Balans nr 8–9 1998

Aktuell information

Remissvar till Bokföringsnämnden

BFNs utkast till rekommendation om enskild näringsidkares bokföring

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över Bokföringsnämndens utkast till rekommendation om enskild näringsidkares bokföring. FAR får med anledning härav anföra följande.

Principiella synpunkter

Rekommendationens omfattning

Förslaget beskriver på ett bra sätt vilka som omfattas av den föreslagna rekommendationen.

Tillgångar som används i näringsverksamheten och privat

Tidigare har det vid vissa tillfällen funnits svårigheter att bestämma hur tillgångar skall behandlas som delvis använts privat. Uttrycket ”företrädesvis” visar på att det är det huvudsakliga syftet som styr. Detta är att föredra framför att till exempel redovisa halva tillgångar i bokföringen.

Likvida medel

Att en kassa överstigande en viss nivå skall insättas på bankkonto bör inte regleras i en redovisningsrekommendation. Om bestämmelsen i punkt 9 skall kvarstå måste den omformuleras så att den bara berör redovisningen.

Kravet på användande av bankräkning för transaktioner återkommer på flera ställen i rekommendationen. Även här bör rekommendationen främst ta sikte på kravet på en organiserad och lättöverskådlig redovisning. Som ett led i detta är användandet av bankräkningar en god hjälp.

Kravet att likvida medel om de uppgår till visst belopp skall sättas in på firmans bankkonto eller motsvarande för att få redovisas som likvida medel är väl hårt. Det intressanta är om kontanterna finns som en reell tillgång eller om de är ett ej redovisat privatuttag. I vissa branscher kan pengarnas fysiska existens styrkas på så vis att de ingår i kassarapporter som intygats. Om existensen kan styrkas kan ett högre kassasaldo godtagas.

Det ligger i den enskilda firmans natur att privata bankkonton används när likvida medel i firman tryter och tvärtom när de privata medlen ebbar ut. Beträffande punkt 18 och 19 torde det till exempel vara vedertaget att utlägg kan bokföras mot kapitalkontot.

Skatter och avgifter

Näringsidkarens skatter och avgifter är att anse som privata skulder enligt den linje som beskrivs i utkastet. I normalfallen bokförs inte egenavgifterna i räkenskaperna utan hanteras endast i självdeklarationen.

Ersättningar till näringsidkaren

Uttag av tillgångar bör kunna värderas till marknadsvärde. Genom en sådan redovisning erhålls större möjlighet till överensstämmelse mellan beskattning och redovisning vilket leder till enkelhet.

Yttrandet har avgivits av FARs redovisningskommitté.

Remissvar till Justitiedepartementet

Korruption – svenskt tillträde till vissa internationella konventioner m.m. (Ds 1998:29)

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över Justitiedepartementets promemoria Korruption – svenskt tillträde till vissa internationella konventioner m.m. (Ds 1998:29). FAR får med anledning härav anföra följande.

FARs ställningstagande

FAR har inte något att erinra mot Sveriges anslutning till berörda internationella konventioner och protokoll. FAR tar dock inte ställning till de lagändringar i brottsbalken som föranleds av de internationella åtagandena och de anpassningar i övrigt som föreslås.

I skattelagstiftningen föreslås som tillägg till lag om ändring i kommunalskattelagen ett uttryckligt avdragsförbud för kostnader för muta eller annan otillbörlig belöning. FAR önskar i detta sammanhang understryka vikten av rättssäkerhetsaspekten och förutsebarheten för den enskilde skattskyldige. Avdragsförbudet överlämnas till avgörande av skattemyndigheten som därmed tillåts göra en straffrättslig bedömning som det inte ankommer på myndigheten att göra. Avdragsförbudet bör gälla först sedan en lagakraftvunnen dom föreligger. FAR avstyrker därför förslaget i denna del.

Yttrandet har avgivits av FARs regelkommitté.

Remissvar till Justitiedepartementet

Vinstutdelning i aktiebolag (SOU 1997:168)

* I betänkandet Vinstutdelning i aktiebolag (SOU 1997:168) föreslås att vinstutdelningsutrymmet för alla moderbolag skall bestämmas med utgångspunkt i moderbolagets egen balansräkning. Den nuvarande kopplingen mellan vinstutdelningsutrymmet i moderbolaget och koncernredovisningen skulle följaktligen avskaffas.

Om förslaget genomförs är det enligt FARs mening naturligt att samtidigt ta bort kravet i årsredovisningslagen (1995:1554) att koncernredovisningen skall innehålla uppgift om bundet eget kapital för koncernen. Denna åtgärd skulle vara arbetsbesparande för moderbolaget.

Aktiemarknadsnämnden

Aktiemarknadsnämndens uttalande 1998:8

Till Aktiemarknadsnämnden inkom i maj 1998 en framställning från Svenska Handelsbanken AB på uppdrag av ett aktiemarknadsbolag.

Bakgrund

Banken har i sin framställning anfört i huvudsak följande.

