Balans nr 11 1999

Debatt: Befrielse från stämpelskatt vid överlåtelse av verksamhet i konkurs

Under lång tid har gällande rätt inneburit att förvärvaren av ett konkursbolags verksamhet har erhållit nedsättning av stämpelskatt vid uttagande av företagshypoteksbrev i samband med kreditgivningen till det förvärvande bolaget. Under 1998 avslogs emellertid i flera fall yrkande om nedsättning av skatten. Det skall dock framhållas att omständigheterna i de olika fallen kan vara sådana att det finns skäl för olika bedömning, en synpunkt som ofta förbises när gällande rätt diskuteras mot bakgrund av bl.a. skiftande praxis mellan t.o.m. olika avdelningar på samma domstol.

Befrielse beviljades ej

Bakgrunden är att inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning vid Malmö tingsrätt under förhösten 1998 ej beviljade stämpelskattebefrielse vid dödning av företagsinteckning i konkurs med samtidig begäran om skattebefrielse enligt 22 § stämpelskattelagen. Som skäl anfördes att den s.k. förföljelserätten inte gäller vid överlåtelse under konkurs.

Skälen överensstämmer med ett uttalande i Dahlgren, Rune: Företagshypotek m.m., 2 uppl., 1996, s. 49x med not 62, vari sägs bl.a. att förföljelserätten tar sikte på frivillig överlåtelse av verksamheten och gäller således ej t.ex. överlåtelse under konkurs, som ju går ut på att genomdriva borgenärens betalningsanspråk med tvång. Skälen överensstämmer med de som anfördes i huvudsak av kammarkollegiet som motpart i ett under 1998/99 aktuellt mål i hovrätten över Skåne och Blekinge (Ö 1767–98).

Fall av betydelse

Vidare kan på goda grunder antas att rättsfallet NJA 1990 s. 3 har haft viss betydelse för ärendets bedömning hos inskrivningsmyndigheten (mer om rättsfallet nedan), särskilt såvitt avser frågan om stämpelskattebefrielse enligt 22 § stämpelskattelagen.

Bakgrunden i nu aktuellt fall med anledning av inskrivningsmyndighetens avslagsbeslut 1998-09-22 (hovrättens över Skåne och Blekinge ärende nr Ö 1767 – 98, Beslut 1999-02-08) var i korthet följande.

Efter en inledande kontakt med ställföreträdaren beslöt konkursförvaltaren att fortsätta verksamheten, utan att göra avbrott ens för fysisk inventering. Ganska omgående genomfördes ett offentligt anbudsförfarande, varvid det efter ca en månads tid kvarstod endast en spekulant som förvärvade rörelsen, samt övertog en stor del av de anställda. Det förvärvande nybildade bolaget hade erhållit förvärvskredit m.m. hos bank och skulle som säkerhet härför lämna företagshypoteksbrev uttagna i rörelsen. Inskrivningsmyndigheten avslog en begäran om skattebefrielse av detta bolag och ogillade vidare den samtidiga ansökan om dödning av företagshypoteksbrev.

Det kan anmärkas att förfarandet som framgår innehåller två moment, dels dödning av befintliga företagshypoteksbrev i den tidigare rörelsen, dels nyteckning i det förvärvande bolagets verksamhet, vilka båda måste innefattas i en samtidig ansökan för att skattebefrielse skall kunna medges enligt 22 § stämpelskattelagen.

Dotterbolag upphörde genom fusion

Såvitt avser rättsfallet från Högsta domstolen (NJA 1990 s. 3) var en viktig omständighet att verksamheten i ett dotterbolag hade upphört genom fusion, vilket enligt HD inte anses utgöra en sådan överlåtelse som avses i 2 kap. 3 § lagen (1984:649) om företagshypotek, och som i så fall skulle ha inneburit att hypoteket skulle ha gällt i en ny ägares hand. HD medgav inte stämpelskattereduktion och anförde bl.a. följande:

Av det anförda följer att den av dotterbolaget bedrivna, intecknade verksamheten genom fusionen upphört som inteckningsenhet och att därmed företagshypoteket upphört att gälla i verksamheten. Företagsinteckningarna kan till följd härav inte bli föremål för dödning.

Vad därefter angår frågan om beräkning av stämpelskatten för de nya inteckningarna gäller enligt 22 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter att, om nyteckning och dödning sker på grund av samtidig ansökan, skatteplikt föreligger endast för skillnaden mellan det nyintecknade beloppet och beloppet av de inteckningar som dödas.

