Innehåll

Balans nr 3 1999

Internationellt: Krav på IAS på europeiska börser

De senaste veckorna har financial Times rapporterat om ett förslag från EU-kommissionen att alla europeiska noterade företag skall upprätta sin redovisning i enlighet med IAS, dvs. principer antagna av International Accounting Standards Committee (IASC). Förslaget framfördes första gången i oktober av den kommissionär inom EU som är ansvarig för redovisningsfrågor och kan uppfattas som en reaktion på det förslag till ny struktur för IASC.

Som beskrivits i tidigare nummer av Balans finns ett förslag att ledande normgivande organisationer, FASB i USA, ASB i UK m.fl., skall få ett större inflytande i IASC. En allmän uppfattning är att om det här förslaget genomförs så skulle de nuvarande IASC-medlemmarnas inflytande minska. Det gäller även EU-kommissionen som deltar i IASC-arbetet som observatör. Det som möjligen är EU-kommissionens tanke är att stödja förslaget till ny struktur för IASC men bara under förutsättning att man får ett inflytande över hur IAS implementeras i Europa.

Det initiativ som Kommissionen tagit är också anpassat till införandet av euron. Den gemensamma valutan kommer sannolikt att få stora konsekvenser för handeln med värdepapper med ökad handel över gränserna. Det leder till ett naturligt krav på ökad harmonisering av redovisningsinformationen. Trots att EUs första redovisningsdirektiv har snart 30 år på nacken är skillnaderna i redovisningspraxis stora. Att EU skulle kunna ta fram enhetliga redovisningsregler för europeiska företag är ingen som tror. Något realistiskt alternativ till IAS existerar därför inte. Därför kommer det inte som någon större överraskning att Kommissionen nu gör sitt utspel i vilket man framhåller att ett möjligt nästa steg på harmoniseringens område är att föreskriva att alla europeiska noterade företag skall tillämpa IAS.

Vad som är svårare att förstå är om Kommissionen verkligen tänker sig att ta ett ansvar för hur IAS skall tolkas i den europeiska miljön och/eller att företag tillämpar IAS på ett korrekt sätt. Några konkreta förslag har inte förts fram. Det är dock ingen hemlighet att Kommissionen anser att den europeiska rösten i IAS är alltför splittrad vilket motverkar möjligheten att skapa en balans till det amerikanska inflytandet.

När Kommissionen säger att noterade företag skall upprätta sina bokslut i enlighet med IAS är det underförstått att företagen samtidigt måste respektera de regler som finns inskrivna i EUs redovisningsdirektiv. En viktig fråga blir därför i vilken utsträckning som IAS är förenliga med direktiven. Den frågan behandlades nyligen i ett möte mellan Kommissionen och medlemsländerna.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...