Balans nr 8–9 1999

En ny branschorganisation: Redovisning av fusioner obeskattade reserver och skatteregler

I samband med en fusion kan ett redovisningsproblem uppkomma om dotterbolaget har obeskattade reserver. Jan-Hugo Nihlén och Sven-Arne Nilsson diskuterar i denna artikel problemet och belyser det även i ett exempel. Detta är deras tredje artikel i Balans om fusionsfrågor.

Rickard Elinder fann 1954 det anmärkningsvärt att varken aktiebolagslagen (1944 års) eller lagberedningens motiv till denna gav någon vägledning för redovisning vid absorption av dotterbolag [1] . När vi för två år sedan fick anledning att fråga oss hur sådana fusioner skall eller bör redovisas fann vi det förvånansvärt, 43 år senare, att inget uttryckligt svar finns i den nya årsredovisningslagen (ÅRL) eller i Rådets reviderade rekommendation om koncernredovisning (RR 1:96). – Vi känner dock numera till att Bokföringsnämnden (BFN) arbetar med en rekommendation i ämnet. Särskilt med tanke på detta har våra framställningar, liksom Elinders, som sitt främsta syfte att dra upp fusionsfrågorna till diskussion, och våra synpunkter har mera karaktär av diskussionsinlägg än av rättesnöre.

Redovisningsproblemet som uppstår om dotterbolaget har obeskattade reserver förbisåg vi, men det har förvisso dykt upp i verkliga fall. Därför behandlar vi det här. Vidare avgränsade vi oss, i vår första artikel, från skattekonsekvenser vid fusioner med dotterbolag. (Vi hänvisade till arbeten av Magnus Brokelind [2] , Martin Smiciklas [3] samt av Kent Löfgren och Lennart Haglund [4] .) Under tiden har det emellertid kommit en ny lag om beskattning av bl.a. fusioner [5] , varför vi inte behåller denna avgränsning.

Våra tidigare slutsatser

Till vilka värden som det övertagande bolaget skall bokföra det eller de överlåtande bolagens tillgångar och skulder behandlade vi i vår första artikel (Balans nr 4/98, s. 18–27). Ett egentligt problem ser vi endast vid absorption av helägt dotterbolag: anskaffningsvärdet för aktierna – det indirekta fusionsvederlaget – och nettot av tillgångar och skulder till verkligt värde vid absorptionstidpunkten avser olika uppsättningar tillgångar och skulder till värden vid olika tidpunkter. Den lösning som vi föredrar är att man fördelar aktiernas anskaffningsvärde på övertagna tillgångar och skulder till deras koncernmässiga anskaffningsvärden, i förekommande fall planenliga restvärden. (Om dotterbolaget som absorberas redovisades som ett samgående skall övertagna tillgångar och skulder bokföras till sina redovisade värden i dotterbolaget vid fusionen. Tillgångarna och skulderna ifråga har ju ingått i koncernredovisningen till dessa värden.)

Vid absorption eller kombination enligt 1 § (i kapitel 14 i aktiebolagslagen, ABL) anser vi att övertagna tillgångar och skulder skall bokföras till värden enligt reglerna i RR 1:96, dvs. värdena bestäms av om (en motsvarighet till) ett egentligt förvärv eller ett samgående föreligger. Något fusionsresultat uppstår i så fall inte.

Vilka effekter på utdelningsbara medel i det övertagande bolagets balansräkning, och i förekommande fall i dess koncernbalansräkning, som kan accepteras var ämnet för vår andra artikel (Balans nr 1/99, s. 37–41). Frågeställningen i den är alltså uppdelningen på bundet och fritt eget kapital i det övertagande bolaget. Vid absorption av ett dotterbolag uppstår i moderbolaget – under förutsättning att övertagna tillgångar och skulder då bokförs till deras koncernmässiga restvärden, enligt ovan – ett fusionsresultat om:

  1. summan av de redovisade resultaten i dotterbolaget från förvärvs- till absorptionstidpunkten är större eller mindre än summan av:
  2. avskrivningar etc. på koncernmässig goodwill och på koncernmässiga över- eller undervärden (endast vid dotterbolag som redovisats som egentliga förvärv) och
  3. utdelningar under innehavstiden.