AB X är sedan många år ett aktiemarknadsbolag. Företaget överväger ett optionsprogram för ett antal ledande befattningshavare.

Avsikten är att de berörda skall erbjudas upp till 4.000 optioner vardera till hösten 1998. Därefter skall årligen, under tre års tid, erbjudas upp till 2.000 optioner per person och år under förutsättning att vissa finansiella mål uppnås.

Varje option avses löpa över tre år och ha en lösenkurs som fastställs till 120 procent av börskursen vid tidpunkten för utgivandet. Vidare skall optionerna utgöra värdepapper och fritt kunna överlåtas; de skall alltså kunna utnyttjas även av icke anställda. Optionsförvärvarna skall dock förbinda sig att – innan de avyttrar optionerna till tredje man – låta AB X förvärva optionerna till marknadspris, fastställt av oberoende expert.

Dessa planer har vuxit fram efter ett starkt tryck från främst ledande befattninghavare vid AB X:s dotterbolag i USA. Särskilt beträffande dessa befattningshavare gäller att de önskar erhålla optionerna utan ersättning, åberopande sig på USA-praxis vid s.k. stock options-program och andra liknande program. AB X önskar därför utge optionerna som en form av bonus, dvs. utan att mottagarna – oavsett tjänstgöringsland – skall erlägga premium. Eventuellt skall dock de Sverigeanställda erlägga marknadsmässigt premium för sina optioner.

Optionerna i fråga kommer att vid utgivandet ha ett visst marknadsvärde, som låter sig beräknas med sedvanliga beräkningsmetoder. Detta värde blir därmed skattepliktig intäkt för bl.a. Sverigeanställda, i den mån dessa erhåller optionerna utan premium. Optionerna värderade till marknadsvärde kan därmed betecknas som en form av bonus. Styrelsen kommer att tillse att – för varje berörd person – detta bonusvärde, tillsammans med vederbörandes lön och andra ersättningar, står i rimlig proportion till den anställdes ställning, ansvar och arbetsprestation i företaget.

I och för sig skulle köpoptioner kunna upphandlas på marknaden av AB X för att därefter som bonus överlämnas till berörda anställda (jfr Aktiemarknadsnämndens uttalande 1991:1). Inom AB X har dock konstaterats att optionerna lämpligen bör ha formen av syntetiska optioner. I sitt uttalande 1994:6 har emellertid Aktiemarknadsnämnden framhållit att det pris som en syntetisk option enligt avtalet betingar (optionens premium) bör motsvara det värde som erhålls vid en beräkning enligt någon allmänt vedertagen värderingsmodell.

Banken hemställer om besked huruvida ett utgivande av syntetiska optioner enligt det anförda kan anses förenligt med god sed på aktiemarknaden, om optionerna utges utan premium för alla berörda resp. för berörda i vissa länder.

Överväganden

Som berörs i framställningen har Aktiemarknadsnämnden i sitt uttalande 1991:1 behandlat frågan om tilldelning av icke standardiserade köpoptioner utan ersättning från mottagarna. Enligt nämndens uppfattning kunde en sådan förmån likställas med andra förmåner som lön, bonus, tantiem mm som utgår i samband med ett anställningsförhållande. Nämnden fann det förenligt med principen om marknadsmässiga villkor att en anställd erhåller en sådan optionsförmån, om förmånens värde jämte värdet av övriga anställningsförmåner står i rimlig proportion till den anställdes ställning, ansvar och förväntade arbetsprestation i bolaget. Nämnden framhöll dock att, om ej särskilda skäl föreligger, det lösenpris som ligger till grund för beräkning av optionsförmånens värde inte borde sättas lägre än marknadspriset på aktien vid tiden för tilldelningen.

Samma fråga har berörts i nämndens uttalande 1998:3 angående riktade emissioner och köpoptionsprogram till styrelseledamöter, ledande befattningshavare och personal i aktiemarknadsbolag, i vilket uttalande vissa av nämnden tidigare antagna principer omprövades. Nämnden underströk där angelägenheten av att marknadsmässighet och öppenhet iakttas vid incitamentsprogram men framhöll uttryckligen att detta inte utesluter att ett bolag kan finna anledning att i vissa fall underlätta berörda funktionärers deltagande i ett program genom att helt eller delvis bidra ekonomiskt.

Det båda nu berörda yttrandena tog inte sikte på s.k. syntetiska optioner. I sitt uttalande 1994:6 rörande finansiella instrument av det slaget framhöll nämnden att villkoren i avtal om syntetiska optioner borde vara grundade på en affärsmässig bedömning och att det pris som optionen enligt avtalet betingar borde motsvara det värde som erhålls vid en beräkning enligt någon allmänt vedertagen värderingsmodell. Därvid gjordes inte någon uttrycklig reservation för fall då syntetiska optioner tilldelas mottagarna utan ersättning som en särskild förmån i samband med anställningsförhållandet, men anledning saknas att i detta avseende betrakta syntetiska optioner på annat sätt än köpoptioner. Principen om marknadsmässighet bör alltså inte heller när det gäller syntetiska optioner hindra att optionerna som en särskild förmån tilldelas de anställda utan ersättning, under förutsättning att, såsom också avsetts i förevarande fall, tilldelningens karaktär av en med bonus jämförbar förmån öppet erkänns. Vad nämnden bl.a. i sitt uttalande 1994:6 framhållit angående intresset av utförlig och tidig information gäller givetvis även i denna situation.

