Innehåll

Balans nr 10 1999

Finforum: Mycket på gång inom IASC och Redovisningsrådet

Mycket har hänt under de senaste två åren som har betydelse för Redovisningsrådet. Framförallt har IASC blivit allt mer betydelsefullt, inledde Lennart Axelman, kanslichef.

Redovisningsrådets organisation har också förändrats. Bland annat har antalet huvudmän ökat och därmed har också de ekonomiska resurserna blivit större. Staten som var med från början finns inte med längre och Rådet är därmed mer självständigt.

Inom Rådet finns den så kallade Akutgruppen, som har som huvuduppgift att tolka innehållet i redovisningsrekommendationer när olikheter finns hos redovisarna.

– Utgångspunkten i Rådets rekommendationer finns i IAS, men i bland finns hinder såsom lag undantagsvis finns även andra stora hinder.

Under året har Rådet publicerat tre rekommendationer: RR 6:99 Redovisning av leasingavtal, RR 9 Redovisning av inkomstskatter och RR10 Redovisning av entreprenader och liknande uppdrag. Dessutom är under rekommendationer om Materiella anläggningstillgångar och Intäkter under färdigställande. Därutöver arbetar Rådet just nu med fem utkast, bland annat redovisning av intellektuellt kapital.

Sigvard Heurlin, som är svensk representant i IASC, berättade att man arbetar på förbättringar av redan existerande IAS.

– Det pågår en tuff debatt inom IASC:s styrelse om redovisning till verkligt värde när det gäller Investment properties.

– En annan viktig fråga är diskontering och det finns en arbetsgrupp som arbetar med denna.

Sigvard Heurlin berörde också kommande nyheter från IASC.

– Under år 2000 kommer en rekommendation om Agriculture (skogsföretag), vilken är långt ifrån svensk redovisningspraxis idag. Det pågår också ett arbete med en rekommendation om Insurance, men detta är ett komplicerat projekt och det finns starka föreställningar om hur det ska vara. Enligt tidsplanen ska den vara klar år 2002.

Göran Tidström frågade podiet om vi ser några tendenser till att vi närmar oss US GAAP.

– Ja, de ledande normgivarna arbetar tillsammans med en gemensam agenda. Detta bidrar också till att man bäddar för så få konflikter som möjligt. Men det är ingen enkel linje att följa.

Det är en lång och imponerande lista som presenteras, menade Peter

Malmqvist. Men han undrade var det verkliga konflikterna finns.

Financial instruments och verkligt värde är en svår fråga att hantera. Det är ett långt steg från det vi har idag och det kommer att bli tufft och det är en lång väg att gå för att sälja in det här, avslutade Sigvard Heurlin.

Bengt Holmquist och Åsa Johansson

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...