Innehåll

Balans nr 11 1999

Internationellt: Krav på redovisning av kostnader för optionsprogram

Sverige verkar vara ganska unikt när det gäller att redovisa de verkliga kostnaderna för olika typer av optionsprogram. Den främsta förklaringen är att skattemyndigheten kräver att alla förmåner skall beskattas. Det lönar sig därför bättre för de anställda att betala ett belopp motsvarande förmånsvärdet. Redovisningsfrågan blir därmed inte kontroversiell.

I USA är situationen annorlunda. När frågan om hur kostnaderna för ett optionsprogram skulle redovisas var aktuell för några år sedan blev reaktionen från företagen kraftig. Förslag till lagstiftning för att hindra nya redovisningsregler och bråk i samband med hearings kring förslaget gjorde att FASB mjukade upp sitt förslag. Amerikanska företag klarar sig idag undan med att beskriva optionsprogrammens utformning i noter.

Erfarenheterna från USA torde förklara varför också IASC valt att ligga lågt i den här frågan. IAS 19 som behandlar redovisning av förmåner till anställda, ställer bara krav på information i noter. Enligt en artikel i Financial Times den 28 oktober överväger dock den brittiska ASB nu att lägga fram ett förslag till redovisning av det verkliga värdet av optioner som ställts ut till anställda. I artikeln diskuteras tre alternativ. Det första utgår från att optionerna värderas enligt Black-Scholes modell. Det är den ansats som torde vara vanligast i Sverige. Ett problem är dock att ett utnyttjande av optionerna ofta förutsätter att den anställde kvarstår i tjänst under en längre tid. Optionerna är därför inte fullt likvida. Ett alternativ är att beräkna kostnaderna varje år utifrån skillnaden mellan optionspriset och börskursen. Det är alltså en redovisning motsvarande den som gäller för svenska så kallade syntetiska optioner. Det alternativet är knappast aktuellt eftersom optionsprogrammen vanligen innebär att den anställde erhåller aktier och inte kontanter. Slutligen diskuteras alternativet att företaget köper in egna aktier. Det förenklar redovisningsproblemet men medför naturligtvis, som FT påpekar, att företaget tvingas binda ett ganska stort kapital.

Rolf Rundfelt

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...