Ett sådant fusionsresultat skall ingå i det övertagande bolagets resultat. Det kan sägas vara vad moderbolaget kunde ha lyft som utdelning före absorptionen, utan att utlösa ett behov av nedskrivning av aktierna i dotterbolaget (jämför RR 1:96 p. 64). Någon annan åtgärd beträffande fördelningen på bundet och fritt eget kapital behövs inte som vi ser det.

Fusionsresultatet ifråga är en koncernintern post varför det i koncernredovisningen måste återföras i koncernresultaträkningen och omföras mellan årsresultatet och fria reserver i koncernbalansräkningen. (Beloppet av fritt eget kapital i koncernen bestäms på vanligt sätt, enligt reglerna i RR 1:96.)

Vid absorption eller kombination enligt 1 § uppkommer inget fusionsresultat, åtminstone inte om de övertagna tillgångarna och skulderna bokförs till värden enligt våra slutsatser i den första artikeln (se ovan). Om fusionsvederlaget utgörs av apportemitterade aktier i det övertagande bolaget, helt eller delvis, ökar naturligtvis dess bundna egna kapital, liksom det bundna kapitalet i koncernredovisningen, med det bokförda beloppet av emissionen.

Det absorberade dotterbolagets obeskattade reserver

Det kan finnas anledning att inledningsvis poängtera att det som övertas, enligt aktiebolagslagen, vid en fusion är det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder. Dit hör alltså inte dess obeskattade reserver, men enligt skattelagstiftningen behöver dessa inte tas upp till beskattning vid fusionen. Istället får moderbolaget lägga det fusionerade dotterbolagets obeskattade reserver till sina egna.

Vår utgångspunkt är att det övertagande bolaget skall bokföra dessa obeskattade reserver så att fusionsresultatet blir vad det skall vara enligt definitionen i föregående avsnitt. För att komma fram till hur detta skall gå till utgår vi från två exempel.

Exempel med ”intjänad” obeskattad reserv:

Antag att ett moderbolag M tänker absorbera ett dotterbolag D som det bildat, varför koncernmässiga värden på alla tillgångar och skulder överensstämmer med de redovisade i D. Antag vidare att D under alla år betalat skatt på resultatet före bokslutdispositioner och skatt och delat ut nettot. Det blir i så fall ingen fusionsdifferens, utan anskaffningsvärdet på aktierna motsvarar precis nettot av de övertagna tillgångarna och skulderna. Antag nu istället att D det sista året före fusionen avsätter 100 till periodiseringsfond (men betalar skatt på och delar ut resten av resultatet). Eftersom 28 mindre betalas i skatt och 72 mindre delas ut finns det 100 mer i tillgångar, och därmed i nettot av tillgångar och skulder, än om även de 100 hade beskattats och de återstående 72 utdelats. Beträffande bokföringen i M kan man säga:

  1. Om fusionskontot skulle debiteras när periodiseringsfonden bokförs, som obeskattad reserv, i M skulle nettot på fusionskontot motsvara anskaffningsvärdet på aktierna; fusionsdifferensen skulle bli 0. Vi vill emellertid visa en fusionsvinst på 100, eller på 72.
  2. Om istället bokslutsdispositioner debiteras, och obeskattade reserver krediteras, redovisar M alltså en fusionsvinst på 100, som är en del av vad D visade som realiserat resultat sista året före fusionen. Sättet kan formuleras som att oberoende av M:s egna omständigheter får det göra en bokslutsdisposition med dessa 100; det blir så långt ingen effekt på resultatet efter bokslutsdispositioner men före skatt.
  3. Om man vill visa endast 72 i fusionsvinst måste fusionskontot debiteras med 28. En kreditering som avsättning för uppskjuten skatt skulle innebära att skattedelen av den fortsatta obeskattade reserven toges upp dubbelt i balansräkningen. Ett lämpligt konto att kreditera förefaller däremot vara skatt på årets resultat. – För tydlighets skull bör det kanske tilläggas att en fusionsvinst är en intäkt som inte är skattepliktig, och en bokslutsdisposition av detta slag är en ”kostnad” som inte är avdragsgill. Bokslutsdispositionen minskar alltså inte den faktiska skatten på årets resultat, men krediteringen med 28 minskar den redovisade.

