Innehåll

Balans nr 8–9 1999

En ny branschorganisation: Han efterlyser visionen som kan locka de yngre

Medan diskussionen kring sammanslagningen varit livlig på SRS möten (se t.ex. referatet på föregående sida) har det varit betydligt stillsammare inom FAR.

En av deltagarna på extrastämman 17 juni väckte dock flera frågor kring projektet. Auktor revisor Johan Kjellström, VD i BDO Revision AB, tog upp flera kritiska synpunkter.

Balans har bett honom utveckla sina resonemang och det gör han i denna intervju. Inledningsvis betonar Kjellström att detta är hans personliga synpunkter.

– Eftersom jag själv sysslar en hel del med organisationer och strukturer blev jag naturligtvis intresserad.

Hans grundinställning till sammanslagningen är klart positiv.

– Det är en helt naturlig tanke. Att två yrkeskårer med i princip lika uppgifter ska vara splittrade på två förbund är naturligtvis huvudlöst. Jag sympatiserar starkt med tanken på en gemensam förening.

Men han tycker att det saknas en stark och framåtblickande vision:

– Den nya föreningens vision borde väl vara att företräda och bevaka branschens roll i samhället och dess plats i svenskt näringsliv, att stimulera den livsviktiga nyrekryteringen, att locka de bästa av de unga till kåren.

Han tycker sig heller inte se mycket i diskussionsunderlaget som skulle attrahera och stimulera dagens unga medarbetare eller blivande ledamöter.

– När detta diskuterades inom FAR i juni var det kanske 30 personer där, de flesta medelålders män med uppdrag i föreningen. Det känns faktiskt som om man inom SRS hade ett mycket större engagemang och intresse i sin förening ute bland de vanliga ledamöterna än vad vi har i FAR.

Hur attrahera de unga?

Och han återkommer till den stora frågan: hur attrahera de unga?

– Vår förening måste kunna skapa arrangemang för att på ett mycket bättre sätt ta hand om nästa generation.

– I det här diskussionsunderlaget känns det som man hade inlett processen med att organisera stadgarna, som om ett företag skulle ha börjat med bolagsordningen innan man bestämt för vad bolaget skulle göra. Det verkar också som om svaret på frågan vad den nya föreningen ska göra är ”Ungefär detsamma som förut”.

Johan Kjellström är övertygad om att revisorerna bara har en stor chans att göra något åt detta och det är nu när man går samman.

– Då måste vi börja med målsättningar, syften, vision, roll, affärside, kalla det vad du vill. Sedan kan vi fråga oss vem som ska genomföra det och hur. Nu känns det inte riktigt som om man hade börjat från början.

Han tycker att båda organisationerna varit lika dåliga på att marknadsföra professionen och branschen, att tala väl om den inför omvärlden och därmed även stimulera nyrekrytering:

– Det här att vår förening inte ska syssla med marknadsföring, det går inte ihop för mig. Det är ju en av de viktigaste uppgifterna, betonar han.

Om man sedan ser på den föreslagna organisationen har Johan Kjellström kritiska synpunkter även där:

– Det är en ganska komplicerad organisation med sektioner av olika slag. Det känns konstigt att en revisor tydligen kan vara med i stort sett överallt, men inte de andra. Jag tror att man måste bestämma sig för om man är en revisorsorganisation eller en branschorganisation som även speglar hur branschen verkligen ser ut i dag.

Han tycker att det vore logiskt att ta in medlemmar i föreningen på vissa givna kriterier men sedan inte stoppa in dem i fack.

– Tänkt lateralt i stället, på andra ledden. Ute på uppdragen arbetar man i lag med olika specialister. För att få dynamik i föreningens verksamhet vore det väl naturligt att blanda de olika yrkeskategorierna i olika grupper och organ och låta dem mötas i det arbetet.

Hur ser han avslutningsvis på balansen mellan stora och små i den nya organisationen, den som Martin Johansson behandlar i sin reservation om mindre byråers inflytande?

– Jag har nog en viss sympati för SRS invändningar, medger Johan Kjellström. Men det är i alla fall bra att man nu vill börja arvodera uppdragen, det ger fler en chans att vara med i föreningsarbetet.

Bengt Holmquist

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%