Balans nr 8–9 1996

Revisor i Balans: Vem sa att det var enkelt att vara revisor i Söderhavet

Som revisor i Söderhavsparadiset Fidji får man inte ligga på latsidan. Konkurrensen är hård och det gäller att arbeta på, även om turisterna vräker sig på stränderna.

Fast en fördel finns det jämfört med att arbeta i andra länder, menar Nalin Patel, partner i revisionsbyrån G. Lal & Co.Han slipper använda slips. Däremot är det fritt fram för Fidjis manliga revisor att klä sig i kjol – eller sulu som plagget kallas här.

Det är förmiddag i Fidjis huvudstad Suva och på revisionsbyrån G. Lal & Co. kämpar luftkonditioneringen mot den fuktiga värmen utanför fönstren. ”Arbeta, arbeta!” mal det dova surrandet. Och här inne arbetas det också.

För de flesta är Fidji ett ställe dit man åker för att ta det lugnt och göra så lite som möjligt. Men även ett Söderhavsparadis kräver revisorer för att fungera och en av dem som ser till att så sker är Nalin Patel, sedan 1980 delägare i revisionsbyrån G. Lal & Co.

Alla de stora revisionsbyråerna är verksamma på Fidji. Totalt rör det sig om 8–12 större revisionsföretag och ett drygt 20-tal mindre. G. Lal & Co, som representerar Arthur Andersen, är landets fjärde största byrå med totalt ca 45 anställda (de största har 65–70 anställda).

Bilden av Söderhavet som ett ställe där allt kan göras i morgon, stämmer den?

– Den finns säkert på många håll i samhället, men i näringslivet är konkurrensen tuff. Jämfört med andra östater är Fidji väl utvecklat och många arbetar hårt. Det gäller också oss. De dotterbolag till internationella företag som vi arbetar med ställer samma krav som man gör på andra håll i världen, menar Nalin Patel.

Ända sedan den brittiska kolonialtiden har Fidji varit något av en ekonomisk knytpunkt i denna del av Stilla havet. Numera störs det tropiska paradiset av mobiltelefonernas pipande: det går utmärkt att ta med sig telefonen från Sydney, Auckland eller London om man befinner sig på Fidji för affärer.

Ekonomin domineras av turismen och odlingen av sockerrör, men man håller också på att utveckla en gruvdrift av bl a koppar och guld. Vid sidan om detta har en relativt stor textilindustri utvecklats som bland annat exporterar till de omkringliggande östaterna.

Till huvudstaden Suva, dit det mesta företagandet är koncentrerat, kommer dock sällan de turister som besöker Fidji. De föredrar att stanna i den andra delen av huvudön Viti Levu där de bästa stränderna finns och risken för regn är mindre. Eller också beger de sig ut på någon av korallöarna. Fidji består av närmare 300 öar (100 är bebodda) så det finns att välja på.

Totalt uppgår befolkningen till knappt 800 000, varav ca 70 procent bor på huvudön Viti Levu. En gång engelsk koloni är den brittiska prägeln fortfarande påtaglig. Rugby är nationalsporten och kontakterna med Storbritannien täta.

För att få arbeta som revisor krävs medlemskap i Fiji Institute of Accountants (ca 300 medlemmar). Med Storbritannien, Indien, Australien och Nya Zeeland har man ett utbyte som innebär att revisorer därifrån automatiskt blir medlemmar med rätt att verka på Fidji.

Institutet spelar en aktiv roll när det gäller övervakning och utbildning och man följer internationell standard när det gäller bokföring och redovisning. Den lagstiftning som reglerar revisorernas arbete är ungefär som i Storbritannien och reglerna är konservativa. Det är t ex inte tillåtet för byråerna att annonsera.

– Ingenting har egentligen förändrats sedan början av 70-talet så nog skulle reglerna när det gäller revisionsbyråernas möjligheter att verka behöva moderniseras. Inte ens i telefonkatalogen får vi synas mer än med små bokstäver, konstaterar Nalin Patel.

För samtliga aktiebolag (liksom för försäkringsbolag, finansinstitut och banker) krävs auktoriserad revisor. Det enda undantaget är mindre företag där det är möjligt att avstå från revisor, förutsatt att alla aktieägare är överens om detta.

