Balans nr 1 1999

Internationellt: Vilken väg valde de stora företagen i nya ÅRL?

Efterlevnaden av nya årsredovisningslagen är relativt god. Det visar en undersökning gjord av Stefan Gustafsson, Ung-Seok Kim och Ulrika Liw. De sammanfattar och kommenterar här sina resultat från genomgången av de mest omsatta företagen på Stockholms fondbörs A-lista.

Den nya Årsredovisningslagen (1995:1554) som trädde i kraft från och med den 1 januari 1997 innehåller många ändringar och nyheter som skiljer sig från tidigare gällande rätt. (En del av dessa frågeställningar tar även Göran Arnell och Arne Gunnarsson upp i artikeln ”Praktiska erfarenheter av årsredovisningslagen” på sid. 22–28.)

Mot denna bakgrund var det intressant att undersöka om den nya ÅRL har resulterat i ändringar i företagens årsredovisningar för 1997 jämfört med föregående år och i så fall hur företagen har hanterat dessa ändringar. Det har också undersökts och diskuterats om ÅRL föranledde till byten av redovisningsprinciper samt om eventuella byten har redovisats i enlighet med RR 5. Undersökningen baserades på den externa information som företagen lämnat i form av årsredovisningar för åren 1996 och 1997.

De undersökta företeelserna har delats in i fyra huvudgrupper:

  1. Uppställningsformer för balans- och resultaträkning
  2. Ändrade värderingsprinciper: Avskrivning av anläggningstillgångar, Nedskrivning av anläggningstillgångar, Värdering av pågående arbeten, Redovisning till bestämd mängd och fast värde, Omräkning av fordringar & skulder i utländsk valuta, Avsättningar, Specifikation av Övriga avsättningar
  3. Tilläggsupplysningar
  4. RR 5 – Byte av redovisningsprincip

Vid införande av nya ÅRL borde de största svenska bolagens sätt att hantera eventuella ändringar i redovisning ge en antydan om hur redovisningspraxis kan komma att utformas i framtiden. Mot den bakgrund bestod urvalet i undersökningen av företagen på Stockholms fondbörsens A-lista mest omsatta, eftersom de anses tillhöra den krets av bokföringsskyldiga som skapar god redovisningssed.

I undersökningen ingick dock ej investmentbolag, banker och försäkringsbolag. Investmentbolagen ingick inte eftersom dessa är ägare i andra företag som ingick i undersökningen. Anledningen till att banker och försäkringsbolag inte ingick i urvalet är att dessa följer andra lagar och rekommendationer än övriga företag.

Vid genomförandet av själva undersökningen har ytterligare antal bolag fallit bort, eftersom dessa upprättat sina årsredovisningar enligt bl.a. IAS, amerikanska redovisningsprinciper etc. Detta gav en nettopopulation på 21 företag.

Problem vid undersökningen

Ett problem vid undersökningen har varit att den information vi sökt har funnits i ett tjugotal årsredovisningar som skiljer sig åt med avseende på bransch, disposition, klarhet och omfattning. För att möjliggöra en sammanställning av data från de olika årsredovisningarna har vi i vissa fall varit tvungna att själva göra vissa förenklingar av observerade företeelser.

Uppställningsform

Balansräkning

Majoriteten av företagen har i sina årsredovisningar angett att de anpassat uppställningsform för balansräkningen till ÅRL. Dock förekom många avvikelser vad gäller specifika rubriksättningar. De flesta företag har använt sig av rubriker som antingen inte finns angivna eller har angivits på annat sätt i ÅRL:s schema för BR. Exempel på sådana rubriker är ”Kortfristiga fordringar” bland omsättningstillgångar, ”Eget kapital och Skulder” som rubrik för passivsidan samt en ytterligare uppdelning av skulder i dels kort- och långfristiga dels i räntebärande och icke räntebärande.

