Balans nr 2 1999

Notiser: Uttalande från redovisningsrådets akutgrupp

Redovisning av ”jämförelsestörande poster”

Fråga

Följande frågor har ställts till Akutgruppen:

  1. Är det förenligt med RR4, Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelseändamål, att i resultaträkningen, delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar redovisa ett rörelseresultat före jämförelsestörande poster?
  2. Är det förenligt med RR4 att redovisa en klumpsumma för jämförelsestörande poster i delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar utan att i not eller kommentar ange vilka delposter som summan består av?

Överväganden

  1. Av RR 4 framgår att det inte är förenligt med det synsätt som rekommendationen bygger på att i resultaträkningen föra in resultatbegrepp utöver de som nämns i rekommendationen. Det exempel som anges i punkt 13 är resultat före och efter omstruktureringskostnader. Av punkt 15 framgår vidare att rekommendationen skall tillämpas både för helårs- och delårsbokslut. Det är alltså inte förenligt med rekommendationen att i resultaträkningen redovisa ett resultat före och efter omstruktureringskostnader vare sig i delårsrapporter eller årsredovisningar. Eftersom bokslutskommunikéer enligt Fondbörsens noteringsavtal skall innehålla ett sammandrag av resultaträkningen med jämförelsesiffror för föregående år gäller att inte heller i den resultaträkning som återges i bokslutskommunikén visas ett resultat före och efter omstruktureringskostnader.

    RR 4 använder inte begreppet ”jämförelsestörande”. Det som sägs i RR 4 om omstruktureringskostnader gäller emellertid även för övriga poster av exceptionell karaktär och för sådana poster som för jämförelsens skull skall specificeras i not eller särredovisas i resultaträkningen.

  2. En av utgångspunkterna för RR 4 var att ett företags resultat ofta påverkas av transaktioner och händelser som försvårar jämförelser såväl över tiden som mellan företag. Sådana händelser och transaktioner kan vara regelbundet återkommande, exempelvis valutakursförändringar samt ändringar i uppskattningar och bedömningar, och mer sällan förekommande, exempelvis försäljning av betydande anläggningstillgångar eller nedläggning av verksamhetsgrenar och likartade omstruktureringar.

    Punkterna 11–13 anger hur upplysningar om resultateffekten av sådana transaktioner och händelser som är viktiga att uppmärksamma skall lämnas. Rekommendationen anger två alternativ; upplysningarna kan antingen lämnas i not eller särredovisas i resultaträkningen. Det är inte förenligt med rekommendationen att redovisa resultateffekten av olika typer av transaktioner och händelser i en summapost utan specificering.

Bedömning

  1. Det är inte förenligt med RR 4 att i resultaträkningen redovisa ett resultat före och efter ”jämförelsestörande” poster vare sig i delårsrapporter, bokslutskommunikéer eller årsredovisningar.
  2. Om ett företag i resultaträkningen redovisar jämförelsestörande poster i en summapost, vilket saknar stöd i RR 4, skall information om de händelser och transaktioner som gett upphov till posterna specificeras i not. Detta gäller såväl delårsrapporter, bokslutskommunikéer som årsredovisningar.

Redovisning av intellektuellt kapital

Fråga

Följande frågor har ställts till Akutgruppen.

Fråga 1

Är det förenligt med RR 1:96, Koncernredovisning, att benämna skillnaden mellan anskaffningsvärdet på aktier i förvärvade dotterbolag och identifierbara nettotillgångar för ”intellektuellt kapital” i stället för goodwill?

Fråga 2

Är det förenligt med RR 1:96 att behandla intellektuellt kapital som en sådan förvärvad immateriell tillgång som skall redovisas i förvärvsanalysen skild från goodwill? Det intellektuella kapitalet härrör från intjäningsförmågan hos den i samband med förvärvet övertagna personalen samt strukturkapital i form av databaser, agenturer, strategiska allianser, teknik och metoder med mera. Påverkas svaret om man i stället utgår från IAS 22 (revised 1998), Business Combinations, och IAS 38, Intangible Assets?

Överväganden

Fråga 1

I en förvärvsanalys skall anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget fördelas på de identifierbara tillgångar som övertagits vid förvärvet enligt punkt 38 i RR 1:96. Ej fördelad del av anskaffningsvärdet utgör koncernmässig goodwill. Det är inte förenligt med RR 1:96 att använda beteckningen intellektuellt kapital då koncernmässig goodwill avses. En sådan beteckning skulle felaktigt ge intryck av att en immateriell tillgång, skild från goodwill, identifierats.

