Balans nr 3 1999

Språk & ospråk: ISA det största projektet i FARs historia

Det var vid ett sammanträde i Skövde den 8 juni 1998 som FARs styrelse tog beslutet att översätta IFAC:s (International Federation of Accountants) internationella revisionsrekommendationer (ISA) till svenska. Detta gjordes på rekommendation av revisionskommittén.

Då hade det gått ungefär åtta månader sedan styrelsen i oktober 1997 fastställt den rekommendation om en ny ren revisionsberättelse, som kommittén haft som projekt sedan 1989.

När denna sedan presenterades, bl.a. i en artikel i Balans nr 11/1997, betonade man från både kommittén och styrelsen att det var en rekommendation som fått sin utformning efter förebild av ISA 700, The Auditors Report on Financial Statements, en standard som fastställts av IFAC sommaren 1994.

Förstudie

Arbetet med att anpassa de svenska revisionsrekommendationerna till internationell standard hade då redan aktualiserats av kommittén under vintern 1996–97. Då talade man om ”en tydligare internationell anpassning” av Revisionsprocessen (FARs revisionsrekommendation som fick sin nuvarande form 1991 och sedan moderniserats i omgångar). Uppdraget från FARs styrelse blev att genomföra en förstudie. Denna redovisades sedan i september 1997, alltså redan innan rekommendationen om revisionsberättelsen fastställdes.

Nu gäller det alltså att översätta i stort sett hela ISA.

– Det här är det största projektet i FARs historia, säger auktor revisor Åke Danielsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm, som är ordförande i FARs revisionskommitté.

Totalt är det budgeterat till omkring 5000 arbetstimmar. Det motsvarar alltså tre manår (och mäter man så är det ju ett större projekt än arbetet med att skapa en ny svensk revisorsförening).

Revisionskommittén fungerar som överordnad styrgrupp och sedan finns det en projektgrupp inom kommittén som består av auktor revisor Per-Oluf Hansen, KPMG, Västerås, auktor revisor Bo Hjalmarsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm och FARs tekniske sekreterare Lars-Gunnar Larsson, som också är sekreterare i revisionskommittén.

Översättningen

Själva översättningen görs av Lars-Gunnar Larsson, Urban Engerstedt, chefsjurist på KPMG i Stockholm, och auktor revisor Åke Näsman, KMPG, Stockholm. FARs föreningsjurist Anders Strömqvist och språkkonsulten Janet Gardell (som bl.a. också skriver språkspalter i Balans) är med och granskar de nya svenska versionerna.

Sedan får olika ledamöter i kommittén bereda de olika avsnitten och föredra dem vid sammanträdena.

I genomsnitt ska man bli klar med två ISA per månad (dock inte under alla årets månader) och hela arbetet ska enligt planerna vara klart i maj 2001. Hittills har tidplanen kunnat hållas.

Remissarbetet och behandlingen i FARs styrelse kommer sedan – enligt föreliggande planer – att påbörjas senare i år.

”Svårt att behålla en egen svensk modell”

Varför ska Sverige nu anpassa sig helt till de internationella revisionsrekommendationerna? Duger inte de utmärkta regler vi redan har?

– Det är så att FAR genom medlemskapet i IFAC är med i det internationella arbetet. Där har vi sedan länge ett åtagande att inkorporera ISA i det svenska regelverket, säger Åke Danielsson.

Redan arbetet med den nya revisionsberättelsen pekade tydligt i den riktningen.

Tiden är mogen

– Det blir allt tydligare att det är praktiskt svårt att behålla en egen svensk modell. Tiden är mogen för det här nu: flera andra länder, t.ex. Holland, Norge och snart också Finland har ju gått före, fortsätter Åke Danielsson.

Det pågår dessutom redan en intensiv internationell debatt, främst ledd från USA, där man diskuterar hur etablerade redovisningsstandards efterlevs i praktiken. Där har man också tagit upp frågor kring hur revisionen och revisionsprocessen verkligen fungerar och hur revisorerna agerar, tillägger Lars-Gunnar Larsson.

