Balans nr 6–7 1999

Tävling i balans: Finansieringsanalys för koncernen: Vilka är problemen?

Finansieringsanalysen stämmer ”aldrig” och kompletterande justeringar måste ”alltid” göras. Det är många överens om. Anledningen är att det inte finns någon detaljreglering. Pär Falkman diskuterar och beskriver här olika problem när det gäller en korrekt finansieringsanalys för koncernen.

Finansieringsanalys för koncernen är en fråga som inte har debatterats i någon större utsträckning i Sverige. Debatten har sedan i början av 1970-talet till 1999 handlat om i huvudsak samma frågor. Någon rekommendation finns inte som inkluderar någon större utredning gällande problemen med att upprätta en finansieringsanalys för koncernen.

Många tycker att finansieringsanalysen aldrig stämmer och att kompletterande justeringar alltid måste göras. En anledning till detta skulle kunna vara att det inte existerar någon detaljreglering. Ytterligare en problematisk dimension är att det finns två metoder som kan användas för att upprätta en finansieringsanalys. En metod baseras på innehållet i upprättade resultat- och balansräkningar och en baseras på de faktiska betalningarna.

Inledning

I grunden finns det två sätt att upprätta en finansieringsanalys för koncernen. I det första fallet utgår man ifrån dotterbolagens finansieringsanalyser och eliminerar interna mellanhavanden.

I det andra fallet utgår man ifrån en koncerns resultat- och balansräkning eftersom samtliga elimineringar redan är gjorda. Detta tillvägagångssätt sägs underlätta upprättandet av en finansieringsanalys för koncernen. I detta fall används resultaträkningens poster, netto eller brutto, som utgångspunkt varefter justeringar görs för icke likviditetspåverkande poster och för rörelsekapitalets förändring exklusive likvida medel. Av systemtekniska skäl görs samtliga dessa justeringar endast på totalen.

Alternativet är att utgå ifrån dotterbolagens separata finansieringsanalyser om dessa är baserade på faktiska betalningar. Då måste det vara möjligt att eliminera interna betalningar och inte endast intäkter och kostnader. Denna typ av elimineringar är för många svåra att utföra.

Koncernredovisningens problemområden

Koncernredovisningen utgör i grund och botten ett elimineringsproblem snarare än ett redovisningsproblem. Svårigheten att korrekt utföra elimineringen av interna mellanhavanden beror i huvudsak på koncernens sammansättning. Elimineringsprocessen är till sitt innehåll i sin tur beroende av vilken typ av konsolideringsmetod som används.

I grund och botten handlar samtliga koncernproblem om att identifiera vilken möjlig likviditetspåverkan vissa problematiska resultattransaktioner, som dessutom är koncernspecifika poster, har och justera dessa i finansieringsanalysen. Dessa poster utgörs bland annat av:

* Redovisning av över- och undervärden

1. Goodwill och badwill

2. Över- och undervärden i tillgångar

* Redovisning av minoritetsintresse

1. Inköp och försäljning av andelar i dotterbolag

2. Inköp och försäljning av ytterligare andelar i dotterbolag

3. Nyemission och kapitaltillskott

4. Utdelning och kapitalåterbäring

* Redovisning av latent skatt

* Redovisning av omräkningsdifferenser

Redovisning av över- och undervärden

När ett bolag förvärvas till ett överpris eller underpris kan detta hänföras till specifika balansposter eller alternativt klassificeras som goodwill eller badwill. Samtliga av dessa redovisningsposter kan redovisas netto eller brutto, det vill säga huruvida hänsyn tas till latent skatt eller inte.

Goodwill och badwill

Goodwill symboliserar en framtida förmåga att generera medel. Därför redovisas en skatteskuld eftersom dessa framtida medel i vanlig ordning beskattas då de genereras. En goodwillpost redovisas i balansräkningen som en tillgång och som en kostnad i resultaträkningen när den förbrukas. En badwillpost redovisas i balansräkningen som en skuld och som en intäkt i resultaträkningen. En fråga som många gånger har diskuterats är om badwill verkligen skall lösas upp över resultaträkningen eftersom detta kan leda till felaktiga företagsförvärv. Dessa resultattransaktioner är icke likviditetspåverkande och skall inte under några omständigheter inkluderas i finansieringsanalysen.

Över- och undervärde i tillgångar

Ett över- eller undervärde kan alternativt hänföras till en anläggningstillgång och skrivas av under dess ekonomiska livslängd. Dessa belopp kan istället betraktas som en ordinär nedskrivning respektive uppskrivning på en tillgång som redovisas över resultaträkningen. Dessa transaktioner är inte heller likviditetspåverkande och skall inte beaktas i finansieringsanalysen.