Diskuterades under förarbetena

Under förarbetena till stämpelskattelagen diskuterades bl.a. det fallet att den tidigare inteckningen upphört att gälla av annan anledning än dödning. Skäl ansågs inte föreligga till skattemässig uppmuntran av andra åtgärder än samtidig dödning och nyteckning (prop. 1983/84:194 s. 27 f.).

Avgörande betydelse

Enligt min mening har emellertid ett hovrättsfall från 1985 (hovrätten för Västra Sverige 1985-06-25; RH 88:85) avgörande betydelse för bedömning av nu aktuell situation, dvs. överlåtelse av verksamhet i konkurs. I nu nämnda rättsfall fastställde hovrätten att stämpelskatt inte skulle utgå för den nya inteckningen och uttalade (två ledamöter) bl.a. följande:

Förvaltaren i konkursen har i ett intyg den 22 februari 1985 förklarat att Handa Textil AB genom avtalet den 28 augusti 1984 har förvärvat konkursboets samtliga tillgångar med undantag för likvida medel och kundfordringar och därefter fortsatt den av konkursbolaget bedrivna verksamheten.

Genom intyget är visat att den av Handa Textil AB bedrivna näringsverksamheten, vari den nya inteckningen har beviljats, delvis omfattades av den dödade inteckningen. Stämpelskatt skall således enligt 22 § stämpelskattelagen inte tas ut för den nya inteckningen.

Skiljaktig mening

Det kan framhållas att en ledamot var skiljaktig med följande motivering:

Det kan visserligen vara så att Handa Textil AB:s näringsverksamhet har samma inriktning som den verksamhet som konkursbolaget bedrev och att de tillgångar som Handa Textil AB förvärvade av konkursboet används i bolagets näringsverksamhet, men då det inte är fråga om samma näringsverksamhet i den inskränkta mening som avses i 22 § stämpelskattelagen, finns det inte förutsättningar att befria Handa Textil AB från skyldigheten att betala stämpelskatt för den företagsinteckning som har meddelats i dess näringsverksamhet (se prop. 1983/84:194 s. 36 och SkU 1983/84: 49 s. 18).

Jag tolkar den skiljaktiges inställning så att skattebefrielse enligt hans mening endast kan medges om den fortsatta verksamheten är identisk med den övertagna, och inte i det fallet att den nya inteckningen meddelas i det förvärvande bolagets näringsverksamhet om denna är mer omfattande än den verksamhet som förvärvats.

Majoritetens uppfattning

Majoritetens uppfattning i ovannämnda hovrättsfall från 1985 (RH 88:85) har enligt min mening delats av hovrätten över Skåne och Blekinge, låt vara med en annan motivering, i beslutet 1999-02-08 (Ö 1767–98), vari hovrätten uttalar bl.a. följande. Konkursbolaget har överlåtit hela näringsverksamheten till Startplattan som driver den överlåtna näringsverksamheten vidare. Den mellan bolagen gjorda överlåtelsen är därför, trots att den har skett i en konkurssituation, mer att jämställa med en frivillig överlåtelse av verksamhet än med en överlåtelse för att genomdriva borgenärens betalningsanspråk med tvång.

Enligt praxis i inskrivningsverksamhet anses inte inteckningarna ha blivit dödade genom att det skett en överlåtelse under sådana omständigheter som är aktuella i detta ärende. På grund härav finner hovrätten – oavsett hur det förhåller sig med förföljelserätten i ett fall som det förevarande – att det finns förutsättningar för dödning och tillgodoräknande av stämpelskatt.

Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut 1999-02-08 har vunnit laga kraft.

Slutsatsen av denna genomgång blir enligt min mening den att gällande rätt innebär att nedsättning av stämpelskatt kan medges i fall av överlåtelse av verksamhet under konkurs i vart fall när verksamheten inte har upphört och ansökan om skattebefrielse sker samtidigt med ansökan om dödning av de företagsinteckningar som gäller i konkursbolagets verksamhet.

Analysen visar vidare betydelsen av att rekonstruktioner genomförs korrekt för att begränsa kostnaderna för uppdragsgivaren, såväl i konkurs som utom konkurs.

Jur. kand. Christer Jakobsson, Malmö, medverkade senast i Balans nr 5/96.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...