I USA offentliggjordes nyligen en 10-punktersplan för översyn av processen för ekonomisk rapportering. Fyra av punkterna berör den externe revisorn: styrelsens tillsynsansvar för valet av revisor; krav på styrelsen att säkerställa dennes oberoende; krav på att revisorn ska diskutera kritiska delar av den ekonomiska rapporteringen med styrelsen samt delårsrapporteringen. (Det bör noteras att det styrelseorgan som här apostroferas är ”the audit committee”.)

Inga stora skillnader

Det har gjorts studier som visar att skillnaderna inte är så stora mellan de nationella standarderna och ISA. Ett viktigt dokument i det sammanhanget är den rapport från FEE (Fédération des Experts Comptables Européens) som presenteras på sidan 11.

Här har FAR lagt ned ett omfattande arbete på att jämföra Revisionsprocessen och ISA. Man har också hjälpt till med att granska det finska svaret, medan finnarna på samma sätt granskat det svenska.

Rapporten är nu föremål för uppföljning inom EU.

EU-kommissionen driver på

– EUs revisionskommitté som tittar på frågan på uppdrag av EU-kommissionen har också en önskan att vandra i riktning mot enhetliga regler, framhåller Åke Danielsson.

– Revisionsberättelsen ser idag olika ut i olika länder i Europa och det är det kommissionen har noterat. I ett stort FEE-projekt, där FAR ingår i den särskilda projektgruppen, ska man arbeta för att skapa en likformig europeisk revisionsberättelse som baseras på ISA 700. Och det kommer att få stor betydelse också för oss, trots att vi arbetade i nästan tio år med vårt eget förslag, betonar han.

Att FAR nu översätter ISA har hälsats med tillfredsställelse i Bryssel, där frågan anmälts av den svenska regeringens representant. Justitiedepartementet informerades av FAR om projektet i november förra året.

Översättningsarbetet

Att översätta hela detta system av rekommendationer har naturligtvis sina speciella problem.

Det krävs egentligen att gruppen översätter några ISA först för att komman i terminologi och struktur. Det gäller både den rena översättningen från engelskan och hanteringen av t.ex. alla hänvisningar mellan olika rekommendationer.

Och den viktiga ordlistan, som redan är översatt, kan antagligen få sin slutliga utformning först när man sett alla ord och termer ”på plats” i sina rekommendationer.

Det är alltså revisionskommittén som ansvarar för tidplanen och bestämmer när olika avsnitt anses vara färdiga för styrelsebehandling. Och man arbetar efter mottot ”ingenting är klart förrän allting är klart”.

Vad är då den största skillnaden? Hur kommer svenska revisorer att märka förändringen?

– Enkelt uttryckt kan man väl säga att de svenska rekommendationerna är betydligt mer kortfattade än ISA, berättar Lars-Gunnar Larsson.

Revisionsprocessen anger huvudsakligen att revisorn ska vidta vissa åtgärder. ISA berättar också hur det ska göras. Man skulle kanske kunna säga att den pedagogiska beskrivningen förs framåt, att ISA gör revisorns uppdrag tydligare.

Mer vägledning

Det blir alltså inget stort vägval för den enskilde revisorn. Men det kommer att bli mer text och mer vägledning om hur man ska göra. I Sverige granskar ju revisorer enligt god revisorssed, ett begrepp som finns både i lag och i branschens yrkesregler.

Och det är självklart också så att svensk lag kommer att beaktas i samband med de nya reglerna.

Målet är alltså globala revisionsrekommendationer (som dock tillåter anpassningar som t.ex. den svenska förvaltningsrevisionen). När når revisorsvärlden detta ambitiösa mål?

– Det skulle kunna vara verklighet inom tio år, tror Åke Danielsson. Utan att lova något.

Naturligtvis är det också så att även ISA, de internationella rekommendationerna, måste ses över och anpassas till förändringar i lagstiftning och normbildning på redovisningssidan. I det sammanhanget behövs det förmodligen också ett antal helt nya rekommendationer.

