Balans nr 4 1999

Revisionsbolagsutredningen: Varierande kvalitet på miljöredovisning får FEE att skapa ett stabilt ramverk

Antalet företag som frivilligt avgett miljöredovisningar ökade kraftigt redan innan ändringen i den svenska årsredovisningslagen trädde i kraft den 1 januari i år.

Ändringen innebär att alla tillstånds- och anmälningspliktiga bolag skall lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön i årsredovisningens förvaltningsberättelse.

Till skillnad från den ekonomiska redovisningen, har direkta riktlinjer för miljöredovisningens innehåll saknats. Undantaget är de miljöredovisningar som lämnats av EMAS-registrerade verksamheter och anläggningar.

Detta har inneburit att många företag i princip utvecklat sina egna modeller för vad en miljöredovisning skall innehålla. På samma sätt har de många checklistor för miljöredovisning, som tagits fram av olika bransch- och intresseorganisationer, saknat ett gemensamt ramverk.

Detta gör att såväl kvaliteten som innehållet i de avgivna miljöredovisningarna är mycket varierande.

Olika modeller förvirrar

De olika modellerna av miljöredovisningar gör också att själva ordet ”miljöredovisning” emellanåt helt enkelt kan komma att betyda olika saker för olika människor.

Medan det för en del innebär en separat redovisning, kanske efter samma modell som den ekonomiska årsredovisningen, förväntar sig andra att de kan hitta den som en information i förvaltningsberättelsen.

Enhetlighet ett krav

Bättre enhetlighet och därmed ökad trovärdighet för miljöredovisningar är en nödvändighet.

Därför har den europeiska revisorsorganisationen FEE (Fédération des Experts Comptables Européens) i den i mars i år publicerade rapporten Towards a Generally Accepted Framework for Environmental Reporting sammanfattat de diskussioner organisationens miljöarbetsgrupp hittills haft om behovet av att bland annat målgruppsanpassa verksamhetens miljöredovisning. Arbetsgruppen har också diskuterat vilka kvalitativa kriterier som informationen i miljöredovisningen bör ha.

Trovärdighet ett måste

Det övergripande syftet med FEE:s inlägg i debatten är att bidra till att miljöredovisningarna i framtiden, med hjälp av ett stabilt ramverk, på ett begripligt och trovärdigt sätt ger intressenterna relevant miljöinformation.

Inte minst ur trovärdighetssynpunkt är det av vikt att all extern redovisning kan verifieras och attesteras av en oberoende part.

Rapportens huvudpunkter

De punkter som FEE:s rapport från diskussionerna i miljöarbetsgruppen i första hand tar upp är

  1. identifiering av målgrupper (till exempel investerare, medarbetare, långivare och leverantörer) och deras informationsbehov;
  2. tillämpning av den ekonomiska redovisningens grundläggande utgångspunkter och principer (till exempel definition av den redovisade enhetens omfattning, de redovisade effekternas omfattning över tid och deras faktiska betydelse);
  3. kvalitativa kriterier för informationen (till exempel relevans, tillförlitlighet, begriplighet och möjlighet till verifiering/attest).

Två modeller

Det finns i princip två olika modeller för hur såväl ekonomisk som miljöredovisning kan presenteras för intressenterna.

Accountability Model

Den ena modellen är en så kallad Accountability Model, som utgår ifrån att målgrupperna för informationen dels är svåra att definiera, dels inte alltid själva kan avgöra vilken information de har behov av.

För denna modell av redovisning är därför rekommendationen att den bör vara baserad på de fakta som bl.a. aktieägarna skall känna till.

Users Needs Model

Kan man på ett tidigt stadium identifiera sina potentiella målgrupper, kan informationen i miljöredovisningen anpassas efter deras behov.

Modellen, som kallas Users Needs Model, kräver därför god kännedom om vilken typ av information respektive målgrupp har behov av.

I praktiken är förvaltningsberättelsen i regel en mix av de båda modellerna, det vill säga att den kombinerar allt det som skall finnas där med sådan ”extra” information som man tack vare god kunskap om sina intressenter, vet att dessa har behov av.

Klar trend

Under förarbetet till rapporten Towards a Generally Accepted Framework for Environmental Reporting kunde FEE:s miljöarbetsgrupp konstatera att båda metoderna används, men att trenden idag är att företagen försöker involvera sina intressenters olika informationsbehov i miljöredovisningar.

Hur skall då företagen kunna identifiera sina intressenters varierade behov av information?

IASC (The International Accounting Standards Committee) har i sitt ramverk visat på skillnaderna mellan sju olika intressegrupper och summariskt beskrivit deras olika behov av finansiell information.

Även om delar av IASC:s beskrivning av intressegruppernas behov av ekonomiska upplysningar kan översättas till samma gruppers behov av information om miljöarbete, visar FEE:s rapport att det också finns skillnader som måste beaktas. FEE betonar också att alla intressegruppers olika behov av information om verksamheternas miljöarbete ännu inte är identifierade.