Fråga 2

De grundläggande förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett företag skall redovisa en tillgång framgår av ”Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter”, den översättning av IASC:s Conceptual Framework som Redovisningsrådet publicerat. Där definieras en tillgång som ”en resurs som kontrolleras av företaget till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden”. Om dessa förutsättningar är uppfyllda och om värderingen kan ske på ett tillförlitligt sätt, skall tillgången, enligt punkterna 34 och 35 i RR 1:96, redovisas som en särskild post i förvärvsanalysen. Om förutsättningarna inte är uppfyllda skall värdet av tillgången i stället räknas in i goodwillvärdet.

I frågan hänvisas till en av IASC nyligen antagen rekommendation, nämligen IAS 38, Intangible Assets. IAS 38 innehåller detaljerade kriterier för när immateriella poster skall redovisas som tillgångar i balansräkningen, baserade på IASC:s Conceptual Framework. Dessa kriterier har också påverkat utformningen av IASC:s reviderade rekommendation om koncernredovisning, IAS 22 (revised 1998). Kriterierna är desamma som i RR 1:96, men ger en tydligare vägledning för när immateriella tillgångar skall särredovisas i förvärvsanalysen.

Av IAS 38, liksom av RR 1:96, framgår sålunda att det är tre krav som måste vara uppfyllda för att en immateriell tillgång skall finnas. Tillgången skall vara identifierbar. Vidare måste tillgången kontrolleras av företaget till följd av inträffade händelser och transaktioner. Slutligen krävs att tillgången förväntas medföra ekonomiska fördelar för företaget i framtiden. För att tillgången skall tas upp i balansräkningen som en separat post krävs därutöver att utgiften för tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Kraven på identifierbarhet och kontroll beskrivs i IAS 38 på följande sätt.

En tillgång är identifierbar om den är avskiljbar. En tillgång är avskiljbar om företaget kan hyra ut, sälja, byta ut eller dela ut de särskilda inkomster eller andra framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången, utan att därmed göra sig av med de framtida ekonomiska fördelarna av andra tillgångar som används inom samma affärsverksamhet. (IAS 38, p. 11)

Med kontroll över en tillgång menas att ett företag kan dra nytta av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången och samtidigt hindra andra från att komma i åtnjutande av fördelarna. (IAS 38, p. 13)

Ett företag med yrkesutbildad personal ser ofta ökade kunskaper genom utbildning som en källa till framtida ekonomiska fördelar. Detta gäller speciellt i de fall ledningen räknar med att personalen kommer att stanna kvar i företaget. Men vanligtvis kan ett företag inte kontrollera hur länge de anställda (inklusive företagsledningen) stannar kvar i företaget. Därmed uppfylls vanligtvis inte kriteriet kontroll över tillgången i definitionen av en tillgång. (IAS 38, p. 15)

Ett företag kan ha en kundgrupp eller en marknadsandel och förvänta sig att kunderna kommer att fortsätta vara lojala mot företaget på grund av företagets ansträngningar att bygga upp kundrelationer och kundlojalitet. Eftersom företaget inte har några legala rättigheter att kontrollera sina marknadsandelar eller kundernas lojalitet, uppfylls emellertid inte kriterierna i definitionen av en tillgång. (IAS 38, p. 16)

Bedömning

Fråga 1

Enligt RR 1:96 skall skillnaden mellan anskaffningsvärdet för aktier i dotterbolag och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar och skulder betecknas som (koncernmässig) goodwill.

Fråga 2

Intellektuellt kapital skall enligt såväl RR 1:96 som IAS 22 (revised 1998) och IAS 38 redovisas som en immateriell tillgång endast om det intellektuella kapitalet utgör en resurs som kontrolleras av företaget till följd av inträffade händelser och som förväntas medföra ekonomiska fördelar för företaget i framtiden samt som kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Intellektuellt kapital som härrör från intjäningsförmågan hos den i samband med ett förvärv övertagna personalen torde ytterst sällan uppfylla dessa krav. Delar av det så kallade strukturkapitalet, exempelvis värdet av databaser, kan emellertid uppfylla kraven för att redovisas som

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...