Redovisning av minoritetsintresse

Full konsolidering innebär att alla dotterorganisationer konsolideras i sin helhet när ägarandelen överstiger 50%. Denna metod leder till att en minoritetspost bokas upp i balansräkningen. Bolag som ägs till mellan 20% och 50% betraktas som intressebolag och utgör ett eget redovisningsproblem.

Förvärv och försäljning av dotterbolag

I litteraturen förekommer flera varianter på hur ett inköp eller en försäljning skall redovisas. Ett inköp av ett dotterbolag inbegriper följande transaktioner. Modern redovisar inköpet som en investeringstransaktion i finansieringsanalysen. I koncernens finansieringsanalys kan följande lösning användas;

  1. Inköpet redovisas i sin helhet som investering även i finansieringsanalysen för koncernen.
  2. Dotterbolagets anläggningstillgångar redovisas som investeringstransaktioner. Dotterns långfristiga skulder redovisas som en finansieringspost och rörelsekapitalet redovisas som ett rörelsekapital även för koncernen.

Förvärvas mer än 50% men mindre än 100% av dotterns aktier konsolideras hela dess resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Hänsyn tas preliminärt till minoritetens andel i kapital genom att simulera en likviditetsmässig avsättning som benämns ökning av minoritetens andel i kapital. Denna post redovisas som en finansieringstransaktion i finansieringsanalysen. Vid det faktiska inköpet handlar det inte om att ett nytt lån tas utan om att ett minoritetsintresse uppstår. Denna justering måste göras för att finansieringsanalysen skall gå ihop när full konsolidering används eftersom hela resultat- och balansräkningen konsolideras.

Om dotterbolaget ägs till mer än 50% och ytterligare andelar köps in är det endast minoritetsintresset som påverkas eftersom resterande poster redan är konsoliderade. Förändringen benämns ökning eller minskning av minoritetens andel av kapital. De stora redovisningsproblemen uppstår när 50%-gränsen överstigs eller understigs och samtliga poster skall exkluderas eller inkluderas, det vill säga anläggningstillgångar, långfristiga skulder och rörelsekapital.

Nyemission

En nyemission utförd av dottern innebär att moderns bokförda värde av posten aktier i dotterbolag ökar. Hela emissionen redovisas som ett betalningsflöde hos den emitterande dottern. Om dotterbolaget är helägt skall hela posten elimineras eftersom den är koncernintern. Detsamma gäller för kapitaltillskott.

Existerar däremot ett minoritetsintresse skall dess andel av nyemissionen redovisas som en finansieringspost i finansieringsanalysen, ökning av minoritetens andel i kapital.

Utdelning

På motsvarande sätt behandlas utdelningar gjorda av dotterbolaget, posten är endast delvis en extern post om bolaget inte är helägt. Utdelningar mellan dotter och moder skall elimineras som en koncernintern post. Utdelning till minoritetsintresse skall redovisas som en finansieringspost, minskning av minoritetsintresse i kapital. Kapitalåterbäring behandlas på samma sätt.

När det gäller redovisning av koncernens minoritetsintresse rör det sig många gånger om beräkningssvårigheter i första hand och redovisningssvårigheter i andra hand. Problemen beror på två saker:

  1. Resultat- och balansräkningen för koncernen används som grund för finansieringsanalysen för koncernen.
  2. Full konsolidering används som konsolideringsmetod.

När det gäller emissioner och utdelningar och kapitaltillskott och kapitalåterbäringar spelar det ingen roll vilken typ av metod som används eftersom både investerings- och finansieringsaktiviteter skall redovisas på betalningsbasis. Praktiska problem uppstår när ägarandelen överstiger eller understiger 50%. Med tanke på den mängd variabler som påverkar minoritetsintressets storlek kan det vara lämpligt att specificera dessa förändringar i en not:

  1. Minoritetsintresset vid årets ingång
  2. Ökning på grund av försäljning av minoritets-andelar
  3. Minskning på grund av förvärv av minoritets-andelar
  4. Ökning på grund av förvärv av ytterligare andelar
  5. Minskning på grund av försäljning av ytterligare andelar
  6. Minoritetsandel av utdelning och kapitalåterbäring
  7. Minoritetsandel av nyemissioner och kapitaltillskott
  8. Minoritetsandel i årets nettovinst/förlust
  9. Minoritetsintresse vid årets utgång

Latent skatt

Latent skatt ingår som en del i följande poster.

