Innehåll

Balans nr 10 1999

Internationellt: Ny brittisk rekommendation om skatter

Storbritannien torde vara det enda större land som inte infört fullskattemetoden vid beräkning av årets skattekostnad. Sedan 1978 har britterna tillämpat vad som kallas för ”the partial method in accounting for tax”. Därmed avses att brittiska företag begränsat avsättningar för uppskjuten skatt till vad företagen räknar med kommer att betalas ut inom en treårsperiod.

Britterna var starkt negativa till det förslag om redovisning av skatt som IASC antog 1996, IAS 12. Enligt deras uppfattning gick IASC alldeles för långt när man föreslog att redovisningen skulle baseras på balansansatsen och man argumenterade i stället för den mer traditionella resultatansatsen.

ASB, dvs. den brittiska motsvarigheten till Redovisningsrådet, har dock uppfattat situationen som att det är dags för en förändring. I augusti publicerades ett utkast till rekommendation som innebär att man närmar sig principerna i IAS 12 trots invändningar från de brittiska företagen.

Den största skillnaden mot IAS 12 är att ASB föreslår att uppskjutna skatteskulder och -fordringar skall nuvärdeberäknas. Detta är logiskt och sannolikheten är hög för att också IASC kommer att kräva diskontering någon gång i framtiden. Diskontering är dock inte problemfri. Den kräver att man gör en bedömning av, exempelvis vid förvärv av maskiner, när skillnader mellan redovisade och skattemässiga avskrivningar uppstår i tiden och vilka skatteeffekter som de här skillnaderna medför. Den räntesats som skall användas vid diskonteringen är räntan på statsobligationer med en löptid motsvarande den som gäller för skattebetalningarna.

En annan viktig skillnad är att ASB föreslår att företag inte skall göra en avsättning för uppskjuten skatt vare sig på uppskrivningar eller på de skillnader som uppkommer mellan koncernmässiga och redovisade värden i en förvärvsbalans. Innebörden är att ASB förkastar balansansatsen till förmån för resultatansatsen.

En tredje skillnad är att ASB utvidgar det undantag som finns i IAS 12 avseende kvarhållna vinstmedel i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag. Endast om det finns ett skriftligt åtagande i dotterföretaget etc. att dela ut vinstmedel, skall en avsättning för uppskjuten skatt göras.

Slutligen kan nämnas en viktig skillnad bland upplysningarna. Brittiska företag skall inte bara förklara varför den effektiva skattesatsen avviker från den nominella, de skall också kommentera skillnader mellan den aktuella skattekostnaden och resultatet före skatt. Det är en viktig upplysning särskilt för de som ifrågasätter värdet av redovisningen av uppskjuten skatt.

ASB har också gett ut ett utkast till rekommendation som behandlar Current Taxation eller redovisning av aktuell skatt. Den fråga som främst behandlas är hur ett företag skall redovisa utdelningsintäkter som är skattefria, exempelvis utdelningar från dotterföretag. Förslaget är att det mottagande företaget redovisar intäkterna på samma sätt som vi är vana vid i Sverige, dvs. som en icke-skattepliktig intäkt. ASB förkastar alltså alternativet som är att redovisa ett högre belopp, som om intäkten vore skattepliktig, och dessutom den beräknade skatten. Den term som används i utkastet är ”grossing-up”. Antag att den icke skattepliktiga utdelningen uppgår till 100 och att skattesatsen är 50 procent. Enligt det alternativ som förkastats skulle då utdelningen ha redovisats med 200 mot vilken skulle ha ställts en beräknad skatt på 100.

Rolf Rundfelt

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%