Balans nr 5 1999

Tema: Inte bara revision: Det är dålig service att besitta kompetens utan att låta klienterna få veta det

– Det kan naturligtvis bli lite frostigt om jag kritiserar ett råd eller en utredning som är gjord av en arbetskamrat på byrån. På det mänskliga planet kan jag förstå detta samtidigt som jag har ett professionellt ansvar att ifrågasätta eller utmana dessa råd och utredningar. Jag tror alla förstår och respekterar det.

Det säger Gunnar Andersson, kontorschef på Deloitte & Touches Göteborgskontor. Balans träffar honom och kollegan Tommy Kalin på Gamla Tuvevägen i Göteborg. Båda hävdar att revisionen har förändrats väsentligt.

– Vi tänker då inte i första hand på IT-stödet, vilket medfört att man på kortare tid får ut mer information, som dessutom är mer tillförlitlig. Vi ser revision som en service och vill att våra kunder skall utvärdera oss ur det perspektivet.

Enligt Gunnar Andersson och Tommy Kalin har det skett en dramatisk förändring.

Baklänges in i framtiden

Tidigare bestod revisionen av att gå baklänges in i framtiden där höjdpunkten var en inventering av sifferuppgifterna en gång om året. Numera ligger tyngdpunkten på kvalitetssäkring av de processer och rutiner som skapar den ekonomiska informationen. Dagens revision identifierar de verkliga behoven hos klienterna både tidigare och effektivare.

– Att påpeka att en viss bokförd kundfordran är osäker vid en viss tidpunkt är av ringa värde om man inte samtidigt resonerar om varför det blivit på det sättet. Syftet är att företaget lär sig och undviker att upprepa fel.

Gunnar Andersson understryker att revisionen fortsatt är av stor betydelse, men att fokus ändrats:

– För att fatta korrekta beslut måste företagen ha korrekt information kontinuerligt, inte endast vid bokslutstidpunkten. Den årliga revisionsberättelsen blir av mindre betydelse även om den även i fortsättningen kommer att vara ett viktigt kommunikationsinstrument för revisorn till aktieägarna och andra externa intressenter.

Gunnar Andersson ger exempel på två kategorier av revisorer.

Den ena är egentligen ett fornminne som inte längre finns hos Deloitte & Touche. Det är den traditionella bilden av revisorn som följer protokollet och ser till att lagar och förordningar följs till punkt och pricka.

Den andra kategorin är ”entreprenören” som under sin granskning ser räkenskaperna dels som resultatet av ett antal processer, dels som en plattform för utblick framåt.

Gunnar Andersson betonar att den här utvecklingen och rollförändringen även gäller små företag. Ingen har idag råd att arbeta osystematiskt eller att först göra ett slarvigt jobb och sedan behöva rätta allt en gång om året. Det är dyrt och försämrar såväl kvalitén som konkurrenskraften.

– Konsulttjänster i små företag är vanligt men de levereras ofta av revisorn i en paketlösning tillsammans med revisionen, tillägger Tommy Kalin. Större företag har ofta egna experter och ställer helt andra krav gentemot oss.

D & T hör till de fem stora revisionsbyråerna i landet, omsätter drygt 450 miljoner kronor och har ca 700 anställda varav ett 35-tal i Göteborg.

Konsulttjänster

Byrån erbjuder konsulttjänster för förändring och/eller utveckling av företagets affärs- och stödprocesser, verksamhetsstyrning och beslutsunderlag för framtida strategier. IT-strategi och IT-säkerhet är andra exempel liksom företagsöverlåtelser, affärsutredningar och miljörevision.

– Vi fokuserar på att sammanfoga och komponera ihop vår kompetens på ett sätt som direkt knyter an till klientens behov, förklarar Gunnar Andersson.

Jämfört med Hallén & Samuelsson Revisionsbyrå AB är alltså det här en byrå med stor specialistkompetens, som mer eller mindre kan erbjuda ”One-stop-shopping”. (Se vidare Balans nr. 11/98.)

Gunnar Andersson ser i det sammanhanget marknadsföring som ett led i informationen till klienterna:

– Men marknadsföringen måste ske på ett balanserat sätt. Det är ohövligt och dålig service att besitta kompetens utan att låta klienterna få veta detta. Samtidigt måste vi vara lyhörda och inte erbjuda tjänster utan att först lyssna till vad klienten egentligen behöver. Företaget har ett stort förtroende för revisorn och ser honom som en husläkare. I denna egenskap har jag ett ansvar att remittera till rätt specialist om behov finns.

Även om byråernas specialistverksamhet har utvecklats snabbt de senaste åren finns områden där byråerna ”ligger efter”. IT är ett område där revisorerna ibland kommer in för sent.

– Vår erfarenhet är att IT-projekt brukar bli både dyrare och ta längre tid än avsett, säger Tommy Kalin. Att nå kostnadsbudget med ett system som inte skapar något värde är ingen framgång. Värderingen av kostnaderna mot nytta måste göras i ett mycket tidigare skede. Därför är det viktigt att i utvecklingsprojekt bygga in periodiska utvärderingar vad avser måluppfyllelse och kostnadsbild.

Kravet på kompetens har förändrats både i ”djup- och sidled”.

Små frågor – men viktiga

– Kunderna vill ha kunskaper i mindre, men för klienten praktiska frågor som exempelvis traktamentsnivåer, men förutsätter också att byrån kan hjälpa till att etablera ett dotterföretag i utlandet, förklarar Tommy Kalin.

Deloitte & Touches ambition är dock högre än att svara på de frågor byrån får.

– Vi vill ligga steget före och ta kontakt med klienterna redan innan de själva vet att de har en fråga, förklarar Gunnar Andersson. Det är viktigt att hålla sig ajour med även enklare frågor såsom avdragsregler, traktamenten och arbetsgivaravgifter för att kunna leva upp till kundens behov och förväntningar.

Och Gunnar Andersson exemplifierar detta med sitt arbete att vara revisor i ett mycket litet företag:

– Det är för mig relativt okomplicerade spörsmål, men jag sätter en ära i att kunna svara på allt. Dels håller jag mig ajour med de enklare frågorna, dels tycker jag det är viktigt för mig att få en helhetsbild av den värld där det här företaget verkar.

Bengt Holmquist, intervjuer av Pär Trehörning

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...