Balans nr 2 1999

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR: Aktuell information

Remissvar till Justitiedepartementet

Redovisning och aktiekapital i euro (SOU 1998:136)

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över slutbetänkandet av Utredningen om aktiekapital och redovisning i utländsk valuta Redovisning och aktiekapital i euro (SOU 1998:136). FAR får med anledning härav anföra följande.

Redovisning i euro

FAR tillstyrker utredningens förslag att från och med den 1 januari 2000 öppna möjligheten för företag som så önskar att upprätta sin löpande bokföring och finansiella redovisning i euro.

Utredningen föreslår att koncernredovisning skall avges i samma valuta som i koncernbolagens årsredovisningar.

FAR framhöll i tidigare remissvar att det borde finnas möjlighet för koncerner att under en övergångstid redovisa i euro, även om individuella företag ligger kvar i svenska kronor. Särskild tyngd har detta önskemål när det gäller koncernföretag som till följd av sin företagsform inte får redovisa i euro eller som har en ägarminoritet som har behov av redovisning i kronor. FAR föreslår att i vart fall koncerner i denna situation ges möjlighet att upprätta sin koncernredovisning i euro enligt Redovisningsrådets utkast till rekommendation ”Redovisning av effekter av ändrade valutakurser”.

FAR anser vidare att företag med merparten av sina flöden i annan konvertibel valuta än kronor eller euro borde få använda den valutan i sin redovisning. Detta framhölls i FARs remissvar på tidigare delbetänkande (SOU 1997:181) vad gällde petroleum- och rederibranschen samt flygnäringen och pappers- och massaindustrin, som alla i hög grad har flöden denominerade i US-dollar.

Kravet på jämförbarhet i redovisningen mellan svenska bolag kan tyckas tala emot förslaget att kunna välja redovisningsvaluta i t.ex. euro eller US-dollar. Lika viktigt som att kunna jämföra svenska företags årsredovisningar är dock att kunna göra branschvisa jämförelser av företags årsredovisningar på internationell nivå. Detta framgår även av ovanstående exempel på branscher som är mycket beroende av US-dollarn.

FAR delar utredningens slutsats att byte av redovisningsvaluta bör regleras för att motverka upprepade valutaändringar i syfte att vinna fördelar vid t.ex. beskattningen.

FAR föreslår att även handelsbolag enligt definitionen i ÅRL 1 kap. 1 § skall omfattas av förslaget att kunna redovisa i euro.

FAR noterar på sid 167 att på grund av tidsbrist, inget förslag har lämnats avseende omräkningsregler avseende enskilda näringsidkare, handelsbolag med fysiska personer som bolagsmän och stiftelser. Det är önskvärt att möjligheterna undersöks och förslag lämnas i detta avseende, så att alla redovisningsskyldiga med näringsverksamhet kan ha ett och samma regelsystem för möjligheterna att välja annan redovisningsvaluta än svenska kronor.

Beskattningen

FAR anser att det är önskvärt att deklarationer kan upprättas i euro utifrån redovisningen. Utredningen har inte föreslagit det, och det ingick inte heller i dess direktiv. Att alla deklarationer skall avges i kronor kommer enligt FARs mening att innebära att många företag tvingas fortsätta att redovisa i svenska kronor. Det motverkar således förutsättningarna för företag att verka i Sverige.

Speciellt anmärkningsvärd är den föreslagna ändringen i kommunalskattelagen (1928:370) avseende representation, där det krävs att representationsbelopp skall beräknas utifrån ”den genomsnittliga växelkursen under perioden december andra året före beskattningsåret till november året före beskattningsåret”.

Förslaget att givare och mottagare skall använda samma redovisningsvaluta för att koncernbidrag skall godkännas skattemässigt innebär betydande restriktioner och ekonomiska nackdelar. Särskilt gäller detta koncerner som har stor verksamhet som bör redovisas i euro, men som också har dotterbolag utan behov av redovisning i euro.

Principer för redovisning i euro

FAR tillstyrker att byte av redovisningsvaluta skall få ske endast i samband med nytt räkenskapsår och att redovisningsvalutan skall framgå av bolagsordningen.

Vad avser återgång till redovisning i kronor från euro delar FAR inte utredningens uppfattning att användande av den historiska kursen för aktiekapital skulle leda till en förändrad ställning i förhållande till andra företag som inte räknat om sin balansräkning (sid 183–184). FAR föreslår att aktiekapitalet vid återgång till redovisning i kronor skall redovisas till historisk omräkningskurs och att den omräkningsdifferens som uppstår skall redovisas som en ökning eller minskning av bundna och fria reserver.

Delar av aktiekapitalet i euro eller annan främmande valuta

FAR noterar att möjligheten för finansiella bolag att ha sitt aktiekapital i mer än en valuta kommer att utredas i annat sammanhang. Utredningen har som utgångspunkt att aktierna i ett bolag skall emitteras i en och samma valuta. FAR delar inte denna uppfattning, utan anser att det borde stå svenska företag fritt att indela aktiekapitalet i serier, bestämda i olika valutor. Detta skulle t.ex. underlätta vid emissioner riktade till vissa utvalda internationella kapitalmarknader.

Remissvar till Finansdepartementet

Stoppreglerna SOU 1998:116

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Stoppreglerna (SOU 1998:116). FAR vill med anledning härav anföra följande.

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker i huvudsak förslagen i betänkandet. FAR menar att risken för missbruk av de generella skattereglerna i fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag inte står i proportion till den strängare beskattning och den diskriminering de berörda särreglerna medför.

FAR anser därför, utöver vad utredarna föreslagit,

  1. att syskon under 18 år kan uteslutas ur den nya definitionen på närståendekrets i trettonde st. p. 14 av anvisningarna till 32 § KL
  2. att de särskilda reglerna i p. 13 av anvisningarna till 32 § KL om lön till barn kan slopas
  3. att den schabloniserade avdragsrätten för lokalkostnad i p. 27 av anvisningarna till 23 § KL för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag avskaffas och ersätts med regler om fördelning av verkliga kostnader, och
  4. att lättnadsreglerna införs redan från 1 januari 1999.

FAR avstyrker på samma grund

  1. att den nuvarande knytningen mellan det civilrättsliga låneförbudet och skattereglerna ersätts med särskilda bestämmelser riktade mot delägares otillåtna lån från fåmansföretag, och
  2. att informationskravet i fåmansföretagets självdeklaration rörande mellanhavanden med personer i närståendekretsen utökas.

Samarbete sökes

Vi söker kontakt med ett antal revisionsbyråer som är geografiskt spridda över hela Sverige och som är intresserade av att ingå i ett befintligt samarbete dels inom Sverige men även internationellt med inriktning på norra Europa och Norden. Samarbetet skall bygga på ideella arbetsinsatser, låga kostnader och med en målsättning om hög kvalitetsinriktning på byråns uppdrag.

Svar till ”Starka tillsammans”, Balans, Box 6417, 113 82 Stockholm.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...