I Storbritannien har ASB gett ut en rekommendation om redovisning av intressebolag och joint ventures, baserad på IASC:s rekommendationer, IAS 28 och IAS 31. Beteckningen är FRS 9. Rekommendationen är av intresse inte minst på grund av att Redovisningsrådet också har för avsikt att ge ut en rekommendation inom området.
Den mest kontroversiella frågan gäller redovisning av joint ventures, närmare bestämt om ägarbolaget skall/får/får inte använda klyvningsmetoden. IAS 31 som behandlar redovisning av joint ventures tillåter men kräver inte användning av klyvningsmetoden. ASB, däremot, har valt att inte tillåta den metoden. I motiveringen sägs att det vore fel att i koncernredovisningen inkludera andelar av tillgångar som ägarbolaget bara kan kontrollera i samråd med andra ägare. I stället föreskriver ASB vad som kallas för ”the gross equity method”. Det handlar alltså om en variant av kapitalandelsmetoden där ägarbolaget i balansräkningen tar in en andel av dels tillgångarna, dels skulderna, i stället för en andel i nettotillgångarna. I resultaträkningen redovisas dels andelen i omsättningen, dels andelen i rörelseresultatet.
Den här metoden är inte ny. Den har förespråkats av bland andra Art Wyatt, den tidigare ordföranden i IASC. Enligt min uppfattning är det ett alternativ som i stort sett är likvärdigt med klyvningsmetoden. Fördelen jämfört med klyvningsmetoden är att ASB:s alternativ särredovisar kapital- och resultatandelar i stället för att baka in dem i koncernens övriga balans- och resultatposter. För de flesta analytiker tror jag det är en fördel.
När det gäller resultaträkningen har ASB backat något i förhållande till det utkast som tidigare publicerats. Där föreslogs att företag skulle lämna uppgifter resultat och ställning i sammandrag för en treårsperiod förutsatt att intressebolaget eller joint venture-bolaget svarade för mer än 25 procent av koncernens resultat eller tillgångar. Nu sägs att det räcker med resultat före och efter skatt förutom information om omsättning och rörelseresultat.
En annan tvistefråga gäller vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett företag skall klassificeras som ett intresseföretag. Huvudvillkoret i Storbritannien, liksom i Sverige, är att röstandelen överstiger 20 procent. Därutöver krävs att ägarbolaget aktivt utövar ett betydande inflytande i syfte att uppnå ekonomiska fördelar. Vad som avses med ett ”betydande inflytande” diskuteras ganska utförligt. Enligt ASB krävs alltså ett aktivt engagemang som vanligen tar sig uttryck i ett styrelseuppdrag och där målsättningen är att påverka intressebolagets policy i en för ägarbolaget fördelaktig riktning. Trots den förhållandevis utförliga diskussionen saknar jag en diskussion av det problem som utgörs av investmentbolagens investeringar. Dvs. jag utgår ifrån att ASB är av uppfattningen att kapitalandelsmetoden skall användas också av investmentbolag förutsatt att de tar aktiv del i intressebolagets verksamhet. Jag delar inte den uppfattningen. Oftast handlar det om investeringar som har ett marknadsvärde. Det är helt klart att för aktiemarknaden är marknadsvärdet av större intresse än kapital- och resultatandelar. ASB tillbakavisar emellertid användningen av marknadsvärden eftersom det skulle vara inkonsekvent jämfört med redovisningen av tillgångarna i dotterbolag.
I rekommendationen finns en bilaga där ASB, jämfört med tidigare rekommendationer, ger en mycket utförlig beskrivning av skillnaderna mellan FRS 9 och IASC:S båda rekommendationer. Den största skillnaden gäller strukturen. IASC har alltså två rekommendationer medan ASB valt att sammanföra dem till en. Uppbyggnaden av FRS 9 är också helt olik IAS 28 och 31. Den kanske viktigaste skillnaden gäller emellertid definitionen av betydande inflytande. Enligt FRS 9 krävs att ägarbolaget faktiskt utnyttjar sitt inflytande. Det räcker alltså inte med att ägarbolaget kan utöva ett inflytande vilket sägs i IAS 28. Andra viktiga skillnader är att FRS 9 föreskriver att resultatandelar alltid skall redovisas omedelbart efter ägarbolagets rörelseresultat samt att ägarbolaget skall använda den utvidgade kapitalandelsmetoden för investeringar i joint ventures. Sammanfattningsvis säger ASB att FRS 9 ”är jämförbar med” (consistent with) IAS 28 och IAS 31. Vad det vittnar om är det friare förhållningssättet som kännetecknar brittisk normgivning i förhållande till vad som gäller i Sverige.
Rolf Rundfelt