Det kan konstateras är att i den mån företagen avvikit från ÅRL har de i stället följt FARs Vägledning. I Vägledningen medges vissa avvikelser i huvudsak vad gäller rubriksättningen i balansräkningsschemat. I ÅRL används rubriken ”Fordringar” medan FAR menar att rubriken ”Kortfristiga fordringar” bättre fyller kravet på god redovisningssed eftersom man enligt förarbetena skall tillämpa ettårsregeln. Till skillnad från vad som anges i ÅRL:s balansräkningsschema anser FARs Vägledning att en uppdelning på kort- och långfristiga skulder direkt i balansräkningen inte minskar överskådligheten. Samtidigt underlättar en sådan uppdelning extern räkenskapsanalys väsentligt. Enligt förarbetena kan även skulderna delas upp ytterligare under rubriken räntebärande och icke räntebärande skulder. Denna uppdelning förordas av FAR.

En anledning till att företagen valt att följa FARs Vägledning kan vara att rubriksättningen och dess uppdelning ”påminner” mer om den tidigare tillämpade än vad nya ÅRL:s gör. En annan anledning kan vara att företagen anser att om de följer FARs Vägledning så uppfylls kravet på god redovisningssed. Vidare kan den tydligare uppdelningen som FAR förespråkar underlätta för vissa användare av den ekonomiska informationen som t.ex. investerare. Är detta början på en framtida praxis för hur BR kommer att se ut?

Resultaträkning

De flesta bolagen har valt att byta till en funktionsindelad resultaträkning, vilket inte är särskilt förvånande med tanke på att den uppställningsformen anses passa större företag eftersom deras internredovisning redan är upplagd på olika funktioner och inte kostnadsslag. Å andra sidan kan en övergång till funktionsindelning innebära stora anpassningsproblem för företagen som tidigare har använt sig av kostnadsslagsindelad resultaträkning. Det verkar inte ha inverkat vid valet, troligtvis med tanke på att det val av uppställningsform för resultaträkning som företaget väljer i och med upprättandet av sin årsredovisning för 1997, inte kan bytas utan vidare.

I likhet med hanteringen av BR har företagen avvikit från ÅRL:s uppställningsformer för RR vad gäller rubricering. Flertalet bolag har valt att införa resultatrubrikerna ”Rörelseresultat”, ”Resultat efter finansiella poster” och ”Resultat före skatt”. ÅRL föreskriver enbart rubriken ”Årets resultat” och för den funktionsindelade resultaträkningen även ”Bruttoresultat”.

Företagen med funktionsindelade RR har utöver försäljning och administration tagit upp Forskning och utveckling som en egen funktion. Det är emellertid inget eget påfund av företagen utan de följer i detta fall FARs Vägledning för vad de olika resultaträkningarna skall innehålla. Denna utveckling kan ses som positiv, eftersom den ger en tydligare och bättre överblick över företagets resultat samt underlättar eventuell räkenskapsanalys. Det är nödvändigt att forskning och utveckling tas upp som en egen funktion eftersom det utgör en stor del av verksamheten inom t.ex. läkemedels- och högteknologiföretag.

Vad gäller innehållet i kostnadsposter per funktion lämnar företagen sällan någon ytterligare specifikation vilket kan anses vara en brist i jämförelse med tidigare kostnadsslagsindelning där företagen mer detaljerat redogjorde för innehållet, då oftast i not.

Fem bolag i undersökningen har valt att behålla den kostnadsslagsindelade RR. Utav de fem bolagen är fyra skogsbolag. Enligt bolagen själva har de större aktörerna inom skogsindustri ”kommit överens” om att använda den kostnadsslagsindelade resultaträkningen och att skogsföretagen har en internredovisning upprättas efter kostnadsslag och inte funktion. Enligt SCA:s koncernredovisningschef är en kostnadsslagsindelad RR lämplig eftersom den inte försämrar jämförbarheten till skillnad från den funktionsindelade resultaträkningen som framtvingar en godtycklig fördelning av kostnaderna på de olika funktionerna inom SCA. Dessutom anses den kostnadsslagsindelade resultaträkningen vara mera passande för företag inom skogsindustrin p.g.a. dess konjunkturkänslighet.

Det femte bolaget, Sydkraft, menar att den kostnadsslagsindelade RR passar företagets verksamhet. Vidare motiveras valet med att det råder en enighet i branschen om att kostnadsslagsindelning är att föredra.

Det går det inte, utifrån undersökningens resultat, att säga vilken av uppställningsformerna som är att föredra utan det är ett val som måste träffas utifrån varje företags specifika förutsättningar. En reflektion angående den funktionsindelade resultaträkningen är att informationsinnehållet i årsredovisningarna med största sannolikhet skulle förbättras om företagen i ökad utsträckning i not specificerade innehållet i kostnadspost per funktion.

