Balans nr 4 1999

Nyheter: Lagrådsremiss om ny bokföringslag

Regeringen lämnar i dagarna en remiss till Lagrådet om en ny bokföringslag m.m.. Enligt nu gällande tidsplan kommer propositionen om ny bokföringslag m.m. att lämnas till Riksdagen den 28 maj 1999. Nedan redovisas några delar av innehållet i lagrådsremissen.

Redovisningslagstiftningens struktur

Det föreslås att bestämmelserna om kretsen av bokföringsskyldiga, räkenskapsår, löpande bokföring och arkivering samlas i en ny bokföringslag. Liksom hittills utformas lagen som en ramlag och den skall vara oberoende av vilken teknik som används vid bokföringen.

Årsredovisningslagens tillämpningsområde utsträcks så att den kommer att omfatta samtliga företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelser om finansiella företags offentliga redovisning skall dock liksom hittills finnas i de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag resp. försäkringsbolag.

Kompletterande normgivning

Finansinspektionens roll avseende normgivningen för de finansiella företagens bokföring och offentliga redovisning behålls i stort som idag (bindande föreskrifter samt allmänna råd i den mån sådana är påkallade av de finansiella företagens särart).

Utvecklingen av god redovisningssed i övrigt skall ske genom annan kompletterande normgivning som staten genom Bokföringsnämnden (BFN) skall bära huvudansvaret för. Detta huvudansvar skall emellertid till väsentlig del utövas genom en kontroll av att annan kompletterade normgivning fungerar. Sålunda skall BFN i första hand anförtro utvecklandet av god redovisningssed avseende de offentliga redovisningen till Redovisningsrådet (RR). Endast om RR inte agerar eller om den normutveckling som sker från allmänna synpunkter framstår som otillfredsställande skall BFN ingripa.

BFN skall ensamt ha ansvaret för frågor om löpande bokföring och arkivering. Det införs inte något särskilt system för domstolsprövning av redovisningsfrågor.

Kretsen av bokföringsskyldiga

Bokföringsskyldigheten utvidgas till att omfatta i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller inte. Undantag görs för små ideella föreningar, samfällighetsföreningar, registrerade trossamfund och stiftelser. Sålunda skall ideella föreningar och samfällighetsföreningar, som inte bedriver näringsverksamhet eller är moderföretag, vara bokföringsskyldiga först fr.o.m. ingången av det räkenskapsår då marknadsvärdet av tillgångarna översteg ett gränsbelopp motsvarande tjugo prisbasbelopp. Dessa principer gäller också för bokföringsskyldigheten för registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av trossamfund medan stiftelser skall vara bokföringsskyldiga i huvudsak i samma utsträckning som tidigare.

Fysiska personer och dödsbon skall omfattas av lagen endast om de bedriver näringsverksamhet.

Jordbruksbokföringslagen (1979:141) upphävs och i stället kommer bokföringsskyldigheten för den som äger eller brukar en jordbruksfastighet att regleras i den nya bokföringslagen.

Räkenskapsår

Enskilda näringsidkare, dödsbon sådana handelsbolag vars inkomst skall beskattas hos fysiska personer eller dödsbon och sådan samfällighetsförvaltande juridisk person som avses i 52 § 2 mom. kommunalskattelagen skall liksom i dag ha ett räkenskapsår som motsvarar kalenderår. Det införs alltså ingen möjlighet för exempelvis enskilda näringsidkare att få tillämpa brutet räkenskapsår som den statliga redovisningskommittén hade föreslagit.

Räkenskapsinformation och dess arkivering

Ett nytt begrepp ”räkenskapsinformation” införs och definieras i lagtexten. Uttrycket används för vissa i bokföringen förekommande sammanställningar av information. Räkenskapsinformationen skall bevaras i vanlig läsbar form, i format som kan läsas med förstoringshjälpmedel eller i annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel. Kravet på att varannan länk i bokföringskedjan skall vara i vanlig läsbar form (den s.k. varannanlänksprincipen) upphävs; varje länk i bokföringen skall således kunna föreligga i maskinläsbar form.

Arkiveringstiden skall även i fortsättningen vara tio år; redovisningskommittén hade som bekant föreslagit en förkortning till sex år.

Huvudregeln blir att bokföringen skall förvaras i Sverige. Lagen innehåller bestämmelser som reglerar tillfällig förvaring av verifikation utomlands och utomlands placerad utrustning m.m.

Avslutande av den löpande bokföringen

Den löpande bokföringen skall som huvudregel avslutas med en årsredovisning eller ett årsbokslut.

Bl.a. enskilda näringsidkare och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare skall inte behöva avsluta den löpande bokföringen, under förutsättning att omsättningen understiger tjugo basbelopp.

Årsredovisningsfrågor

Avstegsregel

Det införs inte någon avstegsregel (”override”-regel) i årsredovisningslagen, d.v.s. en regel som ger företagen rätt eller skyldighet att i vissa situationer avvika från lagens bestämmelser. Redovisningskommittén hade föreslagit en sådan regel som ger möjlighet att värdera omsättningstillgångar till ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet. I stället finner regeringen det lämpligast att invänta en förväntad ändring av EG-direktiven som skall möjliggöra att finansiella instrument värderas över anskaffningsvärdet.

Redovisning av ekonomiska förpliktelser

Möjligheten att i balansräkningen göra avsättningar för framtida utgifter ändras inte. Sådana avsättningar skall därför få ske endast om utgiften har samband med ett åtagande mot tredje man.

Förkortad resultaträkning

Liksom hittills skall vissa företag kunna upprätta och publicera resultaträkningen i förkortad form om det är motiverat av konkurrensskäl. Det nuvarande kravet på att så får ske endast om Patent- och registreringsverket (PRV) lämnat tillstånd till det utmönstras. Även om företaget använder sig av en förkortad resultaträkning skall det dock lämna en uppgift om nettoomsättningen. PRV skall kunna ge dispens från kravet att lämna denna uppgift, om det är motiverat av konkurrensskäl. De nuvarande gränsvärdena ändras inte. Reglerna om förkortad resultaträkning får därför inte användas av företag vars tillgångsvärde överstiger 1000 basbelopp eller som har fler än 200 anställda eller vars aktier eller skuldebrev är noterade på en börs eller en auktoriserad marknadsplats.

Koncernredovisning

Den obligatoriska skyldigheten för vissa moderföretag att upprätta koncernredovisning tas bort. Ett moderföretag skall vara skyldigt att upprätta en koncernredovisning endast om antalet anställda är fler än tio eller nettovärdet av av koncernföretagens tillgångar överstiger 24 miljoner kornor. Ett moderföretag som inte upprättar en koncernredovisning skall i sin årsredovisning lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

Finansiella företag skall vara skyldiga att upprätta koncernredovisning under samma förutsättningar som idag.

En ny lag om revision

Bestämmelserna om revision i 1980 års årsredovisningslag flyttas till en ny lag om revision. Den nya lagens bestämmelser skall tillämpas på alla företag som är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning och som inte omfattas av regler om revision i en annan lag. Bestämmelserna i den nya lagen anpassas, med några undantag, till bestämmelserna om revision i aktiebolag.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000. De grupper som idag inte behöver tillämpa bokföringslagens regler men som till följd av förslaget blir bokföringsskyldiga, bl.a. enskilda jordbrukare, icke näringsdrivande ideella föreningar och trossamfund, skall dock inte vara skyldiga att tillämpa den nya reglerna förrän fr.o.m. 2001.

Lars-Gunnar Larsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%