Miljöarbetet viktigt för investerare

De intressentgrupper som har någon form av finansiell påverkan på en verksamhet (till exempel ägare, investerare, banker och försäkringsbolag) visar ett allt större intresse för hur miljöarbetet bedrivs och utvecklas.

FEE menar dock att de flesta investerare ännu så länge nöjer sig med den information om företagets miljöarbete som framgår av årsredovisningen. Det finns dock investerare som har ett stort behov av att få mer detaljera information om en verksamhets miljöarbete.

En kategori investerare, som inte bara har behov av att få all information om miljöarbetet i företaget utan också hur det etablerat etiska kriterier för verksamheten. För beslutet om var sådana fonder tänker göra sina investeringar är en miljöredovisning som informerar om mål, åtgärder och resultat ofta av större värde än den finansiella redovisningen.

Anställda

En viktig grupp intressenter är givetvis företagets anställda, som därför bör vara väl informerade om företagets miljöstatus.

Eftersom de själva oftast är involverade – och gärna pådrivande – i miljöarbetet, är det viktigt att de har sådan information att de förstår företagets åtgärder i miljöarbetet.

Detaljerad information till långivare

För långivaren gäller det att kunna utläsa och förstå sambandet mellan den finansiella informationen och miljöinformationens uppgifter om prestanda, mål och resultat.

För den eller de som tänker låna företaget pengar är därför förmodligen behovet av detaljerad information större än för investerarna, tror FEE. Inte minst gäller det bankerna, som under de senaste åren aktivt involverat sig i utvecklingen av miljöredovisning.

Leverantörer och kunder

Företagets leverantörer kan ofta ha samma behov av information om miljöarbetet som t.ex. investerare och låntagare. Skälet kan dock vara ett annat. Den information som leverantören kan utläsa ur en miljöredovisning påverkar det egna miljöarbetet; hur detta skall utvecklas för att relationen till kunden skall kunna behållas.

Företagets miljömedvetna kunder med ett växande intresse för bland annat produkternas hela livscykel, har behov av att ur miljöredovisningen till exempel kunna utläsa vilka underleverantörer som bidrar till slutprodukten och vilken miljöstatus dessa har.

Kvalitativa kriterier

Gemensamt för alla intressegrupper är att informationen i miljöredovisningen skall vara

  1. relevant
  2. tillförlitlig
  3. begriplig
  4. neutral
  5. fullständig
  6. försiktig
  7. jämförbar
  8. tidsperiodiserad
  9. verifierbar

Dessa kvalitativa kriterier är de samma som de som finns i IASC:s ramverk för den finansiella redovisningen.

För att göra miljöredovisningens data begripliga och trovärdiga bör samtidigt vissa bakomliggande fakta och förutsättningar definieras. Speciellt som resultatet av miljöarbetet inte alltid visar sig under den redovisningsperiod, där det påbörjats.

Bakomliggande förutsättningar

Bland de bakomliggande fakta, förutsättningar och antaganden som bör finnas definierade i miljöredovisning framhåller FEE i sin diskussionsrapport att följande ”underlying assumptions” bör finnas med:

  1. den redovisande enhetens omfattning
  2. de redovisade effekternas omfattning över tid
  3. företagets framförhållning och fortsatta drift (The Going Concern)
  4. iakttagande av rimlig försiktighet (försiktighetsprincipen)
  5. konceptets väsentlighet/betydelse

Den redovisande enhetens omfattning

När det gäller den redovisande enhetens omfattning är det viktigt att den är klart definierad av ledningen och tydligt avgränsad.

I de fall enheten, som en länk i en kedja av underleverantörer, endast bidrar med en del av slutprodukten, kan det vara såväl kontroversiellt som missledande att i enhetens miljöredovisning redogöra för produktens hela livscykel – från råämne till avfall.

Däremot kan det vara till hjälp för en del intressenter om miljöredovisningen refererar också till sådan specifik miljöpåverkan (typ extern avfallshantering), som ligger utanför den redovisande enhetens område.

Effekternas omfattning

Förutsättningen för att kunna redovisa den effekt en viss aktivitet gett, är att den uppstår under den tid som aktiviteten pågår. Exempel på sådana effekter är bl.a. minskade utsläpp och/eller minskad råvaruförbrukning.

FEE poängterar också i sin rapport att det är viktigt att i miljöredovisningen ange ur vilken typ av aktivitet (produktion, avfallshantering med mera), som effekten uppstått.

Samtidigt som FEE betonar vikten av att den redovisade effekten skall ha uppstått under en speciell period, konstaterar man att det ur miljöredovisningssynpunkt kan finnas effekter som är mätbara först flera år efter en aktivitet.

The Going Concern

En verksamhet som kategoriseras som ”a going concern” är ett företag som förväntas fortsätta driften under överskådlig framtid. Ett tidsperspektiv som i ekonomiska revideringstermer sällan är längre än 18 månader.

Företag med en känd miljöskuld, som sanering av förstörd mark, förväntas redovisa denna skuld under just konceptet going concern.

Då även långsiktiga miljöeffekter och framtida miljölagstiftning kan komma att få stor betydelse för den finansiella redovisningen, är det viktigt att miljöredovisningen ger en klar indikation på hur företaget är berett att handskas med t.ex. marksanering och andra reningsprocedurer.

