Balans nr 1 1999

Revisor i Balans: Miljön tar plats i förvaltningsberättelsen

Bokföringsnämndens uttalande BFN U 98:2 Miljöinformation i förvaltningsberättelsen (se s. 51) kommenteras här av Anna-Carin Holmqvist-Larsson, en av de personer på nämndens kansli som arbetat fram uttalandet.

Under senare år har det blivit allt vanligare att företag på olika sätt lämnat information om företagets miljöpåverkan och de åtgärder som vidtas med anledning av detta. Informationen har hittills varit frivillig och ofta lämnats i anslutning till de formella delarna i årsredovisningen eller i en fristående miljöredovisning. Informationen som lämnats har varierat beroende på företagets enskilda situation, vilket försvårat jämförbarheten. Någon fast praxis har ännu inte utvecklats på området även om t.ex. Finansanalytikerna publicerat en rekommendation i ämnet. [1]

Internationellt varierar de olika redovisningslagstiftningarna vad gäller kraven på information om miljöfrågor. Ser vi till vår närmaste omgivning kan vi konstatera att i våra nordiska grannländer finns krav på obligatorisk miljöinformation. Den 1 januari 1996 infördes i Danmark en lagstiftning som ålägger företagen att upprätta s.k. gröna räkenskaper. Den nya norska regnskapslov, vilken trädde i kraft för räkenskapsår som påbörjas fr.o.m. 1 januari 1999, innebär krav på att information ska lämnas i företagets förvaltningsberättelse om förhållanden som kan påverka den yttre miljön.

I Sverige fick Redovisningskommittén – som arbetade med att ta fram bl.a. årsredovisningslagen – som tilläggsdirektiv att utreda om svenska företag skall åläggas att i årsredovisningen lämna viss obligatorisk miljöanknuten information. Kommittén kom i sitt slutbetänkande fram till att redovisningslagstiftningen i första hand tar sikte på sådan information som är av väsentlig betydelse för att utomstående intressenter som skall bilda sig en uppfattning om företagens finansiella ställning och resultat samt om företagens utvecklingsmöjligheter. Miljöanknuten information intar inte någon särställning i detta avseende.

För att understryka vikten av att miljöinformation som är av väsentlig betydelse för bedömningen av ett företags utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter lyfts fram föreslogs dock en särskild bestämmelse om att miljöinformation skall lämnas i förvaltningsberättelsen. Kommittén ansåg att den utökade informationsplikten för närvarande skulle begränsas till sådana företag som bedriver miljöfarlig verksamhet i dåvarande miljöskyddslagens mening.

Regeringen följde i propositionen Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet (prop. 1996/97:167) i huvudsak kommitténs förslag, även om lagbestämmelsen fick en liten annorlunda utformning. Bl.a. begränsades omfattningen uttryckligen till vissa företag. Samtidigt föreslogs att information i den s.k. miljörapporten skulle få vidare användning. Miljörapporten har hittills i huvudsak tjänat som underlag för tillsynsmyndighetens arbete och för statistisk uppföljning av nationella utsläppsmål. Informationen borde enligt regeringen anpassas och göras lättillgänglig.

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag om ett tillägg i 6 kap. 1 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554; ÅRL). Den obligatoriska upplysningsskyldigheten gäller bolag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 9 kap. 6 § miljöbalken (1998:808) [2] och avser verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Bestämmelsen gäller för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998.

För att konkretisera vad denna obligatoriska upplysningsskyldighet innebär gav regeringen de normgivande organen på redovisningsområdet i uppdrag att ta fram kompletterande normgivning inom området. Ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberättelsen har i december 1998 beslutats av BFN i plenum.

Vad säger lagen?

Av den generella upplysningsplikten i 6 kap. 1 § andra stycket ÅRL följer att upplysningar skall lämnas i förvaltningsberättelsen om förhållanden som är viktiga för bedömningen av bolagets ställning eller resultat, men som inte skall redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna. Detta gäller naturligtvis även beträffande miljöfrågor. Denna upplysningsskyldighet har funnits sedan länge och diskuteras inte vidare här.

Av den nya upplysningskyldigheten i 6 kap. 1 § tredje stycket ÅRL framgår att ”utöver sådan information om verksamhetens miljöpåverkan som skall lämnas enligt 6 kap. 1 § första och andra styckena skall bolag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken lämna upplysningar i övrigt om verksamhetens påverkan på den yttre miljön”. Upplysningskravet omfattar via en hänvisning i 7 kap. 30 § ÅRL också förvaltningsberättelsen i koncernredovisningen.