I koncernredovisningen sker följande:

  1. Fusionsvinsten 72 elimineras som om den vore en koncernintern utdelning, med fria reserver som motpost.
  2. Om den särskilda bokslutsdispositionen återförs som vanliga bokslutsdispositioner möter skattedelen de 28 som krediterats posten skatt på årets resultat i M, så att effekten på skatten i koncernens resultaträkning blir 0. Resterande 72 ökar årets resultat, med fria reserver som motpost.
  3. Tillsammans med elimineringen av fusionsvinsten blir nettoeffekten på koncernens fria reserver liksom på dess årsresultat också 0.
  4. Periodiseringsfonden upplöses i egetkapitaldel och uppskjuten skatt, precis som när den fanns i dotterbolaget före fusionen.

När periodiseringsfonden ett senare år återförs till beskattning i M ökar dess inkomst att deklarera med 100 och dess skatt i princip med 28, så att nettoresultat ökar med 72; det blir alltså som om M, och inte D, gjort reserveringen.

Exempel med ”förvärvad” obeskattad reserv:

Antag att ett moderbolag M tänker absorbera ett dotterbolag D som det förvärvat. Alla koncernmässiga värden på tillgångar (säg 1000) och skulder (säg 700) överensstämde med de redovisade i D, vid förvärvet. Nettot av tillgångar och skulder var alltså då 300. Utöver 200 i redovisat eget kapital fanns det 100 i periodiseringsfond. Aktierna förvärvades för 272. I förvärvsanalysen, och i koncernredovisningen, tillkom en uppskjuten skatt på 28, så att hela anskaffningsvärdet fördelades på identifierbara tillgångar och skulder (jämför RR 1:96 p. 38f). Alltså uppstod ingen goodwill.

Antag vidare att D betalat skatt på eventuella resultat före bokslutdispositioner och skatt och delat ut nettot. Det skall i så fall inte bli någon fusionsdifferens, utan anskaffningsvärdet på aktierna motsvarar precis nettot av de övertagna tillgångarna och skulderna med avdrag för den uppskjutna skatten. Det ligger då nära till hands att ”flytta in” denna skatt i moderbolaget så att nettot på fusionskontot blir 0. För bokföringen i M gäller följande:

  1. Om bokslutsdispositioner skulle debiteras även i detta fall, när de 100 i D:s obeskattade reserv krediteras M:s obeskattade reserver, skulle M:s resultat reduceras med beloppet av den obeskattade reserven. Fusionsdifferensen är ju 0. (Om övertagna obeskattade reserver i ett faktiskt fall är stora i förhållande till moderbolagets resultat just det året skulle effekten bli en oegentlig förlust.)
  2. Om istället bundna eller fria reserver debiteras redovisar M alltså en fusionsdifferens på 0 och ingen bokslutdisposition. Det blir ingen resultateffekt, vilket stämmer med att den fortsatta obeskattade reserven var en del av det egna kapitalet i D vid förvärvet.
  3. Om den uppskjutna skatten i förvärvsanalysen debiteras fusionskontot och krediteras reserverna belastas dessa endast med egetkapitaldelen av den förvärvade obeskattade reserven.
  4. Frågan återstår om de bundna eller de fria reserverna skall belastas. För de bundna talar dels att egetkapitaldelen ökar dem vid upplösningen i koncernredovisningen (se nedan), dels att M:s utdelningsbara medel skulle minska oegentligt om de fria belastades, netto. Om de bundna belastas måste dock egetkapitaldelen avsättas till bundna reserver vid en senare återföring av den obeskattade reserven till beskattning. (Annars överförs en del av de bundna reserverna till de fria vid återföringen.) – En följdfråga blir hur man skall göra om egetkapitaldelen är större än de bundna reserverna, så att en belastning av dem leder till negativa bundna reserver. Svaret beror på hur man ser på egetkapitaldelen av obeskattade reserver.