– Det vanliga är att även små företag, som t ex restauranger, är aktiebolag eftersom ägarna annars riskerar att stå som personligt ansvariga. Och även om små enskilda rörelser inte granskas av revisorer så blir kontrollen för varje år som går mer omfattande.

Småföretag blir stora kunder

Banker och försäkringsbolag är viktiga kunder för G. Lal & Co. Privata företag som i ett annat land skulle anses som små blir också betydelsefulla på Fidji.

– Inom framför allt banksektorn och exploateringen av olja och gas är många multinationella företag verksamma. Investeringarna sköts ofta av dotterbolag i Australien eller Nya Zeeland, medan revisionen så gott som alltid sköts av en byrå här, fortsätter Nalin Patel.

Av byråns omsättning står revision, skatter och speciella konsultfrågor för vardera en tredjedel. Det finns inga lagliga hinder för att bedriva konsultarbete och revision inom samma bolag.

Den genomsnittliga timkostnaden för en normalkvalificerad revisor på ett mindre jobb ligger på ca 35 Fidjidollar (ca 160 SEK), men den kan stiga till 150 dollar i timmen för speciella konsulttjänster.

– Byråerna konkurrerar med varandra, även om det inte kan ske öppet. I en del fall vill kunderna ha uppdraget utfört till ett fast pris. Priset är dock inte helt avgörande. Snarare tror jag att det är servicenivån som räknas.

Att Nalin Patel själv blev revisor är mest av allt en slump. I början av 70-talet fick han ett stipendium för att studera bokföring på Nya Zeeland och därefter började han på en revisionsbyrå i Auckland. Nalin blev kvar i fyra år innan han 1978 återvände hem:

– Att jag kom tillbaka berodde framför allt på familjen. Jag var äldst i familjen och när mina syskon reste utomlands för att studera och arbeta ville mina föräldrar ha mig nära. Är man född och uppvuxen någonstans vill man dessutom helst återvända dit.

Sedan Nalin Patel tog sin examen har utbildningssystemet utvecklats och numera är de flesta yngre revisorer utbildade vid University of the South Pacific som är ett regionalt universitet med säte i Fidjis huvudstad Suva.

Populär karriärväg

Bokföring och redovisning är generellt en populär karriär vid universitetet. Av det hundratal studenter som årligen tar sin examen i revision och redovisning börjar fyra-fem som assistenter hos G. Lal & Co. Dessa blir också provisoriska medlemmar i Fiji Institute of Accountants. För ett fullvärdigt medlemskap krävs sedan minst två års praktik under överseende av en medlem. Några prover görs inte under dessa år, utan det är revisionsbyrån som står som garant för kvalifikationerna hos den som gått igenom utbildningen.

Omsättningen på utbildade revisorer är som i de flesta länder hög, men här är det inte bara näringslivet som lockar. Minst lika vanligt är att de anställda försvinner till de stora grannländerna.

– Att få nyutexaminerade assistenter är inget problem, personer med fem till sju års erfarenhet är det däremot svårt att hålla kvar. De är mycket attraktiva på arbetsmarknaden, inte minst i Australien och Nya Zeeland där lönen för det mesta är högre. Eftersom vi är måna om att behålla personalen försöker vi hålla ett öga på vad som händer där. Lönen stiger snabbt efter de första åren och det är inte ovanligt att managers får förmåner som bilar och hus, fortsätter Nalin Patel.

Relativt bra lön

Ingångslönen för en assistent på Fidji ligger kring 2 000 Fidjidollar i månaden (9 500 SEK), vilket är en relativt bra lön. En manager med 4–6 års erfarenhet kan räkna med att tjäna 5 000 Fidjidollar (23 000 SEK) eller mer. Inkomstskatten är på 35 procent för inkomster över 15 000 dollar/år. Förutom detta bidrar de flesta anställda till sina egna pensionsfonder och sjukförsäkringar.

På G. Lal & Co. arbetar man nära sina kollegor i Australien och Nya Zeeland, även om man också har möjlighet att hämta in experter från andra länder. Bland dem som arbetar i Suva finns också personal av andra nationaliteter och det är vanligt att personer kommer utifrån för att genomföra utbildningar.

Hur är det då att verka som revisor på Fidji?

