Balans nr 12 1998

En ny branschorganisation?: Många frågor om specialisternas roll när ledamöterna informerades om planerna på en gemensam förening

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS håller sedan en tid på att utreda förutsättningarna för att bilda en ny gemensam organisation för revisionsbyråbranschen i Sverige (se även artikel i Balans nr 10/1998 sidan 10).

Som ett led i det arbetet arrangerade de båda organisationerna gemensamt ett tiotal informations- och debatträffar – upplagda efter samma mönster – på olika ställen i landet, den första i Skövde den 16 november och den avslutande i Göteborg den 3 december.

Ett sammanfattande intryck från de möten som hållits innan detta nummer Balans gick i press, har varit att sammanslagningen mellan de båda organisationerna inte mött särskilt stora invändningar. Däremot tycks frågan om att ta in även andra kvalificerade specialister i den nya föreningen vara mer komplicerad.

Inga stora skaror

FAR och SRS har haft lika svårt som organisationer brukar ha när det gäller att samla stora skaror till sådana möten och motiven tycks vara desamma som i andra liknande situationer:

  1. Jag har ont om tid.
  2. Förslaget är bra – jag har inget att tillägga.
  3. De i toppen har redan bestämt sig och det finns inget jag kan göra åt det.

– Det sista argumentet, tanken på en ”hidden agenda”, har vi verkligen försökt undvika genom att göra processen öppen på ett tidigt stadium, menar man dock inom organisationernas ledningar.

Balans var på plats i Stockholm när SRS förre ordförande Klas-Erik Hjorth och FARs tillträdande ordförande Ingvar Pramhäll den 24 november ledde en sammankomst som samlat ett 40-tal deltagare:

Ingvar Pramhäll inledde med att rita en figur för att illustrera läget inom revisionsbyråbranschen i Sverige: runt kärnverksamheten revision grupperar sig andra revisionsnära tjänster, ibland utförda av specialister som inte är revisorer. Det kan handla om skattefrågor, informationsteknologi, redovisning, corporate finance osv.

Det har visat sig att båda organisationerna utifrån dessa förutsättningar kommit att – var och en på sitt håll – fundera över framför allt två saker:

  1. Ska man ha ett FAR och ett SRS eller kan man skapa en gemensam organisation?
  2. Hur ska man kunna vidga kretsen till att omfatta även de kvalificerade medarbetare som sysslar med andra revisionsnära tjänster?

Efter en kort presentation av de båda organisationerna fortsatte de båda på podiet att presentera skälen för att bilda en gemensam organisation:

Konkurrens mellan byråer – inte mellan revisorer

– Auktoriserade och godkända revisorer samverkar i stor utsträckning på vår allt bredare marknad, ofta också i lag med specialister, sa Klas-Erik Hjorth. Konkurrensen står mellan byråerna, inte mellan de olika revisorskategorierna.

– Jag vågar nästan säga att i dag har vi ingen fråga där vi har några större meningsskiljaktigheter, fortsatte Hjorth och exemplifierade med det gemensamma uttalandet till revisionsbolagsutredningen.

Där anser man bl.a. att godkända revisorer som har genomgått revisorsexamen i framtiden bör få full behörighet och att nu verksamma revisorer bör få chansen att genomgå revisorsexamen.

Kraftfull samverkan

– Det är ett exempel på kraftfull samverkan, sa Ingvar Pramhäll.

Han fortsatte med att betona att storbyråerna inte satsat på sina specialister bara för att kunna erbjuda tjänster utanför revisionen, utan att dessa numera i hög grad deltar i revisionsteamen.

– Branschens föreningsstruktur är kluven och ofullständig, sammanfattade Ingvar Pramhäll.

Och varför är frågan aktuell just nu?

Från podiet betonade man att det inte handlar om någon tvångssituation:

– Det här sker på vårt initiativ och på våra villkor.

Det finns enligt de ansvariga flera omständigheter som nu aktualiserar en förändring: kvalitetsfrågan; det tillåtna verksamhetsområdet; kårens image; utbildning och rekrytering.

Ökad genomslagskraft

Här kommenterade man sådant som de ökande förväntningarna från klienternas sida och den ökade genomslagskraften och trovärdigheten gentemot myndigheter och lagstiftare när revisionsbranschen talar med en mun.

Ingvar Pramhäll berättade också om den internationella trenden mot sammanslagningar och han påpekade att inga andra länders föreningar ännu fört diskussioner om att ta med alla kvalificerade medarbetare i en gemensam förening.