Det planerade förfarandet är således förenligt med god sed på aktiemarknaden.

– – –

I detta ärende har följande ledamöter deltagit: Johan Munck, ordförande, Leif Thorsson, vice ordförande, Peggy Bruzelius och Sören Lindström.

Bokföringsnämnden

BFN 98:1 Redovisning av överföring av periodiseringsfond

3 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554)

Bakgrund

Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet får i vissa fall den skattskyldige göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Är den skattskyldige juridisk person är han skyldig att göra motsvarande avsättning i räkenskaperna. I fråga om handelsbolag görs avsättningen hos delägarna. Är den skattskyldige fysisk person behöver han inte göra någon avsättning i räkenskaperna för att bli berättigad till avdrag.

Vid ombildning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag till aktiebolag är det möjligt att överföra en befintlig periodiseringsfond till aktiebolaget utan att det fonderade beloppet återförs till beskattning, se 6 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder. Det gäller dock endast under i huvudsak följande förutsättningar:

1. Överföringen av näringsverksamheten får inte föranleda uttagsbeskattning enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370).

2. Den fysiske personen eller handelsbolaget skall skjuta till ett belopp som motsvarar den periodiseringsfond som överförs till aktiebolaget.

3. Aktiebolaget skall göra en avsättning i räkenskaperna för den övertagna periodiseringsfonden.

Punkterna 2 och 3 gäller inte vid apportemission.

I detta uttalande behandlas hur ett aktiebolag skall redovisa att en periodiseringsfond överförs till aktiebolaget från en enskild näringsverksamhet. Överföring till aktiebolag av periodiseringsfond i handelsbolag behandlas inte.

BFNs bedömning

Överföring mot kontant vederlag

När en enskild näringsverksamhet överförs till ett aktiebolag sker detta normalt till de värden tillgångar och skulder tagits upp i näringsverksamheten. Kraven på kapitaltillskott och avsättning i räkenskaperna i 6 § lagen om periodiseringsfonder har tillkommit för att förhindra icke avsedda skattefördelar i samband med ett sådant byte av företagsform. Bestämmelsen innebär att näringsidkaren överlåter sin rörelse till ett belopp som motsvarar det egna kapitalet med avdrag för periodiseringsfonden. Den övertagna fonden likställs med en övertagen skuld och behandlas som den del av vederlaget för tillgångarna.

Enligt BFNs uppfattning kan emellertid endast den del av fondavsättningen som avser latent skatt anses utgöra ett reellt vederlag vid förvärvet. En annan komplikation är att avsättningar till obeskattade reserver normalt bokförs på så sätt att varje förändring av reserven redovisas som en bokslutsdisposition. I den nu aktuella situationen skulle emellertid en redovisning enligt dessa principer ge vissa oönskade effekter. I aktiebolagets resultaträkning skulle exempelvis föras in en icke avdragsgill bokslutsdisposition avseende vinstmedel som inte intjänats i bolaget.

På grund av det anförda anser nämnden att ett aktiebolag skall hantera en från en enskild näringsverksamhet övertagen periodiseringsfond på följande sätt. Tillgångar och skulder tas upp till de värden de hade i den enskilda firman. Vad aktiebolaget har att utge för den förvärvade näringsverksamheten redovisas som en utbetalning eller skuld till den enskilde näringsidkaren efter avdrag för det belopp som enligt lagen om periodiseringsfonder skall tillskjutas. Den övertagna periodiseringsfonden tas upp i balansräkningen utan föregående disposition i resultaträkningen.

Det sagda kan illustreras med ett exempel. I den enskilda näringsverksamheten finns tillgångar upptagna till 1 000, skulder upptagna till 300 och eget kapital upptaget till 700. Dessutom finns det en icke bokförd periodiseringsfond på 200. När den enskilda näringsverksamheten överförts till aktiebolaget kommer detta att ta upp övertagna tillgångar till 1 000, övertagna skulder till 300, skuld till den enskilde näringsidkaren till 500 och periodiseringsfond till 200. Aktiebolaget redovisar inte något kapitaltillskott eller någon bokslutsdisposition med anledning av överföringen.

Övertagande genom apportemission

Görs ombildningen som en apportemission är det enligt 6 § lagen om periodiseringsfonder inte nödvändigt att i räkenskaperna göra avsättning för övertagen periodiseringsfond. Bolaget bör då kunna välja mellan att antingen ta upp fonden i balansräkningen på motsvarande sätt som när överlåtelsen sker mot kontant betalning eller enbart redovisa latent skatteskuld avseende den övertagna fonden.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...