Balans nr 12 1998

Euro-frågor: ”Trading in the Euro zone” – tema på FEE-konferens

FEE:s fjärde eurokonferens hölls i Bryssel den 15 till 16 oktober. Denna gång var temat ”Trading in the Euro zone”.

De 120 deltagarna fick lyssna till presentationer från företag, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.

Hur anser analytikerna respektive revisorerna att euron kommer att påverka den finansiella rapporteringen? En representant från Schröder’s beskrev situationen ur analytikerns perspektiv. Han förklarade att företagen kommer att få lägre kapitalkostnader då euron breder ut sig, men att övergångsperioden kommer att bli komplicerad. Trots att obligations-, aktie- och optionspriser kommer att noteras i euro från den 1 januari 1999, kommer de flesta företag att fortsätta att upprätta årsredovisningar mm i nationell valuta. Detta kommer att skapa problem för analytikerna. Om företag rapporterar i en valuta så måste också analyserna baseras på samma valuta.

FEE:s vice president, Göran Tidström, redogjorde för vad revisorn bör beakta. Europas revisorer är väl medvetna om att de har ett ansvar gentemot sina kunder att ta itu med alla de redovisnings-, skatte-, finansiella och IT-problem som uppstår i samband med införandet av euron. För att förbli ”going concern” måste företagen vara redo att göra affärer i euro fr.o.m. 1 januari 2002.

Revisorn har ett ansvar

Priset för att inte förbereda sig kan bli högt, då det kan innebära att verksamheten inte kan fortsätta. Revisorer bör alltid inkludera euroförberedelser i sin revision och klart rapportera sin åsikt angående det reviderade företagets förberedelser. Revisorn kan inte undgå detta ansvar. Företagsledningen bör förvänta sig en rapport från revisorn, men måste samtidigt vara medveten om sitt eget ansvar i denna viktiga fråga.

Problemet med going concern och med att vidta lämpliga förberedelseåtgärder är större för företag utanför eurozonen, dvs. för bl.a. svenska företag. Inom eurozonen vet man vad lagen säger, men utanför är det väldigt osäkert. Både revisorn och företagsledningen har en svår bedömning att göra angående företagets förberedelser. Företagsledningen har ett ansvar att se över de strategiska konsekvenserna som införandet av euron innebär för företaget. Skulle regeringen i ett land utanför eurozonen besluta att gå med i EMU, kommer antagligen tidsperioden för förberedelser att bli kortare än för de länder som går med från början. Detta gör att både företagsledningen och revisorn bör diskutera eurons inverkan på företaget redan nu.

En representant från kortföretaget Europay beskrev deras förberedelser. De räknar med att handeln via Internet kommer att öka kraftigt under de sex första månaderna 1999. Även handeln via ”smart cards” kommer att öka. Missförstånd kan därför lätt uppkomma p.g.a. den nya valutan. En faktura med ett belopp utan valutaangivelse kan skapa problem. Därför har fasta regler införts som säger att man under övergångsperioden, dvs. 1 januari 1999 till 31 december 2001, utgår från att det är nationell valuta som gäller. Därefter är det euro som ska vara det naturliga beslutet.

Information viktigt

Det finns en psykologisk faktor i övergången till euron. I Sverige kommer 1 euro att vara värd ca 9 kronor. Då/om vi går med i EMU kommer vi alltså att få vänja oss vid att priser, löner, pensioner m.m. kommer att motsvara ca 10 % av det vi tidigare varit vana vid. Skillnaden är stor, men inte som i t.ex. Italien där 1 euro idag är värd ca 2000 Lire. Hur kommer de äldre att reagera då de ser att deras ”nya” pension endast motsvarar 0,05 % av det gamla beloppet! Det är därför viktigt att se till att alla grupper i samhället får den information de behöver.

Göran Tidström avslutade konferensen med att understryka att det är många osäkerheter runt införandet av den nya valutan, men att man inte ska överdriva svårigheterna. Företag får dock inte heller underskatta problemet.

FEE:s femte eurokonferens kommer att äga rum i Amsterdam, den 10–11 juni 1999. Detaljer om denna konferens, samt annan euroinformation, se FEE:s euro websida, www.euro.fee.be.

Ewa Sallander, Project Manager, FEE

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%