Efter att man gjort en kort tillbakablick på vad som hittills hänt (en sådan historik finns i den tidigare nämnda artikeln i Balans nr 10) presenterade Ingvar Pramhäll dagsläget i utredningen:

  1. Strukturgruppen jobbar vidare
  2. Kontakt tas med olika specialistgrupper om förutsättningar, plattformar, kvalifikationer. Här finns ju idag inga föreningar.
  3. Man undviker fortfarande vissa frågor: namnet, organisationens utseende, ekonomin. Det är viktigare att veta om det känns rätt att skapa en ny förening. Sedan kan man lösa det praktiska.
  4. Ett förslag kan väntas på vårkanten.
  5. Detta skulle kunna tas i en första läsning i t.ex. juni och ett beslut skulle kunna tas hösten 1999.

Därför sprack det på 40-talet

Därefter började den allmänna diskussionen med att pensionären Jan Hellström påminde om hur det var på 40-talet då man också närmade sig varandra. Då sprack det på reglerna i 1944 års ABL.

– Sedan var vi inte så goda vänner i tjugo år, därefter samarbetade vi i tjugo år och de senaste tio åren har vi närmat oss varandra. Det här är en naturlig utveckling, sa han.

Auktor revisor Per Strandin ville veta mer om vilka specialister man tänkte sig som medlemmar i den nya organisationen.

– Vi har blivit ganska pragmatiska på den punkten, svarade Ingvar Pramhäll. Här finns ett gränsland: skulle verkligen en byrå kunna få projektera Öresundsbron, hur ser man på t.ex. advokater? Vi har därför medvetet knutit an till revisionsarbetet.

– Hur ser man då på specialister som jobbar med andra än revisionsklienter? undrade Strandin.

Pramhäll svarade att här fick man fortsätta att fundera på vilka man vill ha med i den nya organisationen. Det finns t.ex. också oklarheter om hur man man ska se på externa specialister som jobbar i nätverk med revisionsbyråer.

”Vi ska ägna oss åt konsultverksamhet”

– Vi manifesterar i den här frågan vår gemensamma uppfattning att branschen även i fortsättningen ska ägna sig åt konsultverksamhet, även om det är många som ifrågasätter det, kommenterade Klas-Erik Hjorth.

Strandin undrade också om de små byråernas inflytande skulle komma att minska i en ny stor organisation. Han fick svaret att arbetshypotesen är att det är enskilda ledamöter, inte byråer som ska vara med. Och det betyder att vid en sammanslagning kommer småbyråernas inflytande snarast att öka jämfört med dagens FAR, eftersom det tillkommer ett tusental SRS-ledamöter som inte arbetar på de stora byråerna.

FAR-ledamoten Lars Lundberg var mycket positiv till ett samgående:

– I frågan om specialisterna måste man höja blicken och se att alla byråer behöver den kompetensen. Och att småbyråer har sina specialister i nätverk utanför byrån.

”En stor megafon är bättre än två små...”

Han fortsatte:

– Jag tror mycket på att en sammanslagen organisation ger en stor megafon mot omvärlden och att det är bättre än två små. Det är bra i utredningar o.s.v., att inte SRS talar för de små och FAR för de stora.

I den fortsatta debatten talade bl.a. godkände revisorn Craig Phillips om att man måste vara uppmärksam på de skillnader som finns mellan byråer och organisationer i olika dimensioner, ”både vertikalt och horisontellt” och auktor revisor Peter Alnebring menade att det var hög tid för denna förändring.

Vad får specialisterna ut av det här?

Förre FAR-ordföranden Olle Herolf funderade över specialisterna:

– Vi som är här är väl ganska klara på varför vi är med i respektive förening, sa han. Men vad kommer våra specialister att få ut av den nya organisationen?

– Nu gäller det först att få igång dem att böra diskutera det här, svarade Ingvar Pramhäll.

Och Per Strandin hade också en fråga om de legitimerade redovisningskonsulterna i t.ex. SRF skulle vara välkomna som specialister i den nya organisationen.

– Om de uppfyller de kommande kraven är de välkomna, svarade Klas-Erik Hjorth. Nivån på utbildningen av dagens legitimerade redovisningskonsulter är dock inte tillräcklig – som vi ser det nu.

Godkände revisorn Carl-Gustaf Plogfeldt manade till försiktighet. Det finns många praktiska frågor att lösa mellan organisationerna:

– Varför är det så bråttom?

Han fick lugnande svar av podiet och Ingvar Pramhäll tillade avslutningsvis:

– Naturligtvis kan tidplanen ändras under resans gång.

Bengt Holmquist

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...