I koncernredovisningen löses den obeskattade reserven upp, precis som den löstes upp i bokslutet närmast före fusionen. Egetkapitaldelen ökar koncernens bundna reserver, men nettot tillsammans med debiteringen i M enligt ovan blir 0. (Före fusionen eliminerades ju det interna aktieinnehavet mot bl.a. denna egetkapitaldel.) Skattedelen hamnar som avsättning för uppskjuten skatt, precis som den gjorde före fusionen.

När bolaget M återför periodiseringsfonden till beskattning, ett senare år, försvinner den obeskattade reserven, och det blir en bokslutsdisposition som förbättrar resultatet med 100. Brutto blir det en skattebelastning på 28, men de 28 som avsatts löses upp så att nettot blir 0. (Man kan säga att inget bolag i koncernen eller själva koncernen skall belastas med skatt på ett resultat som inte uppstått i koncernen.) Egetkapitaldelen, 72, måste emellertid avsättas till bundna reserver om det är dessa som belastats vid absorberingen, enligt ovan.

Av dessa två exempel drar vi slutsatsen att fortsättningen med D:s obeskattade reserver i M aldrig skall ha fusionskontot som motkonto i M. Om den obeskattade reserven är under koncerntiden intjänat resultat i D motsvaras den av en positiv fusionsdifferens, och motkontot skall vara bokslutsdispositioner. Om den istället är en förvärvad obeskattad reserv motsvaras den inte av någon fusionsdifferens, varför moderbolagets bundna egna kapital skall debiteras.

Om beskattningen vid fusioner

Vid ingången av 1999 trädde alltså en ny lag [6] om beskattning av bl.a. fusioner ikraft. Den är uppbyggd så att om vissa villkor (9 §) är uppfyllda, i det enskilda fallet, medges undantag från omedelbar beskattning [7] . Innebörden av undantaget är (11 §):

  1. Det överlåtande företaget skall inte ta upp någon intäkt eller göra något avdrag på grund av fusionen eller för det beskattningsår som avslutas genom att denna genomförs.
  2. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation vid tidpunkten för fusionen, om inte annat framgår av de följande paragraferna.

Vad det gäller till vilka värden övertagna tillgångar och skulder kan tas upp i det övertagande företaget har, som vi förstår den nya lagen, inga ändringar i sak gjorts genom lagändringen. Vi utgår därför från de bestämmelser, syftande till skattemässig kontinuitet, som tidigare fanns i 2 § 4 mom. SIL [8] :

  1. Lager, fordringar och ”liknande” tillgångar [9] kan naturligtvis tas upp till det värde som gällde i beskattningsavseende för det överlåtande företaget. De kan emellertid också tas upp till ett högre värde, men i så fall skall det övertagande företaget ta upp skillnaden som, skattemässig, intäkt [10] . (Underförstått får företaget sedan göra avdrag för detta högre värde när tillgången ifråga omsätts eller realiseras.)
  2. Byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur [11] är ju anläggningstillgångar som avskrivs. För dem gäller, vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som kvarstår oavskrivet, att det överlåtande och det övertagande företaget anses som om de utgjort en skattskyldig.
  3. Sådana tillgångar som avskrivits räkenskapsenligt i det överlåtande företaget kan dock tas upp till ett högre värde, i det övertagande företaget, än det som kvarstår oavskrivet, men i så fall skall det övertagande företaget ta upp skillnaden som intäkt [12] (jfr 12 § i nya lagen). (Underförstått får företaget sedan göra värdeminskningsavdrag baserat på detta högre värde.)
  4. Byggnad etc. som inte avskrivits räkenskapsenligt behandlas inte ytterligare i lagen, men vad vi förstår kan de ur beskattningssynpunkt bokföras till vilket värde som helst. Detta värde påverkar dock inte storleken på de fortsatta värdeminskningsavdragen.
  5. Skog nämns för sig, och beträffande dess anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde skall det anses som om det överlåtande och det övertagande företaget utgjort en skattskyldig. (Någon skattemässig konsekvens verkar det inte bli om skogen tas upp till ett högre värde i det övertagande företaget.)
  6. Framtida utgifter, som det överlåtande företaget gjort avsättning för, skall tas upp som, skattemässig, intäkt hos det övertagande företaget med ett belopp som motsvarar avdraget hos det överlåtande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget skall prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av det beskattningsår då fusionen genomförs. (Inget hindrar att avsättning görs med ett högre belopp än vad som är avdragsgillt.)