Värderingsprinciper

Avskrivning av goodwill

Endast två företag har angivit en längsta avskrivningstid på fem år nämligen Scania och SSAB.

Nio av 21 företag uppger att de tillämpar en avskrivningstid för goodwill på mellan 5–20 år. Den vanligaste motiveringen som anges för avskrivningstider upp emot 20 år är att företagsförvärven är av långsiktigt strategiskt värde. Ytterligare en motivering som förekommer är ”ett starkt varumärke och god marknadsposition”. Dessa skäl är så allmänt hållna att det saknar relevans. Att de flesta företag väljer en avskrivningstid för goodwill på mellan 5–20 år trots att det inte längre finns en begränsning, kan vara en kompromiss mellan de tidigare gällande regler för avskrivningstid enligt BFL, den nya ÅRL och en rekommendation om koncernredovisning som Redovisningsrådet utgav 1996 där avskrivningstiden sätts till högst 20 år. Eftersom denna tidsram är den mest förekommande bland de undersökta företagen kan den förmodligen betraktas som god redovisningssed.

Atlas Copco koncernen tillämpar en avskrivningstid på 40 år för den goodwill och hänvisar till begreppet ”rättvisande bild” för sin avskrivningstid i sin årsredovisning. Det är tveksamt om en avskrivningstid på 40 år är förenlig med den nya ÅRL. Bestämmelsen om avskrivningstid som den är formulerad i ÅRL anger att varje utsträckande av avskrivningstiden utöver fem år förutsätter att det kan fastställas att den ekonomiska livslängden är längre en fem år. ÅRL ger inte någon möjlighet att förlänga avskrivningstiden för goodwill med hänvisning begreppet rättvisande bild.

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

Nedskrivning

Endast fyra företag har redogjort för nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Dessa är AssiDomän, Ericsson, Skanska och Volvo.

Både AssiDomän och Skanska har valt rubriker som liknar FARs vad gäller redovisning av nedskrivningar. Skanska använder rubriken ”Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar”.

Ericsson och Volvo avviker från både ÅRL och FARs Vägledning eftersom de inte redovisar nedskrivningen av finansiella anläggningstillgångar under någon egen rubrik i resultaträkningen som ens anknyter till finansiell anläggningstillgång. Nedskrivningen har lokaliserats via posten ”Finansiella anläggningstillgångar” i balansräkningen. I BR görs en hänvisning till en not och där bland inköp och försäljningar finns nedskrivningarna upptagna. Detta tillvägagångssätt minskar inte överskådligheten över företagets resultat, snarare tvärtom eftersom nedskrivningsposterna utgör relativt små belopp. Detta sätt att redovisa kan anses vara i linje med väsentlighetsprincipen att inte belasta resultaträkningen med beloppsmässigt obetydliga poster. Inget företag har redogjort för anledningen till nedskrivningen vilket anses kunna motiveras med stöd av väsentlighetsprincipen.

Reversering

Det enda bolag som har återfört tidigare gjorda nedskrivningar är bygg- och fastighetsbolaget Skanska. Skanska anger i sin årsredovisning för 1997 ”Reversering av nedskrivning sker när grunderna, helt eller delvis, för nedskrivningen har bortfallit”. Det ges ingen ytterligare motivering för de reverseringar av tidigare nedskrivning av förvaltnings- och övriga fastigheter som faktiskt skett under året.

Det är tveksamt om reverseringsplikten överhuvudtaget kommer att bli särskilt ofta tillämpad annat än i fall där det finns en fungerande marknad för tillgången. Enligt ÅRL får ju en reversering ske endast om förhållandet som föranledde nedskrivningen bortfaller. Med tanke på detta kan det vara svårt att avgöra om en värdeökning beror på att omständigheten som föranledde värdeminskningen inte längre föreligger eller om värdeökningen beror på andra liknade omständigheter.

Värdering av pågående arbeten

Fyra företag i undersökningen tillämpar successiv vinstavräkning vid värdering av pågående arbeten. Anledningen till att inte fler företag i vår undersökning tillämpat successiv vinstavräkning är troligen att bestämmelsen i första hand får betydelse för entreprenad- och tjänsteföretag som inte förekommer i någon större utsträckning på A-listan mest omsatta.

