Balans nr 1 1999

FAR:s jubileumsdag 1998: När FAR gick in i samhällsdebatten

Det är ovanligt att få sitta på podiet och titta bakåt. Vi ska väl skapa en nostalgisk stämning... Dessutom förhärligar man gärna den verksamhet som man själv har upplevt, inte minst sin egen insats.

Så inledde Bertil Edlund (ordförande 1978-–80) den programpunkt som kallats ”Viktiga steg i FARs utveckling. Tre f.d. FAR-ordförande blickar bakåt.

Han mindes hur överraskad han varit över att få komma in i FARs arbete redan på 1960-talet då han var i 30-årsåldern:

– Vi var ganska många unga entusiaster på den tiden som trodde att vi var på väg att regera världen. Eller åtminstone FAR.

Edlund menade att det här var de åren då föreningen utvecklades till en institution.

– Nu har man observerat att det inte får stanna vid det...

Bertil Edlund hade olika uppdrag i FAR under 17 år och det hände mycket under den perioden. Föreningen växte (från drygt 200 till nästan 1 000 ledamöter), organisationen professionaliserades.

– Sverige var trea i världen efter USA och Storbritannien om att producera en revisionsrekommendation. Och vi arbetade då mycket med en bred och managementorienterad riskanalys. Det var överhuvudtaget en intensiv fokusering på revisorns roll, särskilt mot slutet av den här tiden.

Det gällde också omvärlden, det kom in nya intressenter, bl.a. facket, och många ställde nya krav på vad revisorn skulle och borde göra. Det blev kanske så att alla ville ha för mycket av revisorn, menade han.

– Nu är det i stället kanske så att vi inte alltid lyckas föra ut att vi kan hjälpa till med många olika saker.

– Då arbetade vi mycket för att stärka revisorns roll. Förmodligen är det i dag för få ungdomar som kommer med i FARs arbete. Man ser ju nästan bara gubbar i kommittéerna nu.

Uppmanade till debatt

Han avslutade med att uppmana alla ledamöter att gå ut i en extern debatt om revisorns roll för att markera reviret och slå vakt om professionens status.

Näste talare var Ulf Gometz (ordförande 1980–92), som valde att tala om två av de större saker han varit involverad i under sitt arbete inom FAR:

  1. Den första framtidsutredningen.
  2. Föreningens koppling till samhällsutvecklingen (och omvänt).

– När jag började engagera mig i FAR blev jag nästan omgående vald till den s.k. arbetsgruppen och jag gick naturligtvis dit glad i hågen och fylld av idéer. Men på det första mötet förstod att jag att man ville lägga ned gruppen eftersom det inte fanns mer att göra.

Ulf Gometz tyckte inte att alla idéer var slut.

– Som straff blev jag något senare ordförande i gruppen.

Man diskuterade vidare, bl.a. avgiftsdebiteringen och servicebolagets informationsverksamhet. Arbetet ledde vidare mot den s.k. framtidsutredningen som kom 1972 och vars arbete lade grunden till mycket av den organisation som blev det moderna FAR.

– Då var det ett fåtal byråer som hade fler än tio ledamöter. Vi trodde nog att det skulle ändras...

En fråga som kom att förknippas med Ulf Gometz under hans aktiva tid i FAR var den om arbetstagarkonsulter. Debatten om företagsdemokrati rörde sig från 60-talets insynsfrågor via 70-talets krav på medbestämmande till löntagarfonder och delat ägande.

Nu var det 1971 och LO-kongressen föreslog en lag om löntagarrevisorer. Debatten i fackförbundspressen var livlig och Gometz visade upp några av de teckningar som då framställde revisorn som en kapitalets tjänstvillige springpojke.

– Revisorerna lyste helt med sin frånvaro i den debatten, så jag skrev en artikel i Metallarbetaren med rubriken Löntagarrevisorer lösningen?

Frågetecknet blev ett utropstecken i redigeringen. Ulf Gometz blev genom sitt engagemang i debatten ”den röde revisorn” och dessutom den ende genom tiderna som inte fått valberedningens fulla förtroende när han skulle väljas in i styrelsen 1972.

– Det blev i alla fall en samarbetsgrupp och vi revisorer fick gehör i en del politiska frågor, t.ex. om de som rör ekonomisk brottslighet.

Den tredje f.d. ordföranden, Björn Markland (1982–84) skulle ju återkomma till FAR som generalsekreterare i maj 1985 och har därför kanske ett lite annat perspektiv:

– Det är svårt att se de stora dragen när man sitter mitt i skeendet, sa han.

Och han inledde med att påminna om vad Ludvig XVI skrev i sin dagbok samma dag som folket stormade Bastiljen i Paris:

I dag inget särskilt.

Han ville dock isolera tre viktiga trender: internationaliseringen, kommersialiseringen av revisorernas miljö och institutionaliseringen av det gemensamma arbetet.

– Egentligen är det inte längre så intressant att kalla verksamheter för internationella. Det är en rubrik om kommer att försvinna. Det handlar om påverkan varifrån den än kommer, vad är en gräns i ett revisionssammanhang?

Markland menade att professionen låg kanske 20 år före politiker och lagstiftare och han påminde om hur FAR bara för några år sedan var tvunget att engagera sig hårt för att en ledamot som arbetade i Helsingborg skulle få bo med sin fru i Helsingör.

– Kommersialisering kan betyda många olika saker, men det står klart att vår bransch i stort har blivit mer kommersiell.

Satt ned klacken

Han påminde om den aktuella debatten:

– Nu har ju Advokatsamfundet satt ned klacken. Fast jag tror inte att det finns så många mer klackar att sätta ned nu.

Björn Markland tyckte också att branschen lärt sig av den lågkonjunktur som drabbade den (för i stort sett första gången) i början av 1990-talet:

– Nu arbetar vi effektivare än förr.

Avslutningsvis berörde han också institutionaliseringen av föreningen:

– Mer arbete läggs över på kansliet även om det fortfarande är mycket som är oarvoderat arbete i FAR. Det blir längre avstånd mellan den enskilde ledamoten och det som händer i yrkesfrågorna. Frågorna är också svårare och mer tekniska till sin natur.

– Samtidigt ger de fasta resurserna en viss tyngd och uthållighet åt vårt utåtriktade arbete.

Bengt Holmquist och Åsa Johansson

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...