Principiellt verkar inget hindra att övertagna tillgångar och skulder bokförs till sina koncernmässiga anskaffningsvärden, i förekommande fall planenliga restvärden, i det övertagande moderbolaget. Praktiskt leder detta dock i vissa fall till ökad skattebetalning, även om effekten begränsas av motsvarande ökade avdrag inom kort tid.

Den huvudsakliga frågan, i utredningen som föregick den nya lagstiftningen, verkar ha varit om det överlåtande företaget skulle beskattas för det beskattningsår som avslutas genom fusionen eller ej. Svaret blev att det inte skall beskattas för fusionsåret, vilket framgår av 11 § enligt ovan. [13] Vårt sätt att hantera detta i det övertagande företagets bokföring och redovisning är att också överta det överlåtande företagets resultaträkning fram till fusionen. Nettot av intäkterna och kostnaderna debiteras fusionskontot, så att fusionsdifferensen blir mindre – om nettot är en vinst. (Inte heller det absorberade dotterbolagets resultaträkning under fusionsåret skall därmed tas med i koncernredovisningen.)

Särskilt om goodwill och beskattningen

Även för ”tillgång av goodwills natur” gäller enligt ovan att det överlåtande och det övertagande företaget anses som om de utgjort en skattskyldig, dvs. ”omedelbar” beskattning sker endast om sådan tillgång tas upp till ett högre värde än det som kvarstår oavskrivet, se vår följande punkt. Detta gäller naturligtvis för goodwill som det överlåtande företaget redovisar som en följd av ett tidigare övertagande av en verksamhet.

Koncernmässig goodwill borde inte omfattas av detta, anser vi. Den ingår ju inte alls i ”det överlåtande företagets skattemässiga situation” (11 § i nya lagen), och den har inte avskrivits räkenskapsenligt, för beskattningen (jfr 12 §). (Om restvärdet av sådan goodwill, sammanhängande med det tidigare förvärvet av dotterbolaget som absorberas, tas upp som tillgång i moderbolaget skulle i så fall inte värdeminskningsavdrag för den tillåtas.) Frågan om en ”avskattning” kommer att krävas ställs emellertid i FARs yttrande över BFNs utkast, men FAR har i praxis mött att ”avskattning” inte påyrkats när avskrivning på sådan goodwill återlagts som icke avdragsgill [14] . FAR konstaterar dock dels att inget auktoritativt uttalande finns från Riksskatteverket, dels att frågan kan accentueras i de fall det övertagande moderbolaget före fusionen redovisar s.k. inkråmsgoodwill, i synnerhet om denna avskrivs räkenskapsenligt, för beskattningen.

Margit Knutsson och Gunnar Johansson finner behandlingen av goodwillposten problematisk [15] . De kan tänka sig i vart fall två olika lösningar, som f.ö. förespråkas av olika skattekonsulter:

  1. Föreställningen är att det inte finns någon tillgång motsvarande goodwillvärdet i dotterbolaget. Kontinuitetsregeln (11 §) tolkas så att en ”tillgång” som inte finns i dotterbolagets balansräkning inte heller kan förvärvas av moderbolaget. (Vi tolkar i vår tur denna lösning så att moderbolaget inte skulle kunna ta upp den koncernmässiga goodwillposten som en tillgång ens om värdet togs upp som, skattepliktig, intäkt – och sedan låg till grund för värdeminskningsavdrag.)
  2. Uppfattningen är att det vid förvärvet av aktierna finns en i dotterbolaget upparbetad goodwill som köparen är beredd att betala för. Goodwillvärdet betraktas som förvärvat och därmed en balansgill tillgång i moderbolaget. Balansering av det utlöser emellertid en beskattning av samma slag som den beträffande tillgångar som avskrivits räkenskapsenligt i dotterbolaget (12 §).