Skanska som tillämpat successiv vinstavräkning nämner inte att det är en anpassning till ÅRL utan uppger istället att de följer Byggentreprenörernas branschrekommendation om successiv vinstavräkning av entreprenaduppdrag som utgavs under 1997. Inte helt oväntat tillämpas den nya metoden enbart i koncernredovisningen och i de enskilda entreprenadbolagen som ingår i koncernen sker vinstavräkning även fortsättningsvis enligt färdigställandemetoden. (Detta görs antagligen av skatteskäl.)

Redovisning till bestämd mängd och fast värde

Endast i två årsredovisningar har information i form av not funnits som tyder på att möjligheten att värdera till bestämd mängd och fast värde har utnyttjas.

Tillämpningen av denna värderingsprincip borde ge företagen en möjlighet att slippa onödigt inventeringsarbete. Eftersom ÅRL tillåter sådan värdering var det förväntat att finna fler företag som använt sig av värderingsmöjligheten. Emellertid kräver ÅRL inte att ett företag måste uppge, i not eller på annat sätt, att det valt att använda möjligheten att värdera vissa tillgångar och förnödenheter som successivt förbrukas och förnyas till bestämd mängd och fast värde. Ett troligt antagande är att betydligt fler företag kan ha utnyttjat värderingsmöjligheten utan att ha angett det.

Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta

Inget av företagen i undersökningen, utom möjligtvis Stora som inte anger någon värderingskurs, har valt att värdera sina fordringar och skulder i utländsk valuta till annan kurs än balansdagens. Inget av företagen har alltså använt den möjlighet som ÅRL erbjuder att värdera fordringar eller skulder till den kurs som rådde på anskaffningsdagen.

Kan anledningen till att regeln införts vara den att lagstiftaren vill låta svenska företag fortsätta att använda balansdagens kurs för värdering av sina fordringar och skulder i utländsk valuta? Eller är syftet att se till att Sverige inte avviker från den praxis som flera EU-länder tillåter? Det är svårt att hitta något bra motiv till införandet av regeln.

En annan fråga som aktualiserats i och med införandet av den nya ÅRL är huruvida en orealiserad kursvinst skall avsättas till en valutakursreserv eller inte. Å ena sidan står det i förarbetena att lagstiftaren utgår från att avsättning till valutakursreserven skall ske även i fortsättningen eftersom en orealiserad vinst inte får delas ut till aktieägarna. Å andra sidan strider denna hantering mot internationell praxis. Det hela blir motsägelsefullt eftersom man i förarbetena särskilt har understrukit att utveckling av svensk redovisning bör gå i riktning mot internationell praxis.

Nära hälften av de undersökta företagen i praktiken valt att tolka ÅRL på så sätt att orealiserade kursvinster inte skall påverka resultatet. Endast Scania som tolkar ÅRL på ett annat sätt och uttryckligen skriver att orealiserade kursvinster ingår i resultatet. Dock lämnar Scania ingen motivering till detta.

Avsättning

När det gäller regeln att dela upp förpliktelser i avsättningar och skulder har alla undersökta företag redovisat i enlighet med ÅRL. ÅRL:s exempel på rubriker som kan redovisas under ”Avsättningar” är ”Pensioner”, ”Skatter” och ”Övriga avsättningar”. Användningen av dessa rubriker är också den mest dominerande bland de undersökta företagen. Många företag har dock valt en ytterligare uppdelning av avsättningar i räntebärande och icke räntebärande.

Nästan alla företag i undersökningen har följt FARs Vägledning och uteslutit ordet avsättningar i passivsidans huvudrubrik som enligt ÅRL ska lyda ”Eget kapital, avsättningar och skulder”. Förmodligen anser företagen uppdelningen som ganska onödig då avsättningar enligt ekonomisk teori är en form av skuld.

Specifikation av Övriga avsättningar

ÅRL anger att större avsättningar skall specificeras i BR eller not. Det finns dock ingen närmare precisering av vad som avses med större. I brist på en närmare vägledning verkar företagen ha tillämpat väsentlighetsprincipen vid bedömningen om vad som kan anses vara större avsättning.

