Balans nr 1 1999

FAR:s jubileumsdag 1998: Revisorernas världsbild revideras

När Björn Markland presenterade talarna i den internationella panelen efter lunch återknöt han till sitt eget inlägg i den tidigare diskussionen:

Internationellt känns i de här sammanhangen som ett föråldrat begrepp, sa han.

Först ut av de utländska gästerna var Frank Harding, ordförande i IFAC (Internationel Federation of Accountants) som började med att gratulera FAR på födelsedagen från 143 medlemsorganisationer.

– Att fylla 75 det kan verka mycket, men det känns inte så farligt när man själv också börjar närma sig den åldern, sa han och övergick sedan till att tala om framtiden.

Revision i realtid

Vad kommer revisorn att revidera i framtiden?

– Det handlar ju inte längre bara gamla papper, som ni alla vet står vi nu inför utmaningarna med revision i realtid, continuous audit o.s.v.

Harding talade om vikten av och problemen med att behålla trovärdigheten i revisorns uttalanden och försäkringar i den nya miljön. Hur blir det med Internet (web trust)?

– Men om inte vi kan erbjuda en lika pålitlig assurance i dessa nya sammanhang, då kommer förr eller senare någon annan att göra det ...

Harding kom också in på samarbetet mellan advokater och revisorer och menade att man i t.ex. Storbritannien kommit lite längre. Han relaterade också ett samtal med International Bar Association, efter det att denna velat ha världshandelsorganisationens stöd för ett förbud för advokater att blanda sig med andra yrkeskårer:

– Ett mästerstycke i konsten att se bakåt, karakteriserade han advokaternas hållning.

Vidare talade han om självregleringen (”det är det som skiljer en yrkeskår från en ren affärsverksamhet”) och om IFAC:s på senare år allt större engagemang i kampen mot korruptionen:

– Vi ska inte tro att den inte också finns här i våra egna länder, sa han. Vi har en plikt att föra den kampen, men det betyder inte att vi kan ligga alltför långt före alla andra.

Han berättade också om engagemanget i utvecklingen av ekonomikompetensen i u-länderna, om t.ex. ett besök i Namibia där det i den statliga förvaltningen bara finns en enda ”accountant”.

– Jag vet att Sverige är med där och hjälper till och det är vi väldigt glada för.

Avslutningsvis återvände han till den egna branschen:

– Jag tror att det måste bli så att vår egen bransch kommer att ha en öppen redovisning av sina siffror.

Efter Harding var det John Hegarty, generalsekreterare i FEE (Fédération des Experts Comptables Européens), som kunde hälsa från 37 organisationer runt om i Europa.

Han talade inledningsvis om euron och dess möjligheter:

– Vi måste först se möjligheterna och sedan ta hand om riskerna, sa han.

Ny marknad, nya pengar

Den nya stora euromarknaden sammanfaller också med ett ökat pensionssparande i många länder. Det betyder mycket nytt kapital på en ny stor marknad där en del av de lokala anknytningarna försvinner, något som medför ett ökat behov av analyser, revisorsinsatser och – inte minst – samordnade redovisningsregler:

– Man vet inte om de nya pensionspengarna vågar ge sig ut på nya marknader. Man ogillar skillnader i redovisning, revision och bolagsstyrning, betonade Hegarty, som gav en överblick över dagsläget vad gäller harmonisering av redovisningen.

– Marknaden kräver enhetlighet, inte harmonisering, sa han. På tre år har det blivit nödvändigt för noterade bolag att använda IAS. Allt fler europeiska stater låter bolagen slippa använda nationella redovisningsstandards. Vi behöver alltså IAS vad än IOSCO och USA säger ...

Siste utländske talare var Torstein Hokholt, ordförande i NRF (Nordiska Revisorsförbundet), förmodligen världens äldsta ännu existerande samarbetsorganisation för revisorer.

NRF har i dag tre viktiga uppgifter:

– Dels har vi det viktiga informationsutbytet, som inte bara gäller Norden. Vi har vissa nordiska specialproblem som hela tiden måste bevakas och vi samordnar dessutom alla nordiska aktiviteter mot de internationella organisationerna.

Det senare handlar t.ex. om den nordiska representationen i de olika organisationernas styrelser och kommittéer.

– Det är viktigt för oss också på denna nivå att stödja utvecklingen av internationella standards och att följa deras påverkan på de nationella reglerna. En annan stor fråga är naturligtvis den om FEE:s ställning inom EU.

Bengt Holmquist och Åsa Johansson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%