Innehåll

Balans nr 12 1999

Debatt: Revisorer och Redovisningsråd – tänk efter före!

Revisorerna påtar sig rollen som byråkratiseringens spjutspetsar och lägger en tung våt filt över småföretagen i form av onödigt komplicerade redovisningsregler.

Redovisningsrådets (RR) medlemmar går ut offentligt och påstår att dess rekommendationer (RR-REK) i redovisningsfrågor är god redovisningssed för alla företag. Att några hundra börsföretag delvis följer RR-REK på grund av börskontrakt etc. kan möjligen konstituera god sed för börsföretagen. Men god sed förutsätter utbredd användning. För att få 100 000-tals småföretag att följa RR-REK krävs hjälp i många avseenden.

Revisorerna ställer upp som hjälpgumma genom att aningslöst belamra småföretagen med årsredovisningsmallar där det påstås att företaget följer RR-REK. Det innebär att man medverkar till en utbredd användning. Då blir det god redovisningssed alldeles i onödan och till höga kostnader för de mindre företagen.

Omfattningen av och komplexiteten i RR-REK ökar för närvarande i snabb takt på grund av inverkan från internationell praxis för stora publika företag. Jag behöver bara nämna tre av alla rekommendationer – ”finansiell leasing”, ”uppskjuten skatt” och ”successiv vinstavräkning”. Dessa är exempel på krav som är alldeles för långtgående för småföretagen att uppfylla. Återstår i så fall för oss revisorer att hjälpa till – men till vilket pris och till vad nytta för vem?

För ”microföretag” (mindre än 10 anställda) som utgör långt mer än 90 % av alla företag produceras nu årsredovisningar i 10-sidiga dokument med överflödig och ofta nonsensinformation så att man inte ser skogen för bara träd. Allt i enlighet med mallen!! Normalt skulle det räcka med 2 sidor.

Bokföringsnämnden (BFN) står i begrepp att fastställa kraven på de små företagen när det gäller RR-REK. Det är fullkomligt orimligt att belasta alla småföretag med krav på att slaviskt följa dessa rekommendationer. Skall man tala om harmonisering internationellt måste man också väga in i vilken utsträckning andra länder kräver följsamhet för de små företagen. Om jag är rätt underrättad finns inte i något land i världen sådana krav. Varför skall då vi vara bäst i klassen?

Per Strandin Auktor revisor

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%