorer i näringslivet har efterfrågats information från myndigheterna om aktuella företeelser inom ekobrottsligheten som revisorerna bör vara uppmärksamma på vid sin granskning av företagens räkenskaper och verksamhet i övrigt. Utredningen framhåller detta som en verksamhet som bör komma till stånd, vilket FAR instämmer i.
Specialistresurser
Utredningen beskriver hur lämplig kompetens bör byggas upp i den nya myndigheten genom olika organisatoriska lösningar som i första hand berör de myndigheter som utredningen granskar.
FAR vill för sin del framhålla att den kompetens inom bl.a. redovisning och skatt som FARs ledamöter besitter bör vara en effektiv resurs som den föreslagna myndigheten kan utnyttja på konsultbasis. Ledamöterna besitter den näringslivskunskap som utredningen diskuterar i anslutning till påpekandet att myndigheterna har ett kompetensmässigt underläge i förhållande till ekobrottsligheten (sid. 185).
Remissvar till Justitiedepartementet
Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna
* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna. FAR får med anledning härav anföra följande.
FARs ställningstagande
I avsnitt 5.1 framhålls att det föreligger ett allmänt intresse för att redovisning följer gemensamma regler oberoende av företagsform. Två olika regelsystem försvårar utvecklingen av god redovisningssed och minskar möjligheterna till jämförelser mellan olika företag. FAR delar denna uppfattning.
De åligganden som följer av EGs redovisningsdirektiv har emellertid medfört att nya redovisningsregler för aktiebolag och vissa andra företagsformer redan har beslutats. En fortsatt översyn av bl.a. redovisningsreglerna för övriga företagsformer pågår inom Redovisningskommittén vars slutbetänkande väntas under året. FAR anser att den beslutade gränsdragningen för vilka företag som omfattas av den nya lagstiftningen i huvudsak bör bibehållas till dess att kommitténs slutliga ställningstagande beträffande övriga företagsformer framlagts och behandlats. En tillämpning av den nya lagstiftningen för andra företagsformer innan ett eventuellt behov av särbestämmelser för dessa blivit tillräckligt belyst skulle ytterligare förstärka de problem som kan uppkomma genom de två regelsystemen.
När det gäller ekonomiska föreningar redovisar promemorian att det kan finnas speciella skäl att öppna möjligheter att tillämpa den nya lagstiftningen redan från den tidpunkt den blir tillämplig för alla aktiebolag. Skälen är främst att många ekonomiska föreningar har att redan enligt gällande regler upprätta koncernredovisning som inkluderar dotterföretag för vilka den nya lagstiftningen blir tillämplig. Promemorian påpekar också att aktiebolag och ekonomiska föreningar hittills tillämpat i huvudsak samma redovisningsregler. FAR delar uppfattningen att dessa skäl är tillräcklig grund för att i detta fall göra avsteg från huvudlinjen att avvakta behandlingen av Redovisningskommitténs slutbetänkande och tillstyrker därför att nya regler införs från och med år 1997.
FAR tillstyrker att möjligheten att tillämpa den nya redovisningslagstiftningen blir frivillig. FAR tillstyrker vidare att årsredovisningslagens koncernbegrepp införs för ekonomiska föreningar, att i promemorian angivna särbestämmelser för ekonomiska föreningar bibehålls samt att den föreslagna ändringen görs i bokföringslagen.
Remissvar till Justitiedepartementet
Svenska Bankföreningens framställning om ändring i stiftelselagen (1994: 1220) såvitt gäller utseende av revisor i stiftelser med anknuten förvaltning
* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över en framställning från Svenska Bankföreningen om ändring i stiftelselagen (1994:1220) såvitt gäller utseende av revisor i stiftelser med anknuten förvaltning. FAR får med anledning härav anföra följande.
I de flesta verksamhetsformer som är underkastade revision ankommer det på ägarna eller motsvarande huvudmän att utse revisorerna. Ägarna anses allmänt vara den grupp vars intressen är mest representativa för den totala intressentkretsen. De har i regel ett starkt intresse av att säkerställa revisorernas oberoende i förhållande till företagsledningen. De diskussioner som förs i Sverige och det övriga EU om sätt att stärka revisorns oberoende går i stor utsträckning ut på att föra den praktiska hanteringen av revisorsvalet närmare ägarna och att så långt möjligt undvika att företagsledningen blir direkt engagerad.
I verksamhetsformer där några ägare inte fanns, t.ex. stiftelser, måste kompromisslösningar tillgripas. I stiftelser med egen förvaltning skall sålunda revisorerna utses av stiftelsens styrelse. FAR ansåg i sitt remissyttrande över departementspromemorian Stiftelser (DsJu 1987:14) att denna kompromiss måste godtas, eftersom den leder till en praktisk handläggning, men föreslog samtidigt att det skulle övervägas hur stiftare skulle kunna animeras att vid stiftelsens tillkomst föreskriva andra, lämpligare sätt att utse revisorer.
I stiftelser med anknuten förvaltning ankommer det på förvaltarens högsta beslutande organ att utse revisorer. Bankföreningen har kommit till slutsatsen att detta vid bankförvaltade stiftelser innebär bankens bolagsstämma. Detta betraktas som opraktiskt, och Bankföreningen föreslår en lagändring. FAR finner i och för sig att Bankföreningens argument är sakliga och relevanta, och att de åberopade skälen talar för en förändring. FAR finner emellertid samtidigt att den föreslagna alternativa lösningen, att bankens styrelse skulle överta uppgiften att utse revisorer, inte är acceptabel mot bakgrund av de nämnda kraven på revisorns oberoende.
FAR föreslår i stället att stiftelselagen 4 kap. 1 § kompletteras med en möjlighet att hänskjuta förordnandet av revisor i stiftelser med anknuten förvaltning till länsstyrelsen. I fråga om institut som står under Finansinspektionens tillsyn bör uppgiften möjligen i stället utföras av inspektionen. FAR är medveten om de praktiska och principiella invändningar som kan riktas mot att en myndighet utser revisorer och påpekar det angelägna att stiftarna till nya stiftelser så långt möjligt rekommenderas att föreskriva ändamålsenligare metoder.