Knutsson och Johansson anser avslutningsvis det angeläget att denna fråga blir löst, och de föredrar en förtydligande lagstiftning.

Vi finner det anmärkningsvärt att nya regler för beskattningen av fusioner införts utan att den ofta springande punkten för att kunna redovisa fusioner på ett rättvisande sätt tydligen ens behandlats.

Auktor revisor Jan-Hugo Nihlén är verksam vid Arthur Andersen liksom Sven-Arne Nilsson, vilken även är verksam vid Ekonomihögskolan i Lund. De medverkade senast i Balans nr 1/99.

Redovisning av fusion – Principexempel

Exemplet bygger på Lennart Erikssons exempel, i hans artikel i Balans nr 6–7/99. Det är emellertid löst enligt förslagen i vår artikel.

AB M antas förvärva AB D1 vid ingången av år 19x2 och sedan absorbera AB D1 vid ingången av år 19x4. Samtidigt bildas ett nytt dotterbolag, AB D2, så att AB M skall fortsätta att upprätta koncernredovisning.

Balansräkningar för AB M och AB D1 per den 31/12 år 19x1 visar följande i sammandrag (kkr).

AB MAB D1
Tillgångar6 7502 050
6 7502 050
Aktiekapital2 500750
Bundna reserver500100
Fritt eget kapital 750200
Obeskattade reserver400300
Skulder2 600700
6 7502 050

M förvärvar mot kontant likvid samtliga aktier i D1 för 1 566 kkr. De verkliga värdena på D1:s tillgångar och skulder antas överensstämma med de redovisade, varför skillnaden vid förvärvet utgörs av goodwill.

Förvärvsanalys (kkr)

Aktiernas anskaffningsvärde1 566
− Nettotillgångar (2 050 − 0,28 × 300 − 700 =)− 1 266
Skillnad = goodwill300

Två år senare, d v s den 31/12 år 19X3, visar de båda företagen följande balansräkningar, enligt arbetsbladet, i sammandrag (kkr).

Koncernbalansräkning upprättas per den 31/12 år 19x3. Förutom det interna aktieinnehavet ingår inga interna mellanhavanden. Den förvärvade goodwillen skrivs av årligen med 10 %.

Goodwillens bokförda värde 31/12 19x3 (300 − 2 × 30 =)240
31/12 19x3MD1Internt aktieinnehavKBR
Goodwill+   240240
Aktier i D1− 1 566- 1 566
Div. tillgångar5 9342 3008 234
Summa7 5002 300− 1 3268 474
Aktiekapital2 500750−   7502 500
Bundna reserver500 +360150 +252−    402860
Fritt eget kapital1 200500−  1741 526
Obeskattade reserver500 −500350 −350
Latent skatteskuld+140+98238
Diverse skulder2 8005503 350
Summa7 5002 300− 1 3268 474

De båda bolagen fusioneras vid ingången av år 19x4.

Fusionskontot hos M får följande utseende.

Fusionskonto (kkr)
Aktier i D11 566Diverse tillgångar2 300
Diverse skulder550
Latent skatteskuld (84+14)98
Fusionsdifferens326Goodwill240
2 5402 540

Kontroll:

D1:s egna kapital vid förvärvstidpunkten1 266 kkr
− Aktiernas anskaffningsvärde− 1 566 kkr
=−   300 kkr
Goodwill+   300 kkr
Efter förvärvet intjänade, ännu ej utdelade vinstmedel i D1350 kkr
=350 kkr
Eget-kapital-andel i efter förvärvet intjänade obeskattade reserver i D1 (0,72 × 50 =)36 kkr
− Ackumulerade avskrivningar på förvärvad goodwill−    60 kkr
= Fusionsresultat326 kkr

Koncernperspektiv (M antas också fortsättningsvis behöva upprätta koncernredovisning.)