För att få en uppfattning om posten ”Övriga avsättningar” kan anses uppgå till ett väsentligt belopp eller inte, ställdes posten ”Övriga avsättningar” i relation till bolagens totala förpliktelser. Det kunde då noteras att ”Övriga avsättningar” utgör cirka 1% av totala förpliktelser hos de företag som inte lämnat någon specifikation. Utgår man från sådan bedömning kan företagen anses ha redovisat i enlighet med ÅRL.

Det finns dock ett fall där man inte kan med hjälp av väsentlighetsprincipen kan förklara varför en beloppsmässig specifikation till posten ”Övriga avsättningar” saknas. Det är i Ericssons årsredovisning där företaget skriver att ”Övriga avsättningar inkluderar belopp för garantiåtaganden, risker vid kundfinansiering, omstrukturering och förändringar inom teknologi och marknader”. Posten övriga avsättningar uppgår till 11 550 Mkr av totala förpliktelser 90 421 Mkr eller cirka 13 %. Det är dock inte otroligt att Ericsson tillämpat väsentlighetsprincipen på ett annat sätt. Ericsson kanske har ställt ”Övriga avsättningar” i relation till balansomslutningen i stället. Det hamnar ändå på en nivå kring 8 % vilket kan anses vara högt.

De i särklass mest frekventa avsättningarna är garantiåtagande och omstruktureringskostnader. Andra exempel på rubriceringar som funnits är ”Risk vid kundfinansiering”, ”Tvångsinlösen av aktier”, ”Framtida skogsvårdsutgifter”, ”Miljöåtgärder” samt ”Reserver för personalneddragningar”.

Om man tittar närmare på t.ex. personalneddragningar anger i detta fall MoDo inte någonting om vilka personalneddragningar som avses. Om avsättningen är knuten till något specifikt företagsförvärv eller någon annan händelse som inträffat under innevarande eller tidigare räkenskapsår kan inte utläsas i årsredovisningen. Man ställer sig frågande till om, utöver nämnda post, inte också vissa andra poster som ingår bland övriga avsättningar kan innehålla delar som inte uppfyller kraven för att få klassificeras som avsättning. Detta med tanke på att förpliktelserna ska gälla i förhållande till tredje man och hänföras till en redan inträffad händelse.

En annan förekommande företeelse som man kan ställa sig undrande till är de avsättningar för framtida skogsvårdsavgifter som skogsbolagen gör. Kan det vara så att dessa avser en form av framtida underhåll? Om så är fallet rör det sig enligt vår uppfattning om ett avsteg från ÅRL.

Tilläggsupplysningar

Nya tilläggsupplysningar

Specifikation av säkerhet

Företagens hantering av den nya tilläggsuppgiften om specifikation av ställda säkerheter sker i huvudsak på två sätt. Företag som specificerar för ställda säkerheter enligt ÅRL:s krav och de som redogör för säkerhetens art, form och belopp men inte för säkerhetens anknytning till respektive skuldpost i balansräkningen.

Det kan konstateras att de företag som följt lagen och för varje skuldpost, för vilken säkerhet ställts, angivit säkerhetens omfattning med uppgift om art och form är relativt få till antalet. Åtta av 21 företag, alltså mindre än en tredjedel, har följt ÅRL:s krav till punkt och pricka.

Den största gruppen består av tio bolag som inte har redogjort för säkerhetens anknytning till skuldpost. Det är anmärkningsvärt att så många som hälften av de undersökta företagen bara har följt ÅRL ”halva vägen” och det är svårt att finna någon tänkbar anledning till detta. Kan det röra sig om ett rent förbiseende eller kostar det för mycket att fram informationen i relation till vad den ger?

Eget kapital till överkurs

Överkursfond förekommer endast i sex årsredovisningar för 1997. I övriga 15 årsredovisningar har det inte funnits någon information om att det skulle ha skett någon nyemission. Det är värt att notera att de båda skogsbolagen SCA och Stora har gått längre än ÅRL kräver. De har nämligen omklassificerat sina ingående bundna reserver och fört över del av reservfonden till överkursfond. Enligt tidigare regler fördes överkurs vid nyemission till reservfond. Det är alltså den delen av reservfonden som nu omförts till överkursfond. Sammanfattningsvis konstateras att bland de nya bestämmelser som analyserats så är efterlevnaden av hanteringen av överkursfonden i särklass bäst.