Det nya obligatoriska upplysningskravet är således att betrakta som ett kompletterande lagrum. Centrala begrepp i sammanhanget är ”upplysningar i övrigt”, ”påverkan på den yttre miljön” samt vilket synsätt som tillämpas vid lämnande av upplysningar i koncernförvaltningsberättelsen.

Det är inte alldeles lätt att tolka lagändringens närmare innebörd. En utgångspunkt är att det i årsredovisningen normalt lämnas enbart finansiell information. Då kan upplysningskravet i 6 kap. 1 § tredje stycket ”i övrigt” tolkas som att ett obligatorisk krav införts på att information av annan natur än av ren finansiell art skall lämnas.

Går man vidare i resonemanget och funderar på vad denna information kan avse så utgör de tillståndspliktiga bolagens miljörapporter en naturlig källa. Regeringen lyfter i förarbetena fram värdet av att sprida informationen i just dessa rapporter. Samtidigt bör uppmärksammas att miljörapporternas utformning inte är standardiserade. Rapportens utseende och innehåll varierar beroende av vilket företag som avses. En ytterligare faktor att beakta är att den obligatoriska upplysningsplikten omfattar såväl tillstånds- som anmälningspliktiga företag. Anmälningspliktiga företag behöver inte, utan särskilt föreläggande, avge miljörapport.

BFN har gjort bedömningen att det är rimligt att tolka lagkravet så att de obligatoriska upplysningar som skall lämnas kan hämtas från innehållet i miljörapporterna men avser information på en sådan generell nivå att alla tillståndspliktiga företag har tillgång till information eller utan större svårigheter kan ta fram den. För de anmälningspliktiga företagen är upplysningskraven lägre ställda. Att upplysningskravet tolkas som att det avser information av annan natur än av ren finansiell art utesluter däremot inte att det kan vara relevant att ange vilken betydelse denna information kan antas ha vid en finansiell bedömning.

Vidare gäller att det nya lagrummet saknar någon form av väsentlighetskriterium. BFN tolkar detta som att alla tillstånds- och anmälningspliktiga företag som skall upprätta årsredovisning enligt ÅRL – oavsett företagets storlek eller omfattningen på den miljöpåverkande verksamheten, skall lämna upplysningar om påverkan på den yttre miljön i förvaltningsberättelsen. Detta är naturligt med tanke på att det i förarbetena förutsätts vara i just dessa företag som miljöpåverkan av någon betydelse uppkommer.

Av lagtexten i 6 kap. 1 § tredje stycket ÅRL framgår att det är den tillståndspliktiga- eller anmälningspliktiga verksamhetens påverkan på den yttre miljön som skall anges. Företag kan påverka den yttre miljön genom utsläpp till luft, vatten eller mark eller genom avfall eller buller. Av miljörapporten framgår bl.a. företagets utsläpp. BFN bedömer att det ligger inom lagens krav att bolaget skall ange vilka typer av utsläpp dess verksamhet medför. Det är tänkbart att utöver detta ställa krav på att bolaget skall ange vilka konsekvenser som uppstår till följd av dessa utsläpp, t.ex. inverkan på ozonlagret. Sådana konsekvensanalyser är emellertid både svåra att göra och ofta omtvistade även bland experter i ämnet. Mot bakgrund av att även de allra minsta företagen med tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet omfattas av lagkravet bedömer BFN att införandet av ett sådant krav är att gå för långt.

Vad beträffar skyldigheten att lämna upplysningar i koncernens förvaltningsberättelse är det nödvändigt att beakta att innehållet i koncernförvaltningsberättelsen skall ge en samlad bild av de i koncernen ingående bolagen. Koncernredovisningen skall enligt 7 kap. 5 § ÅRL upprättas på ett överskådligt sätt. Eftersom tillstånds- eller anmälningspliktiga moderbolag och dotterbolag i sina respektive förvaltningsberättelser skall ange detaljerade upplysningar om berörda bolags påverkan på den yttre miljön i enlighet med BFNs uttalande gör nämnden bedömningen att det på koncernnivå räcker med att upplysningarna ges översiktligt.

Det bör observeras att det bara är den svenska delen av koncernens miljöpåverkande verksamhet som omfattas av informationskravet. De svenska tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheterna kan antas utgöra en varierande andel av hela koncernens miljöpåverkan. BFNs bedömning är att det är rimligt att på koncernnivå enbart lämna information om de viktigaste tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheterna.

BFN har i sitt uttalande utgått ifrån att det är enbart direkt miljöpåverkan från den tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamhetens produktionsprocess som det obligatoriska upplysningskravet avser (jfr prop. 1996/97:167 s. 22).