Något som i framtiden alltså inte bara blir ett nationellt projekt, utan snarare ett uppdrag för det internationella revisorssamfundets organ.

Faktaruta
Kort om International Standards on Auditing (ISA) och International Auditing Practices Statements (IAPS)

Ur förordet till ISA:

”ISA skall tillämpas vid revision av redovisningshandlingar. Med den anpassning som krävs skall ISA också tillämpas vid revision av annan information och utförande av näraliggande tjänster.

ISA innehåller grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt (markerade med fet stil) med vägledande förklaringar och kommentarer. De grundläggande principerna och de viktiga tillvägagångssätten skall tolkas och tillämpas med ledning av förklaringarna och kommentarerna.

För att förstå och tillämpa de grundläggande principerna och de viktiga tillvägagångssätten med tillhörande vägledning, är det nödvändigt att beakta hela texten i ISA, inklusive förklaringar och kommentarer, och inte bara den text som är markerad med fet stil.

I undantagsfall kan en revisor finna det nödvändigt att avvika från en ISA för att uppnå revisionsmålet på ett mer effektivt sätt. När en sådan situation uppstår, måste revisorn vara beredd att motivera avvikelsen.

ISA behöver bara tillämpas på väsentliga förhållanden.”

Det framgår också av förordet att det måste ges särskilda anvisningar om en ISA skulle innehålla vägledning som i något viktigt avseende skiljer sig från nationell lag. Likaså sägs i förordet att det kan behöva utfärdas ytterligare standarder nationellt som täcker sådana förhållanden som inte behandlas i någon ISA.

Ur förordet till IAPS:

”...utfärdats som praktisk hjälp när ISA införs eller för att främja god revisionssed. Avsikten med uttalandena är inte att de skall ha samma status som ISA.”

ISA i 1998 års utgåva omfattar totalt 36 standarder. De presenteras av IAPC i följande struktur:

100-serienÖvergripande förhållanden
200-serienAnsvarsförhållanden
300-serienPlanering
400-serienIntern kontroll
500-serienRevisionsbevis
600-serienAnvändning av andras arbete
700-serienRevisionens slutsatser och rapportering
800-serienSpeciella områden
900-serienNäraliggande tjänster.

Antalet uttalanden i 1998 års utgåva är 12 stycken.

Resultatet av FEE:s undersökning

I FEE:s rapport har grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt i varje ISA jämförts med motsvarande normer i respektive land (nitton länder ingår: EU samt Tjeckien, Norge, Rumänien, Slovenien och Schweiz).

Man noterar hög grad av överensstämmelse. Avvikelser finns på två områden:

1. Avvikelser p.g.a. förhållanden med avseende på nationellt regelverk.

Exempel:

* ISA 510 Förstagångsrevisioner (I vissa länder ej tillåtet att lämna revisionsberättelse enligt standardutformning).

* ISA 700 Revisionsberättelsen och 710 Jämförande uppgifter (nationella normer tillåter inte att man följer dessa i detalj).

2. Avvikelser i revisionsmetodiken.

Exempel:

* ISA 200 Syfte och allmänna principer som styr revisionen (fel med uttrycket ”profesionell skepticism” i revisionsmetodiken, anser många länder – det anses där mer vara en fråga om god revisionssed).

* ISA 401 Revision i en miljö med databaserade informationssystem (flera länder anser att en särskild ISA inte är nödvändig eftersom ansatsen är lika oavsett hur systemen är baserade).

* ISA 501 Revisonsbevis – ytterligare överväganden för speciella poster (flera länder anser att denna ISA bör vara vägledning och inte standard, det bör vara upp till revisorns professionella bedömning att välja lämpliga och effektiva åtgärder inom ramen för den normering som ISA 500 som revisionsbevis innebär).

Bengt Holmquist, Faktarutor: Lars-Gunnar Larsson

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...