En tänkt koncernbalansräkning upprättas per den 2/1 år 19x4. Förutom det interna aktieinnehavet i D2 ingår inga interna mellanhavanden. Fusionsresultatet är ju internt, varför det elimineras. Bokslutsdispositionen i M, av efter förvärvet intjänade obeskattade reserver i D1, återförs.

Posterna för koncernens eget kapital efter fusionen kommer dock inte att överensstämma med motsvarande poster i den tidigare upprättade koncernbalansräkningen. Koncernens utdelningsbara kapital (fria egna kapital) kommer att uppgå till endast 1 200 + 326 - 36 = 1 490 kkr. (Det interna aktieinnehavet i D1 kunde elimineras även mot den efter förvärvet intjänade obeskattade reserven.)

2/1 19x4MD2Internt resultatInternt aktieinnehavKBR
Goodwill240240
Aktier i D2100− 100
Div. tillgångar8 1341008 234
Summa8 474100− 1008 474
Aktiekapital2 500100− 1002 500
Bundna reserver284 [16] + 612896
Fria reserver1 200+ 326 − 361 490
Årsresultat290 [17] − 326 + 36 [19]
Obeskattade reserver850 [18] − 850
Latent skatteskuld+238238
Diverse skulder3 3503 350
Summa8 474 01000 0− 1008 474
  • [1]

    Elinder, R. (1955). Redovisningsproblem vid fusioner. Affärsekonomi, nr 16 – 1955, s. 1125-1144.

  • [2]

    Brokelind, M. (1992). Beskattningskonsekvenser i samband med fusion enligt 14:8 ABL. I: Bolags- och skatterättsliga uppsatser. (Handelsrättslig skriftserie Nr 5) Lund: Institutionen för handelsrätt.

  • [3]

    Smiciklas, M. (1992). Inkomstbeskattning av fusion enligt ABL 14:8. Skattenytt, s. 83–98.

  • [4]

    Löfgren, K., & Haglund, L. (1994). Omstrukturering, fusion och rekonstruktion. Stockholm: Publica.

  • [5]

    Lag (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.

  • [6]

    Lag (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.

  • [7]

    Någon fullständig redogörelse för lagens bestämmelser lämnar vi inte, utan vi tar endast upp det som berör ämnet för artikeln. (För en fullständigare redogörelse se propositionen eller artikeln av Knutsson och Johansson, enligt nedan.)

  • [8]

    Prop. 1998/99:15 Omstrukturering och beskattning, s. 212f.

  • [9]

    Åtminstone omsättningstillgångar men tydligen också långfristiga fordringar. Det framgår inte om alla slag av finansiella anläggningstillgångar ingår.

  • [10]

    Denna bestämmelse ansågs, i propositionen, egentligen som överflödig eftersom detta följer redan av allmänna regler (Prop. 1998/99:15, s. 224). Därför togs någon motsvarighet till den inte med i förslaget till ny lag.

  • [11]

    Se särskilt avsnitt nedan om goodwill.

  • [12]

    Denna intäkt skall tas upp det beskattningsår då fusionen genomförs eller fördelas med lika belopp på detta år och de två följande beskattningsåren.

  • [13]

    Prop. 1998/99:15, s. 216ff.

  • [14]

    Remissvar till Bokföringsnämnden av FAR. Balans, 5/1999, s. 47ff.

  • [15]

    Knutsson, M., & Johansson, G. (1999). Något om den nya skatterättsliga regleringen av fusioner [.]. Svensk Skattetidning, 66, 1/99, s. 5–21.

  • [16]

    500 - (300 - 84)

  • [17]

    326 - (50 - 14)

  • [18]

    500 + 300 + 50

  • [19]

    50 - 14

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%