Uppgift om pensionskostnad till styrelse och VD

Alla företag utom Astra följer lagens bestämmelse på denna punkt. Astra redogör visserligen för villkoren för pension till VD och styrelse men redovisar inga beloppsuppgifter. Kan detta vara en förbiseende från företagets sida eller?

Byte av redovisningsprincip

Enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 5 får byte av redovisningsprincip ske endast om bytet krävs för anpassning till ny lag eller svensk redovisningsrekommendation. Den nya ÅRL borde vara typexempel på när byten av redovisningsprinciper aktualiseras. ÅRL definierar redovisningsprinciper som principer för värdering, klassificering eller indelning av poster eller delposter i balans- och resultaträkning.

Många bolag har skrivit på ungefär samma sätt vad gäller deras tillämpning av ÅRL:

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med den nya årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer. Ändringarna har marginellt påverkat företagets redovisningsprinciper.

Det går inte att utläsa att ÅRL direkt anger att upplysning om byte av redovisningsprincip måste lämnas. Däremot anger RR 5 att företagen måste lämna upplysning om att byte av redovisningsprincip har skett och om motiven härtill. Därför kan företagens något summariska redogörelse för vad som hänt under året anses uppfylla de krav som lag och rekommendation ställer.

Man kan däremot ifrågasätta om de företag som skriver på följande sätt kan anses uppfylla gällande regler om byte av redovisningsprincip:

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år och företaget följer Redovisningsrådets rekommendationer.

En sådan skrivning kan inte tolkas på något annat sätt än att företagen inte anser att någon ändring till följd av den nya ÅRL skall klassas som byte av redovisningsprincip. Hur definierar dessa företag i så fall redovisningsprinciper?

Med stöd av ÅRL bör bl.a. ändrade uppställningsformer för RR och BR utgöra ett byte av redovisningsprincip, eftersom principerna för klassificering och indelning av poster och delposter i balans- och resultaträkning har ändrats.

Tre företag har klassificerat användandet av nya värderingsprinciper som byte av redovisningsprinciper. Skanska har redovisat gjord reversering och värdering av pågående arbeten enligt successiv vinstavräkningsmetod som byten av redovisningsprinciper. Sydkraft har liksom Skanska angivit att den nya metoden för värdering av pågående arbeten är ett byte av redovisningsprincip. Volvo är det enda företag som betraktat anpassningen till RR 6 som ett byte av redovisningsprincip.

Det är något förvånande att så få företag anser att de förändringar av värderingsprinciper som företagits p.g.a. införandet av ÅRL skall klassificeras som byten av redovisningsprinciper. Inget av de undersökta företagen anger uttryckligen att exempelvis byte av uppställningsform av balans- och resultaträkning eller uppdelning av förpliktelser i avsättningar och skulder är att betrakta som byte av redovisningsprincip.

Avslutning

Det samlade intrycket är att efterlevnaden av ÅRL är relativt god på undersökta punkter. Däremot fann vi inte så många eller så stora förändringar i årsredovisningarna som väntat, vilket i efterhand inte är särskilt förvånande med tanke på att ÅRL är en ramlag vars innehåll ska utvecklas av praxis och rekommendationer. Det är dock värt att påpeka att många av företagen överhuvudtaget inte berörts av vissa av de nya reglerna då särskilt värderingsprinciperna. Vad vi har sett i form av lagens praktiska tillämpning är kanske början till hur praxis kommer att utformas och en indikation på att vissa områden i framtiden kan behöva inskränkas eller utvecklas av kompletterande rekommendationer.

Undersökning visar också att det nya begreppet ”rättvisande bild” inte inneburit någon omvälvande förändring. Endast i enstaka fall har något företag överhuvudtaget nämnt begreppet rättvisande bild i sin årsredovisning. Framtiden får väl utvisa vilken roll rättvisande bild får inom svensk redovisningspraxis.

Artikeln bygger på en magisteruppsats av Stefan Gustafsson, studerande vid Uppsala universitet, Ung-Seok Kim, verksam vid Arthur Andersen i Stockholm, och Ulrika Liw, verksam vid skattemyndigheten i Hudiksvall.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%