– Fidji är litet och det finns fördelar i att man får göra allt, men samtidigt uppnår vi inte samma specialistkompetens som man kan göra på större byråer i andra länder, menar Nalin.

Helt provinsiellt är det dock inte. För några år sedan var Nalin Patel själv en av Världsbankens revisorer, något som innebar att han tillbringade en stor del av sin tid i Washington – ett tvärt kast mot Suva som det kan tyckas, men ändå inte. I grund och botten är ju uppgiften densamma.

Avspänd stämning

Det råder en avspänd informell stämning på Fidji (flera av grannöarna, som t ex Tonga, är mer formella). Slips är något Nalin Patel sällan använder och det är OK att gå i shorts, åtminstone om man har strumpor. Dessutom går det utmärkt att klä sig i kjol – även för män! Sulu är ett traditionellt fidjianskt plagg som ser ut precis som en halvlång kjol och som ofta används av t ex poliser(!).

– Det händer att jag använder slips när jag träffar vissa kunder, t ex bankerna, men annars klarar jag mig utan. Efter att i fyra års tid haft slips på Nya Zeeland är det skönt att kunna klä sig mer avslappnat, fortsätter Nalin Patel som dock inte bär sulu. Det plagget används framför allt av den ursprungliga befolkningen, och dit hör inte Nalin Patel.

Som många andra inom den ekonomiska världen är han nämligen av indiskt ursprung. I slutet av 1800-talet fördes tusentals indier till Fidji på närmast slavliknande kontrakt för att hugga sockerrör i den brännande solen. Efter att kontraktstiden upphört åkte en del hem, men många blev kvar. Eftersom markägandet enligt konstitutionen var förbehållet de ursprungliga invånarna slog sig indierna i stor utsträckning på affärer, ofta med stor framgång.

Den indiska befolkningen växte snabbt och i mitten av 80-talet såg det ut som om man var på väg att bli fler än de infödda. Som en reaktion mot vad man såg som risken att bli utträngda ur sitt eget land genomförde militären 1987 en kupp. Ett resultat blev att tusentals indier lämnade Fidji, något som också påverkade ekonomin. I dag är Fidji lugnt, men många utländska investerare har ändå valt att avvakta den fortsatta politiska utvecklingen.

– En mycket viktig fråga gäller markarrendet som ska förnyas de närmaste åren. Eftersom en stor del av jordbruken sker på arrenderad mark, inte minst odlingen av sockerrör, så påverkar detta starkt landets ekonomi. I en recession tror jag ändå att vi som revisionsbyrå är de sista som påverkas. Även om ett företag går dåligt så måste det ha revisor. Påverkas vi så är det för att efterfrågan på speciella tjänster minskar, fortsätter Nalin Patel.

De senaste åren har dock allt fler från ursprungsbefolkningen sökt sig till det privata näringslivet och startat egna företag, något som också lett till ett ökat intresse för revision och redovisning.

– Ser man till den etniska bakgrunden hos landets revisorer dominerar indierna, men fler och fler ur ursprungsbefolkningen blir också intresserade av yrket. En diversifiering av industrin är viktig för landets utveckling menar Nalin Patel. Samtidigt kommer en exportbaserad ekonomi att innebära att skyddet för inhemska producenter tas bort.

– På kort sikt kommer det att skapa problem, men på lång sikt är det en förutsättning för att vi ska få en ekonomisk tillväxt.

Det har hunnit bli sen eftermiddag. Tillsammans med Nalin Patel åker vi till hotellet Trade Winds, som är en av hans kunder. Det är ju hotell som dessa – och de turister som bor där – som indirekt försörjer Fidjis befolkning, även dess revisorer.

Vi har precis kommit fram till den vackra stranden när regnet börjar. Och det är inte något litet regn. Det formligen öser ner och på några minuter är den lilla huvudstaden lika igenkorkad som vilken storstad som helst.

Själv står Nalin Patel tålmodigt i regnet tillsammans med tjänstgörande hotellchefen Penioni Sale medan Victor fotograferar.

Vem sa att det var enkelt att vara revisor i Söderhavet?

Fotnot: På svenska är stavningen Fidji medan man på engelska skriver Fiji. I de fall ett ursprungligt namn använts i texten är därför stavningen engelsk medan den i övrigt är svensk.

David Isaksson