BFNs riktlinjer

En förutsättning för att det obligatoriska upplysningskravet i 6 kap. 1 § tredje stycket ÅRL ska bli aktuellt är att bolaget bedriver någon typ av tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. Denna verksamhet förorsakar en påverkan på den yttre miljön. BFN anser därför att förvaltningsberättelsen skall innehålla en upplysning om vad tillstånds- eller anmälningsplikten avser. För tillståndspliktiga verksamheter skall anges om miljöpåverkan i huvudsak sker genom utsläpp till luft, vatten eller mark eller genom avfall eller buller.

Information om t.ex. utsläpp förutsätts hämtas från de miljörapporter som tillståndspliktiga företag lämnar in till tillsynsmyndigheten. Anmälningspliktiga företag är undantagna från kravet på miljörapport. BFN anser därför att det inte är rimligt att även de anmälningspliktiga företagen skall lämna motsvarande uppgifter om vilken påverkan deras verksamhet har på den yttre miljön. Detta främst med tanke på de mindre företagen och det merarbete det kan att innebära för dem att ta fram sådan information.

Vid en utökad produktion hos ett bolag med tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet kan det bli aktuellt med förnyelse eller revidering av tillstånd. Detta innebär dels att en förändring av verksamhetens påverkan på miljön blir aktuell, dels att en prövning av verksamhetens produktionsprocess äger rum mot s.k. best practice. BFN anser att detta är så viktiga förhållanden att en upplysning om att väsentliga tillstånd behöver förnyas eller revideras samt skälen för detta skall anges.

Det kan finnas situationer när bolag bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet utan att tillstånd föreligger eller anmälan gjorts trots att det föreligger en konkret påverkan på den yttre miljön. BFN anser att bolag skall ange om så är fallet.

Om bolaget i betydande omfattning överskridit villkoren för verksamhetens miljötillstånd, kan det erhålla väsentliga förelägganden enligt miljöbalken. Har bolaget ålagts sådana förelägganden innebär det att verksamhetens påverkan på den yttre miljön utökats vilket BFN anser det finns skäl att upplysa om.

De av BFN angivna upplysningskraven tar fasta på den miljöpåverkan som bolaget medför genom sin tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamhets produktionsprocess. För att relatera dessa miljöfrågor till vilken betydelse dessa kan antas ha vid en finansiell bedömning av bolaget anser BFN att bolaget skall ange hur beroende det är av sin tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamhet. Beroendet kan uttryckas t.ex. i termer av andel av nettoomsättning eller produktion som omfattar sådan verksamhet.

BFNs utgångspunkt är som nämnts att det är obligatoriskt att lämna upplysningar enbart om direkt miljöpåverkan från den tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamhetens produktionsprocess. På motsvarande sätt omfattas endast svensk verksamhet. Däremot föreligger naturligtvis inget som helst hinder för bolag att frivilligt lämna upplysningar om såväl indirekt miljöpåverkan som påverkan på den yttre miljön från verksamheter bedrivna utomlands.

I uttalandet har BFN inkluderat fyra exempel på hur informationskravet enligt 6 kap. 1 § tredje stycket ÅRL kan uppfyllas. Exemplen visar utdrag ur fyra förvaltningsberättelser som varierar med avseende på storlek på företag samt om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig.

Exemplen är ägnade att fungera som stöd vid upprättande av förvaltningsberättelser för bolag med tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. De är inte att betrakta som obligatoriska mallar utan enbart ett uttryck för vad som enligt BFNs uppfattning utgör lagens minimikrav. Tvärtom anser BFN det som önskvärt att företagen fortsätter att föra utvecklingen framåt vad beträffar miljöinformation i årsredovisningen.

Anna-Carin Holmqvist-Larsson är utredare vid Bokföringsnämndens kansli och f.d. auktoriserad revisor.

  • [1]

    Miljöinformation för finansanalytiker, Sveriges Finansanalytikers Förening november 1996.

  • [2]

    Hänvisningen var ursprungligen till miljöskyddslagen (1969:387) men ändrades i samband med riksdagsbeslutet att upphäva denna lag och 15 andra lagar. Dessa ersattes av miljöbalken (1998:808) som trädde i kraft den 1 januari 1999. I 9 kap. 6 § miljöbalken finns angivet att miljöfarlig verksamhet är tillstånds- eller anmälningspliktig. I 26 kap. 20 § samma lag sägs att om en miljöfarlig verksamhet omfattas av tillståndsplikt skall den som utövar verksamheten varje år lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten. Detta gäller även den som förelagts att ansöka om tillstånd. Vilka verksamheter som är tillstånds- och anmälningspliktiga framgår av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...