  1. I bolags obeskattade reserver
  2. I bolags över- och undervärden
  3. I bolags redovisade anläggningstillgångar

I det första fallet utgör den latenta skatten en del av obeskattade reserver. Det blir också aktuellt att redovisa latent skatt vid förvärv av övervärden. Delar av övervärdet kan klassificeras som latent skatt eftersom det förvärvade övervärdet skall skrivas av under dess ekonomiska livslängd och därför påverkar utbetalningen av framtida skatter. Problematiken med latent skatt får ytterligare en dimension i och med redovisning av inkomstskatter. Enligt denna skall den latenta skatten som uppstår som ett resultat av så kallade temporära skillnader redovisas som en fordran eller skuld i balansräkningen.

Inte i något av dessa tre fall kommer posten latent skatt att påverka innehållet i de upprättade finansieringsanalyserna, en latent skatt påverkar aldrig periodens likviditet. Det är endast betald skatt som skall redovisas i koncernens finansieringsanalys. Kontot med anläggningstillgångar måste emellertid rekonstrueras för att den verkliga investeringen skall kunna redovisas. Obeskattade reserver justeras likväl som avskrivningar på över- och undervärden.

Omräkningsdifferenser

När ett utländskt dotterföretag konsolideras uppstår i de flesta fall en så kallad omräknings- eller valutakursdifferens. Det kan röra sig om en så kallad valutakursvinst eller en valutakursförlust. En sådan post redovisas i resultaträkningen som en intäkt eller kostnad men är inte likviditetspåverkande. Denna post måste därför justeras bort för att förändringen av likvida medel skall kunna beräknas.

Det finns i dagsläget två huvudsakliga omräkningsmetoder, dagskursmetoden och MIM-metoden, vilka båda ger upphov till omräkningsdifferenser. Det handlar om både negativa och positiva sådana. Den förstnämnda skall redovisas omgående i enlighet med försiktighetsprincipen. En positiv omräkningsdifferens får inte redovisas förrän den har realiserats. Frågan är om det är möjligt att veta när en sådan differens blir realiserad? Det är på dessa grunder samma regler som gäller för direkta fordringar och skulder i utländsk valuta. Ett utländskt dotterbolag torde bara bli aktuellt i en eventuell underkoncern.

En omräkningsdifferens får olika effekter på innehållet i en finansieringsanalys beroende på om dagskursmetoden eller MIM-metoden används. MIM-metoden innebär att samtliga monetära tillgångar och skulder värderas till dagens valutakurs medan lager och anläggningstillgångar värderas till investeringskursen. En omräkningsdifferens utgörs av skillnaden mellan resultatet som redovisas i koncernens resultat- respektive balansräkning. Det är endast MIM-metoden som leder till att en omräkningsdifferens redovisas i resultaträkningen.

Dagskursmetoden leder till att en differens justeras direkt mot det egna kapitalet. Omräkningsdifferenserna redovisas i sin helhet det år de uppstår. Annars kan vinster och förluster kvittas mot varandra. En överskjutande vinst redovisas i balansräkningen eftersom det endast är realiserade vinster som får redovisas över resultaträkningen. Differensen kan också föras direkt mot fritt eget kapital. Även kombinationer av de olika redovisningsmöjligheterna är möjliga där till exempel vinster/förluster hänförbara till anläggningstillgångar och omsättningstillgångar separeras.

Det rör sig i båda fallen om en icke likviditetspåverkande post som skall justeras bort från resultatet. Detta i sin tur beror på var i en resultaträkning som posten redovisas.

Avslutande kommentarer

Ett av de grundläggande valen som måste göras när det gäller finansieringsanalysen för koncernen är om den skall vara kopplad till resultaträkning och balansräkning. Om inte, det vill säga om den baseras på faktiska betalningar, är det nödvändigt att alla enheter som ingår i koncernen redovisar enligt samma modell, varpå elimineringar av in- och utbetalningar görs. Denna typ av elimineringar är en nödvändighet för att en betalningsflödesrapport skall kunna upprättas för koncernen. Denna typ av justering kan i dagsläget inte utföras av systemtekniska skäl. Det finns därför ingen möjlighet att upprätta en sådan rapport på ett enkelt sätt.

Frågan som vi ställs inför är om den ena metoden är enklare att arbeta med än den andra. Ju högre kvalitet det är på dotterbolagets finansieringsanalyser desto högre kvalitet kan finansieringsanalysen för koncernen uppnå. I dagsläget kan inga organisationer på ett enkelt sätt upprätta en betalningsflödesrapport. Möjligheten att kunna göra detta är dock snarare ett systemproblem än ett redovisningsproblem.

Ek. dr Pär Falkman är verksam vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.Han medverkade senast i Balans nr 2/99.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%