Balans nr 4 1999

Revisionsbolagsutredningen: Han blir FARs siste ordförande – om allt går som det ska

Ingvar Pramhäll är FARs nye ordförande, han som får föra föreningen in i det nya millenniet, men han kan också bli den siste av sin sort. En bit in på det nya året kan Sverige ha en helt ny revisorsorganisation.

Balans har talat med den nye ordföranden om aktuella och nygamla frågor. Om regler och förpliktelser, möjligheter och förhoppningar inför framtiden.

Ett samtal med en nyvald ordförande i FAR börjar lätt med redovisningens och revisionens roll och betydelse. Även Ingvar Pramhäll börjar i den änden:

– Om man ska bedriva verksamhet i aktiebolagsform är det oerhört viktigt med en redovisning som är enhetlig och begriplig.

– Och dessutom är det nödvändigt med en attest, ett oberoende intyg om att företagets information är rättvisande och korrekt.

– De här två sakerna är grundläggande för att man ska kunna bedriva verksamhet och ha en fungerande kapitalmarknad i ett samhälle. Och en revisor arbetar ju i vårt system med ägaren som huvuduppdragsgivare.

Så långt är det ganska enkelt och på detta övergripande plan är väl de flesta intressenter överens med varandra och med FAR. Men sedan kommer frågorna: betyder det här att vi också bör ha kvar en lagstadgad revisionsplikt?

Ingen stor fråga

– Det är i sig ingen stor fråga för oss. Intressenterna behöver ändå den oberoende attesten, banker och andra till och med kräver det, säger Ingvar Pramhäll.

En mycket aktuell fråga är ju den om revisorernas och revisionsbyråernas roll när det gäller andra tjänster än den rena revisionen. Vad får, kan och bör revisorer och specialister göra hos de företag där byrån också reviderar?

– När man reviderar i dagens komplexa företagsmiljöer behövs det också specialister som har en särskild kompetens, betonar Ingvar Pramhäll.

Han ger exempel:

  1. Banker och andra finansiella företag med komplicerade finansiella instrument.
  2. IT-systemen, de stora, tunga och komplicerade, som tar över så mycket av hanteringen på företagen.
  3. Skattefrågorna med sina ständiga regeländringar och domstolsutslag.
  4. De internationella redovisningsfrågorna (IAS, US GAAP etc).

– Det här är frågor där specialisterna i ökande utsträckning behövs. Både för att kunna bistå revisorn med kompetens och som rådgivare mot företagen. Samtidigt har ju den rena revisionstjänsten, bl.a. med hjälp av IT-utvecklingen, gjorts effektivare. Det går åt färre timmar nu än tidigare.

För branschen är det också viktigt att kunna anställa duktiga människor och låta dem utvecklas genom att få arbeta med olika specialistområden.

– Det leder naturligtvis till en höjning av vår kompetens, konstaterar FAR-ordföranden.

En gemensam förening

I det här sammanhanget är det naturligtvis aktuellt att nämna arbetet med att skapa en gemensam förening för kvalificerade revisorer och specialister, det s.k. projekt Z, där Ingvar Pramhäll varit med från första början. (Balans har tidigare utförligt redogjort för bakgrunden och redovisar den aktuella utvecklingen på sidan 5 i detta nummer.)

Revisionsarbetet handlar alltså mer och mer om att granska avancerade system där transaktioner blixtsnabbt flyttar mellan avdelningar, enheter, företag. Det kräver stort kunnande och naturligtvis ska man ibland ta en – gärna utomstående – ”second opinion” när det gäller stora och komplicerade frågor.

– Här blir avstämningen en kvalitetsfråga. Dessutom måste man framhålla att en revisor inte kan och aldrig har kunnat ersätta företagens egna kontrollsystem, betonar Ingvar Pramhäll.

Regler för de laglydiga

Och han håller med om att reglerna på det här området, precis som alla andra lagar, är skrivna för de laglydiga, att det alltid går att utnyttja systemet för den som är ute i sådana avsikter. (Något som många revisorer fått erfara under årens lopp, så även han själv genom uppdraget i Trustor.)

Här närmar vi oss en annan debatt, den om revisorns granskning och andra intressenter, samhället, allmänheten, alla som vill att en revisor ska vända på varje kvitto så att skurkar och kontokortsmissbrukare åker fast.

– Vill man ha bekräftelse på alla känsliga transaktioner som förekommer i ett företag eller en organisation så blir det väldigt kostsamt. Men om man beställer det av oss ställer vi naturligtvis mycket gärna upp och gör det, säger Pramhäll.

Men han tror mer på att tydliggöra vad revision är, vem som är beställaren och vad företagets egen kontroll bör ta hand om. Problemet är välbekant: det finns ingen instans som är beredd att ta på sig kostnaderna för en extern revision som helt skulle eliminera förväntansgapet.

Därmed inte sagt att det inte finns saker som han tycker skulle kunna förbättras:

Vem ska utse revisorn?

– Jag har en gammal käpphäst och det är frågan om vilket organ som utser revisorer. Det är inte bra när det i praktiken kan bli så att det är den instans som ska revideras som också sköter upphandlingen, den frågan borde lyftas upp från ekonomiavdelningarna.