Försiktighetsprincipen

Utan tvekan håller de flesta intressenter med om att förebyggande åtgärder alltid är att föredra framför att i efterhand behöva lägga stora kostnader på sanering och andra ”städjobb”.

Det bör, anser FEE, därför klart framgå av miljöredovisningen om vilken hänsyn den rapporterande enheten tar till försiktighetsprincipen.

The Materiality Principle

I den finansiella redovisningen är det vanligt att den som gör den presenterar antagandena i strikt finansiella termer i procent av till exempel omsättning, driftskostnader eller antalet anställda.

Det är, menar FEE, mer komplext att applicera samma koncept i miljöredovisningen, bland annat därför att det är avhängigt under vilka omständigheter de redovisade händelserna inträffat och vilka miljöaspekter som berörs.

FEE föreslår därför att när standarder för miljöredovisning skall utvecklas, dessa behandlar materialflödena vetenskapligt underbyggt, men på ett överskådligt sätt som ger en rättvisande bild.

Kvalitativa kriterier av vikt för miljöredovisningen

De kvalitativa kriterierna i IASC:s ramverk för den finansiella redovisningen är, något modifierade, även relevanta för miljöredovisningen.

Relevans

För att informationen i den finansiella redovisningen skall vara till nytta för intressenternas beslutsprocess ska den vara relevant. För att avgöra vad som är relevant eller inte för miljöredovisningen bör intressenternas behov först kartläggas.

Tillförlitlighet

Intressenterna skall kunna lita på att fakta och information är korrekt redovisade.

Miljöredovisningen skall vara neutral, vilket den inte är om urvalet av information påverkar intressentens bedömning eller beslut. Därför bör den vara heltäckande i informationen om en verksamhets miljöpåverkan.

Att med försiktighetsprincipen som förebild informera om de osäkerhetsfaktorer, typ ofrivilliga utsläpp, som finns stärker tillförlitligheten i miljöredovisningen ytterligare.

Begriplighet

Begriplighet är ett kriterium som gäller alla typer av rapporter och redovisningar. När det gäller miljöredovisning går det ännu inte att identifiera en enstaka huvudintressent. Det är också ännu så länge svårt att bilda sig en uppfattning om intressenternas miljökunskap och erfarenhet av miljörapportering. Därför bör de tekniska och vetenskapliga termer som används utförligt förklaras.

Jämförbarhet

För att få en bild av hur en verksamhets miljöarbete utvecklas vill intressenterna kunna kontrollera och jämföra resultaten med tidigare resultat. Vissa intressenter har också ett behov av att kunna jämföra en verksamhet med en annan. Tabeller, diagram etc. bör därför vara lätta att förstå och måttangivelserna skall vara konsekventa.

För att underlätta möjligheten till jämförelse, är det viktigt att använda samma typ av uppställningar i den aktuella miljöredovisningen, som i de tidigare utgivna.

Tidsperioden

Precis som gäller den ekonomiska redovisningen, är intressenterna i behov av att regelbundet få ta del av redovisningen av en verksamhets miljöarbete.

FEE menar dock i sin diskussionsrapport att det kan finnas problem för en verksamhet att avge en miljöredovisning i samma takt som de ekonomiska redovisningarna kommer.

Detta bland annat därför att det när redovisningsperioden är för kort, kan vara svårt att identifiera vilka ”ständiga förbättringar” en verksamhet gör.

Trots dessa svårigheter är det, oavsett om miljöredovisningen lämnas varje eller vart tredje år, rekommendabelt om den synkroniseras med en verksamhets årsredovisning.

Det skall också klart och tydligt framgå för vilken period miljöredovisningen gäller och skälet till att man valt just denna period.

Verifierbarhet

För att stärka trovärdigheten i en verksamhets miljöredovisning, som är avsedd för allmänheten, bör den verifieras och attesteras av en oberoende tredje part. Detta hindrar inte att det i en miljöredovisning kan finnas uppgifter som varken är objektiva eller fysiskt kvantifierade.

FEE anser att det därför är viktigt att det klart och tydligt framgår vilka delar av miljöredovisningen granskningen avser.

Parallellt med diskussionsrapporten om ett ramverk för miljöredovisningar, arbetar FEE just nu med att ta fram en modell för verifiering och attest av separata miljöredovisningar, som kommer att publiceras i sommar.

Avslutningsvis

Rapporten innehåller också ett avsnitt som behandlar den separata miljöredovisningens innehåll med utgångspunkt från UNEP:s 50 punkter.

Fram till den 31 juli i år finns FEE:s diskussionsrapport om ett ramverk för miljöredovisning, tillgängligt för kommentarer. Rapporten kan beställas från FAR.

Lars-Olle Larsson är miljökonsult och revisionsledare för miljöredovisning, KPMG Miljörevision, FARs representant i FEEs Environmental Task Force samt ledamot i FARs samrådsgrupp för miljöfrågor. Han medverkade senast i Balans nr 4/98.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%