Innehåll

Balans nr 10 1999

Finforum: Årets Finforum satte ljus på EU-frågorna

Årets Finforum – arrangerat av FAR, OM Stockholmsbörsen och SNS – öppnades av Bengt Rydén (som tidigare under olika perioder varit chef för såväl börsen som SNS).

Arrangemanget som hölls den 6 oktober i IVA:s lokaler i Stockholm hade samlat omkring 200 anmälningar och huvudtemat handlade om ”börsbolagens förberedelser inför redovisning och notering i euro”.

– Vi hoppas att självregleringen kommer att gälla i Europa, liksom här i Sverige, sa Bengt Rydén bl.a. i sitt inledningstal.

– Redovisningsrådets rekommendationer och kopplingen till noteringsavtalet (det heter så även på börsens A-lista numera) är det instrument med vilket vi sätter tänder i normeringsverksamheten, sa Rydén vidare.

Inom ramen för Finforum presenteras numera även pristagarna i tävlingen om Bästa redovisningen.

Karel van Hulle är ansvarig för redovisningsfrågor i EU-kommissionen, i det direktorat som tidigare kallades DG XV, men som efter Romano Prodis tillträde bytt namn till Internal Market Department. (”Prodi har tagit bort alla våra siffror ...”)

Han inledde med att påpeka att EU liksom många andra nu väntar på när och hur tillsynsorganens organisation IOSCO ska erkänna de internationella redovisningsreglerna (IAS).

– Nu handlar det ju inte längre om att skriva under (endorsement) utan snarare om att erkänna (recognition), påpekade van Hulle, som också sa att man väntade nästan lika mycket på IASC:s nya struktur.

Efter det gjorde han en historisk och regional genomgång av utvecklingen för den europeiska redovisningen och dess harmonisering/internationalisering. En utveckling som idag handlar mycket om IAS och de amerikanska reglerna, US GAAP.

– I vår handlingsplan ville vi att alla noterade företag i Europa skulle följa IAS, betonade van Hulle. Men det mötte motstånd från vissa länder.

Han listade några av problemen:

  1. Vad händer när IAS strider mot EU-direktiven?
  2. Kan man ha nationella redovisningsregler också?
  3. Tycker vi om alla IAS?
  4. Kan Europa lägga framtiden i IASC:s händer utan att kunna kontrollera utvecklingen?
  5. US GAAP. Vissa företag älskar de reglerna. Ska vi tillåta dem i Europa? Ska vi kräva att USA-företag i Europa använder IAS?

– Det här är sådant som diskuteras nu, sa han. I början av år 2000 kommer det en rapport.

– Europa ska inte ha egna regler för deras egen skull, betonade van Hulle avslutningsvis, men vi måste vara med och diskutera.

Samtalsledaren Peter Malmqvist undrade till slut:

– Om fem år – är det då IAS eller US GAAP som gäller i Europa?

– US GAAP hör inte hemma i Europa, svarade EUs redovisningsansvarige. Vi vill ha true and fair override (även om inte alla i ert land vill det) och vi vill inte ha detaljerade regler.

Bengt Holmquist och Åsa Johansson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%