Och hur ska revisorn då rapportera? Vad anser Ingvar Pramhäll om audit committees?

– I vissa företagsformer, t.ex. banker och försäkringsbolag, och under vissa förutsättningar kan man väl tänka sig revisionskommittéer. Annars tycker jag att det är en styrka att revisorn får träffa hela styrelsen.

Stärkt ställning

Ingvar Pramhäll påpekar att här har revisorns ställning har stärkts i den nya skrivning i ABL som gäller fr.o.m. januari 1999. Många företag har också i sin arbetsordning skrivit in att revisorn ska närvara vid minst ett styrelsesammanträde.

– Det ger oss goda möjligheter att redogöra för och lyfta fram viktiga frågeställningar.

En bekräftelse av revisorns status, alltså. Hur är det annars med yrket och statusen? Det var ju ett tag sedan chefstjänstemännen stod i givakt och flaggan var hissad när revisorn kom till företaget.

Ingvar Pramhäll spaltar upp den frågan i några viktiga delar:

  1. Arbetsuppgifterna
  2. Personlig utveckling
  3. Kompetens
  4. Lön
  5. Allmän respekt i samhället
  6. Status ute i företagen

– Vi måste naturligtvis jobba med alla de här faktorerna. Det är viktigt att vi kan rekrytera rätt människor och därför är det också viktigt att vi ger dem möjlighet att utvecklas och följa sina personliga ambitioner.

Branschen är duktig på utbildning, tycker Ingvar Pramhäll. Det gäller både byråerna och IREV och visar sig inte minst i det faktum att de anställda faktiskt är mycket attraktiva på arbetsmarknaden.

De duktiga måste stanna

– Det är ett gott betyg åt oss att vi utvecklar vår personal. Men vi måste också vara bra på att hålla kvar de riktigt duktiga människorna i branschen.

Samtidigt är det naturligtvis också viktigt att finna alternativa vägar för den som inte riktigt finner sig till rätta i yrket.

– Det är alltså livsviktigt för branschen att kunna attrahera unga människor och vi arbetar i FAR med de frågorna. Vi måste se till att det hela tiden sker en utveckling, säger FAR-ordföranden bestämt.

En annan fråga där FAR (och den nya organisationen) vill spela en roll är den internationella utvecklingen av revision och redovisning.

– Vi vill vara med och påverka. Och även om Sverige är litet vill vi vara med och ta vårt ansvar för den internationella utvecklingen.

Stora möjligheter

På det internationella planet finns också just nu stora möjligheter att verkligen vara med och påverka eftersom det pågår ett förändringsarbete inom nästan alla institutioner. IFAC söker ny generalsekreterare, IASC funderar på sina strukturer, FEE diskuterar finansiering och arbetsformer och här tillträder dessutom svenske Göran Tidström som president i slutet av år 2000. NRF, den nordiska föreningen, slutligen måste ju nu ta ställning till de nya föreningsstrukturerna, sammanslagningen i Norge och kanske också i Sverige.

Hur är sedan förhållandet till den svenska Revisorsnämnden, till vår egen tillsynsmyndighet?

Viktig dialog

– Det är viktigt att vi har en dialog med kansliet och dess handläggare för att skapa förståelse för våra frågor: utveckling, utbildning, kvalitetskontroll, säger Ingvar Pramhäll som dock tror att Revisorsnämnden kanske skulle må bra av att få in fler revisorer i sina led.

Fem viktiga frågor

Avslutningsvis fick föreningens nye ordförande sammanfatta sina synpunkter genom att själv välja ut fem viktiga frågor. Han poängterar att det är utan inbördes rangordning:

  1. Kvalitetsfrågorna är viktiga. Att vi har självreglering i den delen. Det är uppskattat av de flesta och fenoment är nog i sig kvalitetshöjande.
  2. Affärsmässighet i revisionen. Att vi ser till intäkterna och framför allt att vi tar hänsyn till varje enskilt företags behov. Det ska inte vara en standardiserad vara.
  3. Den internationella utvecklingen. Att vi är med och påverkar och tar ansvar på de olika nivåerna.
  4. Kårens image och rekrytering. Att vi får de bästa, ger dem möjlighet utvecklas och kan behålla dem i ett revisorsyrke med god status.
  5. Dialogen mellan kollegerna i kåren. Den är livsviktig och får inte komma bort – hur en ny organisation än kommer att se ut.

Ingvar Pramhäll är född 1942 i Karlskoga. Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm började han på Öhrlings 1968. Han blev auktoriserad 1973. Från 1985 till 1995 var han verkställande direktör (”i början för Öhrlings Reveko, på slutet för Öhrlings Coopers & Lybrand”).

Han har varit engagerad i FAR i många sammanhang, inte minst som ordförande i redaktionskommittén och ansvarig utgivare för Balans från dess allra första nummer på våren 1975 fram till 1990.

Ingvar Pramhäll är gift och bor på Lidingö. På fritiden mest intresserad friluftsliv, fiske, t.ex. (”Jag är nog ingen asfaltmänniska ...”)

Bengt Holmquist

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...